3.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 128/9

1.

Kan medel som bank A överför till bank B, och som bank B, jämte särskilt framförhandlad ränta, måste återbetala ett visst datum, anses vara en insättning i den mening som avses i artikel 1.1 i direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar, även om medlen, när de når bank B inte placeras på ett särskilt konto i bank A:s namn, bank B inte har utfärdat några särskilda handlingar till bank A som registrerar mottagandet av medlen och inte har betalat premier för medlen till insättarnas och investerarnas garantifond samt medlen inte har förts in som en insättning i bank B:s böcker? I denna fråga antas båda bankerna A och B inneha licenser för affärsbanksverksamhet i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2.

Är det, vid besvarandet av fråga 1, av någon betydelse om den stat där bank B har sitt hemvist har utnyttjat möjligheten enligt artikel 7.2 i direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar (se punkt 1 i bilaga I) att undanta insättningar gjorda av finansinstitut från insättningsgaranti?

3.

Är det, vid besvarandet av fråga 1, av någon betydelse om bank A, som innehar licens att bedriva affärsbankverksamhet enligt den avtalsslutande parts lagstiftning på vars territorium den är verksam inte utnyttjar de tillstånd som den har enligt sin licens, att ta emot insättningar från allmänheten, utan finansierar sin verksamhet genom bidrag från ägarna och genom emission av finansiella instrument, och därefter åter lånar ut dessa medel på den s.k. interbankmarknaden?