EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document L:2014:174:FULL
Official Journal of the European Union, L 174, 13 June 2014
Europeiska unionens officiella tidning, L 174, 13 juni 2014
Europeiska unionens officiella tidning, L 174, 13 juni 2014
Display all documents published in this Official Journal
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
femtiosjunde årgången |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
INTERNATIONELLA AVTAL
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/1 |
RÅDETS BESLUT
av den 20 februari 2014
om ingående av ett protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om de allmänna principerna för Republiken Armeniens deltagande i unionsprogram
(2014/347/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114, 168, 169, 172, 173.3, 188 och 192 jämförda med artikel 218.6 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med rådets beslut 2012/777/EU (1) undertecknades protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om de allmänna principerna för Republiken Armeniens deltagande i unionsprogram (2) (nedan kallat protokollet) på unionens vägnar den 17 december 2012. |
|
(2) |
Protokollet bör godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om de allmänna principerna för Republiken Armeniens deltagande i unionsprogram godkänns härmed på unionens vägnar.
Texten till protokollet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra den anmälan som föreskrivs i artikel 10 i protokollet (3).
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 20 februari 2014.
På rådets vägnar
K. HATZIDAKIS
Ordförande
(1) EUT L 340, 13.12.2012,s. 26.
(2) Se sidan 3 i detta nummer av EUT.
(3) Dagen för protokollets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/3 |
PROTOKOLL
till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om de allmänna principerna för Republiken Armeniens deltagande i unionsprogram
EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,
å ena sidan,
och
REPUBLIKEN ARMENIEN, nedan kallad Armenien,
å andra sidan,
nedan kallade parterna,
HAR INGÅTT DETTA PROTOKOLL
av följande skäl:
|
(1) |
Armenien har ingått ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Armenien, å andra sidan, (nedan kallat avtalet), som trädde i kraft den 1 juli 1999. |
|
(2) |
Europeiska rådet välkomnade vid sitt möte i Bryssel den 17–18 juni 2004 Europeiska kommissionens förslag om en europeisk grannskapspolitik och godkände rådets slutsatser av den 14 juni 2004. |
|
(3) |
Rådet har vid många andra tillfällen antagit slutsatser till stöd för denna politik. |
|
(4) |
Vid sitt möte den 5 mars 2007 uttryckte rådet sitt stöd för den allmänna och samlade strategi som presenteras i Europeiska kommissionens meddelande av den 4 december 2006 och som har till syfte att göra det möjligt för de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken att delta i gemenskapens organ och gemenskapens program på grundval av en bedömning från fall till fall och om deras rättsliga grund medger detta. |
|
(5) |
Armenien har uttryckt önskemål om att få delta i en rad unionsprogram. |
|
(6) |
De särskilda villkoren för Armeniens deltagande i varje enskilt program, i synnerhet landets ekonomiska bidrag och förfaranden för rapportering och utvärdering, bör fastställas i ett samförståndsavtal mellan Europeiska kommissionen och Armeniens behöriga myndigheter. |
HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.
Artikel 1
Armenien ska ha rätt att delta i alla unionens pågående och framtida program som öppnas för Armenien i enlighet med de relevanta bestämmelserna om antagande av dessa program.
Artikel 2
Armenien ska bidra ekonomiskt till Europeiska unionens allmänna budget i förhållande till de särskilda program i vilka landet deltar.
Artikel 3
Företrädare för Armenien får, som observatörer och i fråga om de dagordningspunkter som landet berörs av, delta i de förvaltningskommittéer som ansvarar för övervakningen av de program till vilka Armenien bidrar ekonomiskt.
Artikel 4
Projekt och initiativ som läggs fram av deltagare från Armenien ska i största möjliga utsträckning omfattas av samma villkor, bestämmelser och förfaranden i fråga om de berörda programmen som de som tillämpas för medlemsstaternas del.
Artikel 5
De särskilda villkoren för Armeniens deltagande i varje enskilt program, i synnerhet landets ekonomiska bidrag, och förfaranden för rapportering och utvärdering, ska fastställas i ett samförståndsavtal mellan Europeiska kommissionen och Armeniens behöriga myndigheter på grundval av de kriterier som fastställs i de berörda programmen.
Om Armenien ansöker om medel från unionens externa bistånd för att delta i ett visst unionsprogram på grundval av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument eller någon annan liknande förordning om externt bistånd från unionen till Armenien som kan komma att antas i framtiden, ska villkoren för Armeniens användning av unionens externa bistånd fastställas i en finansieringsöverenskommelse, med särskilt beaktande av artikel 20 i förordning (EG) nr 1638/2006.
Artikel 6
I det samförståndsavtal som har ingåtts i enlighet med artikel 5 ska det i överensstämmelse med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget fastställas att finansiell kontroll eller revisioner eller andra granskningar, bl.a. administrativa utredningar, kommer att genomföras av Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten, eller under överinseende av någon av dessa.
Närmare bestämmelser om finansiell kontroll och revision, administrativa åtgärder, påföljder och återkrav ska antas som ger Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten samma befogenheter som när det gäller mottagare och kontraktsparter som är etablerade i unionen.
Artikel 7
Detta protokoll ska gälla så länge avtalet är i kraft.
Detta protokoll ska undertecknas och godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden.
Varje avtalsslutande part får säga upp protokollet genom skriftlig anmälan till den andra avtalsparten.
Detta protokoll ska upphöra att gälla sex månader efter dagen för en sådan anmälan.
Om protokollet upphör att gälla till följd av att det sagts upp av någondera av parterna ska detta inte påverka de kontroller som i förekommande fall ska genomföras enligt bestämmelserna i artiklarna 5 och 6.
Artikel 8
Båda parterna får senast tre år efter det att detta protokoll har trätt i kraft, och därefter vart tredje år, se över genomförandet av protokollet på grundval av Armeniens faktiska deltagande i unionsprogram.
Artikel 9
Detta protokoll ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i detta fördrag och, å andra sidan, på Armeniens territorium.
Artikel 10
Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra genom diplomatiska kanaler anmäler att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
Artikel 11
Detta protokoll ska utgöra en integrerad del av avtalet.
Artikel 12
Detta protokoll ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och armeniska, vilka alla texter är lika giltiga.
Съставено в Брюксел на седемнадесети декември две хиляди и дванадесета година.
Hecho en Bruselas, el diecisiete de diciembre de dos mil doce.
V Bruselu dne sedmnáctého prosince dva tisíce dvanáct.
Udfærdiget i Bruxelles den syttende december to tusind og tolv.
Geschehen zu Brüssel am siebzehnten Dezember zweitausendzwölf.
Kahe tuhande kaheteistkümnenda aasta detsembrikuu seitsmeteistkümnendal päeval Brüsselis.
Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δέκα εφτά Δεκεμβρίου δύο χιλιάδες δώδεκα.
Done at Brussels on the seventeenth day of December in the year two thousand and twelve.
Fait à Bruxelles, le dix-sept décembre deux mille douze.
Fatto a Bruxelles, addì diciassette dicembre duemiladodici.
Briselē, divi tūkstoši divpadsmitā gada septiņpadsmitajā decembrī.
Priimta du tūkstančiai dvyliktų metų gruodžio septynioliktą dieną Briuselyje.
Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenkettedik év december havának tizenhetedik napján.
Magħmul fi Brussell, fis-sbatax-il jum ta’ Diċembru tas-sena elfejn u tnax.
Gedaan te Brussel, de zeventiende december tweeduizend twaalf.
Sporządzono w Brukseli dnia siedemnastego grudnia roku dwa tysiące dwunastego.
Feito em Bruxelas, em dezassete de dezembro de dois mil e doze.
Întocmit la Bruxelles la șaptesprezece decembrie două mii doisprezece.
V Bruseli sedemnásteho decembra dvetisícdvanásť.
V Bruslju, dne sedemnajstega decembra leta dva tisoč dvanajst.
Tehty Brysselissä seitsemäntenätoista päivänä joulukuuta vuonna kaksituhattakaksitoista.
Som skedde i Bryssel den sjuttonde december tjugohundratolv.
За Европейския съюз
Por la Unión Europea
Za Evropskou unii
For Den Europæiske Union
Für die Europäische Union
Euroopa Liidu nimel
Για την Ευρωπαϊκή Ένωση
For the European Union
Pour l'Union européenne
Per l'Unione europea
Eiropas Savienības vārdā –
Europos Sąjungos vardu
Az Európai Unió részéről
Ghall-Unjoni Ewropea
Voor de Europese Unie
W imieniu Unii Europejskiej
Pela União Europeia
Pentru Uniunea Europeană
Za Európsku úniu
Za Evropsko unijo
Euroopan unionin puolesta
För Europeiska unionen
За Република Армения
Por la Republica de Armenia
Za Arménskou republiku
For Republikken Armenien
Für die Republik Armenien
Armeenia Vabariigi nimel
Για τη Δημοκρατία της Αρμενίας
For the Republic of Armenia
Pour la Republique dArménie
Per la Repubblica di Armenia
Armēnijas Republikas vārdā –
Armėnijos Respublikos vardu
Örmény Köztársaság részéről
Ghar-Repubblika tal-Armenja
Voor de Republiek Armenië
W imieniu Republiki Armenii
Pela República da Armenia
Pentru Republica Armenia
Za Armensku republiku
Za Republiko Armenijo
Armenian tasavallan puolesta
För Republiken Armenien
FÖRORDNINGAR
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/7 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 622/2014
av den 14 februari 2014
om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) vad gäller det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (1), särskilt artikel 1.3 b och artikel 1.3 c i–vii, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (2) upprättas ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) och fastställs bestämmelser om unionens engagemang i offentlig–privata partnerskap, inklusive i gemensamma företag, på sådana nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till unionens mer övergripande mål i fråga om konkurrenskraft och till att ta itu med samhällsutmaningar. |
|
(2) |
Deltagandet i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 bör vara förenligt med förordning (EU) nr 1290/2013. För att ta hänsyn till de särskilda verksamhetsbehoven för gemensamma företag som bildas i enlighet med artikel 187 i fördraget på området innovativa läkemedel, har emellertid befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegerats till kommissionen under hela löptiden för Horisont 2020, i syfte att göra det möjligt för finansieringsorgan som inrättas enligt artikel 187 i fördraget att begränsa stödberättigandet till särskilda typer av deltagare och att anta särskilda immaterialrättsliga bestämmelser. |
|
(3) |
Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel bildades genom rådets förordning (EG) nr 73/2008 (3) för perioden fram till och med den 31 december 2017 i syfte att främja samarbetet mellan alla berörda parter, bl.a. näringslivet, myndigheter (inbegripet tillsynsmyndigheter), patientorganisationer, universitet och kliniska centrum, och göra processen för utveckling av läkemedel effektivare och mer ändamålsenlig, med det långsiktiga målet att läkemedelssektorn ska producera effektivare och säkrare innovativa läkemedel. |
|
(4) |
Det har fastställts särskilda verksamhetsbehov med avseende på stödberättigande och immaterialrättsliga bestämmelser; dessa behov framkallas av det för initiativet för innovativa läkemedel (IMI) fastställda målet att sammanföra stora företagspartner med ideella organisationer, offentliga organ eller andra enheter och att maximera utnyttjandet av projektresultat som kan göra att läkemedel snabbare når ut till patienterna. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2, bildat genom rådets förordning (EU) nr 557/2014 (4), bör fortsätta att tillhandahålla finansiering för sådana rättsliga enheter som mikroföretag, små och medelstora företag, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning samt ideella organisationer, och därför behövs det ett undantag från artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1290/2013. |
|
(5) |
Inom ramen för de mål som satts upp för initiativet för innovativa läkemedel 2 har det fastställts särskilda verksamhetsbehov med avseende på immaterialrättsliga bestämmelser, varvid syftet är att uppnå en öppen innovationsmodell, ett dynamiskt system för utbyte av kunskap som ger större möjligheter att skapa och utnyttja den kunskap som uppkommit inom IMI-projekt och en bred tillgång till denna kunskap för deltagare, anknutna enheter och tredje parter, vilket ytterst syftar till att påskynda utvecklingen av diagnostik och medicinska interventioner till nytta för patienterna, t.ex. genom att uppmuntra klinisk, överbryggande forskning och kliniska prövningar, särskilt på de områden med folkhälsointresse och stora ouppfyllda medicinska behov som anges i Världshälsoorganisationens rapport av den 9 juli 2013 om prioriterade läkemedel (5). Dessa villkor bör gälla för samtliga deltagare i syfte att skydda deras bakgrundsinformation, resultat och sidoresultat. Det är lämpligt att tillåta överlåtelse och licensiering av resultat och bakgrundsinformation och bevilja nyttjanderätt till andra deltagares resultat och bakgrundsinformation i forskningssyfte. I detta sammanhang är det lämpligt att i samband med utnyttjandet skilja mellan användning för forskningsändamål och direkt utnyttjande. Dessa villkor bör också beakta deltagarnas tidigare åtaganden, samtidigt som ett potentiellt direkt utnyttjande av resultaten möjliggörs, bland annat i form av kliniska prövningar av resultaten i sig. För att möjliggöra ett brett utnyttjande av resultaten och underlätta förmedlingen av innovativa läkemedel till patienter och för att förbättra forskningen och utvecklingen avseende läkemedel är det nödvändigt att fastställa undantag från artiklarna 41 och 44–48 i förordning (EU) nr 1290/2013. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genom undantag från artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 vad gäller det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 ska endast följande deltagare vara berättigade till stöd från det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2:
|
a) |
Rättsliga enheter som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land, eller som har upprättats i enlighet med unionsrätten, och |
|
b) |
som omfattas av någon av följande kategorier:
|
|
c) |
Gemensamma forskningscentrumet. |
|
d) |
Internationella europeiska intresseorganisationer. |
Artikel 2
Genom undantag från artiklarna 41.2 och 45–48 i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande bestämmelser gälla för äganderätt och tillgång till sidoresultat:
|
a) |
Resultat ska inte inbegripa sidoresultat i form av immateriella eller konkreta resultat som tagits fram av en deltagare inom ramen för åtgärden, såsom uppgifter, kunskap eller information, oavsett form eller typ, oavsett om de kan skyddas eller ej, men som ligger utanför åtgärdens mål enligt bidragsavtalet och som därför inte behövs för att genomföra åtgärden eller för användning av resultaten för forskningsändamål. |
|
b) |
Varje deltagare ska förbli ensam ägare till sina sidoresultat, men annan fördelning av äganderätten får överenskommas. |
|
c) |
Deltagare behöver inte bevilja nyttjanderätt till sidoresultat. |
Artikel 3
Genom undantag från artikel 44.1 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande regler gälla för överlåtelse och licensiering av resultat och bakgrundsinformation för anknutna enheter, köpare och eventuella efterföljande enheter:
|
a) |
En deltagare får, utan övriga deltagares samtycke men under förutsättning att övriga deltagare informeras utan onödigt dröjsmål och att den övertagande parten ger sitt skriftliga medgivande till att vara bunden av bidragsavtalet och konsortieavtalet, överföra resultat till någon av följande:
Den tidsfrist som avses i första stycket ska överenskommas av deltagarna i konsortieavtalet. |
|
b) |
Alla parter ska ha rätt att licensera, överföra eller på annat sätt avveckla sin äganderätt till bakgrundsinformation, med förbehåll för eventuella rättigheter och skyldigheter enligt bidragsavtalet och konsortieavtalet. |
|
c) |
Om en deltagare överför äganderätt till bakgrundsinformation, ska den också till den övertagande parten överföra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet och konsortieavtalet avseende denna bakgrundsinformation, inbegripet skyldigheten att överlåta dessa skyldigheter till eventuella senare övertagande parter. |
|
d) |
En deltagare får, utan övriga deltagares samtycke men under förutsättning att övriga deltagare informeras utan onödigt dröjsmål och att den övertagande parten ger sitt skriftliga medgivande till att vara bunden av bidragsavtalet och konsortieavtalet, överföra bakgrundsinformation till någon av följande:
Den tidsfrist som avses i första stycket ska överenskommas av deltagarna i konsortieavtalet. |
Artikel 4
Genom undantag från artikel 44.2 i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande gälla för överföring och licensiering av resultat:
|
|
Förutsatt att nyttjanderätter till resultaten kan utövas och att ytterligare skyldigheter enligt bidragsavtalet eller konsortieavtalet fullgörs av den deltagare som äger resultaten, får denne bevilja licenser eller på annat sätt ge rätt att utnyttja dem till rättsliga enheter. |
Artikel 5
Genom undantag från artikel 46.2 i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande gälla för principer för nyttjanderätt:
|
|
Varje rättslig enhet som har nyttjanderätt för slutförande av en åtgärd eller för användning för forskningsändamål får bemyndiga en annan rättslig enhet att utöva dessa rättigheter på dess vägnar, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
|
Artikel 6
Genom undantag från artikel 47 i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande gälla för nyttjanderätt för genomförande:
|
a) |
Under åtgärden ska deltagare ha nyttjanderätt till de övriga deltagarnas resultat endast för de syften och i den omfattning som krävs för att inleda och genomföra åtgärden. Denna tillgång ska beviljas utan ersättningskrav. |
|
b) |
Under åtgärden ska deltagarna, såvida de inte hindras eller begränsas i detta genom skyldigheter gentemot andra som föreligger vid tidpunkten för anslutningen till bidragsavtalet, erhålla nyttjanderätt till övriga deltagares bakgrundsinformation endast för de syften och i den omfattning som krävs för att inleda och genomföra åtgärden. Denna tillgång ska beviljas utan ersättningskrav. |
Artikel 7
Genom undantag från artikel 48 i förordning (EU) nr 1290/2013 ska följande bestämmelser gälla:
|
a) |
Följande definitioner för utnyttjande ska gälla:
|
|
b) |
Under åtgärden och efter det att åtgärden slutförts ska deltagare och deras anknutna enheter ha nyttjanderätt till de övriga deltagarnas resultat för användning för forskningsändamål. Nyttjanderätt för användning för forskningsändamål ska beviljas på icke exklusiv grund och på rättvisa och rimliga villkor, dvs. lämpliga villkor, bl.a. i fråga om finansiella bestämmelser eller avgiftsfrihet, med hänsyn tagen till det faktiska eller potentiella värdet av de resultat till vilka tillgång begärs och till andra egenskaper hos den planerade forskningen. Om en deltagares eller tredje parts direkta utnyttjande kräver resultat som ägs av en annan deltagare, får nyttjanderätter förhandlas fram mellan de berörda parterna. |
|
c) |
Under åtgärden och efter det att den slutförts ska deltagare och deras anknutna enheter ha nyttjanderätt till de övriga deltagarnas bakgrundsinformation, dock endast i den utsträckning som rimligen krävs för användning av resultaten för forskningsändamål. Sådan nyttjanderätt för användning för forskningsändamål ska beviljas på icke exklusiv grund och på rättvisa och rimliga villkor, dvs. lämpliga villkor, bl.a. i fråga om finansiella bestämmelser eller avgiftsfrihet, med hänsyn tagen till det faktiska eller potentiella värdet av den bakgrundsinformation till vilken tillgång begärs och till andra egenskaper hos den planerade forskningen. Deltagare behöver inte bevilja nyttjanderätt för direkt utnyttjande avseende egen bakgrundsinformation och får använda, utnyttja och utfärda underlicenser för eller på annat sätt kommersialisera sin bakgrundsinformation på det sätt som de anser lämpligt, under förutsättning att nyttjanderätt beviljas för användning för forskningsändamål. Om en deltagares eller tredje parts direkta utnyttjande kräver bakgrundsinformation som är nödvändig för att använda en annan deltagares resultat, får nyttjanderätter förhandlas fram mellan de berörda parterna. |
|
d) |
Efter det att åtgärden slutförts ska tredje parter ha rätt att begära och få nyttjanderätt till deltagarnas resultat för användning för forskningsändamål. Sådan nyttjanderätt ska beviljas på icke exklusiv grund och på villkor som resultatens ägare och den berörda tredje parten anser vara lämpliga. Dessa villkor ska inte vara mer gynnsamma än de villkor som gäller för deltagare och anknutna enheter för användning för forskningsändamål. |
|
e) |
Efter det att åtgärden slutförts ska tredje parter ha rätt att begära och få nyttjanderätt till deltagarnas bakgrundsinformation, dock endast i den utsträckning som rimligen krävs för användning av resultaten för forskningsändamål. Sådan nyttjanderätt ska beviljas på icke exklusiv grund och på villkor som bakgrundsinformationens ägare och den berörda tredje parten anser vara lämpliga. |
|
f) |
Innan bidragsavtalet undertecknas får en deltagare identifiera särskilda delar av bakgrundsinformationen och lämna en motiverad begäran till programkontoret för det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 om att dessa delar helt eller delvis ska undantas från de skyldigheter som avses i artikel 7 e. Programkontoret för det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 får endast i undantagsfall bevilja en sådan begäran och ska i sitt beslut beakta de mål som avses i artikel 2 i förordning (EU) nr 557/2014, de uppgifter för det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 som avses i dess stadgar samt den berörda deltagarens berättigade intressen. Det får bevilja en sådan begäran på villkor som överenskommits med den berörda deltagaren. Alla undantag ska omnämnas i bidragsavtalet och kan inte ändras om inte en sådan ändring är tillåten enligt bidragsavtalet. |
|
g) |
Deltagarna ska i ett konsortieavtal komma överens om en tidsfrist för ansökningar om nyttjanderätt enligt leden b–e. |
Artikel 8
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 februari 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel Barroso
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
(3) Rådets förordning (EG) nr 73/2008 av den 20 december 2007 om bildande av det gemensamma företaget för genomförande av det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel (EUT L 30, 4.2.2008, s. 38).
(4) Rådets förordning (EU) nr 557/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (EUT L 169, 7.6.2014, s. 54).
(5) Priority Medicines for Europe and the World Update Report, 2013, WHO, ISBN 978-92-4-150575-8 – http://www.who.int/medicines/areas/priority_medicines/en/
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/12 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 623/2014
av den 14 februari 2014
om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) vad gäller det gemensamma företaget för biobaserade industrier
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (1), särskilt artikel 1.3 b, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (2) upprättas ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) och fastställs bestämmelser om unionens engagemang i offentlig–privata partnerskap, inklusive i gemensamma företag, på sådana nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till unionens mer övergripande mål i fråga om konkurrenskraft och till att ta itu med samhällsutmaningar. |
|
(2) |
Deltagandet i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 bör vara förenligt med förordning (EU) nr 1290/2013. För att ta hänsyn till de särskilda verksamhetsbehoven för gemensamma företag som bildas i enlighet med artikel 187 i fördraget på området biobaserade industrier, har emellertid befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegerats till kommissionen under hela löptiden för Horisont 2020. |
|
(3) |
Det gemensamma företaget för biobaserade industrier (nedan kallat det gemensamma företaget BBI) bildades genom rådets förordning (EU) nr 560/2014 (3) på området biobaserade industrier för perioden fram till och med den 31 december 2024 i syfte att genomföra det gemensamma teknikinitiativet för biobaserade industrier. |
|
(4) |
Det har fastställts särskilda verksamhetsbehov i syfte att underlätta och uppmuntra deltagande av särskilda typer av deltagare. Dessa särskilda verksamhetsbehov är en följd av den nuvarande fragmenteringen av denna framväxande bransch med dess många små och medelstora aktörer. Deltagande av dessa aktörer, och av inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning och andra enheter, i det gemensamma företaget BBI bör också underlättas och uppmuntras på grund av dessa parters erkända styrka inom forskning och utveckling. För att uppnå största möjliga hävstångseffekt för privata investeringar bör endast sådana aktörer vara berättigade till finansiering av andra åtgärder än innovationsåtgärder från det gemensamma företaget BBI. |
|
(5) |
Det är därför lämpligt att föreskriva ett undantag från artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 för att begränsa stödberättigandet, när det gäller andra åtgärder än innovationsåtgärder, till sådana enheter som små och medelstora företag samt inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genom undantag från artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 vad gäller det gemensamma företaget för biobaserade industrier ska endast följande deltagare vara berättigade till stöd från det gemensamma företaget för biobaserade industrier för andra åtgärder på området biobaserade industrier än innovationsåtgärder:
|
a) |
Små och medelstora företag. |
|
b) |
Inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning. |
|
c) |
Rättsliga enheter utan vinstsyfte, även sådana som utför forskning eller teknisk utveckling som ett av sina huvudmål. |
|
d) |
Gemensamma forskningscentrumet. |
|
e) |
Internationella europeiska intresseorganisationer. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 februari 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
(3) Rådets förordning (EU) nr 560/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget för biobaserade industrier (EUT L 169, 7.6.2014, s. 130).
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/14 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 624/2014
av den 14 februari 2014
om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) vad gäller det gemensamma företaget Clean Sky 2
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (1), särskilt artikel 1.3 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (2) upprättas ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) och fastställs bestämmelser om unionens engagemang i offentlig-privata partnerskap, inklusive i gemensamma företag, på sådana nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till unionens mer övergripande mål i fråga om konkurrenskraft och till att ta itu med samhällsutmaningar. |
|
(2) |
Deltagandet i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 bör vara förenligt med förordning (EU) nr 1290/2013. För att ta hänsyn till de särskilda verksamhetsbehoven för gemensamma företag som bildas i enlighet med artikel 187 i fördraget på området flygteknik, har emellertid befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegerats till kommissionen under hela löptiden för Horisont 2020, i syfte att göra det möjligt för finansieringsorgan som inrättas enligt artikel 187 i fördraget på området flygteknik att minska det minsta antalet deltagare. |
|
(3) |
Det gemensamma företaget Clean Sky 2 bildades genom rådets förordning (EU) nr 558/2014 (3) på området flygteknik för perioden fram till och med den 31 december 2024. Det syftar till att förbättra miljökonsekvenserna av europeisk flygteknik och säkerställa den europeiska flygteknikindustrins internationella konkurrenskraft i framtiden. |
|
(4) |
Det har fastställts särskilda verksamhetsbehov vad gäller reglerna för deltagande i Horisont 2020, särskilt det minsta antalet deltagare. De ansökningsomgångar som det gemensamma företaget utlyser är mycket specifika och riktade, och de innovativa lösningar som tas fram måste passa in i de slutliga demonstratorerna. Dessutom har det visat sig vara mycket effektivt att låta enskilda enheter delta i ansökningsomgångar för det gemensamma företaget Clean Sky för att locka små och medelstora företag, forskningsorganisationer och universitet att delta. |
|
(5) |
För att fortsätta att stödja ett brett deltagande bland små och medelstora företag, forskningsorganisationer och universitet är det lämpligt att föreskriva ett undantag från det minsta antal deltagare som fastställs i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 i syfte att göra det möjligt för enskilda enheter att delta i ansökningsomgångar som utlyses av det gemensamma företaget Clean Sky 2. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genom undantag från artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 vad gäller ansökningsomgångar som utlyses av det gemensamma företaget Clean Sky 2 ska minimikravet vara att en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land ska delta.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 februari 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
(3) Rådets förordning (EU) nr 558/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget Clean Sky 2 (EUT L 169, 7.6.2014, s. 77).
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/16 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 625/2014
av den 13 mars 2014
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med hjälp av tekniska tillsynsstandarder om de krav som investerande institut, medverkande institut, institut som är ursprungliga långivare och institut som är originatorer ska uppfylla när det gäller exponeringar mot överförda kreditrisker
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 410.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Bibehållandet av ett ekonomiskt intresse syftar till att få intressena hos de parter som överför kreditrisker för värdepapperiserade exponeringar att överensstämma med intressena hos de parter som tar på sig dessa risker. Om en enhet värdepapperiserar sina egna skuldförbindelser uppnås automatiskt överensstämmande intressen, oavsett om den slutliga gäldenären ställer säkerhet för sin skuld. Om det står klart att kreditrisken kvarligger hos originatorn är det inte nödvändigt att denne bibehåller ett intresse, eftersom detta bibehållande inte skulle förbättra den redan existerande positionen. |
|
(2) |
Det bör klargöras när exponeringar mot överförda kreditrisker anses uppstå i vissa specifika fall där institut, utom när de agerar som originatorer, medverkande institut eller ursprungliga långivare, kan bli exponerade mot kreditrisken i en värdepapperiseringsposition, däribland när instituten agerar som en motpart till ett derivatinstrument i värdepapperiseringstransaktionen, som en motpart som tillhandahåller risksäkring i värdepapperiseringstransaktionen, som en tillhandahållare av en likviditetsfacilitet i transaktionen och när institut har värdepapperiseringspositioner i handelslagret i samband med verksamhet som marknadsgaranter. |
|
(3) |
Vid återvärdepapperiseringstransaktioner uppstår överförda kreditrisker på nivån för den första värdepapperiseringen av tillgångar och på den andra ”ompaketerade” nivån i transaktionen. De två nivåerna i transaktionen och de två motsvarande fallen av överförd kreditrisk är två oberoende händelser sett till kraven i denna förordning. Kraven på bibehållande av ett ekonomiskt intresse netto och på tillbörlig aktsamhet bör iakttas på varje nivå i transaktionen av de institut som blir exponerade mot den överförda kreditrisken på respektive nivå. Om ett institut blir exponerat enbart mot den andra ”ompaketerade” nivån i transaktionen bör följaktligen kraven i fråga om bibehållande av ett ekonomiskt intresse netto och tillbörlig aktsamhet bara gälla för det institutet i fråga om den andra nivån i transaktionen. Inom ramen för samma återvärdepapperiseringstransaktion bör de institut som blir exponerade mot den första nivån i värdepapperiseringen av tillgångar iaktta kraven i fråga om bibehållande och tillbörlig aktsamhet i fråga om den första nivån av värdepapperisering i transaktionen. |
|
(4) |
Tillämpningen av kravet på bibehållande bör specificeras närmare, bland annat i fråga om efterlevnaden när det finns flera originatorer, medverkande institut eller ursprungliga långivare, de olika metoderna för bibehållande, mätningen av bibehållandekravet vid ursprungstidpunkten och på fortlöpande basis och tillämpningen av undantag. |
|
(5) |
I artikel 405.1 andra stycket a–e i förordning (EU) nr 575/2013 anges olika metoder för att iaktta kravet på bibehållande av ett intresse. I den här förordningen klargörs på ett detaljerat sätt hur var och en av dessa metoder kan genomföras. |
|
(6) |
Bibehållandet av ett intresse skulle kunna uppnås genom en syntetisk eller villkorad form av bibehållande, förutsatt att sådana metoder till fullo överensstämmer med någon av de metoder som anges i artikel 405.1 andra stycket a–e i förordning (EU) nr 575/2013 och med vilken den syntetiska eller villkorade formen kan likställas, och förutsatt att upplysningskraven efterlevs. |
|
(7) |
Risksäkring eller försäljning av ett bibehållet intresse är förbjuden när en sådan teknik undergräver ändamålet med bibehållandekravet, vilket innebär att risksäkring eller försäljning kan tillåtas när den inte medför att bibehållaren säkras mot kreditrisken i antingen de bibehållna värdepapperiseringspositionerna eller de bibehållna exponeringarna. |
|
(8) |
För att upprätthålla det ekonomiska intresset netto bör instituten säkerställa att det inte finns några inbäddade mekanismer i värdepapperiseringsstrukturen som medför att minimikravet på bibehållande vid ursprungstidpunkten nödvändigtvis kommer att sjunka snabbare än det överförda intresset. Det bibehållna intresset bör inte heller prioriteras i fråga om förmånliga återbetalnings- eller amorteringskassaflöden så att det kommer att sjunka under tröskeln på 5 % av det löpande nominella värdet av sålda trancher eller värdepapperiserade exponeringar. Kreditstödet till det institut som tar på sig exponering mot en värdepapperiseringsposition bör dessutom inte sjunka oproportionellt i förhållande till återbetalningstakten för de underliggande exponeringarna. |
|
(9) |
Institut bör få använda finansiella modeller som utvecklats av tredje parter, med undantag av externa kreditvärderingsinstitut, för att minska administrativa bördor och efterlevnadskostnader till följd av kraven på tillbörlig aktsamhet. Institut bör bara få använda finansiella modeller från tredje part om de före investeringen noggrant har validerat relevanta antaganden i modellerna och modellernas struktur och har satt sig in i de finansiella modellernas metoder, antaganden och resultat. |
|
(10) |
Det är väsentligt att närmare specificera hur ofta instituten ska se över sin efterlevnad av kraven på tillbörlig aktsamhet, hur de ska bedöma lämpligheten av att använda olika policyriktlinjer och förfaranden för positioner i respektive utanför handelslagret och hur de ska bedöma efterlevnaden i fråga om positioner som avser korrelationshandelsportföljen, samt att klargöra vissa begrepp som används i artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013, t.ex. riskegenskaper och strukturella drag. |
|
(11) |
Enligt artikel 14.2 i förordning (EU) nr 575/2013 bör enheter som är etablerade i tredjeländer och som ingår i gruppen i enlighet med artikel 18 i samma förordning, men som inte direkt ingår i tillämpningsområdet för ytterligare riskvikter, under vissa begränsade omständigheter, t.ex. i fråga om exponeringar i handelslagret för verksamhet som marknadsgarant, inte anses överträda artikel 405 i den förordningen. Institut bör inte anses överträda den artikeln när sådana exponeringar eller positioner i handelslagret inte är betydande och inte utgör en oproportionell andel av handelsverksamheten, förutsatt att det finns en grundlig förståelse för exponeringarna eller positionerna och att formella policyriktlinjer och förfaranden har införts som lämpar sig för och motsvarar den enhetens och gruppens samlade riskprofil. |
|
(12) |
Initiala och fortlöpande upplysningar till investerare om nivån på bibehållandeåtagandet och samtliga i sak relevanta data, bland annat kreditkvaliteten och resultatutvecklingen för den underliggande exponeringen, är nödvändiga för att uppnå en ändamålsenlig tillbörlig aktsamhet i fråga om värdepapperiseringspositioner. De data som redovisas bör ange uppgifter om bibehållarens identitet, den bibehållandemetod som valts och det ursprungliga och fortlöpande åtagandet att bibehålla ett ekonomiskt intresse. När de undantag som anges i artikel 405.3 och 405.4 i förordning (EU) nr 575/2013 är tillämpliga bör det anges uttryckliga upplysningar om de värdepapperiserade exponeringar som inte omfattas av kravet på bibehållande och skälen till detta. |
|
(13) |
Denna förordning bygger på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) har lagt fram för kommissionen. |
|
(14) |
Den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
DEFINITIONER OCH EXPONERING MOT RISKEN I EN VÄRDEPAPPERISERING
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
a) |
bibehållare: en enhet som i egenskap av originator, medverkande institut eller ursprunglig långivare bibehåller ett ekonomiskt intresse netto i en värdepapperisering i enlighet med artikel 405.1 i förordning (EU) nr 575/2013. |
|
b) |
syntetisk form av bibehållande: bibehållande av ett ekonomiskt intresse genom att använda derivatinstrument. |
|
c) |
villkorad form av bibehållande: bibehållande av ett ekonomiskt intresse genom att använda garantier, remburser och andra liknande typer av kreditstöd som säkerställer omedelbar verkställighet av kravet på bibehållande. |
|
d) |
vertikal tranch: en tranch som i proportionell utsträckning exponerar tranchens innehavare mot kreditrisken i varje utgiven tranch i värdepapperiseringstransaktionen. |
KAPITEL II
EXPONERING MOT KREDITRISKEN I EN VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITION
Artikel 2
Särskilda fall av exponering mot kreditrisken i en värdepapperiseringsposition
1. När ett institut agerar som en kreditderivatmotpart, en motpart som tillhandahåller risksäkring eller en tillhandahållare av en likviditetsfacilitet i samband med en värdepapperiseringstransaktion ska det anses bli exponerat mot kreditrisken i en värdepapperiseringsposition när derivatet, risksäkringen eller likviditetsfaciliteten tar på sig kreditrisken i de värdepapperiserade exponeringarna eller värdepapperiseringspositionerna.
2. När en likviditetsfacilitet uppfyller villkoren i artikel 255.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska vid tillämpning av artiklarna 405 och 406 i samma förordning likviditetstillhandahållaren inte anses bli exponerad mot kreditrisken i en värdepapperiseringsposition.
3. I samband med en återvärdepapperisering med mer än en nivå eller en värdepapperisering med flera diskreta underliggande transaktioner ska ett institut anses bli exponerat mot kreditrisken i enbart den individuella värdepapperiseringsposition eller värdepapperiseringstransaktion för vilken det tar på sig exponering.
4. Institut ska på gruppnivå inte anses överträda artikel 405 i förordning (EU) nr 575/2013 i den betydelse som avses i artikel 14.2 i samma förordning, om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Den enhet som innehar värdepapperiseringspositionerna är etablerad i ett tredjeland och ingår i den konsoliderade gruppen enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 575/2013. |
|
b) |
Värdepapperiseringspositionerna innehas i handelslagret för den enhet som avses i led a med tanke på verksamhet som marknadsgarant. |
|
c) |
Värdepapperiseringspositionerna är inte betydande i förhållande till den samlade riskprofilen i handelslagret för den grupp som avses i led a och utgör inte en oproportionell andel av gruppens handelsverksamhet. |
KAPITEL III
BIBEHÅLLANDE AV ETT EKONOMISKT INTRESSE NETTO
Artikel 3
Bibehållare av ett väsentligt ekonomiskt intresse netto
1. Det bibehållna väsentliga ekonomiska intresset netto får inte delas upp på olika typer av bibehållare. Kravet på att bibehålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto ska uppfyllas helt av någon eller några av följande aktörer:
|
a) |
Originatorn eller flera originatorer. |
|
b) |
Det medverkande institutet eller flera medverkande institut. |
|
c) |
Den ursprungliga långivaren eller flera ursprungliga långivare. |
2. När de värdepapperiserade exponeringarna skapas av flera originatorer ska kravet på bibehållande uppfyllas av respektive originator i förhållande till den andel av de totala värdepapperiserade exponeringarna för vilken denne är originator.
3. När de värdepapperiserade exponeringarna skapas av flera ursprungliga långivare ska kravet på bibehållande uppfyllas av respektive ursprunglig långivare i förhållande till den andel av de totala värdepapperiserade exponeringarna för vilken denne är ursprunglig långivare.
4. När de värdepapperiserade exponeringarna skapas av flera originatorer eller ursprungliga långivare får kravet på bibehållande, genom undantag från punkterna 2 och 3, uppfyllas helt av en enda originator eller ursprunglig långivare, om ett av följande villkor är uppfyllt:
|
a) |
Originatorn eller den ursprungliga långivaren har upprättat och förvaltar programmet eller värdepapperiseringsprogrammet. |
|
b) |
Originatorn eller den ursprungliga långivaren har upprättat programmet eller värdepapperiseringsprogrammet och har bidragit med mer än 50 % av de totala värdepapperiserade exponeringarna. |
5. När de värdepapperiserade exponeringarna har uppstått med deltagande av flera medverkande institut ska kravet på bibehållande uppfyllas på ett av följande sätt:
|
a) |
Av det medverkande institut vars ekonomiska intressen i störst utsträckning överensstämmer med investerarnas enligt överenskommelse med samtliga medverkande institut och på grundval av objektiva kriterier, däribland avgiftsstrukturer, inblandning i upprättandet och förvaltningen av programmet eller värdepapperiseringsprogrammet och exponering mot kreditrisken i värdepapperiseringarna. |
|
b) |
Av varje medverkande institut i proportionell utsträckning sett till antalet medverkande institut. |
Artikel 4
Uppfyllande av bibehållandekravet genom en syntetisk eller villkorad form av bibehållande
1. Kravet på bibehållande kan uppfyllas på ett sätt som är likvärdigt med någon av metoderna i artikel 405.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 genom en syntetisk eller villkorad form av bibehållande, om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Det bibehållna beloppet motsvarar minst kravet enligt den metod med vilken den syntetiska eller villkorade formen kan likställas. |
|
b) |
Bibehållaren har uttryckligen meddelat att man fortlöpande kommer att bibehålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på det sättet och därvid lämnat närmare uppgifter om formen av bibehållande, det förfarande som använts för dess fastställande och dess likvärdighet med en av de alternativa metoderna. |
2. När en enhet som inte är ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 agerar som bibehållare genom en syntetisk eller villkorad form av bibehållande ska en fullständig säkerhet i kontanter ha ställts för det intresse som bibehålls på ett syntetiskt eller villkorat sätt och detta intresse ska innehas separat från övriga medel som ”kundmedel” enligt artikel 13.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (3).
Artikel 5
Bibehållandemetod a: proportionellt bibehållande i varje tranch som sålts eller överförts till investerarna
1. Ett bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts enligt artikel 405.1 andra stycket a i förordning (EU) nr 575/2013 kan också uppnås på följande sätt:
|
a) |
Ett bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje värdepapperiserad exponering, förutsatt att kreditrisken i sådana exponeringar är likställd med eller efterställd den kreditrisk som värdepapperiserats för samma exponeringar. I fråga om rullande värdepapperisering enligt definitionen i artikel 242.13 i förordning (EU) nr 575/2013 uppstår detta genom ett bibehållande av originatorns intresse, om man antar att originatorns intresse motsvarade minst 5 % av det nominella värdet av varje värdepapperiserad exponering och var likställt med eller efterställt den kreditrisk som har värdepapperiserats i fråga om dessa exponeringar. |
|
b) |
Ett tillhandahållande, inom ramen för ett ABCP-program, av en likviditetsfacilitet som kan vara icke-efterställd i den avtalsmässiga prioritetsordningen för kontantflöden, om följande villkor är uppfyllda:
|
|
c) |
Ett bibehållande av en vertikal tranch med ett nominellt värde av minst 5 % av det totala nominella värdet av samtliga utgivna trancher av skuldinstrument. |
Artikel 6
Bibehållandemetod b: bibehållande av originatorns intresse vid rullande exponeringar
Ett bibehållande enligt artikel 405.1 andra stycket b i förordning (EU) nr 575/2013 kan uppnås om en aktör bibehåller minst 5 % av det nominella värdet av varje värdepapperiserad exponering, förutsatt att den bibehållna kreditrisken i sådana exponeringar är likställd med eller efterställd den kreditrisk som värdepapperiserats för samma exponeringar.
Artikel 7
Bibehållandemetod c: bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar
1. Den grupp på minst 100 potentiellt värdepapperiserade exponeringar ur vilken bibehållna och värdepapperiserade exponeringar väljs ut slumpmässigt och som avses i artikel 405.1 andra stycket c i förordning (EU) nr 575/2013 ska vara tillräckligt heterogen så att man undviker en alltför stor koncentration av det bibehållna intresset. Vid urvalsprocessen ska bibehållaren beakta lämpliga kvantitativa och kvalitativa faktorer, för att säkerställa att distinktionen mellan bibehållna och värdepapperiserade exponeringar är genuint slumpmässig. Bibehållaren av slumpmässigt utvalda exponeringar ska vid urvalet av exponeringar och i tillämplig utsträckning beakta faktorer som emissionstidpunkt, produktslag, geografi, ursprungsdatum, förfallodag, belåningsgrad, typ av egendom, bransch och saldot i fråga om utestående lån.
2. Bibehållaren får inte utpeka olika enskilda exponeringar som bibehållna exponeringar vid olika tidpunkter, såvida det inte krävs för att uppfylla bibehållandekravet i fråga om en värdepapperisering där de värdepapperiserade exponeringarna varierar över tiden, antingen på grund av att nya exponeringar läggs till värdepapperiseringen eller till följd av att nivån på enskilda värdepapperiserade exponeringar ändras.
Artikel 8
Bibehållandemetod d: bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge
1. Ett bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge enligt artikel 405.1 andra stycket d i förordning (EU) nr 575/2013 ska uppnås genom positioner i eller utanför balansräkningen och kan också uppnås på något av följande sätt:
|
a) |
Ett tillhandahållande av en villkorad form av bibehållande enligt artikel 1 första stycket c eller av en likviditetsfacilitet inom ramen för ett ABCP-program, som motsvarar följande kriterier:
|
|
b) |
Ett ställande av en säkerhet på över 100 %, som en form av kreditförstärkning, om denna säkerhet fungerar som ett ”förstaförlust”-bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av de trancher som utgetts av värdepapperiseringen. |
2. Om den tranch som är i första-förlustläge överskrider 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna ska det vara möjligt för bibehållaren att enbart bibehålla en andel av denna tranch i första-förlustläge, såvida denna andel motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna.
3. Vid uppfyllandet av kravet på riskbibehållande på nivån för ett värdepapperiseringsprogram får institut inte beakta förekomsten av underliggande transaktioner där originatorer eller ursprungliga långivare bibehåller en exponering som är i första-förlustläge på transaktionsnivå.
Artikel 9
Bibehållandemetod e: bibehållande av första förlust i varje värdepapperiserad exponering
1. Bibehållandet av en exponering som är i första-förlustläge på nivån för varje värdepapperiserad exponering i enlighet med artikel 405.1 andra stycket e i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas så att den bibehållna kreditrisken alltid är efterställd den kreditrisk som har värdepapperiserats i förhållande till samma exponeringar.
2. Bibehållandet enligt punkt 1 kan uppfyllas genom att originatorn eller den ursprungliga långivaren säljer de underliggande exponeringarna till ett rabatterat pris som motsvarar det diskonterade nuvärdet, om rabatten inte underskrider 5 % av det nominella värdet av varje exponering och om det diskonterade försäljningsbeloppet bara får återbetalas till originatorn eller den ursprungliga långivaren när det inte absorberas av förluster relaterade till kreditrisken i de värdepapperiserade exponeringarna.
Artikel 10
Mätning av bibehållandenivån
1. Vid mätning av nivån på bibehållandet av ett ekonomiskt intresse netto ska följande kriterier tillämpas:
|
a) |
Ursprungstidpunkten ska vara den tidpunkt då exponeringarna först värdepapperiserades. |
|
b) |
Beräkningen av bibehållandenivån ska baseras på nominella värden, och tillgångars anskaffningspris ska inte beaktas. |
|
c) |
”Överskottsmarginal” enligt definitionen i artikel 242.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska inte beaktas vid mätningen av bibehållarens ekonomiska intresse netto. |
|
d) |
Samma metod och förfarande för bibehållande ska användas vid beräkning av det ekonomiska intresset netto under hela löptiden för en värdepapperiseringstransaktion, såvida inte exceptionella omständigheter kräver en ändring och denna ändring inte används som ett sätt att minska beloppet av det bibehållna intresset. |
2. Utöver de kriterier som anges i punkt 1 och förutsatt att det inte finns någon inbäddad mekanism som gör att det bibehållna intresset vid ursprungstidpunkten minskar snabbare än det överförda intresset, ska uppfyllandet av bibehållandekravet inte anses bli påverkat av en amortering av bibehållandet med hjälp av kassaflödesfördelning eller fördelning av förluster som i praktiken minskar nivån på bibehållandet över tiden. Det ska inte krävas att bibehållare kontinuerligt fyller på eller justerar sitt bibehållna intresse på en nivå motsvarande minst 5 % i takt med att förluster realiseras för deras exponeringar eller fördelas på deras bibehållna position.
Artikel 11
Mätning av bibehållande i fråga om outnyttjade belopp av exponeringar i form av kreditfaciliteter
Beräkningen av det ekonomiska intresse netto som ska bibehållas i fråga om kreditfaciliteter, inklusive kreditkort, ska enbart baseras på belopp som redan utnyttjats, realiserats eller erhållits och ska justeras i enlighet med ändringar av dessa belopp.
Artikel 12
Förbud mot risksäkring eller försäljning av ett bibehållet intresse
1. Skyldigheten enligt artikel 405.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 575/2013 att inte låta ett bibehållet ekonomiskt intresse netto omfattas av kreditriskreducering, korta positioner, annan risksäkring eller försäljning ska tillämpas med beaktande av ändamålet med bibehållandekravet och transaktionens ekonomiska substans. Säkring av ett ekonomiskt intresse netto ska inte betraktas som en risksäkring enligt artikel 405.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 575/2013 och kan följaktligen tillåtas enbart när den innebär att bibehållaren inte risksäkras mot kreditrisken i antingen de bibehållna värdepapperiseringspositionerna eller de bibehållna exponeringarna.
2. Bibehållaren får använda bibehållna exponeringar eller värdepapperiseringspositioner som säkerhet för säkrad finansiering, så länge som denna användning inte innebär att kreditrisken i dessa bibehållna exponeringar eller värdepapperiseringspositioner överförs till en tredje part.
Artikel 13
Undantag till artikel 405.1 i förordning (EU) nr 575/2013
De transaktioner som avses i artikel 405.4 i förordning (EU) nr 575/2013 ska inbegripa värdepapperiseringspositioner i korrelationshandelsportföljen som utgör referensinstrument vilka uppfyller kriteriet i artikel 338.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 eller är berättigade att inkluderas i korrelationshandelsportföljen.
Artikel 14
Bibehållande på gruppnivå
Ett institut som uppfyller bibehållandekravet på grundval av den konsoliderade situationen för ett närstående moderinstitut inom EU, ett närstående finansiellt holdingföretag inom EU eller ett närstående blandat finansiellt holdingföretag inom EU enligt artikel 405.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska, i det fall bibehållaren inte längre omfattas av gruppbaserad tillsyn, se till att en eller flera av de kvarvarande enheter som omfattas av gruppbaserad tillsyn tar på sig exponeringen mot värdepapperiseringen, så att det säkerställs att kravet uppfylls fortlöpande.
KAPITEL IV
KRAV PÅ TILLBÖRLIG AKTSAMHET FÖR INSTITUT SOM BLIR EXPONERADE MOT EN VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITION
Artikel 15
Utkontraktering och andra allmänna överväganden
1. När det inte finns någon tillgänglig information om de specifika exponeringar som ska värdepapperiseras, inbegripet när exponeringar ackumuleras före sin värdepapperisering eller oavsett om de kan substitueras och införlivas i en befintlig rullande värdepapperisering, ska ett institut anses uppfylla sina skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet enligt artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013 för var och en av sina individuella värdepapperiseringspositioner utifrån de relevanta godtagbarhetskriterierna för sådana exponeringar.
2. Vid utkontraktering av vissa uppgifter i processen för fullgörande av skyldigheterna enligt artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013, däribland bokföring, ska institut som blir exponerade mot riskerna i en värdepapperisering behålla full kontroll över den processen.
Artikel 16
Specificering av riskegenskaper och strukturella drag
1. Den enskilda värdepapperiseringspositionens riskegenskaper enligt artikel 406.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 ska bland annat innefatta följande mest lämpliga och väsentliga egenskaper:
|
a) |
Tranchens förmånsrätt. |
|
b) |
Kassaflödesprofil. |
|
c) |
Befintlig kreditvärdering. |
|
d) |
Utvecklingen över tiden för liknande trancher. |
|
e) |
Skyldigheter i fråga om de trancher som inkluderas i dokumentationen över värdepapperiseringen. |
|
f) |
Kreditförstärkning. |
2. Riskegenskaperna hos värdepapperiseringspositionens underliggande exponeringar enligt artikel 406.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 ska innefatta de mest lämpliga och väsentliga egenskaperna, däribland information om utvecklingen över tiden enligt artikel 406.2 i förordning (EU) nr 575/2013 i fråga om exponeringar mot hypotekslån. Institut ska identifiera lämpliga och jämförbara mått för analys av andra tillgångsklassers riskegenskaper.
3. Ytterligare strukturella drag enligt artikel 406.1 g i förordning (EU) nr 575/2013 ska innefatta derivatinstrument, garantier, remburser och andra liknande typer av kreditstöd.
Artikel 17
Översyners frekvens
Efter en exponering mot en värdepapperiseringsposition ska institut se över sin efterlevnad av artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013 åtminstone årligen och oftare än så när de blir medvetna om en överträdelse av de skyldigheter som ingår i dokumentationen över värdepapperiseringen eller när de blir medvetna om en väsentlig förändring av något av följande:
|
a) |
Strukturella drag som kan inverka väsentligt på värdepapperiseringspositionens resultatutveckling. |
|
b) |
Riskegenskaperna hos värdepapperiseringspositionerna och de underliggande exponeringarna. |
Artikel 18
Stresstester
1. De stresstester som avses i artikel 406.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska inbegripa alla relevanta värdepapperiseringspositioner och ingå i de strategier och processer för stresstester som instituten genomför i enlighet med den interna process för bedömning av kapitalbehov som föreskrivs i artikel 73 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4).
2. För att uppfylla kraven på stresstester enligt artikel 406.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 får institut använda jämförbara finansiella modeller som utvecklats av tredje parter, utöver de som utvecklats av externa ratinginstitut, under förutsättning att instituten på anmodan kan visa att de före investeringen noggrant har validerat relevanta antaganden i modellerna och modellernas struktur och att de förstår metoder, antaganden och resultat.
3. Vid utförandet av stresstester i enlighet med artikel 406.1 i förordning (EU) nr 575/2013 inom ramen för ett ABCP-program enligt artikel 242.9 i samma förordning, vilket stöds av en likviditetsfacilitet som till fullo täcker kreditrisken i de värdepapperiserade exponeringarna, får institut utföra ett stresstest av kreditvärdigheten hos tillhandahållaren av likviditetsfaciliteten snarare än de värdepapperiserade exponeringarna.
Artikel 19
Exponeringar i respektive utanför handelslagret
1. Ett innehav av en värdepapperiseringsposition i handelslagret eller utanför handelslagret ska inte utgöra en tillräcklig motivering i sig för tillämpning av olika policyriktlinjer och förfaranden eller olika grader av intensitet i översynerna för att uppfylla kraven på tillbörlig aktsamhet enligt artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013. Vid fastställandet av om olika policyriktlinjer och förfaranden eller olika intensitet i översynerna ska användas ska samtliga relevanta faktorer som i väsentlig utsträckning inverkar på riskprofilen i respektive utanför handelslagret och i de relevanta värdepapperiseringspositionerna beaktas, däribland positionernas storlek, effekten på institutets kapitalbas under stressperioder och koncentrationen av risk hos en specifik transaktion, utgivare eller tillgångsklass.
2. Institut ska se till att varje väsentlig förändring som förvärrar riskprofilen hos värdepapperiseringspositionerna i och utanför deras handelslager återspeglas i en lämplig förändring av deras förfaranden för att uppnå tillbörlig aktsamhet i fråga om dessa värdepapperiseringspositioner. I detta avseende ska instituten i sina formella policyriktlinjer och förfaranden för positioner i och utanför handelslagret identifiera de omständigheter som kommer att utlösa en översyn av skyldigheterna i fråga om tillbörlig aktsamhet.
Artikel 20
Positioner i korrelationshandelsportföljen
Ett institut ska anses efterleva artikel 406 i förordning (EU) nr 575/2013 när följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Värdepapperiseringspositioner innehas antingen i korrelationshandelsportföljen och utgör referensinstrument enligt artikel 338.1 b i den förordningen eller är berättigade att inkluderas i korrelationshandelsportföljen. |
|
b) |
Institutet efterlever artikel 377 i den förordningen när det gäller att beräkna kapitalbaskravet i förhållande till dess korrelationshandelsportfölj. |
|
c) |
Institutets metod för att beräkna kapitalbasen i förhållande till dess handelsportfölj medför en heltäckande och grundlig förståelse för riskprofilen hos dess investeringar i värdepapperiseringspositioner. |
|
d) |
Institutet har infört formella policyriktlinjer och förfaranden som lämpar sig för dess korrelationshandelsportfölj och står i proportion till riskprofilen hos dess investeringar i motsvarande värdepapperiseringspositioner, när det gäller att analysera och registrera den relevanta information som avses i artikel 406.1 i förordning (EU) nr 575/2013. |
KAPITEL V
KRAV PÅ ORIGINATORER, MEDVERKANDE INSTITUT OCH URSPRUNGLIGA LÅNGIVARE
Artikel 21
Policyriktlinjer för kreditgivning
1. Originatorers eller medverkande instituts efterlevnad av den skyldighet som avses i artikel 408 i förordning (EU) nr 575/2013 ska inte innebära att låntagartyper och låneprodukter måste vara desamma för värdepapperiserade exponeringar och exponeringar som inte är värdepapperiseringar.
2. När medverkande institut och institut som är originatorer inte har varit involverade i den ursprungliga kreditgivningen för de exponeringar som ska värdepapperiseras, eller när de inte är verksamma på marknaden för kreditgivning för de särskilda typer av exponeringar som ska värdepapperiseras, ska dessa institut erhålla all information som krävs för att kunna bedöma huruvida de kriterier som använts för kreditgivningen för sådana exponeringar är lika sunda och väldefinierade som de kriterier som använts för exponeringar som inte är värdepapperiseringar.
Artikel 22
Upplysningar om nivån på åtagandet att bibehålla ett ekonomiskt intresse netto
1. I enlighet med artikel 409 i förordning (EU) nr 575/2013 ska bibehållaren lämna åtminstone följande upplysningar till investerare angående nivån på dess åtagande att bibehålla ett ekonomiskt intresse netto i värdepapperiseringen:
|
a) |
Uppgift om bibehållarens identitet och huruvida man agerar som originator, medverkande institut eller ursprunglig långivare. |
|
b) |
Uppgift om huruvida de metoder som anges i artikel 405.1 andra stycket a, b, c, d eller e i förordning (EU) nr 575/2013 används för att bibehålla ett ekonomiskt intresse netto. |
|
c) |
Eventuella ändringar i enlighet med artikel 10.1 d av dess metod för att bibehålla ett ekonomiskt intresse netto enligt led b. |
|
d) |
Uppgift om nivån på bibehållandet vid ursprungstidpunkten och om bibehållandeåtagandet på fortlöpande basis, vilket enbart ska avse fortsättning av den ursprungliga skyldigheten och inte ska kräva att uppgifter anges om det nuvarande nominella värdet eller marknadsvärdet eller om eventuella osäkerheter angående eller nedskrivningar av det bibehållna intresset. |
2. När de undantag som avses i artikel 405.3 eller 405.4 i förordning (EU) nr 575/2013 gäller för en värdepapperiseringstransaktion ska de institut som agerar som originatorer, medverkande institut eller ursprungliga långivare lämna upplysningar om det tillämpliga undantaget till investerare.
3. De upplysningar som avses i punkterna 1 och 2 ska dokumenteras och göras offentligt tillgängliga på lämpligt sätt, utom i fråga om bilaterala eller privata transaktioner där parterna anser att ett privat upplysningslämnande är tillräckligt. Ett uttalande om bibehållandeåtagandet i prospektet för de värdepapper som emitteras inom ramen för värdepapperiseringsprogrammet ska betraktas som ett lämpligt sätt att uppfylla upplysningskravet.
4. Upplysningarna ska också bekräftas under perioden efter ursprungstidpunkten med samma regelbundenhet som frekvensen för rapportering om transaktionen, dvs. åtminstone årligen och under någon av följande omständigheter:
|
a) |
När det bibehållandeåtagande som avses i artikel 405.1 i förordning (EU) nr 575/2013 överträds. |
|
b) |
När resultatutvecklingen för värdepapperiseringspositionen eller riskegenskaperna hos värdepapperiseringen eller hos de underliggande exponeringarna ändras väsentligt. |
|
c) |
När de skyldigheter som ingår i dokumentationen över värdepapperiseringen överträds. |
Artikel 23
Upplysningar om i sak relevanta data
1. Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska se till att i sak relevanta data enligt artikel 409 i förordning (EU) nr 575/2013 är lätt tillgängliga för investerare, utan alltför stor administrativ börda.
2. De upplysningar som avses i artikel 409 i förordning (EU) nr 575/2013 ska lämnas åtminstone årligen och under följande omständigheter:
|
a) |
När resultatutvecklingen för värdepapperiseringspositionen eller riskegenskaperna hos värdepapperiseringen eller hos de underliggande exponeringarna ändras väsentligt. |
|
b) |
När de skyldigheter som ingår i dokumentationen över värdepapperiseringen överträds. |
|
c) |
För att data ska anses vara relevanta i sak när det gäller enskilda underliggande exponeringar ska de i allmänhet tillhandahållas för varje enskilt lån, även om det finns fall där data kan tillhandahållas i aggregerad form. Vid bedömningen av om aggregerade upplysningar är tillräckliga ska de faktorer som ska beaktas innefatta graden av storleksmässig diversifiering i den underliggande gruppen och huruvida förvaltningen av exponeringar i den gruppen baseras på egenskaperna hos själva gruppen eller hos varje enskilt lån. |
3. Skyldigheten att lämna upplysningar ska gälla med förbehåll för lagar och andra författningar som kan vara tillämpliga för bibehållaren.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 13 mars 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/26 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 626/2014
av den 10 juni 2014
om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 fastställdes en varunomenklatur (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen). Kombinerade nomenklaturen återges i bilaga I till den förordningen. |
|
(2) |
Det finns olika åsikter beträffande klassificering (enligt KN-nummer 2207 och 3824) av blandningar som innehåller etylalkohol som används som råvara för framställning av bränsle för motorfordon. |
|
(3) |
För att skapa klarhet angående rättsläget krävs det således ett förtydligande av tillämpningsområdet för KN-nummer 2207 20 om denaturerad etylalkohol. |
|
(4) |
KN-nummer 2207 20 bör omfatta etylalkohol med en alkoholhalt av minst 50 volymprocent, bland annat etylalkoholbaserade blandningar som används för framställning av bränsle för motorfordon, denaturerade genom att lägga till vissa ämnen till etylalkoholen för att på ett oåterkalleligt sätt göra den otjänlig för förtäring. |
|
(5) |
Den europeiska standarden EN 15376 med rubriken ”Fordonsbränsle – Etylalkohol som blandningskomponent i bensin – Krav och provningsmetoder” och som godkändes av Europeiska standardiseringskommittén den 24 december 2010, bidrar till att uppfylla Europeiska unionens mål om att införa frivilliga tekniska standarder som främjar frihandel och bidrar till fullbordandet av den inre marknaden. Punkt 4.3 i denna standard innehåller en förteckning över rekommenderade denatureringsmedel som inte är skadliga för fordonssystem. De ämnen som anges i denna förteckning är: fordonsbensin som uppfyller EN 228, etyltertiärbutyleter (ETBE), metyltertiärbutyleter (MTBE), tertiär butylalkohol (TBA), 2-metyl-1-propanol (isobutanol) och 2-propanol (isopropanol). En eller flera av dessa denatureringsmedel får användas i blandningen, utom isobutanol och isopropanol som är lätta att separera från blandningen. Dessa måste därför alltid användas i kombination med ett annat denatureringsmedel. |
|
(6) |
I syfte att trygga en enhetlig tolkning av Kombinerade nomenklaturen i hela unionen bör det därför läggas till en ny kompletterande anmärkning i del 2 kapitel 22 i Kombinerade nomenklaturen. |
|
(7) |
Tullkodexkommittén har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I kapitel 22 i del 2 av Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 ska följande kompletterande anmärkning läggas till som kompletterande anmärkning 12:
|
”12. |
Undernummer 2207 20 omfattar blandningar av etylalkohol som används som råvara för framställning av bränsle för motorfordon med en alkoholhalt av minst 50 volymprocent och denaturerat med ett eller flera av följande ämnen:
De denatureringsmedel som anges i punkterna e och f i första stycket måste användas i kombination med minst ett av de denatureringsmedel som anges i punkterna a–d i första stycket.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 juni 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Algirdas ŠEMETA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/28 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 627/2014
av den 12 juni 2014
om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 i syfte att anpassa den till den tekniska utvecklingen vad gäller omborddiagnossystems partikelövervakning
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (1), särskilt artiklarna 5.4 och 12.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (2) föreskrivs att kommissionen ska göra en översyn för att ta reda på om det är tekniskt genomförbart att i dieselfordon övervaka dieselpartikelfilters prestanda i förhållande till de gränsvärden i omborddiagnossystemet (nedan kallade OBD-gränsvärden) som anges i tabell 1 i bilaga X till den förordningen. |
|
(2) |
Kommissionen har genomfört en sådan översyn och kommit fram till att teknik som kontinuerligt övervakar dieselpartikelfilters prestanda i förhållande till OBD-gränsvärden finns att tillgå. Av denna översyn framgår dock också att man bör senarelägga det datum då dessa prestandakrav ska ha genomförts, så att industrin får tillräckligt med tid för att kunna garantera utrustningens tillgänglighet när den ska massproduceras och anpassas till fordon. Därför måste tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 anpassas och det nya genomförandedatumet infogas. |
|
(3) |
Dessutom bör också tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 anpassas genom att man för motorer med gnisttändning infogar en kolumn rörande kravet på att övervaka kolmonoxidhalterna i förhållande till OBD-gränsvärdena i tabell 2 i bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011 och en kolumn som avser kraven på prestanda i drift i punkterna 6–6.5.5.1 i bilaga X till den förordningen. |
|
(4) |
Förordning (EU) nr 582/2011 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 4.8 ska ersättas med följande: ”8. Fram till den 31 december 2015 när det gäller nya typer av fordon eller motorer och fram till den 31 december 2016 när det gäller alla nya fordon som säljs, registreras eller tas i bruk i unionen kan tillverkaren välja att tillämpa de alternativa bestämmelserna för övervakning av dieselpartikelfiltret enligt punkt 2.3.3.3 i bilaga X.” |
|
2. |
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Typgodkännanden som beviljas för motorer och fordon med kompressionständning enligt bokstav B i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I före den dag då denna förordning börjar tillämpas ska fortsätta att gälla efter detta datum.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).
BILAGA
I tillägg 9 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 ska tabell 1 ersättas med följande:
”Tabell 1
|
Bokstav |
OBD-gränsvärde för NOx OTL (1) |
OBD-gränsvärde för PM (2) |
OBD-gränsvärde för CO (6) |
Prestanda i drift |
Kvalitet på och förbrukning av reagens |
Genomförandedatum: nya typer |
Genomförandedatum: alla fordon |
Sista registreringsdatum |
|
A |
Raden ’Infasningsperiod’ i tabellerna 1 och 2 |
Prestandaövervakning (3) |
|
Infasning (7) |
Infasning (4) |
31.12.2012 |
31.12.2013 |
31.8.2015 (9) 30.12.2016 (10) |
|
B (11) |
Raden ’Infasningsperiod’ i tabell 2 |
|
Raden ’Infasningsperiod’ i tabell 2 |
Infasning (7) |
Infasning (4) |
1.9.2014 |
1.9.2015 |
30.12.2016 |
|
C |
Raden ’Infasningsperiod’ i tabellerna 1 och 2 |
Raden ’Allmänna krav’ i tabell 1 |
Raden ’Allmänna krav’ i tabell 2 |
Allmänna (8) |
Allmänna (5) |
31.12.2015 |
31.12.2016 |
|
(1) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabellerna 1 och 2 i bilaga X.
(2) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X.
(3) Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.1.1 i bilaga X.
(4) Infasningskrav på kvaliteten på och förbrukningen av reagens i enlighet med punkterna 7.1.1.1 och 8.4.1.1 i bilaga XIII.
(5) Allmänna krav på kvaliteten på och förbrukningen av reagens i enlighet med punkterna 7.1.1 och 8.4.1 i bilaga XIII.
(6) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X.
(7) Infasningskrav för prestanda i drift i enlighet med punkterna 6.4.4, 6.5.5 och 6.5.5.1 i bilaga X.
(8) Allmänna krav för prestanda i drift i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.
(9) För motorer med gnisttändning och fordon som är utrustade med sådana motorer.
(10) För motorer med kompressionständning och fordon som är utrustade med sådana motorer.
(11) Endast tillämpligt på motorer med gnisttändning och fordon som är utrustade med sådana motorer.”
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/31 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 628/2014
av den 12 juni 2014
om ändring av förordning (EG) nr 341/2007 vad gäller importtullkvoten för vitlök med ursprung i Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 187, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 (2) öppnas och förvaltas tullkvoter för vitlök och vissa andra jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer. |
|
(2) |
I avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Bulgariens och Rumäniens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen (3), vilket godkändes genom rådets beslut 2014/116/EU (4), föreskrivs en ökning på 12 375 ton av Folkrepubliken Kinas EU-tullkvot för vitlök. |
|
(3) |
Ökningen av tullkvoten bör tas med i bilaga I till förordning (EG) nr 341/2007. Avtalet mellan Europiska unionen och Folkrepubliken Kina godkändes av rådet den 28 januari 2014 och importörerna bör därför ges tillträde till de ökade kvantiteterna från och med den andra delperioden av importtullkvotsperioden 2014/2015. |
|
(4) |
Förordning (EG) nr 341/2007 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändring av förordning (EG) nr 341/2007
Bilaga I till förordning (EG) nr 341/2007 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 av den 29 mars 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter och om införande av ett system med importlicenser och ursprungsintyg för vitlök och vissa andra jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer (EUT L 90, 30.3.2007, s. 12).
(4) Rådets beslut 2014/116/EU av den 28 januari 2014 om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Bulgariens och Rumäniens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen (EUT L 64, 4.3.2014, s. 1).
BILAGA
”BILAGA I
Tullkvoter som öppnats genom beslut 2001/404/EG, 2006/398/EG och 2014/116/EU för import av vitlök enligt KN-nummer 0703 20 00
|
Ursprung |
Löpnummer |
Kvot (ton) |
||||
|
Första delperioden (juni–augusti) |
Andra delperioden (september–november) |
Tredje delperioden (december–februari) |
Fjärde delperioden (mars–maj) |
Totalt |
||
|
Argentina |
|
|
|
|
|
19 147 |
|
Traditionella importörer |
09.4104 |
– |
– |
9 590 |
3 813 |
|
|
Nya importörer |
09.4099 |
– |
– |
4 110 |
1 634 |
|
|
Totalt |
|
– |
– |
13 700 |
5 447 |
|
|
Kina |
|
|
|
|
|
46 075 |
|
Traditionella importörer |
09.4105 |
8 278 |
8 278 |
7 210 |
8 488 |
|
|
Nya importörer |
09.4100 |
3 547 |
3 547 |
3 090 |
3 637 |
|
|
Totalt |
|
11 825 |
11 825 |
10 300 |
12 125 |
|
|
Andra tredjeländer |
|
|
|
|
|
6 023 |
|
Traditionella importörer |
09.4106 |
941 |
1 960 |
929 |
386 |
|
|
Nya importörer |
09.4102 |
403 |
840 |
398 |
166 |
|
|
Totalt |
|
1 344 |
2 800 |
1 327 |
552 |
|
|
Totalt |
|
13 169 |
14 625 |
25 327 |
18 124 |
71 245” |
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/33 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 629/2014
av den 12 juni 2014
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet metylnonylketon
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt det andra alternativet i artikel 21.3 samt artikel 78.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 608/2012 (2) ändrades genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3) vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet metylnonylketon, och det ställdes krav på att anmälaren ska inkomma med ytterligare bekräftande uppgifter i form av studier om specifikationen med stödjande uppgifter om satsen och validerade analysmetoder. |
|
(2) |
Anmälaren lade inom tidsfristen fram ytterligare uppgifter för den rapporterande medlemsstaten Belgien i form av studier om specifikationen med stödjande uppgifter om satsen och validerade analysmetoder. |
|
(3) |
Belgien bedömde de ytterligare uppgifter som anmälaren hade lämnat in och lämnade sin bedömning i form av ett reviderat utkast till bedömningsrapport till övriga medlemsstater, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) den 25 november 2013. |
|
(4) |
Medlemsstaterna och kommissionen granskade det reviderade utkastet till bedömningsrapport i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport färdigställdes den 16 maj 2014 i form av kommissionens granskningsrapport om metylnonylketon. |
|
(5) |
Kommissionen uppmanade anmälaren att inkomma med synpunkter på granskningsrapporten om metylnonylketon. |
|
(6) |
Kommissionen har av de ytterligare bekräftande uppgifterna dragit slutsatsen att det verksamma ämnets minsta renhetsgrad bör fastställas till 985 g/kg. |
|
(7) |
Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta. Medlemsstaterna bör vid behov medges tid att ändra eller återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller metylnonylketon. |
|
(8) |
Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller metylnonylketon bör löpa ut senast 18 månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
I kolumnen ”Renhetsgrad” i rad 238, metylnonylketon, i del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska renhetsgraden ersättas med ”≥ 985 g/kg”.
Artikel 2
Övergångsåtgärder
Medlemsstaterna ska i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 vid behov ändra eller återkalla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller metylnonylketon som verksamt ämne senast den 3 januari 2015.
Artikel 3
Anståndsperiod
Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska vara så kortvariga som möjligt och löpa ut senast den 3 januari 2016.
Artikel 4
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 608/2012 av den 6 juli 2012 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av de verksamma ämnena denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja (EUT L 177, 7.7.2012, s. 19).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/35 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 630/2014
av den 12 juni 2014
om ändring för tvåhundrafemtonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter (1), särskilt artiklarna 7.1 a, 7a.1 och 7a.5, och
av följande skäl:
|
(1) |
I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallade penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen. |
|
(2) |
Den 2 juni 2014 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att lägga till tre personer i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser. Samma dag beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka två personer samt att ändra tre poster i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser. |
|
(3) |
Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Chef för tjänsten för utrikespolitiska instrument
(1) EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.
BILAGA
Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Under rubriken ”Juridiska personer, grupper och enheter” ska följande läggas till:
|
|
2. |
Under rubriken ”Fysiska personer” ska följande utgå:
|
|
3. |
Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abu Mohammed Al-Jawlani (alias a) Abu Mohamed al-Jawlani, b) Abu Muhammad al-Jawlani, c) Abu Mohammed al-Julani, d) Abu Mohammed al-Golani, e) Abu Muhammad al-Golani, f) Abu Muhammad Aljawlani, g) Muhammad al-Jawlani, h) Shaykh al-Fatih, i) Al Fatih). Född i Syrien mellan 1975 och 1979. Syrisk medborgare. Adress: i Syrien i juni 2013. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 24 juli 2013.” ersättas med följande: ”Abu Mohammed Al-Jawlani (alias a) Abu Mohamed al-Jawlani, b) Abu Muhammad al-Jawlani, c) Abu Mohammed al-Julani, d) Abu Mohammed al-Golani, e) Abu Muhammad al-Golani, f) Abu Muhammad Aljawlani, g) Muhammad al-Jawlani, h) Shaykh al-Fatih, i) Al Fatih). Född i Syrien mellan 1975 och 1979. Syrisk medborgare. Adress: i Syrien i juni 2013. Övriga upplysningar: sedan januari 2012 är han ledare för Al-Nusrah Front for the People of the Levant. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 24 juli 2013.” |
|
4. |
Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Doku Khamatovich Umarov (alias Умаров Доку Хаматович). Född den 12 maj 1964 i byn Kharsenoy, Shatoyskiy (Sovetskiy) distriktet, Tjetjenien, Ryska federationen. Medborgarskap: a) ryskt, b) sovjetiskt (till 1991). Övriga upplysningar: a) vistades i Ryska federationen i november 2010, b) internationell arresteringsorder utfärdad år 2000. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 10 mars 2011.” ersättas med följande: ”Doku Khamatovich Umarov (alias Умаров Доку Хаматович). Född den 12 maj 1964 i byn Kharsenoy, Shatoyskiy-distriktet (Sovetskiy), Tjetjenien, Ryska federationen. Medborgarskap: a) ryskt, b) sovjetiskt (till 1991). Övriga upplysningar: a) vistades i Ryska federationen i november 2010, b) internationell arresteringsorder utfärdad år 2000, c) rapporteras ha avlidit i april 2014. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 10 mars 2011.” |
|
5. |
Under rubriken ”Juridiska personer, grupper och enheter” ska ”Al-Qaida in Iraq (alias a) AQI, b) al-Tawhid, c) the Monotheism and Jihad Group, d) Qaida of the Jihad in the Land of the Two Rivers, e) Al-Qaida of Jihad in the Land of the Two Rivers, f) The Organization of Jihad's Base in the Country of the Two Rivers, g) The Organization Base of Jihad/Country of the Two Rivers, h) The Organization Base of Jihad/Mesopotamia, i) Tanzim Qa'idat Al-Jihad fi Bilad al-Rafidayn, j) Tanzeem Qa'idat al Jihad/Bilad al Raafidaini, k) Jama'at Al-Tawhid Wa'al-Jihad, l) JTJ, m) Islamic State of Iraq, n) ISI, o) al-Zarqawi network, p) Jabhat al Nusrah, q) Jabhet al-Nusra, r) Al-Nusrah Front, s) The Victory Front, t) Islamic State in Iraq and the Levant). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 18 oktober 2004.” ersättas med följande: ”Al-Qaida in Iraq (alias a) AQI, b) al-Tawhid, c) the Monotheism and Jihad Group, d) Qaida of the Jihad in the Land of the Two Rivers, e) Al-Qaida of Jihad in the Land of the Two Rivers, f) The Organization of Jihad's Base in the Country of the Two Rivers, g) The Organization Base of Jihad/Country of the Two Rivers, h) The Organization Base of Jihad/Mesopotamia, i) Tanzim Qa'idat Al-Jihad fi Bilad al-Rafidayn, j) Tanzeem Qa'idat al Jihad/Bilad al Raafidaini, k) Jama'at Al-Tawhid Wa'al-Jihad, l) JTJ, m) Islamic State of Iraq, n) ISI, o) al-Zarqawi network, p) Islamic State in Iraq and the Levant). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 18 oktober 2004.” |
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/38 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 631/2014
av den 12 juni 2014
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
|
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(euro/100 kg) |
||
|
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
|
0702 00 00 |
MK |
62,3 |
|
TR |
71,7 |
|
|
ZZ |
67,0 |
|
|
0707 00 05 |
MK |
50,6 |
|
TR |
105,0 |
|
|
ZZ |
77,8 |
|
|
0709 93 10 |
MA |
68,1 |
|
TR |
109,3 |
|
|
ZA |
27,3 |
|
|
ZZ |
68,2 |
|
|
0805 50 10 |
AR |
103,3 |
|
TR |
120,8 |
|
|
ZA |
121,5 |
|
|
ZZ |
115,2 |
|
|
0808 10 80 |
AR |
135,5 |
|
BR |
76,6 |
|
|
CL |
96,5 |
|
|
CN |
99,1 |
|
|
NZ |
133,4 |
|
|
US |
183,9 |
|
|
UY |
168,2 |
|
|
ZA |
99,1 |
|
|
ZZ |
124,0 |
|
|
0809 10 00 |
TR |
248,2 |
|
ZZ |
248,2 |
|
|
0809 29 00 |
TR |
456,1 |
|
ZZ |
456,1 |
|
|
0809 30 |
MA |
135,6 |
|
ZZ |
135,6 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/40 |
RÅDETS BESLUT
av den 5 juni 2014
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna
(2014/348/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 46 d, 149, 153.2 a, 175 tredje stycket och 218.9,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Protokoll 31 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet) innehåller bestämmelser och arrangemang som avser de avtalsslutande parternas samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna. |
|
(2) |
Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet bör utvidgas till att omfatta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 (2). |
|
(3) |
Protokoll 31 till EES-avtalet bör därför ändras så att detta utvidgade samarbete kan äga rum från och med den 1 januari 2014. |
|
(4) |
Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det bifogade utkastet till beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna, ska grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 5 juni 2014.
På rådets vägnar
N. DENDIAS
Ordförande
(1) EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2014
av den
om ändring av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artiklarna 86 och 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet bör utvidgas till att omfatta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (1). |
|
(2) |
Protokoll 31 till EES-avtalet bör därför ändras så att detta utvidgade samarbete kan äga rum från och med den 1 januari 2014. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 15 i protokoll 31 till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I punkt 2 ska orden ”och som genomförs före den 1 januari 2014,” läggas till efter orden ”punkt 1”. |
|
2. |
Följande ska läggas till i punkt 8:
|
|
3. |
Texten i punkt 5 ska ersättas med följande: ”Eftastaterna ska delta i de gemenskapsåtgärder som avses i punkt 8 första strecksatsen från och med den 1 januari 1999, i den verksamhet som avses i andra strecksatsen från och med den 1 januari 2003 och i den verksamhet som avses i tredje strecksatsen från och med den 1 januari 2014.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att den sista anmälningen enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén (2).
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Artikel 3
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna
för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 238.
(2) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/42 |
RÅDETS BESLUT 2014/349/GUSP
av den 12 juni 2014
om ändring av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (1), Eulex Kosovo
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 4 februari 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/124/Gusp (2). |
|
(2) |
Den 8 juni 2010 antog rådet beslut 2010/322/Gusp (3) som innebar att gemensam åtgärd 2008/124/Gusp ändrades och förlängdes Europeiska unionens rättstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo) under en period på två år till och med den 14 juni 2012. |
|
(3) |
Den 6 juni 2012 antog rådet beslut 2012/291/Gusp (4) som innebar att gemensam åtgärd 2008/124/Gusp ändrades och förlängdes Eulex Kosovo under en period på två år till och med den 14 juni 2014. |
|
(4) |
Till följd av rekommendationen i den strategiska översyn som antogs 2014 är det nödvändigt att förlänga Eulex Kosovo under en period på ytterligare två år. |
|
(5) |
Den 27 maj 2013 antog rådet beslut 2013/241/Gusp (5) som ändrade gemensam åtgärd 2008/124/Gusp för att föreskriva ett nytt finansiellt referensbelopp, avsett att omfatta perioden från och med den 15 juni 2013 till och med den 14 juni 2014. Gemensam åtgärd 2008/124/Gusp bör ändras så att det föreskrivs ett nytt finansiellt referensbelopp, avsett att omfatta övergångsperioden från och med den 15 juni 2014 till och med den 14 oktober 2014. |
|
(6) |
Eulex Kosovo kommer att genomföras i en situation som kan förvärras och göra det svårare att nå målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget. |
|
(7) |
Gemensam åtgärd 2008/124/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Gemensam åtgärd 2008/124/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
|
2. |
Artikel 9.4 ska ersättas med följande: ”4. All personal ska utföra sina uppgifter och agera i uppdragets intresse. All personal ska tillämpa de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2013/488/EU (6). (6) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).”" |
|
3. |
Artikel 10.3 ska ersättas med följande: ”3. Anställningsvillkor samt rättigheter och skyldigheter för internationell och lokalanställd personal ska fastställas i avtal mellan Eulex Kosovo och berörd personal.” |
|
4. |
Artikel 14.7 ska ersättas med följande: ”7. Uppdragschefen ska säkerställa skydd för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med beslut 2013/488/EU.” |
|
5. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 15a Rättsliga arrangemang Eulex Kosovo ska ha kapacitet att upphandla varor och tjänster, ingå avtal och administrativa samarbeten, rekrytera personal, inneha bankkonton, förvärva och förfoga över tillgångar och betala sina skulder samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter, i den utsträckning som krävs för att genomföra denna gemensamma åtgärd.” |
|
6. |
Artikel 16 ska ändras på följande sätt:
|
|
7. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 16a Projektceller 1. Eulex Kosovo ska ha en projektcell för fastställande och genomförande av projekt. Eulex Kosovo ska, i tillämpliga fall, samordna, underlätta och ge råd om projekt som medlemsstater och tredjestater genomför på eget ansvar inom områden som rör Eulex Kosovo och till stöd för dess mål. 2. Eulex Kosovo ska vara bemyndigat att använda medlemsstaternas eller tredjestaternas finansiella bidrag för att genomföra projekt som har fastställts komplettera Eulex Kosovos övriga insatser på ett konsekvent sätt, om projektet
3. Kusp ska godkänna godtagandet av ett finansiellt bidrag från tredjestater till projektcellen.” |
|
8. |
I artikel 18 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande: ”1. Den höga representanten bemyndigas härmed att till Förenta nationerna, Nato/KFOR och andra tredje parter som medverkar i denna gemensamma åtgärd lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och EU-handlingar som Eulex Kosovo har gett upphov till med högst den säkerhetsskyddsklassificering som är relevant för respektive part i enlighet med beslut 2013/488/EU. För att underlätta detta ska lokala tekniska arrangemang utformas. 2. Om det föreligger ett bestämt och omedelbart operativt behov ska den höga representanten också bemyndigas att till behöriga lokala myndigheter lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och EU-handlingar som Eulex Kosovo gett upphov till, upp till nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i enlighet med beslut 2013/488/EU. I alla övriga fall ska sådana uppgifter och handlingar lämnas ut till behöriga lokala myndigheter i enlighet med förfaranden som är lämpade för den nivå på vilken dessa myndigheter samarbetar med EU.” |
|
9. |
I artikel 20 ska andra stycket ersättas med följande: ”Den upphör att gälla den 14 juni 2016.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 12 juni 2014.
På rådets vägnar
Y. MANIATIS
Ordförande
(1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
(2) Rådets gemensamma åtgärd 2008/124/GUSP av den 4 februari 2008 om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo (EUT L 42, 16.2.2008, s. 92).
(3) Rådets beslut 2010/322/GUSP av den 8 juni 2010 om ändring och förlängning av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo (EUT L 145, 11.6.2010, s. 13).
(4) Rådets beslut 2012/291/GUSP av den 5 juni 2012 om ändring och förlängning av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo (EUT L 146, 6.6.2012, s. 46).
(5) Rådets beslut 2013/241/GUSP av den 27 maj 2013 om ändring av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo (EUT L 141, 28.5.2013, s. 47).
|
13.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/45 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 5 juni 2014
om fastställande av ekologiska kriterier för EU-miljömärket för textilprodukter
[delgivet med nr C(2014) 3677]
(Text av betydelse för EES)
(2014/350/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 8.2,
efter samråd med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt förordning (EG) nr 66/2010 får EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel. |
|
(2) |
Enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska särskilda kriterier för EU-miljömärket fastställas för varje produktgrupp. |
|
(3) |
I kommissionens beslut 2009/567/EG (2) fastställs de ekologiska kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för textilprodukter som gäller fram till och med den 30 juni 2014. |
|
(4) |
För att bättre återspegla det aktuella läget på marknaden för denna produktgrupp och beakta den innovation som har skett är det lämpligt att ändra produktgruppens omfattning och fastställa en reviderad uppsättning ekologiska kriterier. |
|
(5) |
Kriterierna har som särskilt syfte att identifiera produkter som har mindre miljöpåverkan under sin livscykel, och särskilt förbättrats så att de härrör från hållbarare former av jord- och skogsbruk, tillverkas med effektivare resurs- och energianvändning, tillverkas med renare och mindre förorenande processer, tillverkas med användning av mindre farliga ämnen samt utformas och specificeras med tanke på hög kvalitet och hållbarhet. Kriterierna för tilldelning av EU-miljömärket för textilier bör fastställas för nämnda aspekter, och de produkter som har bättre prestanda i förhållande till dessa aspekter bör främjas. Det är därför lämpligt att fastställa kriterier för EU-miljömärket för produktgruppen textilier. |
|
(6) |
De reviderade kriterierna liksom de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven bör gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas, med beaktande av innovationscykeln för denna produktgrupp. |
|
(7) |
Beslut 2009/567/EG bör därför ersättas med detta beslut. |
|
(8) |
En övergångsperiod bör tillåtas för tillverkare vars produkter har tilldelats EU-miljömärket för textilprodukter på grundval av kriterierna i beslut 2009/567/EG, så att de får tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter enligt de reviderade kriterierna och kraven. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Produktgruppen ”textilprodukter” ska omfatta följande:
|
a) |
Textilier för konfektion och accessoarer: kläder och accessoarer som består av minst 80 viktprocent textilfibrer i vävd eller stickad form eller i form av fiberduk. |
|
b) |
Inredningstextilier: textilprodukter för inomhusbruk som består av minst 80 viktprocent textilfiber i vävd eller stickad form eller i form av fiberduk. |
|
c) |
Fibrer, garn, tyger och stickade paneler avsedda för användning i textilier för konfektion och accessoarer samt inredningstextilier, inklusive stoppning och madrassvar före applicering av bakstycke och behandlingar som hör samman med den slutliga produkten. |
|
d) |
Delar som inte är gjorda av fiber: dragkedjor, knappar och andra accessoarer som produkten förses med. Membran, beläggningar och laminat. |
|
e) |
Rengöringstextilier: vävda tygprodukter eller tygprodukter av fiber avsedda för våt- eller torrtorkning av ytor och torkning av kökstillbehör. |
2. Följande produkter ingår inte i gruppen ”textilprodukter”:
|
a) |
Produkter avsedda för engångsbruk. |
|
b) |
Golvbeläggningar som omfattas av kommissionens beslut 2009/967/EG (3). |
|
c) |
Textilier som ingår i strukturer avsedda för utebruk. |
3. Kläder, tyger och fibrer som innehåller följande ingår inte i produktgruppen:
|
a) |
Elektriska apparater eller delar som ingår i en elektrisk krets. |
|
b) |
Apparater eller impregnerade ämnen som är avsedda att känna av eller reagera på ändrade omgivningsförhållanden. |
Artikel 2
I detta beslut gäller följande definitioner:
|
a) |
textilfibrer: naturfibrer, syntetiska fibrer och regenererade cellulosafibrer. |
|
b) |
naturfibrer: bomullsfibrer och andra naturliga cellulosafibrer, lin och andra bastfibrer, ull och andra keratinfibrer. |
|
c) |
syntetiska fibrer: akryl, elastan, polyamid, polyester och polypropen. |
|
d) |
regenererade cellulosafibrer: lyocell, modal och viskos. |
Artikel 3
”Textilier för konfektion och accessoarer” samt ”inredningstextilier”, fyllmaterial, foder, vaddering, membran och beläggningar gjorda av fiber som omfattas av detta beslut behöver inte beaktas vid beräkningen av procentandelen textilfibrer.
Artikel 4
Fyllmaterial som inte är gjorda av textilfibrer ska uppfylla de begränsningar som förtecknas i kriterium 10 i bilagan avseende hjälpkemikalier, ytaktiva medel, biocider och formaldehyd.
Artikel 5
Kriterierna för att bevilja EU-miljömärket enligt förordning (EG) nr 66/2010 för en produkt inom produktgruppen ”textilprodukter” enligt definitionen i artikel 1 i detta beslut liksom de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven anges i bilagan.
Artikel 6
De kriterier och tillhörande bedömningskrav som anges i bilagan ska gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.
Artikel 7
För administrativa ändamål ska produktgruppen ”textilprodukter” tilldelas kodnummer ”016”.
Artikel 8
Beslut 2009/567/EG ska upphöra att gälla.
Artikel 9
1. Ansökningar om EU-miljömärket för produkter som ingår i produktgruppen ”textilprodukter” som lämnas in inom två månader från och med den dag då detta beslut antas kan grundas på antingen kriterierna i beslut 2009/567/EG eller på kriterierna i detta beslut. Ansökningarna ska utvärderas i enlighet med de kriterier som de baseras på.
2. Licenser för EU-miljömärket som beviljats enligt kriterierna i beslut 2009/567/EG får användas under 12 månader från och med det datum då detta beslut antas.
Artikel 10
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 5 juni 2014.
På kommissionens vägnar
Janez POTOČNIK
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.
(2) Kommissionens beslut 2009/567/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukter (EUT L 197. 29.7.2009, s. 70).
(3) Kommissionens beslut 2009/967/EG av den 30 november 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textila golvbeläggningar (EUT L 332, 17.12.2009, s. 1).
BILAGA
Kriterierna för beviljande av EU-miljömärke för textilprodukter, och de underkategorier enligt vilka de är grupperade, är följande:
Textilfibrer
|
1. |
Bomull och andra naturliga cellulosafibrer |
|
2. |
Lin och andra bastfibrer |
|
3. |
Ull och andra keratinfibrer |
|
4. |
Akryl |
|
5. |
Elastan |
|
6. |
Polyamid |
|
7. |
Polyester |
|
8. |
Polypropylen |
|
9. |
Regenererade cellulosafibrer (lyocell, modal och viskos) |
Komponenter och accessoarer
|
10. |
Fyllmaterial |
|
11. |
Beläggningar, laminat och membran |
|
12. |
Accessoarer |
Kemikalier och processer
|
13. |
Förteckning över begränsade ämnen (RSL) |
|
14. |
Substitution av farliga ämnen vid färgning, tryckning och appretering |
|
15. |
Energieffektivitet vid tvätt, torkning och härdning |
|
16. |
Rening av utsläpp till luft och vatten |
Användbarhet
|
17. |
Dimensionsförändringar under tvätt och torkning |
|
18. |
Färgbeständighet vid tvätt |
|
19. |
Färgbeständighet mot svett (sur, alkalisk) |
|
20. |
Färgbeständighet mot våtnötning |
|
21. |
Färgbeständighet mot torrnötning |
|
22. |
Färgbeständighet mot ljus |
|
23. |
Tvättbeständighet hos rengöringstextilier |
|
24. |
Tygets beständighet mot noppbildning och nötning |
|
25. |
Funktionsbeständighet |
Företagets sociala ansvar
|
26. |
Grundläggande principer och rättigheter i arbetet |
|
27. |
Begränsning av sandblästring av denim |
Kompletterande information
|
28. |
Information på miljömärket |
Tillägg 1 innehåller som tillägg RSL-förteckningen som avses i kriterium 13. Förteckningen innehåller begränsningar rörande farliga ämnen som kan användas för tillverkning av textilprodukter och som kan ingå i slutprodukten.
Miljömärkningskriterierna ska återspegla de produkter som har bästa miljöprestanda på textilmarknaden. Även om användningen av kemikalier och utsläpp av förorenande ämnen utgör en del av produktionsprocessen står EU-miljömärket på en produkt som garanti för konsumenten att sådana ämnen har begränsats till den grad som det tekniskt är möjligt utan att det påverkar användbarheten.
Ett antal ämnen som identifierats som farliga eller potentiellt farliga för människors hälsa och miljön och som kan användas för tillverkning av textilier utesluts när så är möjligt eller begränsas till ett minimum (som krävs för specifika funktioner och egenskaper) genom kriterierna. Endast i fall där ett ämne krävs för att uppfylla konsumenternas förväntningar på prestanda eller där det finns obligatoriska krav på produkten (t.ex. flamskydd), och där det inte finns tillgång till använda och testade alternativ, kan undantag beviljas för att använda ett sådant ämne i en miljömärkt produkt.
Undantagen utvärderas på grundval av försiktighetsprincipen samt vetenskapliga och tekniska bevis, särskilt om det finns säkrare produkter att tillgå på marknaden.
Produkttestning av begränsade farliga ämnen krävs som en försäkran gentemot konsumenterna. Likaså gäller stränga villkor för tillverkningsprocesserna för textilier för att kontrollera förorening av vatten och luft och för att minimera exponering av anställda. Kontrollen av att kriterierna uppfylls är utformad för att skapa högt förtroende hos konsumenterna, återspegla de praktiska möjligheterna för sökande att få information från försörjningskedjan och utesluta möjligheten för sökande att ”åka snålskjuts”
För att visa att kriterierna uppfylls ska den sökande intyga följande om produkterna och försörjningskedjan:
Varje kriterium innehåller detaljerade kontrollkrav enligt vilka den sökande måste sammanställa intyg, dokumentation, analyser, testrapporter och andra belägg rörande produkterna och deras försörjningskedja.
Licensens giltighet baserar sig på kontroll vid ansökan och, om så specificeras enligt kriterium 13, produkttestning som ska tillhandahållas behörigt organ för kontroll. Förändringar avseende leverantörer eller produktionsanläggningar för licensierade produkter ska anmälas till behöriga organ tillsammans med kompletterande information som bekräftar att licensvillkoren fortfarande uppfylls.
De behöriga organen ska i första hand erkänna tester av laboratorier ackrediterade enligt ISO 17025 och kontroller utförda av organ som är ackrediterade enligt standarden EN 45011 eller motsvarande internationell standard.
Den funktionella enhet som ska användas som referens för in- och utgående mängder ska avse 1 kg textilmaterial vid normala förhållanden (65 % relativ luftfuktighet ± 4 % och 20 °C ± 2 °C; – dessa normer är specificerade i ISO 139 Textilier – standardförhållanden för konditionering och provning).
Om den sökande använder ett certifieringssystem för oberoende kontroller ska det valda systemet och tillhörande system för ackreditering av kontrollörer uppfylla de allmänna kraven i EN 45011 och ISO 17065. I förekommande fall får behöriga organ begära in kompletterande dokumentation och de får även genomföra oberoende kontroller och besök på plats.
Vid bedömning av ansökningar och vid kontroll av huruvida kriterierna uppfyllts rekommenderas de behöriga organen att ta hänsyn till om ett erkänt miljöledningssystem såsom Emas, ISO 14001 och ISO 50001 används (sådana system måste dock inte användas).
KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET
För de produkter för vilka miljömärke ansöks ska de sökande visa att kriterierna uppfyllts vad gäller materialsammansättning, kemiska beredningar, produktionsanläggningar och användbarhet.
1. KRITERIER FÖR TEXTILFIBRER
Kriterier för de olika fibrerna fastställs i denna del för följande fibertyper:
|
a) |
Naturfibrer: Bomull, och andra naturliga cellulosafibrer, lin och andra bastfibrer, ull och andra keratinfibrer. |
|
b) |
Syntetfibrer: Akryl, elastan, polyamid, polyester och polypropylen. |
|
c) |
Regenererade cellulosafibrer: lyocell, modal och viskos. |
Om produkten innehåller mindre än 5 % av en viss fibertyp i förhållande till textilfibrernas totala vikt, eller om fibern används som vaddering eller foder, behöver kriterierna inte uppfyllas. Med undantag av polyamid och polyester behöver dessa kriterier inte uppfyllas
|
a) |
för hela produkten, om den innehåller fibrer med återvunnet material motsvarande minst 70 viktprocent av alla fibrer i produkten, |
|
b) |
för enskilda fibrer som ingår i den miljömärkta produkten och som innehåller minst 70 viktprocent återvunnet material. |
I detta sammanhang definieras fibrer som innehåller återvunnet material som fibrer som härrör från avfall före konsumentledet (inklusive avfall från polymer- och fiberproduktion, spillmaterial från textil- och konfektionsindustrin) och avfall efter konsumentledet (textilier och alla typer av fiber- och textilprodukter samt annat avfall än textilier såsom PET-flaskor och fiskenät).
Återvunnet avfall ska, med undantag av PET-flaskor för tillverkning av polyester, uppfylla kraven enligt kriterium 13 RSL. I detta ska ingå årlig och slumpmässig analytisk testning av specificerade grupper av ämnen.
: Återvunnet material ska kunna spåras tillbaka till omarbetningen av råmaterialet. Detta ska kontrolleras genom certifiering av spårbarhetskedjan av en oberoende tredje part eller genom dokumentation från leverantörerna av råmaterialet och från anläggningarna för omarbetning. Om det krävs enligt kriterium 13 ska fibertillverkarna och leverantörerna av råmaterial tillhandahålla intyg och resultat från laboratorietester.
Kriterium 1. Bomull och andra naturliga cellulosafibrer (inklusive kapok)
Bomull och andra naturliga cellulosafibrer (nedan kallade bomull) ska ha ett minsta innehåll av antingen ekologisk bomull (se kriterium 1 a) eller bomull som odlats med integrerat växtskydd (IPM-bomull) (se kriterium 1 b). Dessutom gäller följande:
|
— |
All konventionell bomull och IPM-bomull som används ska respektera begränsningarna rörande bekämpningsmedel enligt kriterium 1 c). |
|
— |
För produktionsstandarden 1 a Ekologisk ska all konventionell bomull och IPM-bomull som används härröra från icke-genetiskt modifierade sorter. |
|
— |
All ekologisk bomull och IPM-bomull ska vara fullständigt spårbar i enlighet med kriterium 1 d. |
|
— |
Kläder för barn under tre år ska innehålla minst 95 % ekologisk bomull. |
Produkter som uppfyller specifika nivåer för innehåll av ekologisk bomull eller IPM-bomull får ha tilläggstext intill miljömärket avseende innehållet. Vägledning finns under kriterium 28.
1 a) Standard för ekologisk produktion
Med undantag för de produkter som förtecknas nedan ska minst 10 % av bomullen odlas enligt kraven i rådets förordning (EG) nr 834/2007 (1), i Förenta Staternas National Organic Program (NOP) eller enligt likvärdiga rättsliga förpliktelser som fastställts av EU:s handelspartner. Ekologisk bomull får innehålla ekologiskt odlad bomull och ekologisk bomull från övergångsodling.
Bomullsinnehållet i följande produkter ska till minst 95 % bestå av ekologisk bomull: T-tröjor, damöverdelar, vardagsskjortor, jeans, pyjamasar och nattkläder, underkläder och strumpor.
: Ett oberoende kontrollorgan bör intyga att det ekologiska innehållet har producerats enligt de produktions- och inspektionskrav som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007 eller i Förenta Staternas National Organic Program (NOP), eller enligt de krav som fastställts av andra handelspartner. Varje ursprungsland ska kontrolleras årligen.
Icke-genetiskt modifierade sorter av bomull ska kontrolleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (2).
1 b) Bomullsproduktion enligt IPM-principer
Minst 20 % av bomullen ska odlas i enlighet med IPM-principer enligt definitionen i IPM-programmet inom ramen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), eller i enlighet med system för integrerad odling som inbegriper IPM-principer, och ska respektera begränsningarna för bekämpningsmedel i kriterium 1 c.
För följande produkter ska andelen bomull som ska ha odlats enligt IPM-principer enligt definitionen ovan vara minst 60 %: T-tröjor, damöverdelar, vardagsskjortor, jeans, pyjamasar och nattkläder, underkläder och strumpor.
: Den sökande ska styrka att bomullen har odlats av jordbrukare som har deltagit i formell utbildning genom IPM-program och program för integrerad odling, inom ramen för FN:s FAO eller statligt arrangerade sådana, och/eller som har granskats som en del av IPM-system som certifierats av tredje part. Kontrollen ska antingen göras årligen för varje ursprungsland eller på grundval av certifiering av alla IPM-bomullsbalar som anskaffats för tillverkning av produkten.
Begränsningen rörande bekämpningsmedel gäller inte för system som förbjuder användningen av ämnen förtecknade i kriterium 1 c och där antingen testning genomförs eller odlaren eller grupper av odlare intygar att sådana ämnen inte används, vilket kontrolleras genom besök på plats av kontrollorgan som ackrediterats av nationella regeringar eller erkända certifieringssystem för ekologisk eller IPM-baserad produktion.
Icke-genetiskt modifierad IPM-bomull som används i kombination med ekologisk bomull ska kontrolleras enligt förordning (EG) nr 1830/2003. IPM-system som utesluter genetiskt modifierad bomull ska godkännas som bevis på överensstämmelse rörande IPM-innehåll.
1 c) Begränsningar rörande bekämpningsmedel som gäller konventionell bomull och IPM-bomull.
All bomull som används i miljömärkta textilprodukter, med undantag av ekologisk bomull och bomull från IPM-system som är undantagna i 1 b, ska odlas utan användning av följande ämnen:
Alaklor, aldikarb, aldrin, kamfeklor (toxafen), captafol, klordan, 2,4,5-T, klordimeform, klorbensilat, cypermetrin, DDT, dieldrin, dinoseb med salter, endosulfan, endrin, glyfosat, heptaklor, hexaklorbensen, hexaklorcyklohexan (isomerer totalt), metamidofos, metyl-o-dematon, metylparation, monokrotofos, neonikotinoider (klotianidin, imidakloprid, tiametoxam), paration, fosfamidon, pentaklorfenol, tiofanex, triafanex, triazofos.
Bomull får inte innehålla mer än 0,5 ppm totalt av de ämnen som förtecknas ovan.
: Bomull ska testas för de ämnen som anges i förteckningen. En testrapport ska tillhandahållas på grundval av följande testmetoder, efter lämplighet:
|
— |
US EPA 8081 B (klorerade organiska bekämpningsmedel: ultraljuds- eller Soxhlet-extraktion och icke-polära lösningsmedel (iso-oktan eller hexan)). |
|
— |
US EPA 8151 A (klorerade herbicider: metanol). |
|
— |
US EPA 8141 B (organiska fosforföreningar). |
|
— |
US EPA 8270 D (måttligt flyktiga organiska föreningar). |
Testerna ska göras på prover av råbomull från varje ursprungsland och innan den genomgår någon våtbehandling. För varje ursprungsland ska testerna göras på följande grund:
|
i) |
Om endast ett parti bomull används per år ska ett enskilt prov tas från en slumpmässigt utvald bal. |
|
ii) |
Om två eller flera partier bomull används per år ska samlingsprover tas från 5 % av balarna. |
Bomullen behöver inte testas om den har certifierats genom ett IPM-system som förbjuder användning av de förtecknade ämnena.
1 d) Spårbarhetskrav som gäller för ekologisk bomull och IPM-bomull
All bomull som odlats enligt standarder för ekologisk produktion och IPM-produktion och som används för att tillverka miljömärkta textilprodukter ska kunna spåras från och med kontrollen av produktionsstandarden till och med åtminstone tillverkningen av råväv.
: Den sökande ska visa att kraven på minsta tillåtna bomullsinnehåll uppfylls, antingen för årsvolymen anskaffad bomull eller för den bomullsblandning som används för tillverkning av slutprodukten (-produkterna) och per produktlinje:
|
i) |
På årsbasis: Bokföring av och/eller fakturor för transaktioner ska tillhandahållas som dokumenterar mängden bomull som anskaffats per år från odlare eller producentgrupper, och/eller totalvikten för certifierade balar, till och med tillverkningen av råväv. |
|
ii) |
På grundval av slutprodukt: Dokumentation ska tillhandahållas från stegen för spinning och/eller tygproduktion. All dokumentation ska hänvisa till kontrollorganet eller till den som kontrollerar de olika formerna av bomull. |
Kriterium 2. Lin och andra bastfibrer (inklusive hampa, jute och ramifiber)
2 a) Lin och andra bastfibrer ska rötas i omgivningsförhållanden utan tillsats av värmeenergi.
: Den sökande ska tillhandahålla intyg om den rötningsmetod som använts av odlarna och/eller skäktverken som levererar fibern.
2 b) Om vattenrötning har använts ska avloppsvattnet från rötdammarna renas så att COD eller TOC minskas med minst 75 % för hampafiber och med minst 95 % för lin och andra fibrer.
: Om vattenrötning används ska den sökande tillhandahålla en testrapport som visar att produkten uppfyller detta kriterium, med följande testmetod: ISO 6060 (COD).
Kriterium 3. Ull och andra keratinfibrer (får- och lammull samt hår från kamel, alpacka och get)
3 a) De totalmängder som anges i tabell 2 får inte överskridas för halterna ektoparasiticider i råull före avfettning.
Dessa krav gäller inte om det finns dokumenterat vilka jordbrukare som har producerat minst 75 % av ullen eller keratinfibrerna i fråga, tillsammans med en oberoende kontroll på plats av att de ämnen som nämns ovan inte har använts på de fält eller djur som berörs.
Tabell 2
Totala begränsningar av halten ektoparasiticid i ull
|
Grupper av ektoparasiticider |
Summa totalt gränsvärde |
|
γ-hexaklorcyklohexan (lindan), α-hexaklorcyklohexan, β-hexaklorcyklohexan, δ-hexaklorcyklohexan, aldrin, dieldrin, endrin, p,p'-DDT, p,p'-DDD |
0,5 ppm |
|
Cypermetrin, deltametrin, fenvalerat, cyhalotrin, flumetrin |
0,5 ppm |
|
Diazinon, propetamfos, klorfenvinfos, diklofention, klorpyrifos, fenklorfos |
2 ppm |
|
Diflubensuron, triflumuron, dicyklanil |
2 ppm |
Ullrenserier med slutet vattensystem som inte släpper ut spillvatten, och som genom förbränning bryter ner sådana ektoparasiticider som nämns ovan som kan finnas i avfettningsrester och slam, är undantagna från kravet på testning av ull men ska omfattas av minst två av åtgärderna i 3 c.
: Den sökande ska antingen tillhandahålla ovan angivna dokumentation eller sammanställa testrapporter med följande testmetod: IWTO Draft Test Method 59. Testet ska göras på försäljningspartier av råull, per ursprungsland (om blandat parti) och före våtbehandling. Minst ett samlingsprov med flera partier från varje ursprungsland ska testas per bearbetningsparti. Ett samlingsprov ska bestå av
|
i) |
ullfibrer från minst 10 slumpmässigt valda odlarpartier inom försäljningspartiet, eller |
|
ii) |
ett samlingsprov per odlare som levererar partierna om det finns mindre än 10 försäljningspartier inom bearbetningspartiet. |
Alternativt kan certifikat för test av rester lämnas in för alla försäljningspartier i ett bearbetningsparti.
När ett undantag gäller ska den sökande styrka renseriets uppbyggnad och tillhandahålla laboratorietestrapporter som visar fördelningen av ektoparasiticider som kan förekomma i avfettningsrester och slam.
3 b) Vid ullavfettning ska COD-utsläppen minimeras genom att smuts avlägsnas och fett återvinns i största möjliga mån, återföljt av behandling till det värde som anges i tabell 3, antingen inom eller utanför anläggningen. Nedan angivna COD-gränser ska gälla för avfettning av grov och fin obearbetad ull. Fin ull definieras som merinoull med en diameter på ≤ 23,5 mikrometer.
Tabell 3
COD-värden för slutligt utsläpp av spillvatten från ullavfettning
|
Typ av ull |
Slutligt utsläpp i miljön (g COD per kg obearbetad ull) |
|
Grov ull |
25 g/kg |
|
Fin ull |
45 g/kg |
: Den sökande ska tillhandahålla relevanta uppgifter och testrapporter angående detta kriterium, med följande testmetod: ISO 6060. Uppgifterna ska visa att anläggningen för avfettning av ull uppfyller kraven eller, om spillvattnet renas utanför anläggningen, att reningsverket uppfyller kraven. Överensstämmelse med detta kriterium ska bedömas på grundval av månadsgenomsnitt för de sex månader som föregår ansökan.
3 c) Vid avfettning av ull ska minst en av följande åtgärder genomföras för att återvinna värde från antingen oxiderat fett, fiber, ullsvett eller slam som härrör från den avfettningsanläggning som används för miljömärkta ullprodukter:
|
i) |
Återvinning för att säljas vidare som kemisk insatsvara. |
|
ii) |
Produktion av kompostgödsel eller flytande gödsel. |
|
iii) |
Tillverkning av produkter såsom byggnadsmaterial. |
|
iv) |
Behandling och energiåtervinning genom anaerob nedbrytning eller förbränning. |
: Den sökande ska tillhandahålla en rapport och överföringskvitton (waste transfer notes) med uppgifter om typ av och andel avfall som återvunnits och metoder som använts.
Kriterium 4. Akryl
4 a) Det årliga genomsnittliga utsläppet till luften av akrylnitril (under polymeriseringen och fram till det att lösningen är färdig för spinning) ska vara mindre än 1 g/kg producerade fibrer.
: Den sökande ska tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller testrapporter som visar att detta kriterium uppfyllts samt ett intyg om överensstämmelse från fibertillverkarna.
4 b) Utsläppen på arbetsplatsen till luften av N,N-dimetylacetamid (127-19-5) under polymerisering och spinning får inte överskrida ett indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde (IOELV) på 10,0 ppm.
: Utsläppsvärdena ska mätas vid de processteg där ämnena används och uttryckas som ett 8-timmars medelvärde (genomsnittvärde per arbetsskift). Den sökande ska tillhandahålla testrapporter och övervakningsdata från fibertillverkarna som styrker överensstämmelse med detta kriterium.
Kriterium 5. Elastan
5 a) Organiska tennföreningar får inte användas för att tillverka fibrerna.
: Den sökande ska tillhandahålla ett intyg från fibertillverkarna om att organiska tennföreningar inte har använts.
5 b) Utsläppen på arbetsplatsen till luften av följande ämnen under polymerisering och spinning får inte överskrida följande indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena (IOELV):
|
i) |
difenylmetan-4,4'-diisocyanat (101-68-8) 0,005 ppm |
|
ii) |
toluen-2,4-diisocyanat (584-84-9) 0,005 ppm |
|
iii) |
N,N-dimetylacetamid (127-19-5) 10,0 ppm |
: Utsläppsvärdena ska mätas vid de processteg där ämnena används och uttryckas som ett 8-timmars medelvärde (genomsnittvärde per arbetsskift). Den sökande ska tillhandahålla testrapporter och övervakningsdata från fibertillverkarna som styrker överensstämmelse med detta kriterium.
Kriterium 6. Polyamid (eller nylon)
Polyamidprodukter ska uppfylla minst en av de produktionsstandarder som förtecknas i underkriterierna 6 a och 6 b.
Alla produkter som klarar tröskeln för minsta innehåll återvunnet material får ha tilläggstext intill miljömärket avseende innehållet. Vägledning finns under kriterium 28.
6 a) Produktionsstandard 1: Minsta innehåll återvunnet material.
Fibrerna ska tillverkas med minst 20 % nylon som har återvunnits från avfall före och efter konsumentledet.
: Återvunnet material ska kunna spåras tillbaka till omarbetningen av råmaterialet. Detta ska kontrolleras genom oberoende certifiering av spårbarhetskedjan eller genom dokumentation från leverantörer och anläggningar för omarbetning.
6 b) Produktionsstandard 2: N2O-utsläpp från tillverkningen av monomer.
Utsläppen till luft av N2O från tillverkningen av monomer för nylon, uttryckt som årsmedelvärde, får inte överskrida 9,0 g N2O per kg kaprolaktam (för nylon 6) eller apidinsyra (för nylon 6,6).
: Den sökande ska tillhandahålla dokumentation eller testrapporter som styrker överensstämmelse, tillsammans med ett intyg om överensstämmelse från fibertillverkarna och deras råmaterialleverantörer.
Kriterium 7. Polyester
Textilprodukter som primärt är avsedda att säljas till konsumenter ska uppfylla underkriterierna a och b. Textilprodukter som primärt är avsedda att säljas till den kommersiella eller offentliga sektorn ska uppfylla a och antingen b eller c.
Alla produkter som klarar tröskeln för minsta innehåll återvunnet material får ha tilläggstext intill miljömärket avseende innehållet. Vägledning finns under kriterium 28.
7 a) Halten antimon i polyesterfibrerna får inte överskrida 260 ppm. Polyesterfibrer som tillverkats av återvunna PET-flaskor är undantagna från detta krav.
: Den sökande ska tillhandahålla antingen ett intyg om att ämnet inte används eller en testrapport på grundval av följande testmetoder: direkt bestämning genom atomabsorptionsspektrometri eller induktivt kopplad plasma (ICP) masspektrometri. Testet ska göras på ett samlingsprov av råfibrer före våtbehandling. Intyg ska tillhandahållas för fibrer som tillverkats av återvunna PET-flaskor.
7 b) Fibrerna ska tillverkas med ett minsta PET-innehåll som har återvunnits från avfall före och/eller efter konsumentledet. Stapelfibrer ska minst innehålla 50 % och filamentfibrer 20 %.
: Återvunnet material ska kunna spåras tillbaka till omarbetningen av råmaterialet. Detta ska kontrolleras genom oberoende certifiering av spårbarhetskedjan eller genom dokumentation från leverantörer och anläggningar för omarbetning.
7 c) Utsläppen av flyktiga organiska föreningar (VOC) under produktionen av polyester, uttryckt som årsmedeltal inklusive både utsläpp från punktkällor och flyktiga utsläpp, får inte överskrida 1,2 g/kg för PET-flingor och 10,3 g/kg för filamentfiber.
: Den sökande ska tillhandahålla övervakningsdata och/eller testrapporter som visar att EN 12619 eller standarder med likvärdig testmetod uppfyllts. Månadsmedelvärden för totala utsläpp av organiska föreningar från produktionsanläggningar för miljömärkta produkter ska tillhandahållas för minst sex månader före ansökan.
Kriterium 8. Polypropylen
Blybaserade pigment får inte användas.
: Den sökande ska tillhandahålla ett intyg om att sådana pigment inte har använts.
Kriterium 9. Regenererade cellulosafibrer (inklusive viskos, modal och lyocell)
Underkriterier för massatillverkning
9 a) Minst 25 % av massafibrerna ska härröra från trä som har odlats enligt principerna för hållbar skogsförvalting enligt FAO:s definition. Den återstående andelen massafiber ska härröra från massa med ursprung i lagligt skogsbruk och skogsplantering.
: Den sökande ska från fibertillverkarna erhålla giltiga och oberoende certifierade intyg om spårbarhetskedjan som visar att träfibrerna har odlats enligt principerna för hållbar skogsförvaltning och/eller att de härstammar från lagliga källor. FSC, PEFC eller likvärdiga system ska godtas som oberoende certifiering.
Fibertillverkaren ska visa att förfaranden för tillbörlig aktsamhet har följts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 995/2010 (3), för att säkerställa att virket har skördats på lagligt sätt. Giltiga licenser enligt EU:s Flegt (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog) eller FN:s Cites (konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter) och/eller certifiering från tredje part ska godtas som bevis på laglig källa.
9 b) Massa som produceras av bomullslinters ska minst uppfylla kraven enligt antingen kriterium 1 a eller 1 b ovan för bomullsfibrer.
: Enligt det som anges för motsvarande kriterier.
9 c) Massa som används för fibertillverkning ska blekas utan användning av elementärt klor. Den resulterande totala mängden klor och organiskt bundet klor får inte överskrida 150 ppm i de färdiga fibrerna (OX), eller 0,170 kg/ADt massa i spillvattnet från massaframställningen (AOX).
: Den sökande ska tillhandahålla en testrapport som visar att antingen OX- eller AOX-kravet uppfyllts, med användning av lämplig testmetod: OX: ISO 11480 (kontrollerad förbränning och mikrocoulometri).
AOX: ISO 9562
9 d) Minst 50 % av massan som används för tillverkning av fibrer ska anskaffas från fabriker för dissolvingmassa som återvinner värde från använda processvätskor genom att antingen
|
i) |
generera el och ånga på plats, eller |
|
ii) |
tillverka kemiska biprodukter. |
: Den sökande ska tillhandahålla en förteckning över leverantörer av massa som levererar det råmaterial som används för att tillverka fibrerna och hur stor andel av massan som dessa levererar. Dokumentation och underlag ska tillhandahållas om att den obligatoriska andelen leverantörer har lämplig utrustning för energiproduktion och/eller återvinning av biprodukter och tillverkningssystem i de aktuella produktionsanläggningarna.
Underkriterier för fiberproduktion
9 e) För viskos- och modalfibrer får svavelhalten i utsläppen av svavelföreningar till luft från fiberproduktionsprocesser, uttryckt som årsmedelvärde, inte överskrida de prestandavärden som anges i tabell 4.
Tabell 4
Svavelutsläpp från viskos- och modalfiberproduktion
|
Typ av fiber |
Prestandavärde (g S/kg) |
||||
|
Stapelfiber |
30 g/kg |
||||
|
Filamentfiber |
|
||||
|
40 g/kg 170 g/kg |
: Den sökande ska tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller testrapporter som visar att detta kriterium uppfyllts samt ett intyg om överensstämmelse.
2. KRITERIER FÖR KOMPONENTER OCH ACCESSOARER
Kriterierna i detta avsnitt gäller komponenter och accessoarer som utgör delar av en slutprodukt.
Kriterium 10. Fyllmaterial
10 a) Fyllmaterial av textilfiber ska uppfylla kriterierna för textilfiber (1–9) i tillämpliga delar.
10 b) Fyllmaterialen ska uppfylla RLS-förteckningens krav rörande biocider och formaldehyd i textilier (se tillägg 1).
10 c) Rengöringsmedel och andra kemikalier som används för tvätt av fyllmaterial (dun, fjädrar, naturliga eller syntetiska fibrer) ska uppfylla RLS-förteckningens krav rörande hjälpkemikalier och rengöringsmedel, mjukgörare och komplexbildare i textilier (se tillägg 1).
: Enligt det som anges för motsvarande kriterier.
Kriterium 11. Beläggningar, laminat och membran
11 a) Komponenter av polyuretan ska uppfylla textilfiberkriteriet 5 a rörande organiska tennföreningar och 5 b rörande exponering på arbetsplatsen för aromatiska diisocyanater och DMAc (N,N-dimetylacetamid).
11 b) Komponenter av polyester ska uppfylla textilfiberkriterierna 7 a och 7 c rörande antimonhalt och utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) under polymerisering.
11 c) Polymerer ska uppfylla begränsning g v i RLS-förteckningen i tillägg 1 till detta beslut.
: Enligt det som anges för motsvarande kriterier och/eller i tillägg 1 till detta beslut.
Kriterium 12. Accessoarer
Metall- och plastkomponenter såsom dragkedjor, knappar och knäppen ska uppfylla kraven enligt RLS-förteckningen för accessoarer (se tillägg 1).
: Enligt det som anges för motsvarande kriterier.
3. KRITERIER FÖR KEMIKALIER OCH PROCESSER
Kriterierna i detta avsnitt gäller, där som det specificeras, följande produktionssteg:
|
i) |
Spinning |
|
ii) |
Tygtillverkning |
|
iii) |
Förbehandling |
|
iv) |
Färgning |
|
iv) |
Tryckning |
|
v) |
Appretering |
|
vi) |
Cut/make/trim |
Om inte annat anges ska dessa kriterier, inklusive kraven på slumpvis testning, även gälla fibrer som innehåller återvunnet material.
Kriterium 13. Förteckning över begränsade ämnen(RSL)
13 a) Allmänna krav
Slutprodukten och de produktionsrecept som används för tillverkning av slutprodukten får inte innehålla något av de farliga ämnen som finns upptagna i förteckningen över ämnen som omfattas av begränsningar eller i halter över angivna koncentrationsgränser eller enligt angivna begränsningar. RSL-förteckningen finns i tillägg 1. Begränsningarna i RSL-förteckningen går före de undantag som förtecknas i samband med kriterium 14, tabell 6.
RSL-förteckningen ska förmedlas till leverantörer och de aktörer som har ansvar för produktionsstegen spinning, färgning, tryckning och appretering. Kontroll- och testkraven specificeras i RSL-förteckningen för varje produktionssteg och för slutprodukten.
Laboratorietestning, där sådan krävs, ska genomföras för varje produktlinje på slumpmässigt valda prover. Testningen ska göras årligen under licensperioden för att demonstrera att kraven enligt RSL-förteckningen fortfarande uppfylls.
: Den sökande ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med RSL-förteckningen som åtföljs av underlag som gäller för ämnena och de produktionsrecept som används för att tillverka slutprodukten. Kraven anges i RSL-förteckningen och de omfattar intyg från de aktörer som ansvarar för relaterade produktionssteg, intyg från kemikalieleverantörer och resultat från laboratorieanalyser av prover av slutprodukten. Intyg från produktionsstegen ska åtföljas av säkerhetsdatablad för produktionsrecepten och vid behov intyg från kemikalieleverantörer. Säkerhetsdatabladen ska fyllas i enligt vägledning i avsnitten 2, 3, 9, 10, 11 och 12 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (4) (Anvisningar om sammanställningen av säkerhetsdatablad). Ofullständigt ifyllda säkerhetsdatablad måste kompletteras med intyg från kemikalieleverantörerna.
Laboratorieanalysen av slutprodukten ska göras på ett representativt sätt för de licensierade produktlinjerna, där detta anges i RSL-förteckningen och enligt de förtecknade testmetoderna. När test krävs, ska denna göras i samband med ansökan och därefter en gång per år för varje produktlinje, på grundval av ett slumpmässigt prov, och resultatet ska därefter förmedlas till relevant behörigt organ. Testdata som tagits fram med tanke på överensstämmelse med branschens RSL-förteckningar och andra system ska godtas när testmetoderna är likvärdiga och testerna har gjorts på ett representativt urval av slutprodukten.
Om ett testresultat under en licensperiod inte uppfyller kraven måste den berörda produktlinjen testas på nytt. Om det upprepade testet inte ger godkänt resultat ska licensen upphävas för produktlinjen i fråga. Därefter krävs korrigerande åtgärder för att kunna återinföra licensen.
13 b) Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC)
Slutprodukten inklusive komponenter och accessoarer får inte, utom vid särskilda undantag, innehålla ämnen som
|
i) |
uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, |
|
ii) |
har identifierats enligt det förfarande som beskrivs i artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 där det införs en kandidatförteckning för ämnen som inger mycket stora betänkligheter (särskilt farliga ämnen). |
Detta gäller ämnen som används för att ge slutprodukten vissa egenskaper och ämnen som med avsikt har använts i produktionsberedningar.
Inget undantag ska beviljas för ämnen som uppfyller något av dessa två villkor och som finns i en textilprodukt eller i en homogen del av en komplex produkt, i halter högre än 0,10 viktprocent.
: Ämnen och recept som används i vart och ett produktionssteg ska stämmas av mot den senaste versionen av kandidatförteckningen som publicerats av Echa. Den sökande ska sammanställa intyg om överensstämmelse för varje produktionssteg åtföljda av dokumentation om avstämningen.
Om undantag har beviljats ska den sökande visa att användningen av ämnet håller sig inom koncentrationsgränserna och är förenlig med villkoren för undantag enligt RSL-förteckningen.
Kriterium 14. Substitution av farliga ämnen vid färgning, tryckning och appretering.
Ämnen som appliceras på tyger och stickade paneler vid färgning, tryckning och appretering som blir kvar på slutprodukten och som, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (5) eller rådets direktiv 67/548/EG (6), uppfyller kriterierna för klassificering enligt de faroklasser eller riskklasser som förtecknas i tabell 5, får inte användas om de inte uttryckligen är undantagna. Dessa begränsningar ska även gälla funktionella ämnen som införlivas i regenererade fibrer under tillverkningen.
14 a) Begränsningar på grund av faroklassificering
De faroklassificeringar som omfattas av begränsningar förtecknas i tabell 5. De klassificeringsregler som senast antagits av Europeiska unionen går före de förtecknade faroklassificeringarna och riskfraserna. De sökande ska därför se till att alla klassificeringar bygger på de senaste klassificeringsreglerna.
Undantag från de ovan nämnda kraven gäller för användningen av ämnen eller blandningar vars egenskaper förändras i processerna (t.ex. upphör att vara biotillgängliga eller genomgår kemisk modifiering) på sådant sätt att den identifierade faran inte längre föreligger. Detta ska innefatta polymerer som har modifierats i syfte att få in en funktion och monomerer eller tillsatsämnen som blir kovalent bundna till polymerer.
Tabell 5
Klassificeringar för begränsad fara och riskfraser och deras CLP-kategorisering
|
Akut toxicitet |
|
|
Kategori 1 och 2 |
Kategori 3 |
|
H300 Dödligt vid förtäring (R28) |
H301 Giftigt vid förtäring (R25) |
|
H310 Dödligt vid hudkontakt (R27) |
H311 Giftigt vid hudkontakt (R24) |
|
H330 Dödligt vid inandning (R23/26) |
H331 Giftigt vid inandning (R23) |
|
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna (R65) |
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen (R39/41) |
|
Specifik organtoxicitet |
|
|
Kategori 1 |
Kategori 2 |
|
H370 Orsakar organskador (R39/23, R39/24, R39/25, R39/26, R39/27, R39/28) |
H371 Kan orsaka organskador (R68/20, R68/21, R68/22) |
|
H372 Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering (R48/25, R48/24, R48/23) |
H372 Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (R48/20, R48/21, R48/22) |
|
Luftvägs- och hudsensibilisering |
|
|
Kategori 1A |
Kategori 1 B |
|
H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion (R43) |
H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion (R43) |
|
H334: Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (R42) |
H334: Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (R42) |
|
Cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt ämne |
|
|
Kategori 1A och 1B |
Kategori 2 |
|
H340 Kan orsaka genetiska defekter (R46) |
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter (R68) |
|
H350 Kan orsaka cancer (R45) |
H351 Misstänks kunna orsaka cancer (R40) |
|
H350i Kan orsaka cancer vid inandning (R49) |
|
|
H360F Kan skada fertiliteten (R60) |
H361f Misstänks kunna skada fertiliteten (R62) |
|
H360D Kan skada det ofödda barnet (R61) |
H361d Misstänks kunna skada det ofödda barnet (R63) |
|
H360FD Kan skada fertiliteten Kan skada det ofödda barnet (R60, R60/61) |
H361fd Misstänks kunna skada fertiliteten Misstänks kunna skada det ofödda barnet (R62/63) |
|
H360Fd Kan skada fertiliteten Misstänks kunna skada det ofödda barnet (R60/63) |
H362 Kan skada spädbarn som ammas (R64) |
|
H360Df Kan skada det ofödda barnet Misstänks kunna skada fertiliteten (R61/62) |
|
|
Fara för vattendrag |
|
|
Kategori 1 och 2 |
Kategori 3 och 4 |
|
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer (R50) |
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer (R52/53) |
|
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (R50/53) |
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer (R53) |
|
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (R51/53) |
|
|
Farligt för ozonskiktet |
|
|
EUH059 Farligt för ozonskiktet (R59) |
|
14 b) Undantag som gäller för textilämnesgrupper
I enlighet med artikel 6.7 i förordning (EG) nr 66/2010 är ämnesgrupperna i tabell 6 särskilt undantagna från de krav som anges i kriterium 14 a och i enlighet med de villkor för undantag som anges i tabell 6. För varje ämnesgrupp anges alla villkor för undantag rörande de specifika faroklassificeringarna. Dessa undantag gäller också funktionella ämnen som tillsätts till syntetfibrer och regenererade cellulosafibrer vid tillverkningen.
Tabell 6
Undantagna faroklassificeringar per ämnesgrupp
|
Ämnen som ger slutprodukten en funktion |
|||||||||||
|
Ämnesgrupp |
Undantagna faroklassificeringar |
Villkor för undantag |
|||||||||
|
H301, H311, H331, H317, H334 |
Stoftfria färgberedningar eller automatisk dosering av färger ska användas i färgningsanläggningar och maskiner för tryckning för att minimera exponering av anställda. |
|||||||||
|
H411, H412, H413 |
Färgningsprocesser med reaktivfärger, direktfärger, kypfärger och svavelfärger med dessa klassificeringar ska uppfylla minst ett av följande villkor:
Spinnfärgning och/eller digital tryckning är undantagna från dessa villkor. |
||||||||||
|
H317 (1B), H373, H411, H412, H413 |
|
|||||||||
|
Undantag för H351 när det gäller applicering av antimontrioxid-synergist som baksidesbeläggning för inredningstextilier. |
|
||||||||||
|
H411, H412, H413 |
Optiska vitmedel får endast användas i följande fall:
|
|||||||||
|
H413 |
|
|||||||||
|
Övriga restämnen som kan finnas i slutprodukten |
|||||||||||
|
H301, H311, H331, H371, H373, H317 (1B), H334, H411, H412, H413, EUH070, |
Recepten ska formuleras med automatiska doseringssystem och processerna ska följa standardförfaranden (SOP). Ämnen med klassificering H311, H331, H317 (1B) får inte finnas i slutprodukten i halter som överskrider 1,0 viktprocent. |
|||||||||
: Den sökande ska få in intyg om överensstämmelse från alla produktionsanläggningar för färgning, tryckning och appretering och, vid behov, från deras kemikalieleverantörer. I dessa ska intygas att följande ämnen, när de används i produktionsrecept, tillsammans med eventuella funktionella ämnen som kan bli kvar i slutprodukten, inte uppfyller kriterierna för att klassificeras enligt en eller flera av de faroklasser och riskfraser som förtecknas i tabell 5:
|
— |
biocider, |
|
— |
färgämnen och pigment, |
|
— |
hjälpkemikalier, utflytningsmedel och dispergeringsmedel, |
|
— |
optiska vitmedel, |
|
— |
förtjockningsmedel i tryckpastor, bindemedel och mjukgörare, |
|
— |
tvärbindningsmedel (från appreteringsmedel för lättskötthet och tryckning), |
|
— |
flamskyddsmedel och synergister, |
|
— |
vatten-, smuts- och fläckavvisande ämnen, |
|
— |
mjukmedel för tyg. |
För ämnen som berörs av undantag enligt tabell 6 ska intyget innehålla särskilt omnämnande av dessa ämnen och underlag ska tillhandahållas för att visa hur villkoren för undantag uppfylls.
För hjälpämnen som omfattas av undantag v) krävs kontroll baserad på laboratorietest av slutprodukten om produktionsberedningarna innehåller ämnen som har de angivna faroklassificeringarna.
Följande tekniska information ska tillhandahållas som underlag för intyg om klassificering eller ingen klassificering för vart och ett ämne:
|
i) |
För ämnen som inte har registrerats enligt förordning (EG) nr 1907/2006 eller som ännu inte har harmoniserad CLP-klassificering: information som uppfyller kraven enligt bilaga VII till den förordningen. |
|
ii) |
För ämnen som har registrerats enligt förordning (EG) nr 1907/2006 eller som inte uppfyller kraven för CLP-klassificering: Information baserad på Reach-registreringsunderlag som bekräftar att ämnet inte är klassificerat. |
|
iii) |
För ämnen som har harmoniserad klassificering eller som är egenklassificerade: säkerhetsdatablad om sådana finns. Om det inte finns säkerhetsdatablad eller om ämnet är egenklassificerat ska information tillhandahållas som är relevant för faroklassificeringen enligt bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006. |
|
iv) |
I fråga om blandningar: säkerhetsdatablad om sådana finns. Om säkerhetsdatablad inte finns ska en beräkning av blandningens klassificering tillhandahållas enligt reglerna i förordning (EG) nr 1272/2008 tillsammans med information som är relevant för blandningens faroklassificering enligt bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006. |
Säkerhetsdatabladen ska fyllas i enligt vägledningen i avsnitten 2, 3, 9, 10, 11 och 12 i bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 (Anvisningar om sammanställningen av säkerhetsdatablad). Ofullständigt ifyllda säkerhetsdatablad måste kompletteras med intyg från kemikalieleverantörerna.
Kriterium 15. Energieffektivitet vid tvätt, torkning och härdning
Den sökande ska demonstrera att den energi som används för tvätt, torkning och härdning i samband med färgning, tryckning och appretering av miljömärkta produkter mäts och riktmärks som del av ett ledningssystem för energi eller koldioxidutsläpp.
Den sökande ska vidare demonstrera att produktionsanläggningarna har genomfört ett minimum av tekniker för energieffektivitet enligt bästa tillgängliga teknik (BAT) i enlighet med vad som anges i tabell 7 och i tillägg 3 till detta beslut.
Tabell 7
Tekniker för energieffektivitet vid tvätt, sköljning och torkning
|
BAT-ämnesområden |
Produktionsvolym |
|||
|
< 10 ton per dag |
> 10 ton per dag |
|||
|
Två tekniker |
Tre tekniker |
||
|
En teknik |
Två tekniker |
||
|
En teknik |
Två tekniker |
||
: Den sökande ska sammanställa rapporter från energiledningssystem för varje produktionsanläggning för färgning, tryckning och appretering. ISO 50001 eller likvärdiga system för energi eller koldioxidutsläpp ska godtas som belägg för energiledningssystemet.
Det underlag som krävs för att bevisa genomförande av BAT ska minst omfatta foton av platsen, teknisk beskrivning av varje teknik och utvärdering av de energibesparingar som uppnåtts.
Kriterium 16. Rening av utsläpp till luft och vatten
16 a) Utsläpp av spillvatten från våta processer
Utsläpp av spillvatten till miljön får inte överskrida 20 g COD per kg textilier som bearbetas. Detta krav ska gälla för de processer för vävning, färgning, tryckning och appretering som används för att tillverka produkter. Mätningen ska göras nedströms internt reningsverk och/eller externt reningsverk som renar spillvatten från processanläggningarna.
Om spillvattnet renas internt och släpps ut direkt till ytvatten måste även följande krav uppfyllas:
|
i) |
pH mellan 6,0 och 9,0 (såvida inte pH i recipienten ligger utanför detta område). |
|
ii) |
temperatur under 35 °C (såvida inte recipientens temperatur är högre). |
Om färgborttagning krävs som ett villkor för undantag enligt kriterium 14 ska följande värden för spektral absorptionskoefficient uppfyllas:
|
i) |
436 nm (gul sektor) 7 m-1 |
|
ii) |
525 nm (röd sektor) 5 m-1 |
|
iii) |
620 nm (blå sektor) 3 m-1 |
: Den sökande ska tillhandahålla detaljerad dokumentation och testrapporter, med stöd av ISO 6060 och ISO 7887 i tillämpliga delar, och visa överensstämmelse med detta kriterium på grundval av månadsmedelvärden för de sex månader som föregår ansökan, tillsammans med intyg om överensstämmelse. Uppgifterna ska demonstrera att produktionsanläggningen uppfyller kriteriet eller, om spillvattnet renas externt, att reningsverket i fråga uppfyller kraven.
16 b) Utsläpp till luft från processer för tryckning och appretering.
De totala utsläppen av organiska föreningar, enligt definitionen i rådets direktiv 1999/13/EG (7), från anläggningar för tryckning och appretering av textil som används för att tillverka miljömärkta produkter får inte överskrida 100,0 mg C/Nm3.
Om beläggnings- och torkningsprocesserna för textilier ger möjlighet till återvinning och återanvändning av lösningsmedel ska en utsläppsgräns på 150,0 mg C/Nm3 gälla.
Appretering omfattar värmehärdning, thermosolfärgning, beläggning och impregnering av textilier inklusive respektive anläggningar för torkning (i spannramar).
: Den sökande ska demonstrera överensstämmelse med EN 12619 eller andra motsvarande standarder. Månadsmedelvärden för totala utsläpp av organiska föreningar från produktionsanläggningar ska tillhandahållas för minst sex månader som föregår ansökan. Om lösningsmedel återvinns och återanvänds ska övervakningsdata tillhandahållas som underlag för hur dessa system fungerar.
4. KRITERIER FÖR ANVÄNDBARHET
Kriterierna i detta avsnitt gäller mellanprodukter vid produktion av tyg och stickade produkter och slutprodukten.
Kriterium 17. Dimensionsförändringar under tvätt och torkning
Dimensionsförändringar efter tvätt och torkning i tvättemperaturer och förhållanden i hushåll eller industrier får inte överskrida de värden som anges i tabell 8.
Tabell 8
Toleranser för dimensionsförändringar under tvätt och torkning
|
Textilprodukter eller typ av material |
Dimensionsförändringar under tvätt och torkning |
||||||
|
Stickade tyger |
± 4,0 % |
||||||
|
Grovstickat |
± 6,0 % |
||||||
|
Interlock |
± 5,0 % |
||||||
|
Vävda tyger: |
|
||||||
|
± 3,0 % ± 2,0 % ± 2,0 % |
||||||
|
Sockor och strumpvaror |
± 8,0 % |
||||||
|
Badrumstextilier, inklusive frottéhanddukar och fin ribbväv |
± 8,0 % |
||||||
|
Tvättbar och avtagbar vävd möbelklädsel – Gardiner och möbeltyger |
± 2,0 % |
||||||
|
± 3,0 % |
||||||
|
Fiberduk |
|
||||||
|
± 5,0 % ± 6,0 % |
Detta kriterium gäller inte
|
a) |
fibrer eller garn, |
|
b) |
produkter som är tydligt märkta med ”endast kemtvätt” eller motsvarande, |
|
c) |
möbeltyger som inte är avtagbara och tvättbara. |
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter med stöd av de standarder som gäller för produkten.
För hushållstvätt ska EN ISO 6330 i kombination med EN ISO 5077 användas enligt följande: tre tvättar vid temperaturer som anges på produkten med torkning i torktumlare efter varje tvättcykel.
För kommersiell tvätt i industriella anläggningar ska ISO 15797 i kombination med EN ISO 5077 användas vid minst 75 °C eller enligt det som anges i standarden för fiber- och blekningskombination. Torkning ska göras enligt anvisningarna på produktetiketten.
Alternativt, för avtagbara och tvättbara madrassvarstyger ska EN ISO 6330 i kombination med EN 25077 användas. Som standard ska tvätt göras enligt 3A (60 °C) och torkning enligt C (liggande) förutsatt att annat inte anges på produktetiketten.
Kriterium 18. Färgbeständighet vid tvätt
Färgbeständigheten vid tvätt ska minst vara på nivå 3–4 för färgförändring och minst på nivå 3–4 för fläckning.
Detta kriterium gäller inte för produkter som är märkta med ”endast kemtvätt” eller motsvarande (om produkterna normalt sett har sådan märkning), för vita produkter eller produkter som varken är färgade eller tryckta, eller icke-tvättbara möbeltyger.
: För hushållstvätt ska den sökande tillhandahålla testrapporter enligt metoden ISO 105 C06 (en enda tvätt, vid temperatur enligt produktetiketten, med perboratpulver).
För kommersiell tvätt i industriella anläggningar ska ISO 15797 i kombination med ISO 105 C06 användas vid minst 75 °C eller enligt det som anges i standarden för fiber- och blekningskombination.
Kriterium 19. Färgbeständighet mot svett (sur, alkalisk)
Färgbeständigheten mot svett (sur och alkalisk) ska minst vara på nivå 3–4 (färgförändring och fläckning). Nivå 3 kan dock godkännas om tygerna är både mörkfärgade (standarddjup > 1/1) och gjorda av regenererad ull. Kriteriet gäller inte vita produkter, produkter som är varken färgade eller tryckta, möbeltyger, gardiner eller liknande textilier avsedda för inredning.
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter enligt metoden ISO 105 E04 (sur och alkalisk, jämförelse med tyger tillverkade av flera fibrer).
Kriterium 20. Färgbeständighet mot våtnötning
Färgbeständigheten mot nötning ska minst vara på nivå 2–3. Nivå 2 kan dock godkännas för indigofärgad denim.
Detta kriterium gäller inte vita produkter eller produkter som varken är färgade eller tryckta.
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter enligt metoden ISO 105 X12.
Kriterium 21. Färgbeständighet mot torrnötning
Färgbeständigheten mot torrnötning ska minst vara på nivå 4. Nivå 3–4 kan dock godkännas för indigofärgad denim.
Kriteriet gäller inte vita produkter, eller produkter som varken är färgade eller tryckta eller gardiner eller liknande textilier avsedda för inredning.
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter enligt metoden ISO 105 X12.
Kriterium 22. Färgbeständighet mot ljus
För tyger avsedda för möbler, gardiner eller draperier, ska färgbeständigheten mot ljus vara på minst nivå 5. För alla andra produkter ska färgbeständigheten mot ljus vara på minst nivå 4.
Nivån 4 godkänns dock när tyger avsedda för möbler, gardiner eller draperier är både ljusa till färgen (standarddjup < 1/12) och innehåller minst 20 % ull eller andra keratinfibrer eller med än 20 % linne eller andra bastfibrer.
Dessa krav gäller inte madrassvarstyger, madrasskydd eller underkläder.
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter enligt metoden ISO 105 B02.
Kriterium 23. Tvättbeständighet och absorptionsförmåga hos rengöringstextilier
Rengöringstextilier ska vara tvättbeständiga och ha absorptionsförmåga enligt de relevanta testparametrar som anges i tabellerna 9 och 10. Testningen för absorptionsförmåga ska inte gälla produkter av tvinnat garn.
Tabell 9
Värden och parametrar för tvättbeständigheten hos rengöringstextilier
|
Textilprodukter eller typ av material |
Antal tvättar |
Temperatur |
EN ISO 6630-testreferens |
|
Vävda produkter och fiberduk för våtrengöring |
80 |
40 °C |
Förfarande 4N |
|
Mikrofiberprodukter för dammtorkning |
200 |
40 °C |
Förfarande 4N |
|
Produkter gjorda av återvunna textilfibrer |
20 |
30 °C |
Förfarande 3G |
|
Moppar för golvtvätt |
200 |
60 °C |
Förfarande 6 N |
|
Dukar för golvtvätt |
5 |
30 °C |
Förfarande 3G |
Tabell 10
Värden och parametrar för absorptionsförmågan hos rengöringstextilier
|
Textilprodukter eller typ av material |
Absorptionstid, vätska |
|
Produkter gjorda av återvunna textilfibrer |
≤ 10 sekunder |
|
Mikrofiberprodukter för rengöring av ytor och golv |
≤ 10 sekunder |
|
Vävda produkter och fiberduk för våtrengöring |
≤ 10 sekunder |
|
Produkter för golvtvätt |
≤ 10 sekunder |
: Den sökande ska tillhandahålla testrapporter enligt följande testmetod, beroende på vad som är relevant: EN ISO 6330 och EN ISO 9073-6. Testning enligt EN ISO 6330 ska göras med en tvättmaskin typ A för alla produkter och material.
Kriterium 24. Tygets beständighet mot noppbildning och nötning
Fiberduk och stickade plagg, accessoarer och filtar gjorda av ull, ylleblandningar och polyester (inklusive fleece) ska motstå noppbildning till en nivå på minst 3.
Vävda bomullstyger använda för plagg ska motstå noppbildning till en nivå på minst 3. Strumpbyxor och leggings av polyamid ska klara en nivå på minst 2.
: den sökande ska tillhandahålla rapporter från testning som gjorts på underlaget enligt följande:
|
— |
Stickade produkter och fiberduk: ISO 12945-1 Bestämning av tygs benägenhet att bilda ytludd och noppor |
|
— |
Vävda tyger: ISO 12945-2 Martindale-metod |
Kriterium 25. Funktionsbeständighet
Appretering, behandlingar och tillsatser som ger textilprodukten vatten-, olje- och fläckbeständighet, flamsäkerhet och lättskötthet när den används ska vara hållbara enligt de värden och parametrar som anges i underkriterierna 25 a, b och c.
För vatten-, olje- och fläckbeständighet ska konsumenterna ges anvisningar om hur det går att bevara funktionaliteten hos den appretering som har tillämpats på produkten.
Textilfibrer, tyger och membran som ger slutprodukten inneboende funktionella egenskaper undantas från dessa krav.
: För produkter med inneboende egenskaper ska de sökande tillhandahålla testrapporter som demonstrerar jämförbara eller bättre prestanda i jämförelse med alternativ som kan användas som appreteringsmedel.
25 a) Vatten-, olje- och fläckavvisande funktioner
Vattenavvisande behandling ska behålla sin funktionalitet på 80 av 90 efter 20 cykler med hushållsvätt och torktumlare vid 40 °C eller efter 10 cykler med industriell tvätt och torkning vid minst 75 °C.
Vattenavvisande behandling ska behålla sin funktionalitet på 3,5 av 4,0 efter 20 cykler med hushållsvätt och torktumlare vid 40 °C eller efter 10 cykler med industriell tvätt och torkning vid minst 75 °C.
Fläckavvisande behandling ska behålla sin funktionalitet på 3,0 av 5,0 efter 20 cykler med hushållsvätt och torktumlare vid 40 °C eller efter 10 cykler med industriell tvätt och torkning vid minst 75 °C.
De industriella tvättemperaturerna kan sänkas till 60 °C för plagg med sömsvetsning.
: Den sökande ska tillhandahålla rapporter från testning som gjorts på enligt följande standarder, beroende på produkt:
För alla hushållstvättcykler ISO 6330 eller industriella tvättcykler ISO 15797 i kombination med:
|
— |
vattenavvisande behandling: ISO 4920 |
|
— |
oljeavvisande behandling: ISO 14419 |
|
— |
fläckavvisande behandling: ISO 22958 |
25 b) Flamskyddsfunktioner
Tvättbara produkter ska bibehålla sin funktionalitet efter 50 cykler med industriell tvätt och torktumlare vid minst 75 °C. Icke-tvättbara produkter ska bibehålla sin funktionalitet efter ett blötläggningstest.
: Den sökande ska tillhandahålla rapporter från testning som gjorts på enligt följande standarder, beroende på produkt:
För cykler med hushållstvätt ISO 6330 eller industriella tvättcykler EN ISO 10528, båda i kombination med EN ISO 12138. För icke-avtagbara textilier BS 5651 eller motsvarande.
25 c) Skrynkelfria produkter
Naturfiberprodukter ska nå SA-3-släthet och natur- och syntetfiberblandningar SA-4 släthet efter 10 cykler med hushållsvätt och torktumlare vid 40 °C.
: Den sökande ska tillhandahålla rapporter från testning enligt ISO 7768 Bedömning av släthet hos strykfribehandlat tyg efter hushållstvätt och torkning.
5. KRITERIER FÖR FÖRETAGETS SOCIALA ANSVAR
Kriterierna i detta avsnitt gäller stegen för cut/make/trim vid produktion av textilprodukter.
Kriterium 26. Grundläggande principer och rättigheter i arbetet
De sökande ska se till att de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetet som de beskrivs i de grundläggande arbetsvillkoren enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s Global Compact-initiativ och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag observeras vid alla cut/make/trim-produktionsanläggningar som används för att tillverka licensierade produkter. För kontroller ska följande grundläggande arbetsvillkor enligt ILO användas:
|
029 |
Tvångsarbete |
|
087 |
Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten |
|
098 |
Organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten |
|
100 |
Lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde |
|
105 |
Avskaffandet av tvångsarbete |
|
111 |
Diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning |
|
155 |
Arbetarskydd och arbetsmiljö |
|
138 |
Konventionen om minimiålder för tillträde till arbete |
|
182 |
Eliminering av de värsta formerna av barnarbete |
Dessa standarder ska förmedlas till de CMT-produktionsanläggningar som används för att tillverka slutprodukten.
: Den sökande ska förevisa tredje parts kontroll av överensstämmelse, med användning av oberoende kontroll eller dokumentunderlag, inklusive besök på platsen av granskare inom ramen för kontroll av miljömärke för cut/make/trim-produktionsanläggningar som ingår i försörjningskedjan för deras licensierade produkter. Detta ska göras i samband med ansökan och därefter under licensperioden om nya produktionsanläggningar införs.
Kriterium 27. Begränsning av sandblästring av denim
Användning av manuell och mekanisk sandblästring som appretering för att få nött finish på denim tillåts inte.
: Den sökande ska tillhandahålla detaljuppgifter om alla produktionsanläggningar som används för tillverkning av miljömärkta denimprodukter tillsammans med underlag i form av dokument och fotografier rörande alternativa processer som används som appretering för att få nött finish på denim.
Kriterium 28. Information på miljömärket
Det frivilliga märket med textruta får innehålla följande formuleringar:
|
— |
Hållbarare fiberproduktion (eller en text vald från tabell 11) |
|
— |
Mindre förorenande produktionsprocesser |
|
— |
Begränsningar för farliga ämnen |
|
— |
Testat för hållbarhet |
Tabell 11
Text som kan förekomma bredvid miljömärket beroende på produkt
|
Fibrer som använts |
Produktspecifikation |
Text som kan visas |
|
Bomullsfibrer |
Ekologiskt innehåll över 50 % |
Tillverkad av xx % ekologisk bomull |
|
Ekologiskt innehåll över 95 % |
Tillverkad av ekologisk bomull |
|
|
IPM-innehåll över 70 % |
Bomull som odlats med minskad andel bekämpningsmedel |
|
|
Regenererade cellulosafibrer |
Certifierad hållbar massa över 25 % |
Tillverkad av xx % trä från hållbart skogsbruk |
|
Certifierad hållbar massa över 95 % |
Tillverkad av trä från hållbart skogsbruk |
|
|
Polyamid |
Innehåller över 20 % återvunnet material |
Tillverkad av xx % återvunnet nylon |
|
Innehåller över 95 % återvunnet material |
Tillverkad av återvunnet nylon |
|
|
Polyester |
Innehåller över 50 % återvunnet material |
Tillverkad av xx % återvunnen polyester |
|
Innehåller över 95 % återvunnet material |
Tillverkad av återvunnen polyester |
: Den sökande ska tillhandahålla ett prov av produktförpackningen som visar etiketten, tillsammans med intyg om överensstämmelse med detta kriterium.
(1) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007. s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 31.12.2006, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
(6) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, 16.8.1967, s. 1).
(7) Rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (EGT L 85, 29.3.1999, s. 1).
Tillägg 1
FÖRTECKNING ÖVER BEGRÄNSADE ÄMNEN NÄR DET GÄLLER EU-MILJÖMÄRKET
I denna förteckning anges begränsningar som gäller följande produktionssteg i textilförsörjningskedjan:
|
a) |
spinning av fiber och garn |
|
b) |
blekning och förbehandling |
|
c) |
färgning |
|
d) |
tryckning |
|
e) |
appretering |
|
f) |
alla produktionssteg |
|
g) |
slutprodukt |
Ett antal begränsningar under g) gäller också för slutprodukten, för vilket analytisk testning kan krävas.
a) Begränsningar rörande fiber och garnspinning och vävning
|
Ämnesgrupp |
Begränsningens omfattning |
Gränsvärden |
Kontrollkrav |
||
|
Minst 95 % (torrvikt) av ingående komponenter ska vara lätt biologiskt nedbrytbara. Under alla omständigheter ska summan för varje komponent beaktas. |
Lätt biologiskt nedbrytbar: 70 % nedbrytning av löst organiskt kol inom 28 dagar eller 60 % av teoretisk maximal syreförbrukning eller koldioxidbildning inom 28 dagar |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören med stöd av OECD- eller ISO-testresultat Testmetod: OECD 301 A, ISO 7827 OECD 301 B, ISO 9439 OECD 301 C, (2) OECD 301 D, ISO 10708 OECD 301 E, OECD 301 F, ISO 9408, |
||
|
Minst 90 % (torrvikt) av ingående ämnen ska vara biologiskt lättnedbrytbara, inherent biologiskt nedbrytbara eller eliminerbara vid reningsanläggningar. Under alla omständigheter ska summan för varje komponent beaktas. |
Lätt biologiskt nedbrytbar: Se definitionen under a) ii) Fullständigt biologiskt nedbrytbar: 70 % nedbrytning av löst organiskt kol inom 28 dagar eller 60 % av teoretisk maximal syreförbrukning eller koldioxidbildning inom 28 dagar Eliminerbarhet: 80 % nedbrytning av löst organiskt kol inom 28 dagar |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören med stöd av OECD- eller ISO-testresultat Testmetod: Se a) ii) för test rörande biologisk nedbrytbarhet. Test rörande fullständig biologisk nedbrytbarhet som godtas: ISO 14593 OECD 302 A, ISO 9887, OECD 302 B, ISO 9888 OECD 302 C, Test för eliminering: OECD 303A, ISO 11733 |
b) Begränsningar som gäller blekning
|
Ämnesgrupp |
Begränsningens omfattning |
Gränsvärden |
Kontrollkrav |
|
Blekning av garn, tyger och slutprodukter Tillämplighet: Alla fibertyper |
Klorbaserade ämnen får inte användas för blekning av garn, tyger, stickade paneler eller slutprodukter med undantag för regenererade cellulosafibrer. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om att sådana ämnen inte används, per produktionssteg |
c) Begränsningar som gäller färgerier
|
Ämnesgrupp |
Begränsningens omfattning |
Gränsvärden |
Kontrollkrav |
||||||||
|
Halogenhaltiga acceleratorer för färgning (bärare) får inte användas för att färga syntetiska fibrer och tyger eller polyester-ylleblandningar. Exempel på bärare är 1,2-diklorbensen, 1,2,4-triklorbensen, klorfenoxietanol. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören, med säkerhetsdatablad som underlag, om att sådana ämnen inte används. |
||||||||
|
Azofärgämnen ska inte användas i den mån de kan spjälkas till aromatiska aminer som är kända för att vara cancerframkallande. I tillägg 2 finns en förteckning över begränsade arylaminer och en vägledande förteckning över azofärgämnen som kan spjälkas till sådana arylaminer. Den senare bör användas som en vägledning för färgämnen som inte bör användas. Gränsvärdena för arylaminer ska tillämpas på slutprodukten. |
30 mg/kg för varje amin (1) |
Kontroll: Testning av slutprodukten ska göras enligt specifikationerna. Testmetod: EN 14362–1 och 3. |
||||||||
|
Färgämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska får inte användas. I tillägg 2 finns en förteckning över CMR-färgämnen som inte får användas. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören, med säkerhetsdatablad som underlag, om att sådana ämnen inte används. |
||||||||
|
Färgämnen som är potentiellt allergiframkallande får inte användas. I tillägg 2 finns en förteckning över allergiframkallande färger som inte får användas. |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören, med säkerhetsdatablad som underlag, om att sådana ämnen inte används. |
|||||||||
|
Kromfärger får inte användas. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören, med säkerhetsdatablad som underlag, om att sådana ämnen inte används. |
||||||||
|
Metallkomplexfärgämnen baserade på koppar, krom och nickel ska endast vara tillåtna för färgning av:
|
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören, med säkerhetsdatablad som underlag, om att sådana ämnen inte används. |
d) Begränsningar som gäller processer för tryckning
|
Tryckning |
|||||||||||||||||||||
|
Färgämnen och pigment som används för tryckning av miljömärkta textilier ska överensstämma med de begränsningar som gäller för färgerier (avsnitt c i detta tillägg). |
Se begränsningarna som gäller för färgerier (avsnitt c) |
Kontroll: Enligt specifikationerna för färgerier |
||||||||||||||||||
|
Tryckpastorna får inte innehålla mer än 5 % flyktiga organiska ämnen (VOC). Dessa kan omfatta
|
< 5,0 % viktprocent flyktiga organiska föreningar |
Kontroll: Intyg från den sökande att tryckning inte har gjorts eller Intyg från tryckeri med underlag i form av säkerhetsdatablad och/eller beräkningar för tryckpastan. |
||||||||||||||||||
|
Plastisol-tillsatser till tryckbindemedel, inklusive PVC, och ftalater som berörs av begränsning, får inte användas. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från den sökande att tryckning inte har gjorts eller Intyg om att ämnen inte har använts från kemikalieleverantören med säkerhetsdatablad som underlag i fråga om tillsatser. |
||||||||||||||||||
e) Begränsningar för appretering
|
Funktionella appreteringsmedel, behandlingar och tillsatser |
|||||
|
Biocider får inte införlivas i fibrer, tyger eller slutprodukter för att ge biocidegenskaper. Vanliga exempel är triklosan, nanosilver, organiska zinkföreningar, organiska tennföreningar, föreningar med diklorfenyl, bensimidazolderivat och isotiazolinoner. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från den sökande om att dessa ämnen inte används. |
||
|
Halogenerade ämnen eller beredningar får endast appliceras på ullfiberduk och tvättad lösull. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från ullbehandlare om att dessa ämnen inte används. |
||
|
Fluorerade behandlingar för vatten-, fläck- och oljeavvisande egenskaper får inte användas. I dessa ingår perfluorerade och polyfluorerade behandlingar. Icke-fluorerade behandlingar ska vara biologiskt lätt nedbrytbara och icke-bioackumulerande i vattenmiljön inklusive vattensediment. De ska dessutom uppfylla kriterium 25 a rörande användbarhet. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om att ämnen inte används med säkerhetsdatablad som underlag för de impregneringsmedel som används; ska tillhandahållas av appreteringsverken. Testmetod: gäller inte |
||
|
Följande flamskyddsmedel får inte användas: HBCDD – Hexabromcyklododekan PeBDE – Pentabromdifenyleter OcBDE – Oktabromdifenyleter DecaBDE – Dekabromdifenyleter PBB – Polybrominerade bifenyler TEPA – Tris(1aziridinyl)fosfinoxid TRIS – Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat TCEP – Tris(2,kloretyl)fosfat Paraffin, C10-C13, klorerat (SCCP) |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om att dessa ämnen inte används, med säkerhetsdatablad som underlag |
||
|
Synergisten antimontrioxid (H351) undantas för användning som synergist för baksidesbeläggning av interiörtextilier endast på villkor att produkten måste vara flamsäker och att de gränsvärden som gäller för en arbetsplats uppfylls. |
Åtta timmars medelskiftsvärde för 0,50 mg/m3 |
Kontroll: Övervakningsdata ska tillhandahållas av appreteringsverken där antimontrioxid appliceras. |
|||
f) Begränsningar som gäller alla produktionssteg
|
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) |
|||||||||||||||||||||||||
|
SVHC-ämnen som har identifierats enligt artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) eftersom de uppfyller kriterierna i artikel 57 i den förordningen och som finns upptagna i den kandidatförteckning för eventuellt införande i bilaga XIV till Reachförordningen (nedan kallad kandidatförteckningen) som gäller vid ansökningstillfället, får inte förekomma i slutprodukten, vare sig för att ge slutprodukten funktioner eller för att de avsiktligt har använts i produktionssteg, såvida inte undantag har beviljats. Den aktuella kandidatförteckningen finns på http://echa.europa.eu/web/guest/candidate-list-table Inga undantag från de begränsningar som gäller enligt detta kriterium ska medges för ämnen som identifierats som ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som finns upptagna i den förteckning som avses i artikel 59 i förordning (EG) nr1907/2006 och som förekommer i en produkt eller en homogen del av en produkt i koncentrationer över 0,10 %. |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om överensstämmelse för varje produktionssteg och från respektive kemikalieleverantörer. |
||||||||||||||||||||||
|
Ytaktiva ämnen, mjukgörare och komplexbildande ämnen |
|||||||||||||||||||||||||
|
Minst 95 viktprocent av mjukgörare, komplexbildande ämnen och ytaktiva ämnen i textilier ska vara
Den senaste versionen av databasen för tvättmedelskomponenter (DID) ska användas som referenspunkt för biologisk nedbrytbarhet: http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_a_en.pdf |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg från kemikalieleverantören med stöd av säkerhetsdatablad och/eller OECD- eller ISO-testresultat Testmetod: Se storleksordning och spinning (Tillägg 1a) i/ii) |
||||||||||||||||||||||
|
Alla anjoniska och katjoniska ytaktiva ämnen måste också vara lätt biologiskt nedbrytbara i anaeroba förhållanden. Databasen för tvättmedelskomponenter (DID) ska användas som referenspunkt för biologisk nedbrytbarhet: http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_a_en.pdf |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg enligt säkerhetsdatablad och/eller kemikalieleverantören med stöd av OECD- eller ISO-testresultat Testmetod: EN ISO 11734, ECETOC No 28 OECD 311 |
||||||||||||||||||||||
|
Hjälpkemikalier |
|||||||||||||||||||||||||
|
Följande ämnen får inte användas i beredningar eller formuleringar som används för textilier och omfattas av gränsvärden för förekomst i slutprodukten:
|
25 mg/kg totalsumma |
Kontroll: Testning av slutprodukten ska göras enligt specifikationerna för alkylfenoler. Testmetod: Extraktion med lösningsmedel och därefter LCMS. |
||||||||||||||||||||||
|
|
Följande ämnen får inte användas i beredningar eller formuleringar för textilier:
Nitrilotriättiksyra (NTA) |
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om att ämnen inte har använts från kemikalieleverantören med säkerhetsdatablad som underlag för alla produktionssteg. |
||||||||||||||||||||||
g) Begränsningar som gäller för slutprodukten
|
N,N-dimetylacetamid (127-19-5) Följande gränsvärden gäller för slutprodukter som innehåller elastan och akryl: |
|
Kontroll: Testning av slutprodukten Testmetod: Extraktion med lösningsmedel, GC-MS eller LC-MS |
|||||||||||||||||||||
|
0,001 viktprocent |
|||||||||||||||||||||||
|
0,005 viktprocent |
|||||||||||||||||||||||
|
0,005 viktprocent |
|||||||||||||||||||||||
|
Följande gränsvärden gäller för rester av formaldehyd från appreteringsmedel för lättskötthet |
|
Kontroll: Testning av slutprodukten för produkter med appreteringsmedel för lättskötthet. Ett intyg om att ämnet inte används krävs för alla andra produkter. Testmetod: EN ISO 14184–1 |
|||||||||||||||||||||
|
16 ppm |
|||||||||||||||||||||||
|
16 ppm |
|||||||||||||||||||||||
|
75 ppm |
|||||||||||||||||||||||
|
Endast biocider som är godkända enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (3) får användas. De sökande bör konsultera den senaste listan över godkända biocidprodukter: http://ec.europa.eu/environment/biocides/annexi_and_ia.htm Följande specifika biocider omfattas av begränsningar:
|
ej tillämpligt |
Kontroll: Intyg om att ämnet/ämnena inte används, före transport och lagring med stöd av säkerhetsdatablad. |
|||||||||||||||||||||
|
Följande gränsvärden gäller för produkter avsedda för spädbarn och barn under tre år: |
mg/kg |
Kontroll: Testning av slutprodukten Testmetod: Extraktion – EN ISO 105-E04-2013 (sur svettlösning) Detektion – ICP-MS eller ICP-OES |
|||||||||||||||||||||
|
Antimon (Sb) |
30,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Arsenik (As) |
0,2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kadmium (Cd) |
0,1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Krom (Cr) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
0,5 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kobolt (Co) |
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Koppar (Cu) |
25,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Bly (Pb) |
0,2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Nickel (Ni) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
0,5 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kvicksilver (Hg) |
0,02 |
|||||||||||||||||||||||
|
Följande gränsvärden gäller för alla andra produkter inklusive textilier för inomhusbruk: |
mg/kg |
Kontroll: Testning av slutprodukten Testmetod: Extraktion – DIN EN ISO 105-E04-2013 (Färghärdighet mot svett) Detektion – ICP-MS eller ICP-OES |
||||||||||||||||||||||
|
Antimon (Sb) |
30,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Arsenik (As) |
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kadmium (Cd) |
0,1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Krom (Cr) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
2,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kobolt (Co) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
4,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Koppar (Cu) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
Bly (Pb) |
50,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Nickel (Ni) |
1,0 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kvicksilver (Hg) |
1,0 0,02 |
|||||||||||||||||||||||
|
Polymerer får inte innehålla följande ftalater: DEHP (bis-(2-etylhexyl)-ftalat) BBP (butylbensylftalat) DBP (dibutylftalat) DMEP (bis-(2-metoxietyl)-ftalat DIBP (diisobutylftalat) DIHP (di-C6-8-förgrenade alkylftalater) DHNUP (di-C7-11-förgrenade alkylftalater) DHP (di-n-hexylftalat) |
Totalsumma 0,10 viktprocent |
Kontroll: Intyg om att polymerer inte används från tillverkaren, med underlag i form av säkerhetsdatablad för mjukgörare som används i beredningen. Om informationen inte finns att tillgå kan testning begäras. Testmetod: EN ISO 14389 |
|||||||||||||||||||||
|
Fluorpolymermembran och -laminat får användas för utomhusbruk och teknisk utomhusbeläggning. De får inte tillverkas med användning av PFOA eller någon av dess högre homologer enligt definition från OECD. |
|
Kontroll: Intyg om överensstämmelse från tillverkaren av membran eller laminat när det gäller polymerproduktion. |
||||||||||||||||||||||
|
För metallaccessoarer: |
|
Kontroll: Testning av metallkomponenternas sammansättning. Testmetod: För nickelemigrering EN 12472-2005 EN 1811-1998+A1-2008 För andra metaller Detektering – GC-ICP-MS |
|||||||||||||||||||||
|
En migrationsgräns ska gälla för nickelhaltiga metallföreningar som är i direkt och långvarig kontakt med hud. |
Nickel 0,5 μg/cm2/vecka |
|||||||||||||||||||||||
|
Ytterligare testning ska göras för förekomst av nedan angivna metaller, för vilka följande gränsvärden ska gälla: |
|
|||||||||||||||||||||||
|
Bly (Pb) |
90 mg/kg |
|||||||||||||||||||||||
|
Kadmium (Cd) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
50 mg/kg |
|||||||||||||||||||||||
|
100 mg/kg |
|||||||||||||||||||||||
|
Krom (Cr) i form av kromplätering |
60 mg/kg |
|||||||||||||||||||||||
|
Kvicksilver (Hg) |
60 mg/kg |
|||||||||||||||||||||||
|
Följande ftalater får inte användas i accessoarer av plast:
Följande ftalater får inte användas i barnplagg om det finns risk för att accessoaren kan hamna i munnen, t.ex. fästen för dragkedjor.
|
ej tillämpligt |
Kontroll: Säkerhetsdatablad måste tillhandahållas för plastsammansättningen. |
(1) Mätningar bör göras för att undvika falska positiva utslag för förekomst av 4-aminoazobensen.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).
Tillägg 2
BEGRÄNSNINGAR FÖR FÄRGÄMNEN
a) Cancerframkallande aromatiska aminer
|
Arylamin |
CAS-nummer |
|
4-aminodifenyl |
92-67-1 |
|
Bensidin |
92-87-5 |
|
4-klor-o-toluidin |
95-69-2 |
|
2-naftylamin |
91-59-8 |
|
o-amino-azotoluen |
97-56-3 |
|
2-amino-4-nitrotoluen |
99-55-8 |
|
4-kloroanilin |
106-47-8 |
|
2,4-diaminoanisol |
615-05-4 |
|
4,4′-diaminodifenylmetan |
101-77-9 |
|
3,3′-diklorbensidin |
91-94-1 |
|
3,3′-dimetoxibensidin |
119-90-4 |
|
3,3′-dimetylbensdin |
119-93-7 |
|
3,3′-dimetyl-4,4′-diamindifenylmetan |
838-88-0 |
|
p-kresidin |
120-71-8 |
|
4,4′-metylen-bis-(2-klor-anilin) |
101-14-4 |
|
4,4′-oxidianilin |
101-80-4 |
|
4,4′-tiodianilin |
139-65-1 |
|
o-toluidin |
95-53-4 |
|
2,4-diamintoluen |
95-80-7 |
|
2,4,5-trimetylanilin |
137-17-7 |
|
4-aminoazobensen |
60-09-3 |
|
o-anisidin |
90-04-0 |
|
2,4-xylidin |
95-68-1 |
|
2,6-xylidin |
87-62-7 |
b) Vägledande förteckning över färgämnen som kan spjälkas till cancerframkallande aromatiska aminer
|
Dispersionsfärger |
||
|
Disperse Orange 60 |
Disperse Yellow 7 |
|
|
Disperse Orange 149 |
Disperse Yellow 23 |
|
|
Disperse Red 151 |
Disperse Yellow 56 |
|
|
Disperse Red 221 |
Disperse Yellow 218 |
|
|
Basiska färgämnen |
||
|
Basic Brown 4 |
Basic Red 114 |
|
|
Basic Red 42 |
Basic Yellow 82 |
|
|
Basic Red 76 |
Basic Yellow 103 |
|
|
Basic Red 111 |
|
|
|
Syrafärgämnen |
||
|
CI Acid Black 29 |
CI Acid Red 24 |
CI Acid Red 128 |
|
CI Acid Black 94 |
CI Acid Red 26 |
CI Acid Red 115 |
|
CI Acid Black 131 |
CI Acid Red 26:1 |
CI Acid Red 128 |
|
CI Acid Black 132 |
CI Acid Red 26:2 |
CI Acid Red 135 |
|
CI Acid Black 209 |
CI Acid Red 35 |
CI Acid Red 148 |
|
CI Acid Black 232 |
CI Acid Red 48 |
CI Acid Red 150 |
|
CI Acid Brown 415 |
CI Acid Red 73 |
CI Acid Red 158 |
|
CI Acid Orange 17 |
CI Acid Red 85 |
CI Acid Red 167 |
|
CI Acid Orange 24 |
CI Acid Red 104 |
CI Acid Red 170 |
|
CI Acid Orange 45 |
CI Acid Red 114 |
CI Acid Red 264 |
|
CI Acid Red 4 |
CI Acid Red 115 |
CI Acid Red 265 |
|
CI Acid Red 5 |
CI Acid Red 116 |
CI Acid Red 420 |
|
CI Acid Red 8 |
CI Acid Red 119:1 |
CI Acid Violet 12 |
|
Direktfärger |
||
|
Direct Black 4 |
Basic Brown 4 |
Direct Red 13 |
|
Direct Black 29 |
Direct Brown 6 |
Direct Red 17 |
|
Direct Black 38 |
Direct Brown 25 |
Direct Red 21 |
|
Direct Black 154 |
Direct Brown 27 |
Direct Red 24 |
|
Direct Blue 1 |
Direct Brown 31 |
Direct Red 26 |
|
Direct Blue 2 |
Direct Brown 33 |
Direct Red 22 |
|
Direct Blue 3 |
Direct Brown 51 |
Direct Red 28 |
|
Direct Blue 6 |
Direct Brown 59 |
Direct Red 37 |
|
Direct Blue 8 |
Direct Brown 74 |
Direct Red 39 |
|
Direct Blue 9 |
Direct Brown 79 |
Direct Red 44 |
|
Direct Blue 10 |
Direct Brown 95 |
Direct Red 46 |
|
Direct Blue 14 |
Direct Brown 101 |
Direct Red 62 |
|
Direct Blue 15 |
Direct Brown 154 |
Direct Red 67 |
|
Direct Blue 21 |
Direct Brown 222 |
Direct Red 72 |
|
Direct Blue 22 |
Direct Brown 223 |
Direct Red 126 |
|
Direct Blue 25 |
Direct Green 1 |
Direct Red 168 |
|
Direct Blue 35 |
Direct Green 6 |
Direct Red 216 |
|
Direct Blue 76 |
Direct Green 8 |
Direct Red 264 |
|
Direct Blue 116 |
Direct Green 8,1 |
Direct Violet 1 |
|
Direct Blue 151 |
Direct Green 85 |
Direct Violet 4 |
|
Direct Blue 160 |
Direct Orange 1 |
Direct Violet 12 |
|
Direct Blue 173 |
Direct Orange 6 |
Direct Violet 13 |
|
Direct Blue 192 |
Direct Orange 7 |
Direct Violet 14 |
|
Direct Blue 201 |
Direct Orange 8 |
Direct Violet 21 |
|
Direct Blue 215 |
Direct Orange 10 |
Direct Violet 22 |
|
Direct Blue 295 |
Direct Orange 108 |
Direct Yellow 1 |
|
Direct Blue 306 |
Direct Red 1 |
Direct Yellow 24 |
|
Direct Brown 1 |
Direct Red 2 |
Direct Yellow 48 |
|
Direct Brown 1:2 |
Direct Red 7 |
|
|
Direct Brown 2 |
Direct Red 10 |
|
c) Färgämnen som är CMR-ämnen eller potentiellt allergiframkallande
|
Färgämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska |
||
|
C.I. Acid Red 26 |
C. I. Direct Black 38 |
C.I. Disperse Blue 1 |
|
C.I. Basic Red 9 |
C. I. Direct Blue 38 |
C.I. Disperse Orange 11 |
|
C.I. Basic Violet 14 |
C. I. Direct Red 28 |
C. I. Disperse Yellow 3 |
|
Dispersionsfärger som är potentiellt allergiframkallande |
||
|
C.I. Disperse Blue 1 |
C.I. Disperse Blue 124 |
C.I. Disperse Red 11 |
|
C.I. Disperse Blue 3 |
C.I. Disperse Brown 1 |
C.I. Disperse Red 17 |
|
C.I. Disperse Blue 7 |
C.I. Disperse Orange 1 |
C.I. Disperse Yellow 1 |
|
C.I. Disperse Blue 26 |
C.I. Disperse Orange 3 |
C.I. Disperse Yellow 3 |
|
C.I. Disperse Blue 35 |
C.I. Disperse Orange 37 |
C.I. Disperse Yellow 9 |
|
C.I. Disperse Blue 102 |
C.I. Disperse Orange 76 |
C.I. Disperse Yellow 39 |
|
C.I. Disperse Blue 106 |
C.I. Disperse Red 1 |
C.I. Disperse Yellow 49 |
Tillägg 3
BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK VAD GÄLLER EFFEKTIVITET VID TVÄTT, TORKNING OCH HÄRDNING
|
Område |
BAT-tekniker |
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||