EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE0491

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG” KOM(2011) 658 slutlig – 2011/0300(COD)

EUT C 143, 22.5.2012, p. 125–129 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/125


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG”

KOM(2011) 658 slutlig – 2011/0300(COD)

2012/C 143/25

Föredragande: Egbert BIERMANN

Den 15 november respektive den 29 november 2011 beslutade Europaparlamentet och rådet att i enlighet med artiklarna 172 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG"

COM(2011) 658 final – 2011/0300(COD).

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 februari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 131 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.

Detta yttrande ingår i ett paket bestående av fem yttranden som EESK håller på att utarbeta om Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och dess riktlinjer, som offentliggjordes av kommissionen i oktober 2011. Detta paket omfattar följande yttranden: TEN/468 om Fonden för ett sammanlänkat Europa (föredragande Raymond HENCKS), TEN/469 om Riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät (föredragande Antonio LONGO), TEN/470 om Riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (föredragande Egbert BIERMANN), TEN/471 om Riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet (föredragande Stefan BACK) och TEN/472 om initiativet om projektobligationer för infrastrukturprojekt (föredragande Armin DUTTINE).

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK stöder målet om att företa en modernisering och en heltäckande utbyggnad av den europeiska energiinfrastrukturen. En effektiv och stabil europeisk energiinfrastruktur som tryggar energiförsörjningen, tillsammans med en diversifiering av energikällor, försörjningskällor och transiteringsvägar, utgör grunden för en säker och stabil energiförsörjning i EU.

1.2   Den finansiella krisen har visat att framför allt stabila industristrukturer men också stabila strukturer i form av små och medelstora företag är värdeskapande faktorer som hjälper oss snabbare ut ur krisen. Båda strukturerna är beroende av en stabil energiinfrastruktur med hög leveranssäkerhet.

1.3   Energi kommer i framtiden oftare att behöva transporteras i större mängder och över längre sträckor än vad som är möjligt i dag. Som framgår av kommissionens förslag måste vi skapa rätt förutsättningar för detta och omsätta dem i praktiken.

1.4   Ett stabilt nät av högspänningsledningar för likström måste byggas ut över hela EU. De linjära förbindelser som har använts hittills är inte felsäkra.

1.5   Man måste skapa europeiska sammanlänkningar för att undvika kapacitetsbegränsningar. Hanteringen av kapacitetsbegränsningar är ett sätt att skapa försörjningsstabilitet.

1.6   En transeuropeisk energiinfrastruktur är en förutsättning för att alla EU-länder ska kunna utnyttja sina lokaliseringsfördelar med tanke på de nationella energikällorna. Detta gäller såväl vattenkraft och vindkraft som solenergianläggningar i Sydeuropa. På detta sätt skulle man också kunna optimera användningen av fossila energikällor, t.ex. olja, gas och kol.

1.7   En välutbyggd energiinfrastruktur är en förutsättning för en framgångsrik omställning till en hållbar och säker energiförsörjning med lägre koldioxidutsläpp.

1.8   EESK stöder inrättandet av "fonden för ett sammanlänkat Europa". Hittills har det bara gjorts uppskattningar om vilken investeringsvolym som krävs. För genomförandet måste man dock konkret beräkna det faktiska investeringsbehovet samt bättre ramvillkor och medel för innovationer vid utbyggnaden av den europeiska energiinfrastrukturen. Dessa får inte ske på bekostnad av den lika nödvändiga utbyggnaden av distributionsnäten i medlemsstaterna och regionerna. På alla nivåer krävs det nätavgifter som främjar privata investeringar. På samma sätt behövs det också effektiva offentliga garanti- och stödprogram för att stimulera privata investeringar.

1.9   Kriterierna för projekttilldelningen är mycket viktiga. De måste utformas så att de blir överskådliga för nätoperatörerna, de företag som producerar och konsumerar energi samt för medborgarna. Vi ställer oss positiva till de strukturer för medborgares och regioners deltagande som formuleras i förslaget. EESK stöder därför de kriterier för projekttilldelning som formuleras i bilagan till förslaget till förordning.

1.10   Det europeiska elnätet måste byggas ut för att optimera belastningen men också för att till fullo utnyttja den effektivitetspotential som finns. För att nätutbyggnaden inte ska bromsa tillväxten i Europa måste tillståndsförfarandena snabbas på markant. Även här stöder vi förslagen i förslaget till förordning. Medlemsstaterna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs på nationell nivå för en anpassning av lagstiftningen.

1.11   I princip behövs det större acceptans och mer dialog mellan alla berörda parter för att vi ska kunna hantera utmaningarna i samband med nätutbyggnaden.

1.12   Inom forskningen krävs det ytterligare insatser för att med smarta nät, lagringskapacitet och smarta energimixkoncept jämna ut de svängningar i energiutbudet som utvinningen av förnybar energi leder till. För genomförandet måste man skapa rättssäkerhet över hela EU.

1.13   Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt stabiliteten i det europeiska elnätet när förhållandena förändras och alltmer energi härrör från instabila förnybara energikällor. Spännings- och frekvensstabiliteten får inte fluktuera.

1.14   För att skapa en transeuropeisk energiinfrastruktur krävs det ett brett stöd från medborgarnas sida. De möjligheter som föreslås i förslaget till förordning är ett viktigt steg i denna riktning. Dessa möjligheter måste vid behov utvidgas i de enskilda EU-länderna.

1.15   Vid både uppbyggnaden och driften av de transnationella energinäten ställs det mycket höga krav på arbetstagarna. Att de har rätt kvalifikationer och får vidareutbildning är ett nödvändigt led i genomförandet. Det behövs framför allt specifik vidareutbildning för högkvalificerade arbetstagare, t.ex. ledningspersonal och ingenjörer, som fokuserar på ämnen som innovation, forskning och riskförebyggande arbete i samband med energitransporter mellan olika länder, samt de nationella bestämmelserna som hela tiden ändras. Vid kontraktstilldelningen bör man beakta respekten för sociala bestämmelser.

1.16   Kommittén ställer sig positiv till att man håller fast vid idén om ett omfattande gasnät. Leveranssäkerheten kommer att öka genom att flera olika gasproducerande regioner knyts till nätet.

1.17   De forskningsprojekt som EU har tagit initiativ till i fråga om avskiljning och lagring av koldioxid går mycket långsamt framåt. Ett nät som kopplar samman forskningscentrumen och de potentiella lagringsplatserna eller själv används för lagring borde visserligen planeras redan i dag. För närvarande är det dock ganska tveksamt om detta kan genomföras före 2020. EESK föreslår därför en uppföljningsprocess, där man ytterligare undersöker om denna teknik kan tillämpas (se också CESE 1203/2008 – Geologisk lagring av koldioxid – föredragande: Gerd Wolf) (1).

2.   Inledning

2.1   För den europeiska politiken och det europeiska samhället är det en stor utmaning att utforma framtidens energi i Europa. Genomförandet av detta mål förutsätter ett konsekvent, målinriktat och verklighetsnära agerande, t.ex. på grundval av genomförbarhetsstudier. Det innebär också att EU – över gränserna mellan medlemsstaterna – måste ha ett gemensamt europeiskt koncept.

2.2   Vid ett gemensamt europeiskt agerande står EU:s tre energipolitiska mål i förgrunden: leveranssäkerhet, konkurrenskraft och hållbarhet. Arbetet för att uppnå detta mål innebär dock också ett socialt ansvar, t.ex. att se till att alla EU-medborgare har tillgång till energi till ett överkomligt pris.

2.3   Den 17 november 2010 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln "Prioriteringar för energiinfrastrukturen för år 2020 och därefter". I detta kräver man en ny energiinfrastrukturpolitik i Europa där det i framtiden sker en transeuropeisk samordning av nätutvecklingen. Detta innebär samtidigt att man omarbetar och vidareutvecklar de strategier och koncept som hittills har gällt för de transeuropeiska energinäten.

2.4   Slutligen offentliggjorde kommissionen den 19 oktober 2011"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG". Målet är att skapa en inre marknad för energiinfrastruktur som ska träda i kraft den 1 januari 2013. Den transeuropeiska energiinfrastrukturen ingår därmed i EU:s energikoncept 2020. Detta koncept innebär att man integrerar alla medlemsstater i det europeiska nätet, främjar hållbar energiutvinning, ökar energieffektiviteten, minskar utsläppen av växthusgaser och utvecklar förnybara energikällor.

2.5   Energiinfrastrukturen kommer i framtiden att få mycket större betydelse: Den etiska kommittén "Tryggad energiförsörjning" vid Tysklands federala regering betecknar den som "kärnan i en högteknologisk ekonomi" (2).

2.5.1

När det gäller transporter av elektricitet innebär detta att man bygger ut ett EU-täckande nät av högspänningsledningar för likström (elektricitetsmotorvägar), inklusive sammankopplingar, att man utforskar och vidareutvecklar elackumulatorer, att man bygger ut smarta och decentraliserade system för eldistribution ("smarta nät") och att man styr samhället mot en smart elanvändning.

2.5.2

Naturgas kommer även i framtiden att spela en central roll i den europeiska energimixen för att jämna ut svängningarna i elproduktionen och trygga grundförsörjningen. Man måste påskynda arbetet med att anlägga högtrycksledningar och motsvarande lagringskapacitet. Eftersom kostnaderna för lagringen är förhållandevis höga ur dagens perspektiv måste man överväga om inte lagring av naturgas åtminstone till viss del kan ersättas med andra former av energiutvinning.

2.5.3

På medellång sikt kommer olja att fortsätta spela en central roll, framför allt inom vägtrafiken. Därför måste vi även här bygga ut och optimera transportstrukturerna med hänsyn till att det behövs en tryggad energiförsörjning på hög nivå.

2.5.4

Härutöver måste det byggas upp en infrastruktur för transporter av koldioxid. Just nu pågår en diskussion om för- och nackdelarna med denna teknik. Här behövs det ytterligare forskning, utveckling och större uppbackning från allmänheten, vilket innebär att vi måste räkna med en fördröjning i genomförandet.

2.6   Medlemsstaternas inhemska energikällor måste integreras i den europeiska energiinfrastrukturen. Så kan t.ex. toppmoderna olje- och kolkraftverk bidra till grundförsörjningen och utjämningen av svängningarna i elproduktionen.

3.   Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

3.1   Förslaget till "Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer" går i grund och botten ut på att medlemsstaterna har en skyldighet att delta i de transeuropeiska infrastrukturåtgärderna och samtidigt skapa effektivare transportstrukturer. Den växande efterfrågan på energi gör det nödvändigt att koppla samman transeuropeiska energinät. Alla energisektorer berörs av detta.

3.2   I förslaget formuleras tolv prioriterade projekt och områden för energiinfrastruktur. Alla medlemsstater ingår i de enskilda projekten, beroende på deras intressen. Det handlar om följande:

4 korridorer för elektricitet; hit hör bl.a. planerna på att anlägga ett nät till havs i de nordliga haven och att anlägga ett nord-sydnät;

4 gaskorridorer; hit hör bl.a. utbyggnaden av de europeiska gasnäten med leveranssäkerhet som mål;

1 korridor för olja; även här står leveranssäkerheten i främsta rummet; samt

3 prioriterade tematiska områden, bl.a. planerna på att skapa smarta nät och att anlägga elektricitetsmotorvägar och gränsöverskridande koldioxidnät.

3.3   Kommissionen utvecklar i sitt förslag 15 kategorier inom de fyra infrastrukturområdena (bl.a. för elektricitetsmotorvägar, anläggningar för lagring av elenergi, gasledningar, transport av olja och CO2-rörledningar). Detta är en förutsättning för att alla berörda parter utgår från samma vedertagna begrepp.

3.4   Samma sak gäller för kommissionens förslag om bindande bestämmelser om samarbete mellan grupper vid genomförande på regional nivå. Dessa spelregler gäller för alla regionala grupper och tanken är att de ska optimera samarbetet. Alla berörda intresseinriktningar bör integreras i dessa grupper. Eftersom projekten får stora konsekvenser både inom medlemsstaterna och över gränserna är dessa bestämmelser och indikatorer nödvändiga.

3.5   Eftersom inte bara elpriserna utan även nätpriserna varierar mellan medlemsstaterna formuleras en metod för kostnadsnyttoanalys, som gör det möjligt att utveckla och jämföra scenarion för de enskilda energisektorerna, t.ex. i fråga om efterfrågan, priser och produktionskapacitet.

3.6   Slutligen formuleras riktlinjer för insyn och allmänhetens deltagande. Här tar man hänsyn till att medlemsstaternas olika bestämmelser nödvändiggör ett enhetligt förfaringssätt. Kommissionen föreslår att det utarbetas en procedurhandbok. Målet är att i stor utsträckning involvera allmänheten. De bindande bestämmelser som föreslås för detta bör gälla över hela EU så att förfarandena kan anpassas till varandra (se bilaga II till förslaget).

3.7   Detta skapar samtidigt möjligheter att genomföra pilotprojekt för medborgardeltagande i syfte att utveckla en europeisk deltagandekultur.

3.8   De lokala och regionala myndigheternas, näringslivets och medborgarnas offentliga deltagande får här en helt ny dimension. Det är inte bara allmänheten i en stat som involveras utan allmänheten i alla berörda medlemsstater. På så sätt skapar man på sätt och vis ett transnationellt deltagande, vilket mycket väl både kan och borde leda till en europeisk deltagandekultur. Detta är en aspekt som Regionkommittén redan har behandlat utförligt i sitt yttrande "Prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt" (3) (se bl.a. punkterna 3 och 4).

3.9   Den rättsliga grunden för genomförandet av en möjlig förordning är i första hand artikel 171.1 i EUF-fördraget, som är entydigt formulerad, och när det gäller medbeslutandeförfarandet artikel 172. Det är viktigt att se till att medlemsstaterna behåller sin befogenhet när det gäller energimixen. EU:s befogenhet i fråga om transeuropeiska nät är användbar i detta sammanhang och borde utökas ytterligare.

3.10   Budgetramen för utbyggnaden av den europeiska energiinfrastrukturen fram till 2020 uppskattas till cirka 210 miljarder euro (4). Andelen privata investeringar förväntas uppgå till omkring 50 %. Kommissionen håller just nu på att diskutera och utveckla finansieringsinstrument för att uppnå denna andel. Bedömningen av dessa är föremål för arbetet inom studiegrupp TEN "Europa 2020-initiativet om projektobligationer för infrastrukturprojekt" (5).

3.11   Den föreslagna förordningen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De finansiella principerna för detta ingår i den gemensamma budgetram som EU planerar för 2014–2020.

4.   EESK:s synpunkter

4.1   En energiförsörjning med en modern energiinfrastruktur är en grundförutsättning för det europeiska samhällets fortsatta utveckling. Mot denna bakgrund välkomnar EESK kommissionens förslag. Detta är en viktig byggsten i genomförandet av de energipolitiska målen för 2020.

4.2   I den lösning som föreslås har man valt en medelväg mellan öppenhet på marknaden, nödvändig reglering och en fri marknad. Detta är en positiv aspekt. Medlemsstaternas energimarknader regleras för närvarande på olika sätt, vilket skulle kunna ge upphov till intressekonflikter. Därför försöker man anpassa de nationella energimarknaderna till varandra, med hänsyn till de nationella behoven.

4.3   En möjlighet till ett gemensamt, målinriktat agerande skapas framför allt med de föreslagna riktlinjerna för gemensamma indikatorer och bestämmelser, som ska vara bindande för alla. På så sätt minimerar man redan i förväg risken för oenighet kring definitioner.

4.4   Det fastställda målet om att bygga upp ett superenerginät och skapa decentraliserade smarta nät kommer att få flera positiva konsekvenser:

Det skapas fler och bättre arbetstillfällen, framför allt i avlägsna delar av Europa.

Europas förmåga att konkurrera som en plats för produktion, industri och tjänster stärks i den globala konkurrensen genom en tryggad energiförsörjning. Detta gäller framför allt de små och medelstora företagen.

Moderniseringen och utbyggnaden av den europeiska energiinfrastrukturen bidrar till högre energieffektivitet.

Genom att man skapar en transnationell infrastruktur och samtidigt bygger ut regionala nät finns det en möjlighet att bättre jämna ut kapacitetsbegränsningar i energiförsörjningen.

Målet att öka konkurrensen på energimarknaderna kan innebära att priserna stabiliseras eller till och med sänks. Å andra sidan finns det delvis ett stort regleringsbehov, som kan påverka priserna negativt. Man borde inleda en politisk diskussion om vilken kurs man borde följa.

4.5   Med planerna på att involvera lokala och regionala myndigheter ökar stödet för de infrastrukturinnovationer som de föreslår. ReK har särskilt framhållit denna aspekt i sitt yttrande.

4.6   Nätregleringen bör justeras. Här måste man finna ett sätt att ersätta operatörernas vinstinriktning med bredare koncept. Teknisk genomförbarhet är en av de centrala frågorna i detta sammanhang. Ekonomiskt, hållbart och socialt genomförande är några andra.

4.7   Ett viktigt inslag i en modern energiinfrastruktur är lagring av energi. Hittills har detta huvudsakligen handlat om naturgas och olja. Energireserverna utvidgas här genom lagring av el. Rent allmänt uppstår här frågan om det handlar om projekt av allmänt intresse eller om nationella projekt. Hittills finns det inga EU-bestämmelser på detta område, men det finns allvarliga rättsliga invändningar. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta ett förslag som skapar rättssäkerhet i samband med energilagring. I förslaget måste man inte bara beakta de möjligheter till energilagring som har kunnat få stöd hittills utan alla tänkbara tekniska alternativ, t.ex. ackumulatorer, ångbaserade metoder, väte eller metan. Vid sidan om genomförandet borde dessutom stöd ges till forskningsprojekt.

4.8   I de medlemsstater som har ekonomiska och sociala råd borde dessa rådfrågas och involveras som rådgivare i planering och genomförande.

4.9   De nationella bestämmelserna om arbetstagares medbestämmande och deltagande blir en del av de regionala energiinfrastrukturprojekten. Detta är en viktig förutsättning för att befintliga och nya arbetstillfällen i samband med europeiska infrastrukturprojekt ska få en social dimension.

4.10   Arbetstagare i infrastrukturprojekt måste ha rätt kvalifikationer och få fortbildning för dessa krävande uppgifter, så att genomförandet blir smidigt.

4.11   EU-medborgarna måste noga informeras om nya infrastrukturprojekt. Ett genomförande kan inte ske utan bred uppbackning från medborgarna.

4.12   Infrastrukturkostnaderna är en komponent i energipriserna för slutanvändarna. I praktiken förs de över på konsumentpriserna. Här finns det en risk att medborgare förlorar tillgången till elektricitet. Detta nämns endast i förbigående i rapporten. Det måste utvecklas koncept för att bekämpa energifattigdom i Europa som en del av hela paketet. En avgörande faktor här är slutligen om man lyckas skapa konkurrens på energimarknaderna och därmed motverka prishöjningar.

4.13   Infrastrukturkostnaderna optimeras också genom att rätt energi produceras på rätt plats. Vindenergi bör exempelvis produceras i blåsiga regioner och solenergi i soliga regioner. Detta leder till en optimering inte bara av energiproduktionen utan också av energitransporterna.

4.14   Industrin och de små och medelstora företagen är fortfarande viktiga värdeskapande faktorer i Europa. Även här är en stabil tryggad energiförsörjning med konkurrenskraftiga priser på en global marknad en viktig förutsättning.

4.15   En öppen fråga är den planerade uppbyggnaden av infrastrukturen för CO2-transporter. Just nu pågår en diskussion om för- och nackdelarna med denna teknik. Eftersom fossila energikällor som olja, gas och kol dock även på medellång sikt kommer att ingå i Europas energimix behövs det stödåtgärder för att driva igenom denna teknik och för att bygga upp rätt infrastruktur för att kunna uppnå EU:s långsiktiga klimatmål. Just nu finns det dock knappast några pilotprojekt. Det är tveksamt om detta kommer att ske före 2020 eller om det kommer att dra ut på tiden.

4.16   Mot denna bakgrund stöder EESK förslaget till förordning om energiinfrastruktur och ett snabbt genomförande där hänsyn tas till kommitténs synpunkter.

Bryssel den 22 februari 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EUT C 27, 3.2.2009, s. 75.

(2)  "Deutschlands Energiewende – Ein Gemeinschaftswerk für die Zukunft", framlagd av den etiska kommissionen "Tryggad energiförsörjning", Berlin, den 30 maj 2011, s. 38.

(3)  EUT C 259, 2.9.2011, s. 48-53.

(4)  Budgeten för överföringsnät för högspänning, för lagring och smarta nättillämpningar uppskattas i kommissionens förslag till cirka 140 miljarder euro, för högtrycksrörledningar för gas till cirka 70 miljarder euro och för transportinfrastruktur för koldioxid till cirka 2,5 miljarder euro.

(5)  Se EESK:s yttrande "Europa 2020-initiativet om projektobligationer för infrastrukturprojekt" (Se sidan 3 i detta nummer i EUT).


Top