–

A.M., genom A. Chołub, adwokat,

–

Polens regering, genom B. Majczyna, i egenskap av ombud,

–

Belgiens regering, genom S. Baeyens och P. Cottin, båda i egenskap av ombud,

–

Danmarks regering, genom J. Nymann-Lindegren, S. Wolff och P.Z.L. Ngo, samtliga i egenskap av ombud,

–

Greklands regering, genom L. Kotroni, S. Charitaki och S. Papaioannou, samtliga i egenskap av ombud,

–

Litauens regering, genom K. Dieninis och K. Juodelytė, båda i egenskap av ombud,

–

Nederländernas regering, genom M. Bulterman och M. Noort, båda i egenskap av ombud,

–

Europeiska kommissionen, genom M. Jáuregui Gómez och B. Sasinowska, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 19.1 f och artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 2009, s. 59).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan A.M. och E. M. angående uppsägningen av det avtal om inköp av kosmetiska produkter som ingåtts mellan dessa parter.

3

Skälen 3, 4, 6, 7, 9 och 46 i förordning nr 1223/2009 har följande lydelse:

…

…

…

4

Enligt artikel 1 i förordningen fastställs genom denna förordning bestämmelser för alla kosmetiska produkter som tillhandahålls på marknaden, för att säkerställa den inre marknadens funktion och en hög skyddsnivå för människors hälsa.

5

I artikel 2.1 a i förordningen definieras ”kosmetisk produkt” som ”ämnen eller blandningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt”.

6

I artikel 3, som har rubriken ”Säkerhet”, i förordning nr 1223/2009 föreskrivs följande:

”Kosmetiska produkter som tillhandahålls på marknaden ska vara säkra för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning, varvid följande särskilt ska beaktas:

…”

7

Kapitel VI, som har rubriken ”Konsumentinformation” i förordningen innehåller artiklarna 19–21. Under rubriken ”Märkning” föreskrivs följande i artikel 19 i nämnda förordning:

”1.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna artikel ska kosmetiska produkter tillhandahållas på marknaden endast om följande information finns i outplånlig, lättläst och väl synlig skrift på behållaren och förpackningen:

…

…

…

2.   Om det av praktiska skäl är omöjligt att märka den information som nämns i punkt 1 d och g på föreskrivet sätt ska följande gälla:

3.   I fråga om tvål, kulor med badskum och andra små produkter där det av praktiska skäl är omöjligt att uppta de uppgifter som avses i punkt 1 g på en etikett, remsa, tejp eller kort eller på en bipacksedel ska dessa uppgifter skyltas i omedelbar närhet av den kosmetiska produktens säljbehållare.

4.   För kosmetiska produkter som inte förförpackas, förpackas på försäljningsstället på köparens begäran eller förförpackas för direktförsäljning ska medlemsstaterna anta detaljerade regler för hur de uppgifter som avses i punkt 1 ska anges.

5.   Lagstiftningen i de medlemsstater där produkten tillhandahålls slutanvändaren avgör på vilket språk den information som nämns i punkt 1 b, c, d och f samt i punkterna 2–4 ska anges.

…”

8

Artikel 20 i samma förordning har rubriken ”Produktspecifika påståenden”. I artikel 20.1 och 20.2 föreskrivs följande:

”1.   Text, namn, varumärken, bilder och tecken, figurativa eller ej, som används på etiketter, vid tillhandahållande på marknaden och i reklam för kosmetiska produkter får inte antyda någon egenskap eller funktion som produkterna i fråga inte besitter.

2.   Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta en handlingsplan om de påståenden som används och fastställa prioriteringar för att bestämma gemensamma kriterier som motiverar användningen av ett påstående.

…”

9

I bilaga VII till förordningen, med rubriken ”Symboler på förpackning/behållare”, anges följande:

”1. Hänvisning till bifogad information

…”

10

I artikel 2 i ustawa o kosmetykach (lagen om kosmetiska produkter) av den 30 mars 2001 (Dz. U. nr 42, position 473), i dess lydelse vid tidpunkten för ingåendet av det försäljningsavtal som är aktuellt i det nationella målet (Dz. U. från 2013, position 475), har följande lydelse:

”1.   I denna lag avses med kosmetisk produkt varje kemiskt ämne eller blandning som är avsett/avsedd för ytlig kontakt med människokroppen: hud, hår och hårbotten, läppar, naglar, yttre könsorgan, tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt.

2.   Hälsoministern fastställer genom förordning de mest utbredda kosmetiska produkterna med beaktande av de kriterier som anges i punkt 1.”

11

I artikel 6 i denna lag anges följande:

”1.   En förpackning för en kosmetisk produkt ska märkas på ett synligt och läsbart sätt med hjälp av en metod som säkerställer att märkningen inte lätt kan tas bort.

2.   Om inte annat följer av punkt 3 ska märkningen av den kosmetiska produktens förpackning på behållaren och förpackningen innehålla följande uppgifter:

…

…

…

4.   De uppgifter som avses i punkt 2 led 8 får anges endast på den kosmetiska produktens förpackning.

…

6.   Om det på grund av förpackningens storlek eller form inte är möjligt att anbringa de varningstexter eller uppgifter som avses i stycke 2 leden 5 och 8, får dessa anges på en bipacksedel, etikett, band eller kort som bifogas produkten. I det fallet ska behållaren eller förpackningen innehålla en förkortad upplysning eller en symbol som visar att denna information medföljer produkten.

7.   Om det på grund av förpackningens storlek eller form inte är möjligt att på en bipacksedel, etikett, remsa eller kort som bifogas produkten ange de uppgifter som nämns i punkt 2 led 8, ska dessa uppgifter anges direkt på behållaren eller på en plats där den kosmetiska produkt som erbjuds till försäljning är tillgänglig för köparen.

8.   Om den kosmetiska produkten inte är färdigförpackad utan förpackad på försäljningsstället på köparens begäran eller om produkten är färdigförpackad med hjälp av delar för omedelbar försäljning, ska den information som anges i punkt 2 leden 1, 2 och 4–8 finnas på den behållare eller förpackning i vilken den kosmetiska produkten bjuds ut till försäljning.

…”

12

A.M., som bland annat äger ett skönhetsinstitut, köpte kosmetiska produkter från en amerikansk tillverkare av E. M., som var återförsäljare av nämnda produkter.

13

Det framgår av de handlingar som ingetts till domstolen att A. M. hade genomgått en utbildning som tillhandahållits av E. M:s försäljningsombud avseende de varor som denne saluförde. Under denna utbildning presenterades varornas märkning för honom och de egenskaper som var och en av dem hade förklarades för honom. Försäljningsombudet hade tillställt honom en dokumentation avfattad på polska för detta ändamål samt försäljningskataloger för detaljisterna och det skriftliga underlaget för utbildningen. A. M. hade dessutom informerats om att det rörde sig om amerikanska kosmetiska produkter, vars förpackning inte innehöll någon uppgift på polska om deras verkan, men på vilken det fanns en symbol som föreställde en hand med en öppen bok som hänvisade till en katalog med all information på polska om dessa varor.

14

Till följd av denna utbildning köpte A.M. den 28 januari och den 29 januari 2016 40 försäljningskataloger för detaljister av E. M. för 0,01 polska zlotys (PLN) styck (cirka 0,002 euro) och 10 företagskataloger för 0,01 PLN styck samt diverse kosmetiska produkter, nämligen krämer, masker och pulver, till ett bruttobelopp på 3184,25 PLN (711,61 euro). På varuförpackningarna fanns namnet på den ansvariga enheten, originalnamnet på den kosmetiska produkten, dess sammansättning, utgångsdatum och serienummer samt en symbol som föreställer en hand med en öppen bok som hänvisar till den polskspråkiga katalogen.

15

A. M. sade upp försäljningsavtalet för dessa varor på grund av att den sålda varan var bristfällig och gjorde gällande att det på förpackningen inte fanns några uppgifter på polska om produktens funktion, vilket gjorde att det inte var möjligt att identifiera och få kännedom om produkternas verkningar, eftersom dessa uppgifter inte klart framgick av presentationen. Sökanden angav att de kosmetiska produkter som sökanden erhållit vid den sista leveransen inte på förpackningarna hade försetts med de uppgifter på polska som krävs enligt den lagstiftning som gäller i Polen för handel med kosmetiska produkter, det vill säga de uppgifter som följer av artikel 19.1 f och artikel 19.5 i förordning nr 1223/2009. Sökanden gjorde gällande att de uppgifter som krävs enligt lag, på polska, endast hade förts in i katalogen, som inte var knuten till produkten.

16

E. M. försäkrade för sin del att varorna hade märkts i enlighet med gällande nationella bestämmelser och artikel 19 i förordning nr 1223/2009. E.M. angav således att den symbol som föreställde en hand med en öppen bok fanns på varorna, vilken hänvisade varans slutanvändare till ett meddelande, i detta fall en katalog som tillhandahölls på polska med varje produkt. Sökanden preciserade att katalogen innehöll en fullständig presentation på polska av produkterna och deras funktioner, bland annat kontraindikationer, användningssätt och ingredienser.

17

A. M. väckte talan vid Sąd Rejonowy dla m. st. Warszawy w Warszawie (Distriktsdomstolen för staden Warszawa, Polen) och yrkade ersättning för inköpskostnaderna för dessa varor. Nämnda domstol ogillade överklagandet med motiveringen att A.M. inte hade visat att A. M. inte kände till att varorna saknade uppgifter på polska. Nämnda domstol beaktade bland annat parternas tidigare samarbete, den omständigheten att A.M. inte tidigare hade gjort gällande att varorna var behäftade med fel och att en symbol i förevarande fall fanns på varornas yttre förpackning med hänvisning till bifogad information, eftersom symbolen i fråga syftade till att förbättra läsbarheten och kommunikationen med konsumenten.

18

A. M. överklagade denna dom till Sąd Okręgowy w Warszawie XXIII Wydział Gospodarczy Odwoławczy (Regionala domstolen i Warszawa, 23:e avdelningen för överklaganden, Polen). A.M. bestred bland annat den bedömning som domstolen i första instans hade gjort, enligt vilken den katalog som det hänvisats till utgjorde en korrekt märkning av de kosmetiska produkter som hade sålts till klaganden, eftersom det inte klart framgick av bevisningen att det var omöjligt att ange de nödvändiga uppgifterna om de berörda varorna.

19

Mot denna bakgrund beslutade Sąd Okręgowy w Warszawie XXIII Wydział Gospodarczy Odwoławczy (Regionala domstolen i Warszawa, 23:e avdelningen för överklaganden) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:

20

Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009 ska tolkas så, att angivandet av en kosmetisk produkts ”funktion”, som enligt denna bestämmelse ska finnas på en sådan produkts behållare och förpackning, ska vara sådan att konsumenten endast informeras om de särskilda ändamålen med användningen av produkten, såsom avses i artikel 2.1 a i förordningen – det vill säga att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt – eller även samtliga funktioner som gör det möjligt att identifiera den berörda produktens särskilda egenskaper.

21

Enligt artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009 får kosmetiska produkter endast släppas ut på marknaden om det i outplånlig, lättläst och väl synlig skrift på behållaren och förpackningen anges den ”kosmetiska produktens funktion, om detta inte tydligt framgår av presentationen av produkten”.

22

Vid tolkningen av uttrycket ”den kosmetiska produktens funktion” i den mening som avses i denna bestämmelse ska enligt fast rättspraxis inte bara dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 2 april 2020, kunsthaus muerz, C‑20/19, EU:C:2020:273, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

23

För det första definieras inte ”den kosmetiska produktens funktion” i nämnda bestämmelse. Detta uttryck återfinns för övrigt inte i någon annan bestämmelse i förordning nr 1223/2009.

24

I artikel 2.1 a i förordningen definieras denna produkt genom angivandet av tre kriterier. I bestämmelsen föreskrivs inledningsvis ett kriterium avseende den aktuella produktens art, nämligen att det måste röra sig om ett ämne eller en blandning av ämnen, och därefter ett kriterium avseende den del av människokroppen som produkten är avsedd att sättas i kontakt med och slutligen ett kriterium som avser det mål som eftersträvas med användningen av nämnda produkt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 september 2015, Colena, C‑321/14, EU:C:2015:540, punkt 19).

25

Vad gäller det sistnämnda kriteriet preciseras det i nämnda bestämmelse att en kosmetisk produkt, för att definieras som sådan, uteslutande eller huvudsakligen ska ha till syfte att rengöra, parfymera, förändra utseende, skydda eller i gott skick bibehålla en av de kroppsdelar som anges i nämnda bestämmelse eller att korrigera kroppslukt.

26

Vad för det andra gäller såväl det sammanhang i vilket artikel 19.1 i förordning nr 1223/2009 ingår som de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i, ska det påpekas att denna artikel, som är den första i förordningens kapitel VI med rubriken ”Konsumentinformation”, innehåller regler om märkning som ska iakttas med avseende på alla kosmetiska produkter som släpps ut på marknaden i Europeiska unionen.

27

Det framgår av bestämmelserna i förordning nr 1223/2009 tillsammans, särskilt artikel 1, jämförda med skälen 3 och 4, att förordningen syftar till att uttömmande harmonisera de regler som är i kraft i unionen för att upprätta en inre marknad för kosmetiska produkter, samtidigt som en hög skyddsnivå för människors hälsa säkerställs (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 april 2018, Fédération des entreprises de la beauté, C‑13/17, EU:C:2018:246, punkterna 23–25 och där angiven rättspraxis).

28

Såsom anges i skäl 9 i förordning nr 1223/2009 är det viktigt att kosmetiska produkter är säkra vid normal eller rimligen förutsebar användning. Det framgår av artikel 3 första stycket a och 3 första stycket b i förordningen att en kosmetisk produkt som tillhandahålls på marknaden ska vara säker för människors hälsa ”vid normal eller rimligen förutsebar användning”, bland annat med beaktande av produktens presentation och märkning. Det finns således ett nära samband mellan, å ena sidan, säkerheten hos kosmetiska produkter som saluförs och, å andra sidan, kraven på presentation och märkning.

29

Syftet med artikel 19 i förordning nr 1223/2009 är således att uttömmande harmonisera reglerna om förpackning och märkning av kosmetiska produkter, eftersom en sådan harmonisering, utöver den omständigheten att den underlättar genomförandet av syftet avseende saluföring av kosmetiska produkter inom unionen, även syftar till att skydda människors hälsa på så sätt att information som kan vilseleda konsumenten om en kosmetisk produkts egenskaper även kan påverka människors hälsa.

30

Det framgår av det ovan anförda att kravet i artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009 på att tillhandahålla information med outplånliga, lätt läsbara och synliga bokstäver på kosmetiska produkters behållare och förpackning inte kan begränsas till en skyldighet att informera om de syften som eftersträvas med användningen av produkten, vilka avses i artikel 2.1 a i denna förordning, det vill säga att rengöra eller parfymera en av de kroppsdelar som nämns i denna bestämmelse eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt.

31

Av detta följer också att även om dessa syften gör det möjligt att avgöra om en viss produkt, beroende på dess användning och ändamål, kan klassificeras som en kosmetisk produkt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 september 2015, Colena, C‑321/14, EU:C:2015:540, punkterna 19 och 22) och, följaktligen, såsom framgår av skäl 6 i förordningen, att särskilja produktenen från andra produkter som inte omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 1223/2009, avser ”den kosmetiska produktens funktion”, i den mening som avses i artikel 19.1 f i denna förordning, en angivelse av produktens mer specifika egenskaper.

32

De sistnämnda uppgifterna ska, om det inte klart framgår av produktens presentation, göra det möjligt för konsumenten att få mer fullständig information på produktens behållare och förpackning om dess användning och användningssätt. Dessa uppgifter gör det således möjligt för konsumenten att välja produkten med full kännedom och undvika att vilseledas och att använda den på ett lämpligt sätt så att en hög skyddsnivå för människors hälsa säkerställs.

33

Begreppet ”den kosmetiska produktens funktion”, i den mening som avses i artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009, ska inte heller förväxlas med de ”produktspecifika påståenden”, som avses i artikel 20 i denna förordning, beträffande vilka särskilda regler anges i kommissionens förordning (EU) nr 655/2013 av den 10 juli 2013 om gemensamma kriterier för påståenden om kosmetiska produkter (EUT L 190, 2013, s. 31), eftersom dessa ”påståenden” syftar till att tillhandahålla en större mängd information om produkternas kännetecken och egenskaper.

34

Som svar på de specifika frågor som den hänskjutande domstolen har ställt, ska det påpekas att detaljerad information om kosmetiska produkters egenskaper, bland annat den avsedda effekten och målgruppen för produkten, inte ingår bland de uppgifter som ska anges med avseende på ”den kosmetiska produktens funktion” i den mening som avses i artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009.

35

Vad gäller arten och omfattningen av den information om den kosmetiska produktens funktion som ska finnas på produktens behållare och förpackning enligt denna bestämmelse, ska denna i varje enskilt fall bedömas med hänsyn till varje berörd produkts kännetecken och egenskaper, med beaktande av de förväntningar som en normalt informerad och skäligen uppmärksam genomsnittskonsument kan tänkas ha (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 januari 2000, Estée Lauder, C‑220/98, EU:C:2000:8, punkterna 27 och 28 och där angiven rättspraxis, och dom av den 24 oktober 2002, Linhart och Biffl, C‑99/01, EU:C:2002:618, punkt 31).

36

Enligt nämnda bestämmelse krävs det att den information som finns på den kosmetiska produktens behållare och förpackning, i förekommande fall enbart i form av en generisk beteckning för den aktuella varan eller dess gängse beteckning, klart ska upplysa en normalt informerad och skäligen uppmärksam genomsnittskonsument om den berörda produktens funktion, så att konsumenten inte vilseleds vad gäller produktens användning och användningssätt och så att konsumenten inte använder produkten på ett sätt som skadar konsumentens hälsa.

37

Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första frågan besvaras enligt följande. Artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009 ska tolkas så, att angivandet av en kosmetisk produkts ”funktion”, som enligt denna bestämmelse ska finnas på en sådan produkts behållare och förpackning, klart ska upplysa konsumenten om produktens användning och användningssätt för att säkerställa att produkten kan användas på ett säkert sätt av konsumenterna utan att skada deras hälsa. Detta angivande kan således inte begränsas till en skyldighet att informera om de syften som eftersträvas med användningen av produkten, vilka avses i artikel 2.1 a i förordningen. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att, med beaktande av den berörda varans kännetecken och egenskaper samt de förväntningar som en normalt informerad samt skäligen uppmärksam genomsnittskonsument har, kontrollera arten och omfattningen av den information som i detta avseende ska finnas på produktens behållare och förpackning för att den ska kunna användas utan fara för människors hälsa.

38

Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 ska tolkas så, att de uppgifter som avses i artikel 19.1 d, 19.1 f och 19.1 g i denna förordning, det vill säga uppgifter om särskilda försiktighetsåtgärder för användning av den kosmetiska produkten, produktens funktion och dess ingredienser, kan anges i en företagskatalog som även innehåller andra produkter när det på den kosmetiska produktens förpackning eller behållare anbringats den symbol som föreskrivs i bilaga VII punkt 1 i den förordningen.

39

I artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 föreskrivs att de uppgifter om försiktighetsåtgärder vid användning och ingredienser som anges i artikel 19.1 d respektive 19.1 g i förordningen ska anges i ”en bipacksedel, en etikett, en tejp, en remsa eller ett kort som bifogas eller fästs på den kosmetiska produkten” när det av praktiska skäl är omöjligt att märka dessa uppgifter. I detta fall föreskrivs i denna bestämmelse att det, om det inte är praktiskt omöjligt, ska hänvisas till dessa uppgifter antingen genom en förkortad upplysning eller genom den symbol som återges i punkt 1 i bilaga VII till förordningen, vilken ska finnas på behållaren eller förpackningen med avseende på de uppgifter som avses i led d och på endast förpackningen för de uppgifter som avses i led g.

40

Av detta följer, för det första, att det ska göras en åtskillnad mellan, å ena sidan, uppgifter om produktens funktion, såsom föreskrivs i artikel 19.1 f i förordning nr 1223/2009, och, å andra sidan, uppgifter om försiktighetsåtgärder vid användning och ingredienser som avses i artikel 19.1 d och 19.1 g i samma förordning. Endast de sistnämnda uppgifterna får anges på annat sätt än på märkningen av produkten, på de villkor som anges i artikel 19.2.

41

För det andra ska det undantag från märkningskraven i artikel 19.1 i förordning nr 1223/2009 som föreskrivs i artikel 19.2 tolkas mot bakgrund av skäl 46 i förordningen, där det anges att ”[o]m det av praktiska skäl är omöjligt att ange beståndsdelar på förpackningen bör dessa uppgifter bifogas, så att konsumenterna får tillgång till denna information”.

42

Genom artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 har det således införts en undantagsordning från de allmänna bestämmelserna om märkning och denna ska följaktligen tolkas restriktivt (se, analogt, dom av den 13 september 2001, Schwarzkopf, C‑169/99, EU:C:2001:439, punkt 31).

43

När det gäller målet vid den nationella domstolen ankommer det uteslutande på den hänskjutande domstolen att, på grundval av de faktiska omständigheterna i det mål som är anhängigt vid den, från fall till fall avgöra om villkoren för att tillämpa denna bestämmelse är uppfyllda. Det kan emellertid påpekas att hänvisningen till ”en separat företagskatalog med flera varor”, såsom den som hade tillhandahållits vid försäljningen av de aktuella varorna, inte förefaller vara förenlig med bestämmelserna i förordning nr 1223/2009.

44

För det första kan det, när en sådan hänvisning görs, som ett medium som är åtskilt från den kosmetiska produkten, enligt artikel 19.2 i denna förordning, endast användas ”en bipacksedel, en etikett, en tejp, en remsa eller ett kort som bifogas eller fästs på den kosmetiska produkten”. I bilaga VII till nämnda förordning, i vilken återfinns de tre symboler som kan anbringas på förpackningen eller behållaren för denna produkt, föreskrivs uttryckligen, såsom framgår av rubriken till punkt 1, ”[h]änvisning till bifogad information” med återgivande av en symbol som föreställer en hand tillsammans med en öppen bok. En företagskatalog som tillhandahålls separat och som innehåller en beskrivning av den eller de kosmetiska produkterna i fråga, men även andra produkter i det sortiment som tillverkaren erbjuder, är inte fogad till eller fäst på en specifik produkt.

45

För det andra framgår det av artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 att det endast är tillåtet att ange de uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel på ett medium som är skilt från den kosmetiska produkten om det ”av praktiska skäl” är omöjligt att märka uppgifterna. Detta hänför sig till fall där det på grund av produktens art och utformning inte är praktiskt möjligt att ange vissa uppgifter.

46

Den omständigheten, som den hänskjutande domstolen har hänvisat till, att de kosmetiska produkterna importeras, vilket, med hänsyn till kravet på att uppgifterna ska anges på det språk som anges i artikel 19.5 i förordning nr 1223/2009, kan ge upphov till organisatoriska och finansiella svårigheter, som hänger samman med nödvändigheten av att översätta viss information och märka om eller till och med återförpacka, innebär inte i sig att det är praktiskt omöjligt att ange uppgifterna på märkningen. Kostnader som uppstår till följd av en ny märkning av dessa varor på ett annat språk, i syfte att saluföra dem i andra medlemsstater, kan inte i något fall anses utgöra ett skäl som motiverar en ofullständig märkning av produkten på behållaren och förpackningen.

47

Det krav som uppställs i den sistnämnda bestämmelsen, enligt vilket den information som avses i artikel 19.1 b–19.1 d och 19.1 f samt i punkterna 19.2–19.4 i denna artikel ska anges på det språk som krävs enligt lagstiftningen i den medlemsstat där produkten tillhandahålls slutanvändaren, gör det möjligt att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Skyddet för människors hälsa skulle nämligen inte till fullo kunna säkerställas om konsumenterna inte fullt ut kunde ta del av och förstå bland annat uppgiften om den kosmetiska produktens funktion och de särskilda försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid användningen. Den information som tillverkarna eller återförsäljarna av de kosmetiska produkter som avses i direktiv 1223/2009 är skyldiga att ange på produktens behållare eller förpackning saknar praktisk nytta om den inte formuleras på ett språk som förstås av de personer som informationen är avsedd för, utom i de fall där informationen på ett effektivt sätt kan ges genom bildtecken eller andra tecken än ord (se, analogt, dom av den 13 september 2001, Schwarzkopf, C‑169/99, EU:C:2001:439, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

48

Den omständigheten att märkningen av kosmetiska produkter åligger en tredje man i förhållande till det försäljningsavtal som är i fråga i det nationella målet, nämligen tillverkaren av dessa produkter, och inte distributören av produkterna, innebär inte heller att det är praktiskt omöjligt att ange de uppgifter som krävs på märkningen av nämnda produkter. Såsom domstolen har slagit fast är det i sig inte tillräckligt att tillverkaren eller distributören av sådana produkter vill underlätta deras rörlighet inom unionen för att motivera ett ofullständigt angivande av de obligatoriska uppgifterna. Eftersom begreppet ”omöjligt” allmänt sett hänvisar till en faktisk omständighet som den som åberopar det inte har något inflytande över, kan det inte förstås så, att det gör det möjligt för tillverkaren eller distributören av kosmetiska produkter, på grund av det antal språk, EU-språk eller andra, som tillverkaren eller distributören av kosmetiska produkter väljer att använda, att efter eget gottfinnande åberopa att ”det av praktiska skäl är omöjligt” i den mening som avses i artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 (se, analogt, dom av den 13 september 2001, Schwarzkopf, C‑169/99, EU:C:2001:439, punkt 35).

49

Den andra frågan ska således besvaras enligt följande. Artikel 19.2 i förordning nr 1223/2009 ska tolkas så, att de uppgifter som avses i artikel 19.1 d, 19.1 f och 19.1 g i denna förordning, det vill säga uppgifter om särskilda försiktighetsåtgärder för användning av den kosmetiska produkten, produktens funktion och produktens ingredienser, inte får förekomma i en företagskatalog till vilken den symbol som avses i punkt 1 i bilaga VII till förordningen hänvisar på produktens förpackning eller behållare.

50

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande: