EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017PC0795

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EU) nr 528/2012, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426 och (EU) 2017/1369 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU och 2014/90/EU

COM/2017/0795 final - 2017/0353 (COD)

Bryssel den 19.12.2017

COM(2017) 795 final

2017/0353(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EU) nr 528/2012, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426 och (EU) 2017/1369 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU och 2014/90/EU

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2017) 466 final}
{SWD(2017) 467 final}
{SWD(2017) 468 final}
{SWD(2017) 469 final}
{SWD(2017) 470 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1Motiv och syfte med förslaget

En fördjupad och mer rättvis inre marknad, som bygger på sina starka sidor och utnyttjar sin potential i alla dess dimensioner, är en av Europeiska kommissionens viktigaste politiska prioriteringar 1 . Uppföljningen och genomförandet av 2015 års meddelande Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag är ett av de viktigaste målen i kommissionens arbetsprogram 2017 2 .

Inom den inre marknaden är den fria rörligheten för varor den mest välutvecklade av de fyra grundläggande friheterna. Den genererar ungefär 25 % av EU:s BNP och 75 % av varuhandeln mellan EU:s medlemsstater. EU står för ungefär en sjättedel av världshandeln med varor. Varuhandeln mellan medlemsstaterna värderades 2015 till 3 063 miljarder euro 3 . Det finns dock fortfarande arbete att göra för att säkerställa en fördjupad och rättvis europeisk inre marknad.

Det ökande antalet produkter på marknaden som är olagliga eller inte överensstämmer med kraven snedvrider konkurrensen och utsätter konsumenterna för risker. Många ekonomiska aktörer följer inte reglerna, antingen på grund av bristande kunskaper eller medvetet för att få konkurrensfördelar. Det behövs mer avskräckande åtgärder, men marknadskontrollmyndigheterna är ofta underfinansierade och bundna av nationella gränser. Företagen är ofta verksamma både inom EU och över hela världen, och de moderna leveranskedjorna utvecklas snabbt. Särskilt när det gäller e-handel har marknadskontrollmyndigheterna stora svårigheter att spåra produkter som inte överensstämmer med kraven men ändå importeras till unionen och att identifiera det ansvariga organet inom deras jurisdiktion.

I sitt arbetsprogram för 2017 4 tillkännagav kommissionen ett initiativ för att stärka produkters överensstämmelse med kraven och genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter som en del av ett ”varupaket”. Initiativet syftar till att ta itu med det ökande antalet produkter som inte överensstämmer med kraven på unionsmarknaden och samtidigt skapa incitament för överensstämmelse med reglerna och säkerställa en rättvis och lika behandling till fördel för företag och medborgare.

Initiativet är främst inriktat på att ge incitament till företag, öka antalet överensstämmelsekontroller och främja ett närmare gränsöverskridande samarbete mellan genomdrivandemyndigheter. Initiativet kommer att

·konsolidera den befintliga ramen för marknadskontroll,

·uppmuntra till gemensamma åtgärder mellan flera medlemsstaters marknadskontrollmyndigheter,

·förbättra informationsutbytet och främja koordinering av marknadskontrollprogram,

·skapa en starkare ram för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden och för ett förbättrat samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter.

1.2Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

(a)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 5 och Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG 6  

Förordning (EG) nr 765/2008 utgör den nuvarande ramen för marknadskontroll av produkter och utgör ett komplement till beslut nr 768/2008/EG. I beslutet fastställs referensbestämmelser för unionens lagstiftning för att harmonisera villkoren för saluföring av produkter, i synnerhet skyldigheterna för företagen i leveranskedjan.

I detta förslag föreslås att artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008 inte längre ska tillämpas på den lagstiftning som förtecknas i bilagan.

Referensbestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG kommer även fortsättningsvis utgöra den allmänna ramen för tillverkanas, representanternas, importörernas och distributörernas skyldigheter.

(b)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om marknadskontroll av produkter och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 1999/5/EG, 2000/9/EG, 2000/14/EG, 2001/95/EG, 2004/108/EG, 2006/42/EG, 2006/95/EG, 2007/23/EG, 2008/57/EG, 2009/48/EG, 2009/105/EG, 2009/142/EG, 2011/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EG) nr 764/2008 och (EG) nr 765/2008 7 .

Detta förslag är förenligt med det förslag till förordning om marknadskontroll av produkter som antogs av kommissionen i februari 2013 (COM(2013)75) som en del av paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll. Det övergripande målet för COM(2013) 75 var att i grunden förenkla unionens ram för marknadskontroll av andra produkter än livsmedel genom att minska antalet rättsakter som innehåller regler om marknadskontroll och skapa ett enhetligt system där alla dessa regler sammanförs i ett enda instrument. COM(2013) 75 utformades i synnerhet för att revidera och förenkla reglerna om marknadskontroll i det allmänna produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG, förordning (EG) nr 765/2008 och åtskilliga sektorsspecifika rättsakter inom unionens harmoniseringslagstiftning till en enda rättsakt som gäller i alla sektorer.

Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen av förslaget den 15 april 2014. Lagstiftningsdiskussionerna avstannade dock under 2015. Om lagstiftningsdiskussionerna om COM(2013) 75 återupptas, skulle en analys av unionens gällande harmoniseringslagstiftning, med beaktande av utvecklingen sedan 2013, och detta förslag tjäna som underlag till de framsteg som medlagstiftarna gjort med förslaget, i enlighet med det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning.

Detta förslag innehåller lex generalis-bestämmelser i syfte att undvika risken för överlappande eller motstridiga bestämmelser i förhållande till marknadskontrollförslaget COM(2013) 75.

(c)Unionens harmoniseringslagstiftning för produkter

Unionens harmoniseringslagstiftning för produkter fastställer gemensamma krav på hur en produkt måste tillverkas, inklusive regler om produkten, dess storlek och sammansättning. Syftet är inte bara att avlägsna hinder för den fria rörligheten för varor på den inre marknaden, utan också att säkerställa att endast säkra produkter som överensstämmer med kraven säljs i EU. På detta sätt kommer ärliga näringsidkare att gynnas av rättvisa konkurrensvillkor och på så sätt skydda konsumenter och yrkesanvändare och främja en konkurrenskraftig inre marknad.

Unionens harmoniseringslagstiftning för produkter förtecknad i bilagan till det här förslaget till förordning tillhandahåller den specifika ramen för saluföring av varje kategori av produkter som den omfattar, och därmed skyldigheterna för varje företag i leveranskedjan.

Ett smidigt samarbete och goda kontakter mellan tillverkare och marknadskontrollmyndigheter är nyckeln till att säkerställa att produkterna överensstämmer med unionens harmoniseringslagstiftning. Inom ramen för detta initiativ kan en produkt endast tillhandahållas på marknaden om en person som är etablerad i unionen ansvarar för information om överensstämmelse och kan vara en direkt samtalspartner för marknadskontrollmyndigheterna. Denna person kan vara tillverkaren, importören eller varje annan ekonomisk aktör som bemyndigats av tillverkaren.

(d)Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG 8 om allmän produktsäkerhet

Direktivet säkerställer att produkter som släpps ut på unionsmarknaden är säkra, särskilt genom att inrikta sig på produkter som medför en allvarlig risk och när en myndighet i en medlemsstat har för avsikt att vägra eller förbjuda att produkten saluförs eller används för att minska riskerna för konsumenternas hälsa och säkerhet.

(e)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 9 (unionens tullkodex)

Samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter är avgörande för att på ett effektivt sätt kontrollera efterlevnaden av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Detta beror på att det viktigaste filtret för produkter som inte överensstämmer med kraven är unionens yttre gränser, där myndigheterna har en fullständig överblick över handelsflödena.

Vidare måste bestämmelserna om kontroll av säkerhet och överensstämmelse tillämpas på ett mer enhetligt sätt. Detta kan endast uppnås genom ett systematiskt samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter och myndigheter med ansvar för kontroll av produkter vid unionens yttre gränser.

Ett ändamålsenligt och effektivt samarbete är också viktigt när mer än en myndighet i medlemsstaterna ansvarar för att kontrollera att importerade varor uppfyller reglerna om produktsäkerhet. Dessa myndigheter måste samarbeta, särskilt genom att utbyta relevant information.

1.3Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Kommissionen har erkänt den viktiga roll som nätverk för genomdrivande spelar och strävar efter att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna att förbättra sin kapacitet att genomdriva unionslagstiftningen och se till att administrativa myndigheter och inspektioner har tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter 10 .

För att stärka genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter, har kommissionen beaktat liknande arbete på senare tid för att förbättra genomdrivandet inom andra områden. Ett sådant område är livsmedel och foder där Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 11 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel kommer att förbättra medlemsstaternas förmåga att förebygga, undanröja eller minska hälsorisker för människor, djur och växter. Kommissionen har också lagt fram ett förslag till översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete 12 vad gäller genomdrivandemyndigheternas behörigheter och det sätt på vilket de samarbetar.

Kommissionen föreslog också nya regler för att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter ytterligare befogenheter och se till att de har alla verktyg de behöver för att kontrollera efterlevnaden av EU:s konkurrensregler på ett mer effektivt sätt 13 . Större genomdrivandebefogenheter är också en central fråga i andra lagstiftningsinitiativ 14 som lagts fram den senaste tiden, i dataskyddslagstiftning 15 och i ny lagstiftning om gödselmedel 16 .

En ökad import medan tullens resurser minskar innebär att styrningen av tullunionen måste anpassas bättre till nuvarande och framtida utmaningar. Bestämmelserna i detta förslag beaktar de föreslagna mekanismerna för samordning och samarbete mellan olika organ, och förbättrade riskbedömningar, också inom tullunionen, för att göra kontrollerna effektivare och mer ändamålsenliga 17 .

När det gäller världshandeln bekräftade kommissionen sin politik som bygger på öppenhet och samarbete. För att motverka situationer för vilka regler existerar men inte respekteras, måste EU dock ha de instrument till sitt förfogande som krävs för att återupprätta lika villkor och för att kunna agera beslutsamt gentemot länder eller företag som använder sig av otillbörliga metoder. Ett kraftfullt genomdrivande av unionsreglerna skulle också säkerställa att sanktioner åläggs alla företag med fysisk närvaro eller verksamhet i unionen som bryter mot reglerna. Detta kommer att ske i samarbete med medlemsstaterna och åtföljas av en förstärkt riskhantering på tullområdet från unionens sida för att underlätta och påskynda laglig EU-handel och samtidigt säkerställa säkerhet och trygghet för EU:s medborgare genom att stoppa falska eller farliga varor från att komma in i EU 18 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

2.1Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artiklarna 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.2Subsidiaritetsprincipen

Marknadskontroll, och särskilt genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter, faller inom medlemsstaternas nationella myndigheters behörighet. Detta kommer inte att förändras. För att marknadskontrollen ska få avsedd verkan måste den dock bedrivas enhetligt i hela unionen. Om marknadskontrollen är mindre sträng i vissa delar av EU skapas svaga punkter som hotar allmänintresset, leder till orättvisa handelsvillkor och uppmuntrar till s. k. forum shopping.

Risken för de olika allmänintressen som unionens harmoniseringslagstiftning försöker skydda bör också beaktas när det gäller produkter som importeras till unionen. Det måste därför finnas en verkningsfull marknadskontroll längs hela unionens yttre gräns.

Det är därför nödvändigt att stärka genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter, bevara de allmänintressen som berörs i detta sammanhang, särskilt skyddet för folkhälsan, och säkerställa lika villkor för företag inom och utanför EU. Marknadskontrollmyndigheterna bör ges befogenheter som gör det möjligt för dem att på ett effektivt sätt kontrollera efterlevnaden av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Deras samarbete över gränserna och med tullmyndigheter bör ökas. Kontrollerna vid unionens yttre gränser bör också förstärkas. Följaktligen måste instrument och mekanismer för marknadskontroll inrättas för att möjliggöra och underlätta dessa ansträngningar, särskilt genom att inrätta ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse vars huvudsakliga uppgift kommer att vara att samordna genomdrivandet inom unionen. Finansiering och rapportering behöver också hanteras på unionsnivå.

2.3Proportionalitetsprincipen

Förslaget påverkar inte medlemsstaternas genomdrivandebefogenheter. Vissa medlemsstater kan dock behöva anpassa sin nationella processrätt för att säkerställa att deras marknadskontrollmyndigheter på ett effektivt sätt kan använda sina genomdrivandebefogenheter i gränsöverskridande sammanhang för att samarbeta och hantera produkter som inte överensstämmer med kraven inom EU.

De åtgärder som anges i detta förslag går inte utöver vad som är nödvändigt för att lösa de problem som konstaterats och uppnå dess mål. I förslaget föreskrivs en gemensam uppsättning befogenheter för alla behöriga myndigheter i medlemsstaterna, vilket borde bidra till att stärka genomdrivandet av och överensstämmelsen med unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Den nivå av harmonisering som valts är nödvändig för att säkerställa ett smidigt samarbete och utbyte av bevis mellan behöriga myndigheter. Det är dessutom nödvändigt att råda bot på den nuvarande situationen där vissa produktkrav i unionens harmoniseringslagstiftning inte tillämpas på ett konsekvent och enhetligt sätt på den inre marknaden på grund av att marknadskontrollmyndigheterna i vissa medlemsstater inte har de befogenheter som behövs för att utreda och sätta stopp för bristande överensstämmelse.

Förslaget kommer att förbättra genomdrivandesamarbetet utan att innebära en oproportionerlig eller orimlig börda för medlemsstaternas myndigheter. Därför går förslaget inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.

2.4Val av instrument

Det enda lämpliga instrumentet för att uppnå målet att förbättra genomdrivandet av och överensstämmelsen med unionens harmoniseringslagstiftning för produkter är en förordning. Ett direktiv skulle inte uppnå målen eftersom gränserna mellan olika jurisdiktioner och potentiella konflikter den emellan skulle kvarstå efter direktivets införlivande.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

3.1Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Som en del av kommissionens arbetsprogram för 2017 utfördes en utvärdering av den nuvarande rättsliga ramen för marknadskontroll, framför allt bestämmelserna i artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008 19 . Utvärderingen avsåg perioden från 2010 (då förordningen började tillämpas) till 2015. 

Effektivitet

Utvärderingen av förordning (EG) nr 765/2008 visade att den endast har varit delvis effektiv när det gäller att uppnå sina särskilda och strategiska mål. Detta beror huvudsakligen på att samordning och samarbete ännu inte har nått en tillfredsställande nivå. Verktyg såsom systemet för snabbt informationsutbyte (Rapex) och informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS) har införts för att säkerställa gränsöverskridande samarbete om marknadskontroll, men används inte i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna. Som en följd av detta begränsar marknadskontrollmyndigheterna sällan saluföringen av en produkt om deras motpart i en annan medlemsstat meddelar dem om åtgärder kring produkten. Det tycks inte finnas mycket utrymme för marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter att använda iakttagelser (inklusive testrapporter) som gjorts av motsvarande myndigheter i en annan medlemsstat och därmed undvika dubbelarbete. Dessutom tillämpas förordning (EG) nr 765/2008 ännu inte enhetligt på grund av de betydande skillnaderna i hur medlemsstaterna genomför den. Detta gäller organisationen av marknadskontrollen på nationell nivå, tillgången till finansiella, mänskliga och tekniska resurser, strategier för marknadskontrollen, befogenheter för inspektion och sanktioner samt system för övervakning och rapportering. Sist men inte minst förefaller gränskontrollerna av importerade produkter vara otillräckliga. De huvudsakliga svårigheterna orsakas av att marknadskontrollmyndigheterna inte har jurisdiktion utanför den egna medlemsstaten, särskilt i samband med internetförsäljning.

Det är därför enkelt att bedöma att förordning (EG) nr 765/2008 inte helt uppfyller sina strategiska mål att stärka skyddet av allmänna intressen och att säkerställa rättvisa villkor för de ekonomiska aktörerna genom att minska antalet produkter som inte överensstämmer med kraven på den inre marknaden. De tillgängliga uppgifterna visar att produkter som inte överensstämmer med kraven fortfarande släpps ut på marknaden, och att deras antal eventuellt ökar.

Ändamålsenlighet

Den största delen av kostnaderna för marknadskontrollen ska bäras av medlemsstaterna och deras marknadskontrollmyndigheter, och varierar avsevärt från en medlemsstat till en annan. Detta beror på att olika nationella organisationsformer fordrar olika nivåer av både mänskliga och ekonomiska resurser, men är också ett resultat av att marknadskontrollmyndigheterna använder olika tillvägagångssätt när de rapporterar om de finansiella medel som används och den verksamhet som bedrivs.

De ekonomiska aktörernas informationskostnader på grund av förordning (EG) nr 765/2008 uppfattas som obetydliga. Företagen pekar emellertid på de negativa effekter som de övergripande inkonsekvenserna i medlemsstaternas marknadskontroll har för dem, och framhåller att den nuvarande genomdrivandemekanismen inte förmår skapa lika villkor för företagen.

När det gäller fördelar har förordning (EG) nr 765/2008 inte ökat säkerheten för konsumenter och andra slutanvändare som förväntat. Den fortsatta förekomsten och ökningen av produkter som inte överensstämmer med kraven visar att den inte heller har skapat rättvisa handelsvillkor för företagen.

Enhetlighet

Utvärderingen pekade på problem med enhetligheten med direktiv 2001/95/EG, vars definitioner inte alltid stämmer överens med förordningens. I det här förslaget förtydligas gränserna mellan direktiv 2001/95/EG och förordning (EG) nr 765/2008. Samstämmigheten mellan förordning (EG) nr 765/2008 och särdirektiven tryggas tillräckligt genom lex specialis-bestämmelsen. Inte desto mindre minskar i vissa fall avvikelser och brister i definitionerna och terminologin i de olika rättsakterna den övergripande tydligheten i ramen för marknadskontroll, utan att genomförandet av förordning (EG) nr 765/2008 hindras.

Relevans

Utvärderingen betonade vissa svårigheter med att tolka tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 765/2008. Medan förordningens definitioner i allmänhet är tydliga och lämpliga är de inte fullständiga eller aktuella, särskilt inte vad gäller internetförsäljning. Förordning (EG) nr 765/2008 är relevant med tanke på berörda parters nuvarande behov, som samarbete och utbyte av information, och gränskontroller, men är mindre relevant avseende behov kopplade till marknadens nuvarande utveckling (ökad internethandel, budgetbegränsningar på nationell nivå) som kräver en snabb reaktion.

Endast en reviderad ram för marknadskontroll kan bidra till uppnåendet av den förväntade nivån för skydd av allmänna intressen och för säkerställandet av rättvisa handelsvillkor för marknadsaktörerna.

Mervärdet av åtgärder på EU-nivå

Medlemsstaterna ansvarar för att genomdriva unionens harmoniseringslagstiftning och vidta effektiva åtgärder mot produkter som utgör en risk. En inre marknad utan inre gränser medför utmaningar för de offentliga myndigheterna vid genomdrivandet av denna lagstiftning eftersom de är bundna av gränserna mellan olika jurisdiktioner. Svagheter i organisationen av marknadskontrollen i en enda medlemsstat skapar dessutom svaga länkar i kedjan.

För att säkerställa ett enhetligt genomdrivande och för att på ett effektivt sätt ta itu med bristande överensstämmelse som sträcker sig över flera medlemsstater, är det nödvändigt att samordna åtgärder i hela unionen. Utvärderingen indikerade att fördelarna med en enda unionsrättsakt om harmonisering av marknadskontroll i stället för flera olika nationella rättsakter erkänns allmänt.

Mervärdet av åtgärder på EU-nivå i förordning (EG) nr 765/2008 hänger huvudsakligen samman med bestämmelser om gemensamma informationssystem som främjar administrativt samarbete och stärker samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheter och myndigheter med ansvar för kontroll av produkter vid unionens yttre gränser.

Det fulla mervärdet av åtgärder på EU-nivå hindras fortfarande av de nuvarande icke optimala formerna för gränsöverskridande informationsutbyte och samarbete, av det inkonsekventa genomförandet av ramen för marknadskontroll på nationell nivå och av brist på resurser.

3.2Samråd med berörda parter

Samråd genomfördes med marknadskontrollmyndigheterna under ett antal möten i expertgruppen om den inre marknaden för produkter den 1 februari 2016, den 21 oktober 2016 och den 31 mars 2017. Det sista mötet fokuserade på förslaget till lagstiftning och dess huvudsakliga mål, bland annat att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, att skapa en enhetlig och tillräcklig nivå av marknadskontroll och att införa strängare gränskontroller för produkter som importeras till unionsmarknaden.

En konferens för berörda parter, öppen för bland annat näringsliv, konsumenter, och myndigheter, anordnades av kommissionen den 17 juni 2016. Målet var att kartlägga de viktigaste frågorna rörande överensstämmelsen för produkter på den inre marknaden, ett bättre genomdrivande av harmoniseringslagstiftningen och möjliga vägar framåt.

Ett offentligt samråd på EU:s alla officiella språk offentliggjordes på en webbplats på Europaservern. Samrådet var öppet från och med den 1 juli till och med den 31 oktober 2016. Målet var att samla in underlag och åsikter angående åtgärderna för att förbättra genomdrivandet och överensstämmelsen på den inre marknaden för varor. Enterprise Europe Network uppmuntrade och stödde små och medelstora företag att delta i samrådet. 239 svar mottogs från företag (127), offentliga myndigheter (80) och medborgare (32).

Resultaten av samrådet visar att det krävs åtgärder för att öka produkters överensstämmelse med kraven på den inre marknaden, eftersom bristande överensstämmelse inverkar negativt på konsumenter och andra slutanvändare samt på försäljningen och/eller marknadsandelarna för företag som uppfyller de rättsliga kraven. Dessutom föreslog respondenterna att det bästa sättet att minska den bristande överensstämmelsen var en kombination av information, stöd och genomdrivande från de offentliga myndigheternas sida. När det gäller produkter som inte överensstämmer med kraven och som säljs av företag etablerade i ett land utanför EU, pekade resultaten av samrådet på behovet av att tull- och marknadskontrollmyndigheter bättre samordnar kontroller av produkter som förs in på unionsmarknaden. Behovet av att ålägga företag som är etablerade i länder utanför EU att utse en person som är etablerad i unionen för att ansvara för information om överensstämmelse noterades också.

3.3Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen eller externa uppdragstagare utförde ett flertal undersökningar, samråd och studier mellan 2102 och 2016. Medlemsstaterna rådfrågades också om hur effektiv marknadskontrollen i unionen är.

En extern utvärdering av tillämpningen av förordning (EG) nr 765/2008 genomfördes mellan juli 2016 och maj 2017.

Resultaten har beaktats i detta förslag till rättsakt i syfte att förbättra genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter.

3.4 Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I den utvärdering som gjordes om den nuvarande rättsliga ramen för marknadskontroll (se punkt 3.1) drogs slutsatsen att merparten av genomdrivandekostnaderna från de nuvarande reglerna om marknadskontroll belastar offentliga myndigheter, och att kostnaderna för företagen endast rör informationsskyldigheter (svar på förfrågningar från myndigheter, information om upptäckta fall av bristande överensstämmelse) och anses därför vara obetydliga av dem. Den förstärkta samordningen av genomdrivandet och fastställandet av prioriteringar med stöd från unionsnätverket för produktöverensstämmelse och inbördes utvärderade genomdrivandestrategier skulle resultera i mer rättvisa konkurrensvillkor, och minska vissa av de negativa effekterna som de övergripande inkonsekvenserna i genomdrivandet har för företagen.

Den största potentialen för förenkling och minskning av den administrativa bördan finns inte desto mindre hos myndigheterna. I den konsekvensbedömning som ligger till grund för detta förslag granskades för varje mål möjliga förenklingar och minskningar av den administrativa bördan, exempelvis en bättre användning av it-verktyg för enklare och snabbare utbyte av information om planerade kontroller, effektivare sätt att begära ömsesidig hjälp, överföring av underlag och beslut för genomdrivande för att undvika dubbelarbete från myndigheternas sida, en gemensam uppsättning av utrednings- och genomdrivandebefogenheter och enklare tillgång till information om överensstämmelse för marknadskontrollmyndigheterna genom att en person som ansvarar för information om överensstämmelse finns tillgänglig.

3.5 Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som kommissionen har utarbetat omfattar alla aspekter som rör detta lagförslag 20 .

Alternativen varierar från att bibehålla nuvarande situation till mer ambitiösa åtgärder och samordning på EU-nivå enligt följande:

(1)nollalternativ (inga åtgärder),

(2)förbättring av befintliga verktyg och samarbetsmekanismer,

(3)alternativet 2 plus en ökad avskräckande verkan genom verktygen för genomdrivande och en intensifierad samordning på EU-nivå och

(4)ytterligare centraliserade genomdrivandeåtgärder på EU-nivå i vissa fall.

Det valda alternativet är alternativ 3, inbegripet bland annat att

(a)utöka kontaktpunkterna för produkters rådgivning till företag och tillfälliga offentlig-privata partnerskap;

(b)skapa digitala system genom vilka tillverkarna eller importörerna kan göra information om överensstämmelse tillgänglig för både konsumenter och marknadskontrollmyndigheter, göra tillverkarna skyldiga att utse en person som är etablerad i unionen att ansvara för information om överensstämmelse och inrätta en gemensam europeisk portal för frivilliga åtgärder;

(c)fastställa regler om offentliggörandet av beslut om att begränsa saluföring av produkter, förbättra myndigheternas befogenheter (framför allt när det gäller import av internetförsäljning från länder utanför EU), återkräva kostnaderna för kontroller av produkter som inte överensstämmer med kraven. och

(d)införa strängare krav för ömsesidig hjälp och presumtionen att produkter som inte överensstämmer med kraven i en medlemsstat inte överensstämmer med kraven någonstans i EU.

Dessutom kräver medlemsstaternas genomdrivandestrategier för att fastställa den nationella kontrollverksamheten och kapacitetsuppbyggnaden ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse. Detta nätverk skulle ge administrativt stöd för att inbördes utvärdera medlemsstaternas resultat och samordna och underlätta genomförandet av medlemsstaternas gemensamma genomdrivandeåtgärder.

Konsekvensbedömningen fick ett första negativt yttrande av nämnden för lagstiftningskontroll den 7 april 2017, följt av ett positivt yttrande med reservationer den 8 juni 2017. Rekommendationerna i dessa yttranden har förts in i rapporten 21 . Den ändrade rapporten innehåller mer utförliga beskrivningar av den nuvarande ramen för marknadskontroll, förhållandet till 2013 års paket om produktsäkerhet och marknadskontroll och resultaten av utvärderingen. Presentationen av problem, mål och alternativ har omarbetats och underlag och kostnadsberäkningar lagts till. I förhållande till unionsnätverket för produktöverensstämmelse redogörs i rapporten för förväntade resultat och kostnader under olika scenarier, och effekterna och genomförbarheten av styrningsalternativen att låta en befintlig byrå eller kommissionen stå värd för nätverket diskuteras. Med tanke på komplexiteten av att ändra förordningar om inrättande av ett befintligt organ, föreslås i detta förslag att kommissionen ges i uppdrag att stå för nätverkets sekretariat. När det gäller tillverkarnas skyldighet att utse en person som är etablerad i unionen att ansvara för information om överensstämmelse redovisas i konsekvensbedömningen de huvudsakliga handels- och affärsmodeller som påverkas, framför allt distansförsäljningen från länder utanför EU. I rapporten klargörs mandatet för den person som ansvarar för informationen om överensstämmelse. Kostnaderna för underlättande av informationen om överensstämmelse beräknas och konsekvenserna för handlare i tredjeländer och de rättvisa marknadsvillkoren för företag som är verksamma i unionen.

3.6Grundläggande rättigheter

Bedömningen av effekterna av de olika alternativen tog i beaktande effekterna på de berörda grundläggande rättigheterna. Lagstiftningsförslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i särskilt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förslaget ska tolkas och tillämpas med respekt för dessa rättigheter och principer. Marknadskontrollmyndigheterna skulle utöva de befogenheter som anges i denna förordning på grundval av proportionalitet och nödvändighet och med förbehåll för nationella rättssäkerhetsgarantier.

Detta lagstiftningsförslag utgör en väl avvägd balans mellan de intressen som skyddas av grundläggande rättigheter som hälsa och säkerhet, konsumentskydd, miljöskydd, näringsfrihet och informationsfrihet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kräver personalresurser och administrativa resurser samt driftsanslag, enligt vad som anges i finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

5.1Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att se över genomförandet av denna förordning fem år efter den dag då den börjar tillämpas, och kommer att lägga fram en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten kommer att bedöma om denna förordning har uppnått sina mål, i synnerhet när det gäller att minska antalet produkter som inte överensstämmer med kraven, säkerställa en ändamålsenlig och effektiv tillämpning av unionens harmoniseringslagstiftning, förbättra samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och stärka kontrollerna av produkter som förs in på unionsmarknaden, med beaktande av dess inverkan på företag och i synnerhet på små och medelstora företag.

5.2Tillämpning

Förslaget skulle senarelägga den dag då förordningen börjar tillämpas till den 1 januari 2020 för att göra det möjligt för medlemsstaterna, marknadskontrollmyndigheterna och Europeiska kommissionen genom unionsnätverket för produktöverensstämmelse att vidta nödvändiga praktiska förberedelser och lagändringar.

5.3Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget består av elva kapitel som innehåller 64 artiklar samt en bilaga.

Kapitel I – Allmänna bestämmelser

I detta kapitel fastställs förordningens tillämpningsområde och definieras de huvudsakliga begrepp som används i förordningen. Definitionerna i förordning (EG) nr 765/2008 uppdateras, i synnerhet för att ta i beaktande mångfalden av aktörer i leveranskedjan och behovet av att alla dessa omfattas av genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Den definition av ekonomisk aktör som föreslås omfattar alla aktörer som direkt berörs av denna lagstiftning.

Kapitel II – Information om överensstämmelse

I detta kapitel introduceras begreppet person som är etablerad i unionen som ansvarar för information om överensstämmelse som en förutsättning för att tillhandahålla produkter på marknaden. Huvudmålen är att genomdriva unionens harmoniseringslagstiftning för produkter genom att säkerställa en god kontakt mellan tillverkarna eller deras representanter och marknadskontrollmyndigheterna, och att skapa rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden.

Den person som ansvarar för information om överensstämmelse kan vara tillverkaren, importören eller någon annan ekonomisk aktör som utses av tillverkaren.

Uppgifterna för den person som ansvarar för information om överensstämmelse är huvudsakligen att tillhandahålla information om produkten till marknadskontrollmyndigheterna och att samarbeta med myndigheterna.

Kapitel III – Stöd till och samarbete med ekonomiska aktörer

I detta kapitel fastställs hur behöriga myndigheter och centrala kontaktpunkter för denna förordning ska utses och klargör de centrala kontaktpunkternas roll. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa ett smidigt samarbete mellan medlemmarna i genomdrivandenätverket på deras territorium. Medlemsstaterna åläggs att säkerställa att andra nationella myndigheter stöder de behöriga myndigheternas arbete, i synnerhet i de fall där straffrättsliga åtgärder krävs för att få överträdelsen att upphöra.

Kapitel IV – Organisationen av och de allmänna principerna för marknadskontrollen

I förordningen fastställs medlemsstaternas skyldigheter när det gäller organisationen av marknadskontrollen inom deras territorium. De förfaranden medlemsstaterna måste inrätta fastställs också, för att följa upp klagomål eller frågor som rör risker, övervaka olyckor och skador på slutanvändarnas hälsa, kontrollera de korrigerande åtgärder som de ekonomiska aktörerna vidtar och följa upp vetenskaplig och teknisk kunskap i säkerhetsfrågor.

I förordningen fastställs hur medlemsstaterna ska utse marknadskontrollmyndigheter och centrala kontaktpunkter. I den fastställs också principer för marknadskontrollmyndigheternas verksamhet, nämligen att övervakningen ska vara effektiv, åtgärder stå i proportion till överensstämmelsen, att myndigheterna måste tillämpa ett riskbaserat tillvägagångssätt mot bakgrund av fastställda faktorer och agera med öppenhet, oberoende och opartiskhet.

I förordningen fastställs också krav på att medlemsstaterna regelbundet ska utfärda nationella strategier för marknadskontroll och vad de ska innehålla.

Kapitel V – Befogenheter och åtgärder för marknadskontroll

I förordningen tillhandahålls ett antal befogenheter för marknadskontrollmyndigheter, fastställda i syfte att säkerställa ett effektivt och gränsöverskridande genomdrivande av harmoniseringslagstiftningen för produkter. Dessa inkluderar befogenheten att få tillgång till uppgifter och handlingar som rör ett fall av bristande överensstämmelse, att kräva att ekonomiska aktörer och offentliga enheter tillhandahåller all information som rör ett fall av bristande överensstämmelse, att genomföra inspektioner på plats, att göra testinköp och utföra anonym provhandel, att anta tillfälliga åtgärder, att inleda undersökningar eller förfaranden som syftar till att överträdelsen upphör, att förbjuda leverans av produkter, eller dra tillbaka, återkalla och destruera dem, att ålägga sanktioner och beordra återbetalning av vinst som erhållits till följd av bristande överensstämmelse och att offentliggöra beslut, inklusive namnet på den berörda ekonomiska aktören.

Vid utövandet av dessa befogenheter behåller medlemsstaterna möjligheten att avgöra huruvida de behöriga myndigheterna kommer att utöva minimibefogenheterna direkt under egen befogenhet eller huruvida dessa befogenheter kommer att utövas efter hänvändelse till domstol i enlighet med nationell lagstiftning.

I förordningen anges även marknadskontrollåtgärder och fastställs de förfaranden och principer som ska iakttas. När det gäller produkter som utgör en allvarlig risk som kräver ett snabbt ingripande, innehåller kapitlet kopplingar till direktiv 2001/95/EG och det system för snabb varning som inrättats enligt det direktivet.

Genom förordningen införs också möjligheten att utse unionsprovningsanläggningar och anges deras uppgifter.

Utöver principen om finansieringen av marknadskontroll, föreskrivs i detta kapitel möjligheten för marknadskontrollmyndigheter att återvinna sina kostnader genom att ta ut administrativa avgifter för bristande överensstämmelse av ekonomiska aktörer.

Kapitel VI – Samarbete och förfarande för ömsesidig hjälp

Ömsesidig hjälp kan ges i två former:

·begäran om information, som gör det möjligt för marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat att erhålla information och bevis från en annan, och

·begäran om genomdrivandeåtgärder, som gör det möjligt för marknadskontrollmyndigheter att begära att deras motsvarigheter i en annan medlemsstat vidtar genomdrivandeåtgärder.

I förordningen fastställs förfarandet för begäran om ömsesidig hjälp. En sådan begäran ska skickas till de centrala kontaktpunkterna i både den begärande myndighetens och den tillfrågade myndighetens medlemsstat med användning av standardformulär och med hjälp av ett informations- och kommunikationssystem. I förordningen föreskrivs också att bevis och undersökningsresultat som erhållits i en medlemsstat får användas i en annan medlemsstat.

Den underliggande principen är att produkter som inte anses överensstämma med kraven på grundval av ett beslut som fattats av marknadskontrollmyndigheter i en medlemsstat förmodas inte överensstämma med kraven i en annan medlemsstat av marknadskontrollmyndigheterna där, såvida inte den berörda ekonomiska aktören kan bevisa motsatsen. Syftet med instrumenten för ömsesidig hjälp är att hantera gränsöverskridande fall av en produkts bristande överensstämmelse, och för att möjliggöra åtgärder för att avsluta den bristande överensstämmelsen eller förbjuda produkten i alla medlemsstater. Förordningen kommer också att bidra till att bevis och utredningsresultat som erhållits genom användning av marknadskontrollmyndigheternas minimibefogenheter kan användas över gränserna.

Enligt förordningen måste den tillfrågade myndigheten besvara en begäran om ömsesidig hjälp inom den tidsfrist som anges i genomförandebestämmelserna.

Förordningen säkerställer skyddet för yrkes- och affärshemligheter genom att föreskriva att information som meddelas marknadskontrollmyndigheterna endast används för att säkerställa överensstämmelse med harmoniseringslagstiftningen.

Kapitel VII – Produkter som förs in på unionsmarknaden

Denna förordning tillhandahåller en striktare ram för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden. Den utgår från antagandet att det mest effektiva sättet att säkerställa att osäkra produkter eller produkter som inte överensstämmer kraven inte släpps ut på unionsmarknaden är att genomföra lämpliga kontroller innan produkterna övergår till fri omsättning. Tullmyndigheterna utför kontroller på grundval av en riskanalys.

Förordningen stärker också informationsutbytet mellan marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter, särskilt genom förfaranden för frisläppande av produkter, tillfälligt avbrytande och avslag för övergång till fri omsättning. Marknadskontrollmyndigheterna kan ombes att lämna information om produkter och ekonomiska aktörer om en högre risk för bristande överensstämmelse upptäcks. Tullmyndigheterna är skyldiga att underrätta marknadskontrollmyndigheterna i tid om utsläppande av produkter för övergång till fri omsättning och om resultaten av kontrollerna, om dessa uppgifter är relevanta för genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen.

Övergången till fri omsättning får tillfälligt avbrytas om

·produkten inte åtföljs av den dokumentation som krävs, inte är märkt eller etiketterad som krävs, inte bär den CE-märkning eller annan märkning som krävs enligt harmoniseringslagstiftningen;

·inte någon person som ansvarar för information om överensstämmelse som är etablerad inom unionen kan identifieras, eller

·det finns anledning att tro att produkten inte släpps ut på marknaden i enlighet med kraven i harmoniseringslagstiftningen.

I förordningen föreskrivs också en gynnsam behandling av produkter som deklareras för övergång till fri omsättning av godkända ekonomiska aktörer med speciell status enligt förordning (EU) nr 952/2013. Det fastställs också villkor för att tillfälligt upphäva denna gynnsamma behandling om bristande överensstämmelse upptäcks vid kontrollerna. Förfaranderegler för utbyte av information om godkända ekonomiska aktörer, mellan marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter, kommer att fastställas i tillämpningsåtgärder.

Kapitel VIII – Samordnat genomdrivande och internationellt samarbete

Genom förordningen inrättas ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse (nedan kallat nätverket) inom kommissionen. Nätverket ska bestå av en styrelse, administrativa samordningsgrupper och ett sekretariat. Dess uppgifter beskrivs närmare i förordningen.

Nätverkets roll kommer att vara att samordna genomdrivandeåtgärder, och därigenom främja samarbetet kring marknadskontroll på EU-nivå. Dessutom kommer nätverket att ansvara för att hantera ett informations- och kommunikationssystem för insamling och lagring av information om genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen för produkter. Systemet är tillgängligt för kommissionen och marknadskontrollmyndigheterna i medlemsstaterna och kommer att ha ett offentligt gränssnitt för att kunna uppfylla skyldigheten att informera allmänheten och säkerställa insyn.

I förordningen fastställs en ram för internationellt samarbete med tredjeländer eller internationella organisationer för att säkerställa att harmoniseringslagstiftningen för produkter genomdrivs. I den fastställs också ett system för produktrelaterade kontroller före export att utföras av ett tredjeland innan produkterna exporteras till unionen. Närmare bestämmelser om genomförandet av detta system kommer att fastställas genom genomförandeakter.

Kapitel IX – Finansiella bestämmelser

Förordningen innehåller bestämmelser om kommissionens finansiering av verksamhet inom ramen för unionens allmänna politik för marknadskontroll.

Förordningen innehåller allmänna bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen.

Kapitel X – Slutbestämmelser

I förordningen föreskrivs att den harmoniseringslagstiftning som förtecknas i bilagan inte ska omfattas av artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008.

23 rättsakter som anges i bilagan till denna förordning måste ändras genom att hänvisningarna till artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008 utgår. Förordningen ändrar också Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG 22 .

Kapitel XI – Sanktioner, utvärdering, kommittéförfarande och ikraftträdande och tillämpning

Samtidigt som det erkänns att fastställandet av sanktioner är en nationell befogenhet fastställs i denna förordning vägledande principer för påföljder.

I förordningen fastställs också standardbestämmelser om utvärdering av tillämpningen av denna förordning och om kommittéförfarandet för antagande av genomförandeakter.

Bilaga

Bilagan innehåller en förteckning över unionens rättsakter för harmonisering, och fastställer därigenom tillämpningsområdet för förordningen.

2017/0353 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EU) nr 528/2012, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426 och (EU) 2017/1369 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU och 2014/90/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 23 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I syfte att säkerställa den fria rörligheten för produkter inom unionen är det nödvändigt att säkerställa att produkterna uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå för allmänna intressen som hälsa och säkerhet i allmänhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konsumentskydd, miljöskydd och allmän säkerhet. Ett kraftfullt genomdrivande av dessa krav är en förutsättning för det ordentliga skyddet av dessa intressen och för att skapa förutsättningar för att den rättvisa konkurrensen på unionsmarknaden för varor kan utvecklas. Det behövs därför regler för att säkerställa detta genomdrivande på hela den inre marknaden, inklusive på produkter som förs in till unionen från tredjeländer.

(2)Att stärka den inre marknaden för varor genom att ytterligare öka ansträngningarna för att hålla produkter som inte överensstämmer med kraven borta från unionsmarknaden anges som en prioritet i kommissionens meddelande Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag 24 . Detta bör åstadkommas genom att stärka marknadskontrollen, ge rätt incitament till de ekonomiska aktörerna, öka kontrollerna av överensstämmelse och främja ett närmare samarbete över gränserna från genomdrivandemyndigheternas sida, bland annat genom samarbete med tullmyndigheterna.

(3)Ramen för marknadskontroll bör stärkas i syfte att ytterligare förbättra överensstämmelsen med och genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter.

(4)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG 25 fastställs allmänna säkerhetskrav för alla konsumentprodukter och särskilda skyldigheter och befogenheter för medlemsstaterna när det gäller farliga produkter samt informationsutbytet avseende dessa genom unionens system för snabbt informationsutbyte om farliga konsumentprodukter (Rapex). Marknadskontrollsmyndigheterna bör ha möjlighet att vidta de mer specifika åtgärder som är tillgängliga för dem genom det direktivet. I syfte att uppnå en högre säkerhetsnivå för konsumentprodukter bör mekanismerna för utbyte av information och situationer som kräver ett snabbt ingripande som föreskrivs i direktiv 2001/95/EG och förstärks genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 26 kompletteras för att göra dem mer effektiva.

(5)Denna förordning bör omfatta produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning enligt bilagan. Den lagstiftning som förtecknas i bilagan bör omfatta hela unionens harmoniseringslagstiftning för industriprodukter, med undantag av livsmedel, foder, humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, levande växter och djur, produkter av mänskligt ursprung samt produkter av växter och djur med direkt koppling till deras framtida fortplantning. Detta kommer att säkerställa en enhetlig ram för marknadskontrollen av dessa produkter på unionsnivå. Som en följd behöver flera rättsakter i unionens harmoniseringslagstiftning för produkter ändras, i synnerhet för att avlägsna hänvisningar till vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 765/2008. Om unionen antar ny harmoniseringslagstiftning i framtiden lämnas det åt den lagstiftningen att föreskriva om huruvida denna förordning också ska tillämpas på den.

(6)I syfte att rationalisera och förenkla den övergripande rättsliga ramen samtidigt som målet om bättre lagstiftning eftersträvas bör reglerna för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden ses över och integreras i en enda rättslig ram för kontroll av produkter vid de yttre gränserna.

(7)Konsumenternas säkerhet är till stor del beroende av ett aktivt genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter med dess säkerhetskrav. Det är därför nödvändigt att stärka genomdrivandeåtgärderna. Dessa åtgärder bör löpande förbättras och effektiviseras i syfte att möta de nuvarande utmaningarna från en global marknad och en allt komplexare leveranskedja.

(8)Den ram som inrättas genom denna förordning bör komplettera och stärka befintliga bestämmelser i unionens harmoniseringslagstiftning om tillhandahållande av information om produkters överensstämmelse och samarbetet med de ekonomiska aktörerna, marknadskontrollen av produkter och kontrollen av produkter som förs in till unionen. Denna förordning bör emellertid, i enlighet med principen om lex specialis, endast vara tillämplig i den mån det inte finns några specifika bestämmelser med samma syfte, karaktär eller verkan i annan befintlig eller framtida harmoniseringslagstiftning. Motsvarande bestämmelser i denna förordning bör därför inte vara tillämpliga inom de områden som täcks av sådana specifika bestämmelser, till exempel de som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer 27 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter 28 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter 29 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik 30 .

(9)Ansvaret för att genomdriva unionens harmoniseringslagstiftning bör ligga hos medlemsstaterna, vars marknadskontrollmyndigheter bör vara skyldiga att säkerställa att lagstiftningen respekteras fullt ut. Medlemsstaterna bör därför utforma systematiska tillvägagångssätt för att säkerställa att marknadskontrollen och annan genomdrivandeverksamhet får verkan.

(10)Vissa definitioner som för närvarande fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 bör anpassas till definitionerna i andra unionsrättsakter och, där så är lämpligt, återspegla strukturen i moderna leveranskedjor.

(11)De ekonomiska aktörerna i hela leveranskedjan bör förväntas agera ansvarsfullt och uppfylla alla tillämpliga rättsliga krav när de släpper ut eller tillhandahåller produkter på marknaden, för att säkerställa överensstämmelse med unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Denna förordning bör inte påverka de skyldigheter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen enligt specifika bestämmelser i unionens harmoniseringslagstiftning, där tillverkaren behåller det slutliga ansvaret för att produkten överensstämmer med kraven i unionens harmoniseringslagstiftning.

(12)Moderna leveranskedjor omfattar ett brett spektrum av ekonomiska aktörer som alla bör omfattas av genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till deras respektive roller i leveranskedjan, och i vilken utsträckning de bidrar till tillhandahållande av produkter på unionsmarknaden. Det är därför nödvändigt att denna förordning tillämpas på de ekonomiska aktörer som direkt berörs av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 273/2004 31 , (EG) nr 1907/2006 32 , (EG) nr 1272/2008 33 , (EG) nr 1222/2009 34 , (EG) nr 1223/2009, (EU) 2016/424 35 , (EU) 2016/425 36 , (EU) 2016/426 37 , (EU) 2017/1369 38 , (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746 samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG 39 , 2006/66/EG 40 , 2009/48/EG 41 , 2010/35/EU 42 , 2013/29/EU 43 , 2013/53/EU 44 , 2014/28/EU 45 , 2014/29/EU 46 , 2014/30/EU 47 , 2014/31/EU 48 , 2014/32/EU 49 , 2014/33/EU 50 , 2014/34/EU 51 , 2014/35/EU 52 , 2014/68/EU 53 och 2014/90/EU 54 .

(13)Utvecklingen av näthandeln beror också till stor del på mängden leverantörer av informationssamhällets tjänster, i vanliga fall via plattformar och mot betalning, som erbjuder förmedlande tjänster genom att lagra innehåll från tredje part, men utan att utöva någon kontroll över sådant innehåll och därmed inte agera på uppdrag av en ekonomisk aktör. Avlägsnande av innehåll som rör produkter som inte överensstämmer med kraven eller, om detta inte är genomförbart, blockering av tillgång till produkter som inte överensstämmer med kraven som erbjuds via dessa tjänster, bör inte påverka tillämpningen av reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG 55 . I synnerhet bör inte någon allmän skyldighet åläggas tjänsteleverantörer om att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Inte heller bör värdtjänsteleverantörer hållas ansvariga såvida de inte har faktisk kännedom om olaglig verksamhet eller information eller är medvetna om de fakta eller omständigheter som gör förekomsten av den olagliga verksamheten eller den olagliga informationen uppenbar.

(14)En rättvisare inre marknad bör garantera lika konkurrensvillkor för alla ekonomiska aktörer och skydda dem mot illojal konkurrens. I detta syfte är ett förstärkt genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter nödvändigt. Ett gott samarbete mellan tillverkare och marknadskontrollmyndigheter är en viktig faktor som gör det möjligt att omedelbart ingripa och vidta korrigerande åtgärder med avseende på produkten. Det är viktigt att det finns en kontaktperson som är etablerad i unionen så att marknadskontrollmyndigheterna har någon att ställa frågor till angående en produkts överensstämmelse med unionens harmoniseringslagstiftning. Den person som ansvarar för att tillhandahålla sådan information om överensstämmelse bör vara tillverkaren eller importören eller en annan person som tillverkaren utsett för detta ändamål, exempelvis en annan ekonomisk aktör. Funktionen med en person som ansvarar för information om överensstämmelse som är etablerad i unionen är avgörande för att förse marknadskontrollmyndigheterna med en motpart som är etablerad i unionen, och för att utföra specifika uppgifter i god tid för att säkerställa att produkterna uppfyller kraven i unionens harmoniseringslagstiftning, till gagn för konsumenter, arbetstagare och företag inom unionen. De bestämmelser i denna förordning som kräver att det finns en person som är etablerad i unionen som ansvarar för information om överensstämmelse bör inte tillämpas i de fall där specifika krav i vissa rättsliga instrument om produkter uppnår samma resultat i praktiken, nämligen artikel 4 i förordning (EG) nr 1223/2009 , artikel 15 i förordning (EU) 2017/745 och artikel 15 i förordning (EG) nr 2017/746.

(15)Medlemsstaterna bör tillhandahålla bistånd till ekonomiska aktörer, antingen i form av information om unionens tillämpliga harmoniseringslagstiftning genom de produktkontaktpunkter som inrättas i enlighet med förordning (EU) [hänvisning till ny förordning om ömsesidigt erkännande ska införas] 56 , eller genom vägledning om unionens tillämpliga harmoniseringslagstiftning av marknadskontrollmyndigheterna inom ramen för partnerskap om överensstämmelse. Marknadskontrollmyndigheterna bör ha möjlighet att utveckla det befintliga samarbetet med berörda parter och tillåtas att ingå samförståndsavtal med berörda parter, i syfte att främja överensstämmelse eller fastslå bristande överensstämmelse hos produktkategorier inom ett visst geografiskt område.

(16)Medlemsstaterna bör utse sina egna marknadskontrollmyndigheter. För att underlätta administrativt stöd och samarbete bör medlemsstaterna också utse en central kontaktpunkt. Kontaktpunkterna bör säkerställa samordningen av genomdrivandet och marknadskontrollen, samt kommunikationen med andra medlemsstaters marknadskontrollmyndigheter och med kommissionen.

(17)Det är nödvändigt att inrätta ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse, med kommissionen som värd, som syftar till att samordna och underlätta genomförandet av gemensamma genomdrivandeåtgärder från medlemsstaternas sida, exempelvis gemensamma utredningar. Denna administrativa stödstruktur bör möjliggöra sammanslagning av resurser och upprätthålla ett informations- och kommunikationssystem mellan medlemsstaterna och kommissionen, och därigenom bidra till att stärka genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och avskräcka från överträdelser.

(18)Marknadskontrollen bör vara grundlig och effektiv för att säkerställa att unionens harmoniseringslagstiftning för produkter tillämpas korrekt. Med tanke på att kontroller kan utgöra en börda för de ekonomiska aktörerna bör marknadskontrollmyndigheterna organisera och genomföra kontrollverksamheten med hänsyn till aktörernas intressen och begränsa nämnda börda till vad som är nödvändigt för att kontrollerna ska vara ändamålsenliga och effektiva. Dessutom bör marknadskontrollen utföras med samma omsorg av de behöriga myndigheterna i medlemsstaten oberoende av om den bristande överensstämmelsen hos den aktuella produkten är relevant på denna medlemsstats territorium eller sannolikt kommer att få en inverkan på marknaden i en annan medlemsstat.

(19)För att säkerställa att unionens harmoniseringslagstiftning för produkter genomdrivs på ett korrekt sätt bör marknadskontrollmyndigheterna ha en gemensam uppsättning av utrednings- och genomdrivandebefogenheter, som möjliggör fördjupat samarbete mellan marknadskontrollmyndigheterna och mer effektiva avskräckande åtgärder mot ekonomiska aktörer som medvetet bryter mot unionens harmoniseringslagstiftning. Dessa befogenheter bör vara tillräckligt robusta för att hantera problem med genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning, samt utmaningarna inom e-handeln och den digitala miljön och hindra de ekonomiska aktörerna från att utnyttja luckor i systemet för genomdrivande genom att flytta till en medlemsstat vars marknadskontrollmyndigheter inte är rustade för att bekämpa olagliga metoder. I synnerhet bör dessa befogenheter säkerställa att information och bevis kan utbytas mellan behöriga myndigheter så att genomdrivandet kan ske på ett likvärdigt sätt i alla medlemsstater.

(20)Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas frihet att välja det system för genomdrivande som de bedömer som lämpligt. Medlemsstaterna bör ha rätt att välja om deras marknadskontrollmyndigheter kan bedriva utredningar och genomdrivande direkt inom ramen för sina egna befogenheter eller genom ansökan till behöriga domstolar.

(21)Marknadskontrollmyndigheterna bör ha möjlighet att inleda utredningar på eget initiativ om de får kännedom om att produkter som inte överensstämmer med kraven släpps ut på marknaden.

(22)Marknadskontrollmyndigheterna bör ha tillgång till alla nödvändiga bevis, data och uppgifter som rör föremålet för en utredning i syfte att avgöra om unionens tillämpliga harmoniseringslagstiftning har överträtts, och i synnerhet för att identifiera den ansvariga ekonomiska aktören, oberoende av vem som innehar dessa bevis, uppgifter eller data i fråga och oavsett var de finns och det format i vilket de lagras. Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna begära att tredje parter i den digitala värdekedjan tillhandahåller alla nödvändiga bevis, data och uppgifter.

(23)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna utföra nödvändiga inspektioner på plats, och ha befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke.

(24)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna kräva att alla företrädare för eller anställda vid den berörda ekonomiska aktören lämnar förklaringar eller tillhandahåller fakta, uppgifter eller handlingar som rör föremålet för inspektionen och kunna protokollföra deras svar.

(25)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna kontrollera att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden överensstämmer med unionens harmoniseringslagstiftning och kunna inhämta bevis för bristande överensstämmelse. De bör därför ha befogenhet att göra testinköp och, när bevis inte kan inhämtas på annat sätt, köpa in produkter under täckmantel.

(26)I framför allt den digitala miljön bör marknadskontrollmyndigheterna ha möjlighet att få fall av bristande överensstämmelse att upphöra snabbt och effektivt, i synnerhet om den ekonomiska aktör som säljer produkten döljer sin identitet eller flyttar inom unionen eller till ett tredjeland för att undvika genomdrivande. I fall där det finns en risk för allvarlig och irreparabel skada för slutanvändarna till följd av bristande överensstämmelse, bör marknadskontrollmyndigheterna ha möjlighet att vidta tillfälliga åtgärder, om inga andra medel är tillgängliga för att förhindra eller lindra sådan skada, inklusive, om det behövs, tillfällig stängning av en webbplats, en tjänst eller ett konto eller ett fullt kvalificerat domännamn under en bestämd tid, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv 2000/31/EG. Dessutom bör marknadskontrollmyndigheterna ha befogenhet att stänga ner eller kräva att en tjänstelevererande tredje part stänger ner en webbplats, en tjänst eller ett konto eller en del av dessa, eller raderar ett fullt kvalificerat domännamn.

(27)Marknadskontrollmyndigheterna verkar till förmån för ekonomiska aktörer, slutanvändare, och allmänheten för att säkerställa att de allmänna intressen som fastställs i unionens harmoniseringslagstiftning för produkter upprätthålls och skyddas på ett enhetligt sätt genom lämpliga genomdrivandeåtgärder, och att överensstämmelsen med denna lagstiftning säkerställs i hela leveranskedjan genom lämpliga kontroller. Följaktligen bör marknadskontrollmyndigheterna gentemot de ekonomiska aktörerna, slutanvändarna och allmänheten ta ansvar för effektiviteten och ändamålsenligheten i de åtgärder som de vidtar. De bör tillhandahålla information om verksamhetens organisation och resultat, inklusive kontroller, och regelbundet offentliggöra information om åtgärder de vidtagit och resultaten av dessa. De bör också ha rätt att på vissa villkor offentliggöra eller tillhandahålla information om enskilda ekonomiska aktörers tidigare resultat vad gäller överensstämmelse på grundval av marknadskontrollen.

(28)De ekonomiska aktörerna bör samarbeta fullt ut med marknadskontrollmyndigheterna och andra behöriga myndigheter för att säkerställa ett smidigt genomförande av marknadskontrollen och göra det möjligt för myndigheterna att utföra sina uppgifter.

(29)Denna förordning bör inte påverka funktionen av Rapex i enlighet med direktiv 2001/95/EG och förordning (EG) nr 765/2008.

(30)Denna förordning bör inte påverka det förfarande med skyddsklausul som föreskrivs i sektorsspecifik harmoniseringslagstiftning i unionen, i enlighet med artikel 114.10 i fördraget. För att säkerställa en likvärdig skyddsnivå i hela unionen bör medlemsstaterna tillåtas att vidta begränsande åtgärder mot produkter som utgör en risk för människors hälsa och säkerhet eller andra aspekter av skydd i allmänintresset. De bör också vara skyldiga att anmäla dessa åtgärder till övriga medlemsstater och till kommissionen, och göra det möjligt för kommissionen att bedöma de nationella åtgärder som begränsar den fria rörligheten för produkter i syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

(31)Information som utbyts mellan marknadskontrollmyndigheterna, och användningen av bevis och utredningsresultat bör vara föremål för striktast möjliga garantier för sekretess och yrkes- och affärshemligheter. Informationen bör hanteras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, i syfte att säkerställa att utredningarna inte äventyras och de ekonomiska aktörernas rykte inte skadas.

(32)Om det vid tillämpningen av denna förordning är nödvändigt att behandla personuppgifter, bör detta utföras i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter. All behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 57 och (EG) nr 45/2001 58 , alltefter omständigheterna.

(33)För att säkerställa provningens tillförlitlighet och enhetlighet i hela unionen inom ramen för marknadskontroll bör kommissionen utse unionsprovningsanläggningar. Dessutom bör ett mer omfattande informationssystem utvecklas för att utbyta provningsresultat inom unionen för att undvika onödigt dubbelarbete och sörja för större enhetlighet på unionsnivå.

(34)Laboratorier som av kommissionen utsetts till unionsprovningsanläggningar bör ha den sakkunskap, utrustning, infrastruktur och personal som krävs för att utföra uppgifter enligt högsta standard. För att garantera korrekta och tillförlitliga resultat bör unionsprovningsanläggningar ackrediteras enligt relevanta harmoniserade unionsstandarder. Ackrediteringen bör ha beviljats av ett nationellt ackrediteringsorgan som utövar sin verksamhet i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

(35)Medlemsstaterna bör vara skyldiga att säkerställa att tillräckliga finansiella resurser alltid finns tillgängliga för att tillhandahålla personal och utrustning till marknadskontrollmyndigheterna på lämpligt sätt. En effektiv marknadskontroll är krävande i fråga om resurser och stabila resurser bör tillhandahållas på en nivå som är anpassad till genomdrivandebehovet vid varje given tidpunkt. Offentlig finansiering bör därför kompletteras med insamling av avgifter för att täcka de kostnader som uppstår vid marknadskontroll av produkter som befanns vara icke överensstämmande, med vederbörlig hänsyn tagen till den ekonomiska aktörens tidigare överensstämmelse.

(36)Finansieringen av marknadskontroll genom avgifter som tas ut från ekonomiska aktörer bör ske med full insyn, så att allmänheten och företagen kan förstå den metod och de uppgifter som använts för att fastställa avgifter och informeras om användningen av intäkterna från avgifter.

(37)Det är lämpligt att medlemsstaterna utser de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av tullagstiftningen samt alla andra myndigheter som enligt nationell lagstiftning ansvarar för kontroll av produkter som förs in på unionens marknad.

(38)Ett effektivt sätt att säkerställa att osäkra produkter eller produkter som inte överensstämmer med kraven inte släpps ut på unionsmarknaden är att upptäcka sådana produkter innan de övergår till fri omsättning. Tullmyndigheterna, i egenskap av de myndigheter som ansvarar för kontrollen av produkter som förs in på unionens tullområde, har en fullständig överblick över handelsflödena över de yttre gränserna, och bör därför vara skyldiga att utföra lämpliga kontroller på grundval av riskbedömning för att bidra till en säkrare marknad. Ett enhetligt genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter kan endast uppnås genom ett systematiskt samarbete och informationsutbyte mellan marknadskontrollmyndigheterna och tullmyndigheterna. Dessa myndigheter bör i god tid få all nödvändig information från marknadskontrollmyndigheterna rörande icke överensstämmande produkter eller information om ekonomiska aktörer som har konstaterats ha en högre risk för bristande överensstämmelse. Tullmyndigheterna bör i sin tur underrätta marknadskontrollmyndigheterna i tid om utsläppande av produkter för övergång till fri omsättning och om resultaten av kontrollerna, om dessa uppgifter är relevanta för genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter. Utöver detta bör kommissionen om den får kännedom om en allvarlig risk som härrör från en importerad produkt informera medlemsstaterna om dessa risker i syfte att säkerställa samordnade och mer effektiva kontroller av överensstämmelse och genomdrivande vid de första införselställena i unionen.

(39)I syfte att hjälpa tullmyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna vid utförandet av uppgifter i samband med kontroller av produkter som förs in i unionens tullområde, bör en mer förmånlig behandling beviljas för produkter som deklareras för fri omsättning av en godkänd ekonomisk aktör enligt definitionen i artikel 38.2 i förordning (EU) nr 952/2013, i avvaktan på att förfarandet för utbyte av information om statusen för godkända ekonomiska aktörer och deras överensstämmelse med bestämmelserna som rör produktsäkerhet inrättas. Ett sådant tillvägagångssätt skulle ge en mer målinriktad kontroll av produkter som övergår till fri omsättning, baserad på en riskbedömning.

(40)Kommissionen bör ha möjlighet att utbyta marknadskontrollrelaterad information med tillsynsmyndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer, i syfte att säkerställa överensstämmelse före exporten av produkter till unionsmarknaden.

(41)I detta sammanhang är det nödvändigt att upprätthålla och vidareutveckla det befintliga informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS). I syfte att samla in information om genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter, bör ICSMS uppgraderas och göras tillgängligt för kommissionen, centrala kontaktpunkter och marknadskontrollmyndigheter, samt till allmänheten via ett publikt gränssnitt. Dessutom bör ett elektroniskt gränssnitt utvecklas för att möjliggöra ett effektivt utbyte av information mellan nationella tullsystem och marknadskontrollmyndigheter.

(42)Kommissionen bör göra en utvärdering av denna förordning med avseende på de mål som eftersträvas med den. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 59 bör denna utvärdering, på grundval av effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, enhetlighet och mervärde, ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. 

(43)Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(44)Mångfalden av de sanktioner som tillämpas i unionen är en av de främsta orsakerna till ett otillräckligt avskräckande och ett ojämnt skydd. Regler för fastställande av sanktioner, inklusive böter, är en fråga som faller under nationell behörighet och därför bör fastställas i nationell lagstiftning. Gemensamma kriterier och vägledande principer vid fastställandet av nivåer på påföljder bör dock fastställas i syfte att uppnå en enhetlig och effektiv avskräckning i hela unionen. Fastställande av ett antal kriterier för att bestämma effektiva, proportionella och avskräckande nivåer av påföljder i hela unionen, särskilt när det gäller de ekonomiska aktörernas tidigare beteende, deras samarbete under marknadskontrollmyndigheternas utredning och nivån på skadan, är avgörande för att undvika svaga punkter som skulle kunna uppmuntra till s. k. forum shopping.

(45)I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör genomförandebefogenheter tilldelas kommissionen avseende förfarandena för utseende av unionens provningsanläggningar, förfarandet för begäran om information och begäran om genomdrivande, statistiska uppgifter om kontroller utförda av tullmyndigheterna när det gäller produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning, den information som ska utbytas och de förfaranden som ska följas för utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter om statusen som godkänd ekonomisk aktör, om formerna för genomförandet av informations- och kommunikationssystemet och uppgifter från tullmyndigheterna om produkter som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning, och genomförandet av systemet för produktrelaterade kontroller före export, inbegripet den mall för intyg om överensstämmelse eller kontroll som ska användas. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 60 .

(46)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa att produkter som släpps ut på unionsmarknaden uppfyller kraven i unionens harmoniseringslagstiftning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med tanke på behovet av en mycket hög grad av samarbete, samverkan och enhetliga insatser från alla behöriga myndigheter i samtliga medlemsstater, utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(47)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i särskilt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning måste således tolkas och tillämpas med beaktande av dessa rättigheter och principer. Denna förordning strävar särskilt till att säkerställa full respekt för konsumentskydd, näringsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till egendom och skyddet av personuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler och förfaranden för tillhandahållande av information om överensstämmelse för vissa produkter som omfattas av unionens rättsakter om harmonisering av villkoren för saluföring av dessa produkter. Den fastställer en ram för samarbete med ekonomiska aktörer i samband med sådana produkter.

Den innehåller också en ram för marknadskontrollen av sådana produkter för att säkerställa att dessa produkter uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå för allmänna intressen som hälsa och säkerhet i allmänhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konsumentskydd, miljöskydd och säkerhet.

Denna förordning tillhandahåller också en ram för kontroll av sådana produkter som förs in på unionsmarknaden.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på alla produkter som omfattas av de av unionens rättsakter om harmonisering som anges i bilagan till denna förordning (nedan tillsammans kallade harmoniseringslagstiftningen).

2.Varje bestämmelse i denna förordning ska tillämpas i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser med samma syfte i harmoniseringslagstiftningen som på ett mer specifikt sätt reglerar särskilda aspekter av marknadskontroll och genomdrivande.

3. Tillämpningen av denna förordning får inte hindra marknadskontrollsmyndigheterna att vidta mera specifika åtgärder som föreskrivs i direktiv 2001/95/EG.

4.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artiklarna 12, 13, 14 och 15 i direktiv 2000/31/EG.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

2.utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt på unionsmarknaden.

3.marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter för att se till att produkterna överensstämmer med kraven i harmoniseringslagstiftningen och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

4.marknadskontrollmyndighet: en myndighet som av en medlemsstat enligt artikel 11 utses till marknadskontrollmyndighet inom den medlemsstatens territorium.

5.begärande myndighet: den marknadskontrollmyndighet som framställer en begäran om ömsesidig hjälp.

6.tillfrågad myndighet: den marknadskontrollmyndighet som tar emot en begäran om ömsesidig hjälp.

7.bristande överensstämmelse: varje brist i överensstämmelsen med kraven i den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten i fråga.

8. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke.

9.importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

10.distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en produkt på marknaden.

11. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, med beaktande av den sistnämndas skyldigheter enligt tillämplig harmoniseringslagstiftning.

12.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören eller distributören, inklusive

(a)någon av de ekonomiska aktörer som avses i direktiven 2006/66/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU, 2014/90/EU, förordningarna (EU) nr 305/2011, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426, (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746,

(b)marknadsaktörer enligt definitionen i förordning (EG) nr 273/2004,

(c)producenter av en vara och nedströmsanvändare enligt respektive definition i förordning (EG) nr 1907/2006 och förordning (EG) nr 1272/2008,

(d)privatimportörer enligt definitionen i direktiv 2013/53/EU,

(e)installatörer enligt definitionen i direktiven 2006/42/EG och 2014/33/EU,

(f)leverantörer och distributörer enligt definitionerna i förordning (EG) nr 1222/2009,

(g)återförsäljare enligt definitionen i förordning (EU) 2017/1369,

(h)varje annan fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen som inte är en distributör och som förvarar i lager, förpackar och avsänder produkter till eller inom unionsmarknaden.

13.korrigerande åtgärd: varje åtgärd som vidtagits av en ekonomisk aktör för att få en bristande överensstämmelse att upphöra, inbegripet åtgärder för att begränsa tillhandahållandet av produkter på marknaden eller för att destruera en produkt på marknaden.

14.tillfällig åtgärd: varje tillfällig åtgärd som vidtas av en marknadskontrollmyndighet i syfte att avbryta eller begränsa tillhandahållandet av produkter på marknaden i avvaktan på en slutlig bedömning om bristande överensstämmelse, utan att föregripa eventuella senare beslut.

15.allvarlig risk: varje allvarlig risk, inbegripet en allvarlig risk vars effekter inte är omedelbara, som kräver ett snabbt ingripande från marknadskontrollmyndigheternas sida.

16.slutanvändare: varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller etablerad i unionen, till vilken en produkt tillhandahållits antingen som konsument utanför den egna handels-, företags-, hantverks- eller yrkesverksamheten eller som professionell slutanvändare i sin industriella eller yrkesmässiga verksamhet.

17.återkallelse: varje åtgärd i syfte att få till stånd ett återlämnande av en produkt som redan tillhandahållits slutanvändaren.

18.tillbakadragande: varje åtgärd i syfte att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

19.tullmyndigheter: tullmyndigheter enligt definitionen i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

20.övergång till fri omsättning: det förfarande som anges i artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.

21.produkter som förs in på unionsmarknaden: produkter från tredjeländer avsedda att släppas ut på unionens marknad eller avsedda för privat användning eller konsumtion inom unionens tullområde och som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning.

22.godkänd ekonomisk aktör: en ekonomisk aktör som beviljats denna status enligt artikel 38.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

Kapitel II

Information om överensstämmelse

Artikel 4

Person som ansvarar för information om överensstämmelse

1.          En produkt får tillhandahållas på marknaden endast om följande villkor är uppfyllda:

(a)Tillverkaren är etablerad i unionen, eller om minst en av följande finns på plats med avseende på produkten:

i)    en importör

ii)    en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som i en skriftlig fullmakt från tillverkaren utses att ansvara för utförandet av de uppgifter som förtecknas i punkt 3 och åläggs att utföra dessa uppgifter för tillverkarens räkning.

(b)Namn på och kontaktuppgifter till den tillverkare, importör eller annan person som uppfyller kraven i led a finns tillgängliga för allmänheten i enlighet med punkt 4 och angivna eller identifierbara i enlighet med punkt 5.

2.Vid tillämpningen av denna artikel avses med person som ansvarar för information om överensstämmelse den person som uppfyller kraven i punkt 1 a med avseende på produkten, oavsett om det är tillverkaren, importören eller någon annan person, eller, om det finns mer än en sådan person, någon av dem.

3.Den person som ansvarar för information om överensstämmelse ska utföra följande uppgifter:

(a)Om den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten föreskriver en EU-försäkran om överensstämmelse och teknisk dokumentation, hålla denna försäkran och tekniska dokumentation tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna under den period som krävs enligt den lagstiftningen.

(b)På en motiverad begäran från en marknadskontrollmyndighet och på ett officiellt unionsspråk som fastställs av den berörda medlemsstaten ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven.

(c)På marknadskontrollmyndigheternas begäran samarbeta med dem om de åtgärder som vidtas för att undanröja eller, om det inte är möjligt, minska de risker som produkterna medför.

4.        Tillverkarna ska göra namn på och kontaktuppgifter till den person som ansvarar för information om överensstämmelse avseende produkten tillgängliga för allmänheten antingen på sin webbplats eller, i avsaknad av en webbplats, på något annat sätt som gör det möjligt för allmänheten i unionen att enkelt komma åt denna information utan kostnad.

5.Namnet på och kontaktuppgifterna till den person som ansvarar för information om överensstämmelse avseende produkten ska anges på eller gå att fastställa från information som anges på produkten, dess förpackning, omslag eller ett medföljande dokument.

6.Vid tillämpningen av punkt 1 gäller följande:

(a)Tillverkarna får utse en person enligt punkt 1 a ii, oavsett om de har eller inte har rätt eller skyldighet att utse en representant enligt den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten.

(b)Om tillverkaren har en sådan rättighet eller skyldighet enligt harmoniseringslagstiftningen, får utseendet av en representant enligt den lagstiftningen räknas som ett utseende för de syften som anges i punkt 1 a ii, under förutsättning att utseendet uppfyller kraven i den punkten.

7.Denna artikel ska inte tillämpas avseende en produkt som omfattas av förordning (EG) nr 1223/2009 , (EU) 2017/745, (EU) 2017/746 eller (EU) 2017/1369.

Artikel 5

Försäkran om överensstämmelse

Om harmoniseringslagstiftningen föreskriver en EU-försäkran om överenstämmelse, ska tillverkarna göra denna försäkran tillgänglig för allmänheten på sin webbplats eller, i avsaknad av en webbplats, på något annat sätt som gör det möjligt för allmänheten i unionen att enkelt komma åt denna försäkran utan kostnad.

Kapitel III

Stöd till och samarbete med ekonomiska aktörer

Artikel 6

Information till ekonomiska aktörer

De kontaktpunkter för produkter som avses i [Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 764/2008/Europaparlamentet och rådets förordning (EU)...] ska på begäran och kostnadsfritt tillhandahålla information om den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på en produkt till de ekonomiska aktörerna.

Artikel 7

Partnerskap för överensstämmelse

1.En marknadskontrollmyndighet får ingå ett partnerskap med en ekonomisk aktör som är etablerad på dess territorium i vilket myndigheten går med på att förse den ekonomiska aktören med råd och vägledning rörande den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på de produkter för vilka den ekonomiska aktören ansvarar.

Partnerskapet får inte omfatta tillhandahållande av sådana bedömningar av överensstämmelse som är anförtrodda anmälda organ enligt harmoniseringslagstiftningen.

2.Om en marknadskontrollmyndighet ingår ett partnerskap i enlighet med punkt 1 ska en uppgift om detta läggas in i det system som avses i artikel 34, tillsammans med närmare uppgifter om partnerskapets tillämpningsområde och namn på och adress till myndigheten själv och den ekonomiska aktören.

3.Om en marknadskontrollmyndighet ingår ett partnerskap i enlighet med punkt 1 ska andra marknadskontrollmyndigheter underrätta myndigheten om de vidtar några tillfälliga åtgärder mot den ekonomiska aktören, och alla korrigerande åtgärder som den ekonomiska aktören har vidtagit, avseende överensstämmelse med den tillämpliga harmoniseringslagstiftningen.

4.En marknadskontrollmyndighet som ingår ett partnerskap i enlighet med punkt 1 får ta ut avgifter från den ekonomiska aktören som motsvarar de kostnader som myndigheten rimligen har vid utövandet av sina funktioner enligt punkterna 1 och 2.

Artikel 8

Samförståndsavtal med berörda parter

1. Marknadskontrollmyndigheter får ingå samförståndsavtal med företag eller organisationer som företräder företag eller slutanvändare för att utföra, eller finansiera, gemensam verksamhet i syfte att fastställa bristande överensstämmelse eller främja överensstämmelse i vissa geografiska områden eller avseende vissa kategorier av produkter.

Den berörda marknadskontrollmyndigheten ska göra samförståndsavtalet tillgängligt för allmänheten och ska lägga in en uppgift om det i det system som avses i artikel 34.

2.En marknadskontrollmyndighet får använda alla uppgifter som härrör från verksamhet som utförs eller finansieras av andra parter i ett samförståndsavtal som ingåtts av myndigheten enligt punkt 1 i varje utredning av bristande överensstämmelse som den företar, men endast om verksamheten i fråga bedrevs oberoende, objektivt och opartiskt.

3.Varje informationsutbyte mellan marknadskontrollmyndigheter och de företag eller organisationer som avses i punkt 1 i syfte att förbereda eller genomföra ett samförståndsavtal som ingåtts av dem enligt den punkten ska inte anses bryta mot kraven på tystnadsplikt.

Artikel 9

Offentliggörande av frivilliga åtgärder

1. Kommissionen ska utveckla och driva en webbplats på vilken ekonomiska aktörer får offentliggöra information om frivilliga åtgärder som de vidtar i fråga om en produkt enligt definitionen i direktiv 2001/95/EG, eller en produkt som de tillhandahåller på marknaden, om riskerna med produkten går utöver en medlemsstats territorium.

Slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter ska kunna ha tillgång till webbplatsen.

2. Om en ekonomisk aktör väljer att offentliggöra information på den webbplats som avses i punkt 1 ska den säkerställa att produkten kan exakt identifieras från den information som offentliggörs och att riskerna förklaras på ett sådant sätt att slutanvändare kan bedöma vilka åtgärder det kan vara lämpligt för dem att vidta till följd av dessa risker. Den offentliggjorda informationen ska tillhandahållas på alla officiella språk i de medlemsstater där produkterna tillhandahålls på marknaden och den ekonomiska aktören ska ansvara för tillhandahållandet av informationen och att den är korrekt.

3.Det offentliggörande som avses i punkt 1 ska inte påverka några skyldigheter för de ekonomiska aktörerna enligt den tillämpliga harmoniseringslagstiftningen eller direktiv 2001/95/EG.

Kapitel IV

Organisationen av och de allmänna principerna för marknadskontrollen

Artikel 10

Marknadskontrollmyndigheternas skyldigheter avseende organisation

1.  Marknadskontrollmyndigheterna ska inrätta lämpliga mekanismer för kommunikation och samordning med andra marknadskontrollsmyndigheter.

2.   Marknadskontrollmyndigheterna ska inrätta följande förfaranden avseende produkter som omfattas av den harmoniseringslagstiftning som anges i bilagan:

(a)Förfaranden för att följa upp klagomål eller rapporter om frågor som rör risker.

(b)Förfaranden för att övervaka eventuella olyckor eller skador på slutanvändarnas hälsa eller säkerhet som misstänks vara orsakade av sådana produkter.

(c)Förfaranden för att kontrollera att de korrigerande åtgärder som ska vidtas av de ekonomiska aktörerna har vidtagits.

(d)Förfaranden för insamling och undersökning av vetenskaplig och teknisk kunskap i säkerhetsfrågor.

Artikel 11

Marknadskontrollmyndigheter och centrala kontaktpunkter

1. Varje medlemsstat ska utse en eller flera marknadskontrollmyndigheter i sina territorier. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen, genom det nätverk som inrättas enligt artikel 31, och de andra medlemsstaterna om de marknadskontrollmyndigheter som den utsett och kompetensområdena för var och en av dessa myndigheter, med hjälp av det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

2.Varje medlemsstat ska utse en av sina marknadskontrollmyndigheter eller någon annan behörig myndighet till central kontaktpunkt.

3. En medlemsstats centrala kontaktpunkt ska ha ansvaret för att samordna genomdrivandet och marknadskontrollen för de marknadskontrollmyndigheter som utsetts av den medlemsstaten.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras marknadskontrollmyndigheter och centrala kontaktpunkt har de resurser som krävs, inbegripet tillräckliga ekonomiska och andra resurser, sakkunskap, förfaranden och andra arrangemang för det korrekta utförandet av sina uppgifter.

5. Om en medlemsstat har mer än en marknadskontrollmyndighet på sitt territorium ska den säkerställa att deras respektive uppgifter är tydligt definierade och att det råder ett nära samarbete dem emellan, så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Artikel 12

Marknadskontrollmyndigheternas verksamhet

1.Marknadskontrollmyndigheterna ska bedriva sin verksamhet för att säkerställa följande:

(a)En effektiv marknadskontroll inom deras territorium med avseende på produkter som omfattas av den harmoniseringslagstiftning som anges i bilagan.

(b)Deras vidtagande av lämpliga och proportionella tillfälliga åtgärder och de ekonomiska aktörernas vidtagande av lämpliga och proportionella korrigerande åtgärder för överensstämmelsen med den lagstiftningen och denna förordning.

2.Marknadskontrollmyndigheterna ska utföra kontroller som en del av deras verksamhet enligt punkt 1 på grundval av en riskbaserad metod, med beaktande av åtminstone följande faktorer:

(a)Fastställda risker som är förbundna med

i)    produkten, t.ex. antalet produkter på marknaden och eventuella faror som är förbundna med produkten,

ii)    den verksamhet och drift som står under kontroll av den ekonomiska aktören;

(b)den ekonomiska aktörens eventuella tidigare bristande överensstämmelse, inklusive riskprofil och status som godkänd ekonomisk aktör;

(c)eventuell ytterligare information som kan tyda på bristande överensstämmelse när det gäller en viss produkt.

3.Marknadskontrollmyndigheterna ska säkerställa att en produkt dras tillbaka eller återkallas från marknaden eller att tillhandahållande av produkten på marknaden förbjuds eller begränsas om, när produkten används i enlighet med sitt avsedda syfte eller under omständigheter som rimligen kan förutses och den är korrekt installerad och underhållen, något av följande villkor är uppfyllda:

(a)Produkten kan äventyra slutanvändarnas hälsa eller säkerhet.

(b)Produkten överensstämmer inte med tillämpliga krav i harmoniseringslagstiftningen.

Om produkterna dras tillbaka, återkallas, förbjuds eller begränsas ska marknadskontrollmyndigheten säkerställa att kommissionen genom det nätverk som inrättas enligt artikel 31, de övriga medlemsstaterna och slutanvändarna informeras om detta.

4.Marknadskontrollmyndigheterna ska utföra sin verksamhet med en hög grad av öppenhet och ska för allmänheten göra all information tillgänglig som de anser vara relevant för allmänheten. De ska också säkerställa att följande information läggs in i det system som avses i artikel 34:

(a)Typ, antal och resultat av de kontroller som utförts.

(b)Typ av och antal fall av bristande överensstämmelse som de upptäckt.

(c)Arten av de tillfälliga åtgärder som de vidtagit gentemot ekonomiska aktörer och de korrigerande åtgärder som ekonomiska aktörer vidtagit.

(d)Närmare uppgifter om fall av bristande överensstämmelse där sanktioner har ålagts av dem.

5. Marknadskontrollmyndigheterna ska utöva sina befogenheter och utföra sina uppgifter oberoende, objektivt och opartiskt.

Artikel 13

Nationella strategier för marknadskontroll

1. Varje medlemsstat ska åtminstone vart tredje år upprätta en nationell strategi för marknadskontroll. Strategin ska främja en konsekvent, övergripande och samlad strategi för marknadskontroll och genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen inom medlemsstatens territorium och ska omfatta samtliga sektorer och led i leverantörskedjan, inklusive import och digitala leveranskedjor.

2. Den nationella strategin för marknadskontroll ska omfatta minst följande delar:

(a)En bedömning av förekomsten av produkter som inte överensstämmer med kraven, med särskilt beaktande av de riskbaserade kontroller som avses i artiklarna 12.2 och 26.3, och marknadstendenser som kan påverka andelen fall av bristande överensstämmelse i olika kategorier av produkter.

(b)De områden som identifieras som prioriterade för genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen.

(c)De genomdrivandeåtgärder som planeras i syfte att minska förekomsten av bristande överensstämmelse inom de områden som identifieras som prioriterade, inbegripet, i förekommande fall, de miniminivåer för kontroller som förutses för kategorier av produkter som har en hög grad av bristande överensstämmelse.

(d)En bedömning av resultat och samordning av marknadskontrollen enligt denna förordning och, i tillämpliga fall, kartläggningen av behovet av och åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

(e)En bedömning av samarbetet med marknadskontrollmyndigheter i andra medlemsstater och av gemensam verksamhet, i förekommande fall.

(f)Ett övervakningsprogram i syfte att mäta framsteg i genomförandet av strategin och för att kontrollera överensstämmelsen med denna förordning.

3. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen sin nationella strategi för marknadskontroll genom det system som avses i artikel 34.

Kapitel V

Befogenheter och åtgärder för marknadskontroll

Artikel 14

Marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och uppgifter

1. Medlemsstaterna ska tilldela sina marknadskontrollmyndigheter de befogenheter för marknadskontroll, utredning och genomdrivande som behövs för att tillämpa denna förordning och för tillämpningen av den harmoniseringslagstiftning som anges i bilagan till den här förordningen.

2.När befogenheter enligt punkt 1 tilldelas, inklusive en befogenhet som krävs enligt punkt 3, får medlemsstaterna föreskriva att befogenheten ska kunna utövas på något av följande sätt, allteftersom vad som är lämpligt:

(a)Direkt av marknadskontrollmyndigheterna inom ramen för deras egen myndighetsutövning

(b)Med hjälp av andra myndigheter.

(c)Genom hänvändelser till domstolar som är behöriga att fatta det nödvändiga beslutet att godkänna utövandet av den befogenheten.

3.De befogenheter som tilldelas marknadskontrollmyndigheterna enligt punkt 1 ska åtminstone omfatta följande befogenheter:

(a)Befogenheten att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller den information som är nödvändig för att fastställa frekvensen av kontroller enligt artikel 15, inklusive information om antalet produkter på marknaden och den verksamhet som bedrivs av dessa aktörer.

(b)Befogenheten att utföra systemrevisioner av de ekonomiska aktörernas organisationer, inklusive revisioner av de förfaranden som de tillämpar för att säkerställa överensstämmelsen med denna förordning och den tillämpliga harmoniseringslagstiftningen.

(c)Befogenheten att få tillgång till alla relevanta handlingar, data eller uppgifter med anknytning till ett fall av bristande överensstämmelse, i alla former och format och oberoende av lagringsmedium eller var de lagras.

(d)Befogenheten att kräva att varje myndighet, offentligt organ eller byrå i marknadskontrollmyndighetens medlemsstat, eller varje fysisk eller juridisk person, tillhandahåller alla uppgifter, data eller handlingar, i alla former och format och oberoende av lagringsmedium eller var de lagras, i syfte att göra det möjligt för marknadskontrollmyndigheten att undersöka huruvida bristande överensstämmelse har förekommit eller förekommer och att fastställa detaljer kring den bristande överensstämmelsen, i synnerhet uppgifter, data eller handlingar som krävs för att kartlägga och spåra finansiella flöden och dataflöden, utröna namn och kontaktuppgifter för de personer som är involverade i finansiella flöden och dataflöden och uppgifter om bankkonton och ägande av webbplatser.

(e)Befogenheten att göra något av följande, eller att begära att en annan myndighet gör något av följande, inom ramen för en undersökning av marknadskontrollmyndigheten eller på begäran av en begärande myndighet:

(1)Utföra inspektioner på plats, inklusive befogenheten att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke, i syfte att undersöka, beslagta, kopiera eller erhålla kopior av uppgifter, data eller handlingar, oberoende av lagringsmedium.

(2)Försegla lokaler eller beslagta uppgifter, data eller handlingar från en ekonomisk aktör under inspektionen för den tidsperiod som krävs och i den omfattning det är nödvändigt för utredningen.

(3) Begära att varje representant för eller anställd hos den ekonomiska aktören lämnar förklaringar om sakförhållanden, uppgifter eller handlingar som har samband med föremålet för inspektionen och protokollföra deras svar.

(f)Befogenheten att ta prover av produkter gratis i syfte att upptäcka bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

(g)Befogenheten att köpa produkter genom testinköp, inbegripet under täckmantel, i syfte att upptäcka bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

(h)Befogenheten att vidta tillfälliga åtgärder när det inte finns några andra effektiva medel för att förhindra en allvarlig risk, i synnerhet tillfälliga åtgärder som kräver att värdtjänsteleverantörer avlägsnar, stänger av eller begränsar tillgången till innehåll eller upphäver eller begränsar tillgången till en webbplats, en tjänst eller ett konto eller begära att domänregister eller registratorer drar in ett fullt kvalificerat domännamn på is under en bestämd tid.

(i)Befogenheten att inleda undersökningar eller förfaranden på eget initiativ i syfte att se till att fall av bristande överensstämmelse inom den berörda medlemsstatens territorium upphör och, i förekommande fall, att offentliggöra information om undersökningen genom det system som avses i artikel 34.

(j)Befogenheten att försöka erhålla ett åtagande från en ekonomisk aktör om att avsluta ett fall av bristande överensstämmelse.

(k)Befogenheten att förbjuda tillhandahållandet av produkter på marknaden eller att dra tillbaka, återkalla eller destruera produkter, för vilka de ekonomiska aktörerna inte lämnar in de uppgifter som marknadskontrollmyndigheten begär för att kontrollera att dessa produkter överensstämmer med kraven och medan denna underlåtenhet kvarstår.

(l)Befogenheten att införa sanktioner mot en ekonomisk aktör, inklusive fasta böter eller periodbaserade belopp, för bristande överensstämmelse eller underlåtenhet att följa ett beslut, ett föreläggande, en tillfällig åtgärd eller annan åtgärd som vidtas av marknadskontrollmyndigheten.

(m)Befogenheten att beordra återbetalning av vinst som erhållits till följd av bristande överensstämmelse

(n)Befogenheten att offentliggöra slutliga beslut, slutliga åtgärder, åtaganden från den ekonomiska aktörens sida eller beslut som fattats eller upprättats i enlighet med denna förordning, inklusive offentliggörandet av namnet på den ekonomiska aktör som ansvarade för den bristande överensstämmelsen.

4.Marknadskontrollmyndigheterna ska offentliggöra alla åtaganden som de tar emot från ekonomiska aktörer, uppgifter om eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits av ekonomiska aktörer inom deras territorium och uppgifter om tillfälliga åtgärder som vidtagits av den berörda marknadskontrollmyndigheten i enlighet med denna förordning.

5.Marknadskontrollmyndigheterna ska utöva sina befogenheter i enlighet med proportionalitetsprincipen.

Artikel 15

Åtgärder för marknadskontroll

1.   Marknadskontrollsmyndigheterna ska utföra lämpliga kontroller i tillräcklig omfattning av produkters egenskaper genom dokumentkontroll och, om så är lämpligt, fysiska kontroller eller kontroller i laboratorium av ett representativt urval.

När beslut fattas om vilka kontroller som ska utföras och i vilken omfattning ska marknadskontrollmyndigheterna särskilt beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål.

Om de ekonomiska aktörerna uppvisar provningsrapporter eller intyg som intygar deras produkters överensstämmelse med harmoniseringslagstiftningen och som utfärdats av ett ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse ska marknadskontrollsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa rapporter och intyg.

2.   Marknadskontrollsmyndigheterna ska utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma slutanvändare på sitt territorium om faror som de upptäckt i samband med en produkt, för att på så sätt minska risken för personskador eller annan skada.

Myndigheterna ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna beträffande åtgärder som kan förhindra eller minska risker som orsakas av produkter som dessa aktörer tillhandahåller.

3.   Om marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat beslutar att dra tillbaka en produkt som tillverkats i en annan medlemsstat ska de underrätta den berörda ekonomiska aktören utan dröjsmål.

Artikel 16

Användning av information samt yrkes- och affärshemligheter

Marknadskontrollmyndigheterna ska iaktta principen om konfidentialitet när det är nödvändigt för att skydda yrkes- och affärshemligheter eller personuppgifter enligt nationell lagstiftning, dock i enlighet med kravet på att information ska offentliggöras i så stor utsträckning som möjligt för att skydda intressena för slutanvändare i unionen.

Artikel 17

Begränsande åtgärder

1.   Alla åtgärder, beslut eller förelägganden som fattas eller vidtas av marknadskontrollmyndigheterna enligt harmoniseringslagstiftningen eller denna förordning i syfte att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkter på marknaden eller för att dra tillbaka, återkalla eller destruera produkter på marknaden ska vara proportionella och ska ange de exakta grunder som de baserar sig på.

2.   Varje sådan åtgärd, beslut eller föreläggande ska utan dröjsmål meddelas den berörda ekonomiska aktören, som samtidigt ska underrättas om vilka rättsmedel som står till dennes förfogande enligt lagstiftningen i medlemsstaten ifråga och vilka tidsfrister som gäller för dessa rättsmedel.

3.   Innan en åtgärd, ett beslut eller ett föreläggande som avses i punkt 1 fattas eller vidtas ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att yttra sig inom rimlig tid som inte får vara kortare än tio dagar, förutsatt att det inte är möjligt att ge aktören den möjligheten på grund av att åtgärden, beslutet eller föreläggandet är brådskande med tanke på hälso- eller säkerhetskrav eller andra skäl som rör de allmänna intressen som omfattas av den berörda harmoniseringslagstiftningen.

Om åtgärden, beslutet eller föreläggandet fattas eller vidtas utan att den ekonomiska aktören har fått möjlighet att yttra sig ska denne ges denna möjlighet så snart som möjligt i efterhand, och åtgärden, beslutet eller föreläggandet ska skyndsamt ses över av myndigheten.

4.   Marknadskontrollmyndigheten ska skyndsamt återkalla eller ändra en åtgärd, ett beslut eller ett föreläggande som avses i punkt 1, om den ekonomiska aktören kan visa att den har vidtagit effektiva korrigerande åtgärder.

Artikel 18

Produkter som utgör en allvarlig risk

1. Marknadskontrollmyndigheterna ska vidta åtgärder för att återkalla eller dra tillbaka produkter som utgör en allvarlig risk eller för att förbjuda deras tillhandahållande på marknaden. De ska underrätta kommissionen om sådana åtgärder utan dröjsmål, i enlighet med artikel 19.

2. Beslutet om huruvida en produkt utgör en allvarlig risk ska bygga på en lämplig riskbedömning som beaktar farans karaktär och sannolikheten att den inträffar. En produkt ska inte anses utgöra en allvarlig risk av den anledningen att det är genomförbart att uppnå en högre säkerhetsnivå eller att det finns andra tillgängliga produkter som utgör en mindre risk.

Artikel 19

Informationsutbyte – unionens system för snabb varning 

1. Om en marknadskontrollmyndighet vidtar, eller avser att vidta, en åtgärd i enlighet med artikel 18 och anser att orsakerna till åtgärden eller åtgärdens konsekvenser når utanför dess medlemsstats territorium ska den, i enlighet med punkt 4 i den här artikeln, omgående informera kommissionen om den åtgärden. Den ska även utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje ändring eller tillbakadragande av en sådan åtgärd.

2. Om en produkt som utgör en allvarlig risk har tillhandahållits på marknaden ska marknadskontrollmyndigheterna informera kommissionen om eventuella frivilliga åtgärder som en ekonomisk aktör vidtagit och anmält.

3. I den information som lämnas i enlighet med punkt 1 eller 2 ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de som krävs för att kunna identifiera produkten, dess ursprung och leveranskedja, den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess giltighetstid samt eventuella frivilliga åtgärder som de ekonomiska aktörerna vidtagit.

4. Vid tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska det marknadskontroll- och informationsutbytessystem som avses i artikel 12 i direktiv 2001/95/EG användas. Artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i det direktivet ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 20

Unionsprovningsanläggningar

1.Kommissionen får utse unionsprovningsanläggningar för specifika produkter eller en specifik produktkategori eller produktgrupp, eller för specifika risker förknippade med en produktkategori eller produktgrupp som tillhandahålls på marknaden.

2.De unionsprovningsanläggningar som avses i punkt 1 ska uppfylla följande kriterier:

(a)De ska ha personal med lämpliga kvalifikationer och tillräcklig utbildning i de analysmetoder som används inom deras ansvarsområde samt tillfredsställande kunskaper om standarder och praxis.

(b)De ska vara utrustade för att kunna utföra de uppgifter de tilldelas enligt punkt 4.

(c)De ska handla i allmänhetens intresse och på ett opartiskt och oberoende sätt.

(d)De ska vid behov säkerställa att frågor, resultat eller meddelanden behandlas konfidentiellt.

(e)De ska vara ackrediterade i enlighet med kapitel II i förordning (EG) nr 765/2008.

3.Ett anmält organ eller ett annat organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts i enlighet med harmoniseringslagstiftningen får inte utses till unionsprovningsanläggning.

4.Unionsprovningsanläggningar ska, inom sitt behörighetsområde, åtminstone utföra följande uppgifter:

(a)Prova produkter i samband med marknadskontroller och utredningar.

(b)Bidra till att lösa tvister mellan medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter, ekonomiska aktörer och organ för bedömning av överensstämmelse.

(c)Tillhandahålla oberoende teknisk eller vetenskaplig rådgivning till kommissionen, inklusive det nätverk som inrättas enligt artikel 31, och till medlemsstaterna.

(d)Utveckla ny teknik och nya metoder för analys.

(e)Sprida information till provningsanläggningar i medlemsstaterna och tillhandahålla utbildning för sådana provningsanläggningar.

5. Kommissionen ska anta genomförandeakter som specificerar förfarandena för utseende av unionsprovningsanläggningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 21

Finansiering och täckning av kostnaderna för marknadskontrollmyndigheterna

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att marknadskontrollmyndigheterna inom deras territorium förses med nödvändiga ekonomiska resurser för ett korrekt utförande av sina uppgifter.

2.Marknadskontrollmyndigheterna får ta ut administrativa avgifter av ekonomiska aktörer i samband med fall av bristande överensstämmelse från den ekonomiska aktörens sida, så att myndigheterna kan täcka kostnaderna för sin verksamhet i förhållande till dessa fall av bristande överensstämmelse. Dessa kostnader får inkludera kostnader för att utföra provning inom ramen för en riskbedömning, kostnader för att vidta åtgärder i enlighet med artikel 30.1 och 30.2 och kostnaderna för verksamhet avseende produkter som befunnits inte överensstämma med kraven och undergår korrigerande åtgärder innan de övergår till fri omsättning.

Kapitel VI

Samarbete och förfarande för ömsesidig hjälp

Artikel 22

Begäran om information

1. På begäran av den begärande myndigheten ska den tillfrågade myndigheten tillhandahålla all information som den tillfrågade myndigheten anser vara relevant för att fastställa huruvida en produkt inte överensstämmer med kraven och säkerställa att den bristande överensstämmelsen kan fås att upphöra.

2. Den tillfrågade myndigheten ska genomföra lämpliga utredningar eller vidta andra åtgärder som är lämpliga för att inhämta den begärda informationen. Om det är nödvändigt ska dessa utredningar genomföras med hjälp av andra marknadskontrollmyndigheter.

3. På begäran av den begärande myndigheten får den tillfrågade myndigheten tillåta tjänstemän från den begärande myndigheten att åtfölja deras motsvarigheter från den tillfrågade myndigheten under utredningens gång.

4. Den tillfrågade myndigheten ska besvara en begäran enligt punkt 1 genom det förfarande och inom den tidsfrist som anges av kommissionen enligt punkt 5.

5. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer tidsfrister, standardformulär och närmare detaljer för det förfarande som ska användas vid att framställa och besvara en begäran om information enligt punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 23

Begäran om genomdrivandeåtgärder

1. På begäran av en begärande myndighet ska den tillfrågade myndigheten utan dröjsmål vidta alla nödvändiga genomdrivandeåtgärder med användning av de befogenheter som den tilldelats genom denna förordning för att få ett fall av bristande överensstämmelse att upphöra.

2.Den tillfrågade myndigheten ska bestämma vilka lämpliga genomdrivandeåtgärder som krävs för att få ett fall av bristande överensstämmelse att upphöra. Vid behov ska genomdrivandeåtgärderna bestämmas och genomföras med hjälp av andra myndigheter.

3. Den tillfrågade myndigheten ska regelbundet och utan onödigt dröjsmål informera och samråda med den begärande myndigheten om de åtgärder som avses i punkt 2 som har vidtagits eller som avses att vidtas.

Den tillfrågade myndigheten ska utan dröjsmål underrätta den begärande myndigheten, marknadskontrollmyndigheterna i andra medlemsstater och kommissionen om de åtgärder som den vidtagit och åtgärdernas effekt på den bristande överensstämmelsen i fråga. Underrättelsen ska göras med hjälp av det system som avses i artikel 34 och ska åtminstone innehålla följande information:

(a)Om tillfälliga åtgärder har införts.

(b)Om den bristande överensstämmelsen har upphört.

(c)Om sanktioner har införts och i så fall vilka.

(d)Om andra åtgärder som vidtagits av den tillfrågade myndigheten eller den ekonomiska aktören har genomförts.

4. Den tillfrågade myndigheten ska besvara en begäran enligt punkt 1 genom det förfarande och inom den tidsfrist som anges av kommissionen enligt punkt 5.

5. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer tidsfrister, standardformulär och närmare detaljer för de förfaranden som ska användas vid att framställa och besvara en begäran om genomdrivandeåtgärder enligt punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 24

Förfarande för begäran om ömsesidig hjälp

1. Den begärande myndigheten ska, när det gäller en begäran om ömsesidig hjälp enligt artikel 22 eller 23, lämna tillräcklig information så att den tillfrågade myndigheten kan tillmötesgå begäran, inbegripet eventuella nödvändiga bevis som endast kan erhållas i den begärande myndighetens medlemsstat.

2. En begäran om ömsesidig hjälp enligt artikel 22 eller 23 ska av den begärande myndigheten skickas till den centrala kontaktpunkten i den tillfrågade myndighetens medlemsstat, samt för kännedom till den centrala kontaktpunkten i den begärande myndighetens medlemsstat. Den centrala kontaktpunkten i den tillfrågade myndighetens medlemsstat ska vidarebefordra begäran till den berörda behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål.

3. En begäran om ömsesidig hjälp enligt artikel 22 eller 23 och all kommunikation i samband med denna ska göras med användning av elektroniska standardformulär med hjälp av det system som avses i artikel 34.

4. De språk som ska användas vid en begäran om ömsesidig hjälp enligt artikel 22 eller 23 och i all kommunikation i samband med denna ska överenskommas av de berörda behöriga myndigheterna.

5. Om ingen överenskommelse om språk kan nås mellan de berörda behöriga myndigheterna ska en begäran om ömsesidig hjälp enligt artikel 22 eller 23 översändas på det officiella språket i den begärande myndighetens medlemsstat och svaren på en sådan begäran på det officiella språket i den tillfrågade myndighetens medlemsstat. I detta fall ska den begärande myndigheten och den tillfrågade myndigheten ombesörja översättningen av begäran, svar och andra handlingar som den tar emot från den andra.

6. Den tillfrågade myndigheten ska svara direkt till den begärande myndigheten och till de centrala kontaktpunkterna i både den begärande myndighetens och den tillfrågade myndighetens medlemsstat.

Artikel 25

Användning av bevis och utredningsresultat

1. Marknadskontrollmyndigheterna får använda all information, alla dokument eller en bestyrkt kopia av handlingar, undersökningsresultat, intyg eller underrättelser som bevis i sina utredningar, oavsett i vilken form och på vilket medium de lagras.

2. De bevis som avses i punkt 1 och som används av en marknadskontrollmyndighet i en medlemsstat får användas i utredningar för att kontrollera produktöverensstämmelse som marknadskontrollmyndigheter i en annan medlemsstat utfört, utan några andra formella krav.

3.Produkter som inte anses överensstämma med kraven på grundval av ett beslut som fattas av en marknadskontrollmyndighet i en medlemsstat ska förmodas inte överensstämma med kraven i en annan medlemsstat av marknadskontrollmyndigheterna där, såvida inte de ekonomiska aktörerna kan bevisa motsatsen.

4.Beslut av en marknadskontrollmyndighet som avses i punkt 3 ska offentliggöras i det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

Kapitel VII

Produkter som förs in på unionsmarknaden

Artikel 26

Kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden

1. Medlemsstaterna ska utse tullmyndigheter, en eller flera marknadskontrollmyndigheter eller någon annan myndighet på sitt territorium som de myndigheter som är ansvariga för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden.

Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de myndigheter som den utser enligt första stycket och deras behörighetsområden genom det system som avses i artikel 34.

2.De myndigheter som utsetts enligt punkt 1 ska ha de befogenheter och resurser som krävs för ett korrekt utförande av sina uppgifter som avses i den punkten.

3.Produkter som omfattas av harmoniseringslagstiftningen och som ska hänföras till tullförfarandet för övergång till fri omsättning ska vara föremål för kontroller som utförs av de myndigheter som utsetts enligt punkt 1. De ska utföra dessa kontroller på grundval av riskanalyser i enlighet med artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 952/2013.

4.Produkter som förs in på unionsmarknaden som kräver ytterligare bearbetning för att överensstämma med den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på dem ska hänföras till det tullförfarande som tillåter sådan behandling.

5. Riskrelaterad information ska utbytas mellan

(a)de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 i enlighet med artikel 47.2 i förordning (EU) nr 952/2013,

(b)tullmyndigheter i enlighet med artikel 46.5 i förordning (EU) nr 952/2013.

Om tullmyndigheterna på införselorten, när det gäller produkter som omfattas av harmoniseringslagstiftningen som antingen är i tillfällig lagring eller hänförts till ett annat tullförfarande än övergång till fri omsättning, har skäl att tro att dessa produkter utgör en risk, ska dessa myndigheter vidarebefordra all relevant information till det behöriga tullkontoret i bestämmelsemedlemsstaten.

6. Marknadskontrollmyndigheterna ska tillhandahålla information till de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 om produktkategorier eller ekonomiska aktörer för vilka en högre risk för bristande överensstämmelse har konstaterats.

7.Senast den 31 mars varje år ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna statistiska uppgifter om de kontroller som utförts av de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 avseende produkter som omfattas av harmoniseringslagstiftningen under det föregående kalenderåret, inbegripet uppgifter om

(a)antalet insatser på fältet för kontroll av dessa produkter, inklusive produktsäkerhet och produktöverensstämmelse,

(b)antalet fall som anmälts till marknadskontrollmyndigheterna,

(c)resultaten av kontroller av sådana produkter,

(d)egenskaperna hos eventuella produkter som visat sig inte överensstämma med kraven.

Kommissionen ska senast den 30 juni varje år utarbeta en rapport som ska innehålla den information som medlemsstaterna lämnat in för det föregående kalenderåret. Denna rapport ska offentliggöras i det system som avses i artikel 34.

8. Om kommissionen får kännedom om en allvarlig risk i en medlemsstat från produkter som omfattas av harmoniseringslagstiftningen som importeras från ett tredjeland ska den rekommendera den berörda medlemsstaten att vidta lämpliga marknadskontrollåtgärder.

9.Kommissionen ska med hjälp av genomförandeakter ange de närmare detaljerna för de uppgifter som medlemsstaterna lämnar enligt punkt 7. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 27

Tillfälligt avbrott av övergång till fri omsättning

1.Myndigheter som utses enligt artikel 26.1 ska tillfälligt avbryta övergången till fri omsättning om det vid de kontroller som avses i artikel 26 konstateras att

(a)produkten inte åtföljs av den dokumentation som krävs i den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten,

(b)produkten inte är märkt eller etiketterad i enlighet med harmoniseringslagstiftningen,

(c)produkten är försedd med en CE-märkning eller annan märkning som krävs i harmoniseringslagstiftningen men som är falsk eller vilseledande,

(d)namnet på och kontaktuppgifterna till en person som ansvarar för information om överensstämmelse avseende produkten inte är angivna eller identifierbara i enlighet med artikel 4.5, eller

(e)det av andra skäl finns anledning att tro att produkten inte kommer att överensstämma med kraven i den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten när den släpps ut på marknaden eller att den kommer att utgöra en allvarlig risk.

2.Myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 ska omgående informera marknadskontrollmyndigheterna om ett tillfälligt avbrott av övergång till fri omsättning enligt punkt 1.

3.Om marknadskontrollmyndigheterna har skäl att tro att en produkt inte kommer att överensstämma med den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten eller kommer att utgöra en allvarlig risk, ska de kräva att de myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 tillfälligt avbryter förfarandet för produktens övergång till fri omsättning.

4. Vid ett tillfälligt avbrott av förfarandet för övergång till fri omsättning ska artiklarna 197, 198 och 199 i förordning (EU) nr 952/2013 tillämpas.

Artikel 28

Övergång till fri omsättning av produkter

Om en produkts övergång till fri omsättning tillfälligt har avbrutits i enlighet med artikel 27 ska den produkten övergå till fri omsättning om alla övriga krav och formaliteter i samband med en sådan övergång är uppfyllda och om något av följande villkor är uppfyllt:

(a)Inom fem arbetsdagar efter det att övergången tillfälligt avbrutits, om de myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 inte av marknadskontrollmyndigheterna har ombetts att bibehålla det tillfälliga avbrottet.

(b)De myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 har underrättats av marknadskontrollmyndigheterna om att det finns anledning att tro att produkten, när den släpps ut på marknaden, kommer att uppfylla den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten.

En produkt som övergår till fri omsättning i enlighet med led a ska inte anses överensstämma med harmoniseringslagstiftningen endast på grund av att den har övergått till fri omsättning.

Artikel 29

Samarbete med godkända ekonomiska aktörer

1. Marknadskontrollmyndigheterna ska behandla som prioriterade de produkter som deklarerats för fri omsättning av en godkänd ekonomisk aktör enligt artikel 38.2 i förordning (EU) nr 952/2013 men vilkas övergång till fri omsättning tillfälligt har avbrutits i enlighet med artikel 28.1 i denna förordning.

2. Marknadskontrollmyndigheterna får meddela tullmyndigheterna att låta sådana produkter övergå till fri omsättning på begäran av den godkända ekonomiska aktören, förutsatt att alla andra krav och formaliteter för deras övergång är uppfyllda.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 47 i förordning (EU) nr 952/2013, får marknadskontrollmyndigheterna på grundval av en begäran från en godkänd ekonomisk aktör utföra kontroller av sådana produkter på en annan plats än den ort där produkterna har anmälts till tullen.

3. Marknadskontrollmyndigheterna och tullmyndigheterna ska utbyta information om statusen för godkända ekonomiska aktörer och deras tidigare efterlevnad av bestämmelserna som rör produktsäkerhet.

4.Om bristande överensstämmelse upptäcks i samband med de kontroller som beskrivs i punkt 2 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna tillfälligt avbryta den förmånliga behandling som avses i punkt 1 och punkt 2 första stycket och ska lämna uppgifter om den bristande överensstämmelsen i det system som avses i artikel 34.

5. Kommissionen ska genom genomförandeakter närmare ange den information som ska utbytas och det förfarande som ska följas för utbyte av information mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter om statusen för godkända ekonomiska aktörer och deras efterlevnad av bestämmelserna som rör produktsäkerhet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 30

Vägrad övergång till fri omsättning

1.Om marknadskontrollmyndigheterna drar slutsatsen att en produkt utgör en allvarlig risk ska de vidta åtgärder för att förbjuda att produkten släpps ut på marknaden och ska kräva att de myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 inte låter produkten övergå till fri omsättning. De ska också kräva att dessa myndigheter inkluderar följande meddelande på den faktura som medföljer produkten och på övriga relevanta åtföljande handlingar, inklusive i tullens databehandlingssystem:

”Farlig produkt – får ej övergå till fri omsättning – förordning [hänvisning till denna förordning ska införas]”.

Marknadskontrollmyndigheterna ska omedelbart föra in denna information i det system som avses i artikel 34.

2.Om marknadskontrollmyndigheterna drar slutsatsen att en produkt inte får släppas ut på marknaden eftersom den inte överensstämmer med den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten, ska de vidta åtgärder för att förbjuda att produkten släpps ut på marknaden och ska kräva att de myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 inte låter produkten övergå till fri omsättning. De ska också kräva att dessa myndigheter inkluderar följande meddelande på den faktura som medföljer produkten och på övriga relevanta åtföljande handlingar, inklusive i tullens databehandlingssystem:

”Produkt som inte överensstämmer med kraven – får ej övergå till fri omsättning – förordning [hänvisning till denna förordning ska införas]”.

Marknadskontrollmyndigheterna ska omedelbart föra in denna information i det system som avses i artikel 34.

3.Om den produkt som avses i punkt 1 eller 2 sedan deklareras för ett annat tullförfarande än övergång till fri omsättning, och förutsatt att marknadskontrollsmyndigheterna inte har invändningar, ska de meddelanden som krävs i punkt 1 eller 2 också inkluderas, enligt de villkor som anges i den punkten, på de handlingar som används i samband med det förfarandet.

4. Myndigheter som utsetts enligt artikel 26.1 får destruera eller på annat sätt göra en produkt obrukbar om den utgör en risk för slutanvändarnas hälsa och säkerhet om detta, av myndigheten i fråga, bedöms vara nödvändigt och proportionellt. Kostnaden för en sådan åtgärd ska betalas av den person som deklarerar produkten för övergång till fri omsättning.

Artiklarna 197, 198 och 199 i förordning (EU) nr 952/2013 ska tillämpas.

Kapitel VIII

Samordnat genomdrivande och internationellt samarbete

Artikel 31

Unionsnätverk för produktöverensstämmelse

Ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse (nedan kallat nätverket) inrättas härmed.

Artikel 32

Sammansättningen av unionsnätverket för produktöverensstämmelse

1.Nätverket ska bestå av en styrelse, administrativa samordningsgrupper och ett sekretariat.

2.Styrelsen ska bestå av en företrädare från var och en av de centrala kontaktpunkter som avses i artikel 11 och två företrädare för kommissionen samt suppleanter för dessa.

3. Kommissionen ska fastställa separata eller gemensamma administrativa samordningsgrupper för alla instrument för den harmoniseringslagstiftning som förtecknas i bilagan till den här förordningen. Varje administrativ samordningsgrupp ska bestå av företrädare för de behöriga nationella marknadskontrollmyndigheterna och, om så är lämpligt, företrädare för de centrala kontaktpunkterna, och företrädare för berörda näringslivsorganisationer och konsumentorganisationer.

4. Sekretariatet ska bestå av personal från kommissionen.

5. Kommissionen får närvara vid de administrativa samordningsgruppernas möten.

Artikel 33

Samordnade genomdrivandeåtgärder

1. Kommissionen ska ha följande uppgifter:

(a)Anta nätverkets arbetsprogram på grundval av ett förslag från sekretariatet och övervaka dess genomförande.

(b)Stödja arbetet i de produktkontaktpunkter som avses i artikel 6.

(c)Samordna verksamheten för de centrala kontaktpunkter som avses i artikel 11.

(d)Stödja inrättandet och driften av de unionsprovningsanläggningar som avses i artikel 20.

(e)Tillämpa de instrument för internationellt samarbete som avses i artikel 35.

(f)Organisera samarbetet och ett effektivt utbyte av information och bästa praxis mellan marknadskontrollmyndigheterna.

(g)Utveckla och upprätthålla det system som avses i artikel 34, inbegripet gränssnittet till den gemensamma EU-miljö som avses i punkt 4 i den artikeln, och lämna information till allmänheten med hjälp av detta system.

(h)Organisera möten i styrelsen och de administrativa samordningsgrupper som avses i artikel 32.

(i)Bistå nätverket i förberedande eller kompletterande arbete i samband med genomförandet av marknadskontroller kopplade till tillämpningen av harmoniseringslagstiftningen, t.ex. studier, program, utvärderingar, riktlinjer, jämförande analyser, ömsesidiga besök, forskningsarbete, utveckling och underhåll av databaser, utbildning, laboratoriearbete, kvalifikationsprövning, provningar i samarbete mellan olika laboratorier och bedömningar av överensstämmelse, samt förbereda och bistå vid marknadskontrollkampanjer i unionen och liknande verksamhet.

(j)Organisera inbördes granskningar och gemensamma utbildningsprogram och underlätta personalutbyte mellan marknadskontrollmyndigheterna och där så är lämpligt med marknadskontrollmyndigheter i tredjeländer eller med internationella organisationer.

(k)Genomföra verksamhet enligt program för tekniskt stöd, samarbete med tredjeländer och främjande och stärkande av unionens åtgärder och system för marknadskontroll bland berörda parter inom unionen och på internationell nivå.

(l)Underlätta teknisk eller vetenskaplig expertis för att genomföra administrativt samarbete om marknadskontroll.

(m)På eget initiativ eller på begäran av styrelsen undersöka frågor om tillämpningen av denna förordning och utfärda riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis i syfte att främja en enhetlig tillämpning av denna förordning, också genom att fastställa standarder för minimisanktioner.

2.Styrelsen ska ha följande uppgifter:

(a)Fastställa prioriteringarna för gemensamma marknadskontrollåtgärder.

(b)Säkerställa samordningen och övervakningen av de administrativa samordningsgrupperna och deras verksamhet.

(c)Bistå vid upprättandet och genomförandet av sådana samförståndsavtal som avses i artikel 8.

(d)Anta arbetsordningar för sig själv och för de administrativa samordningsgrupperna.

3.De administrativa samordningsgrupperna ska ha följande uppgifter:

(a)Samordna genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen inom deras behörighetsområde.

(b)Säkerställa att genomdrivandeåtgärder som vidtas av nationella marknadskontrollmyndigheter följs upp i hela unionen.

(c)Öka marknadskontrollens effektivitet inom hela den inre marknaden med tanke på att det finns olika system för marknadskontroll i medlemsstaterna.

(d)Inrätta lämpliga kommunikationskanaler mellan nationella marknadskontrollmyndigheter och nätverket.

(e)Fastställa och samordna gemensamma åtgärder såsom gränsöverskridande marknadskontroll.

(f)Utveckla gemensam praxis och gemensamma metoder för en effektiv marknadskontroll.

(g)Informera varandra om nationella metoder och verksamhet avseende marknadskontroll och utveckla och främja bästa praxis.

(h)Kartlägga frågor av gemensamt intresse som rör marknadskontroll och föreslå gemensamma strategier att antas.

Artikel 34

Informations- och kommunikationssystem

1.Kommissionen ska utveckla och underhålla ett informations- och kommunikationssystem för insamling och lagring av information i en strukturerad form, om frågor som rör genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen. Kommissionen, de centrala kontaktpunkterna och de myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 26.1 ska ha tillgång till detta system.

2.De centrala kontaktpunkterna ska föra in följande uppgifter i systemet:

(a)Namn på marknadskontrollmyndigheterna i deras medlemsstat och dessa myndigheters behörighetsområden enligt artikel 11.1.

(b)Namn på de myndigheter som av deras medlemsstater utsetts att ansvara för kontroll av produkter vid unionens yttre gränser.

3.Marknadskontrollmyndigheterna ska föra in följande uppgifter i systemet:

(a)Uppgifter om de nationella strategier för marknadskontroll som utarbetas av respektive medlemsstat enligt artikel 13.

(b)Alla partnerskap som ingåtts av dem i enlighet med artikel 7.

(c)Resultaten från övervakning, översyn och bedömning av den marknadskontrollstrategi som utarbetas av respektive medlemsstat.

(d)Alla klagomål de tagit emot och rapporter de utfärdat om frågor som rör produkter som inte överensstämmer med kraven.

(e)I fråga om produkter som släpps ut på marknaden inom deras territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 i direktiv 2001/95/EG och artikel 19 i denna förordning, följande information:

i)    Varje fall av bristande överensstämmelse.

ii)    Uppgift om risker och den berörda ekonomiska aktörens identitet.

iii)    Varje eventuell risk som inte är begränsad till den egna medlemsstatens territorium.

iv)    Resultaten av provningar som genomförs av dem eller den berörda ekonomiska aktören.

v)    Uppgifter om frivilliga åtgärder som de ekonomiska aktörerna vidtagit.

vi)    Uppgifter om begränsande åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheten och, i tillämpliga fall, de sanktioner den inför.

vii)    Resultaten av kontakter med en ekonomisk aktör och uppföljningen av den ekonomiska aktören.

viii)    Underlåtenhet av en person som ansvarar för information om överensstämmelse att uppfylla kraven i artikel 4.3.

ix)    Underlåtenhet av tillverkare att uppfylla kraven i artikel 4.4.

(f)I fråga om produkter som förs in på unionsmarknaden för vilka förfarandet för övergång till fri omsättning i deras territorium tillfälligt har avbrutits i enlighet med artikel 27, följande information:

i)    Varje fall av bristande överensstämmelse.

ii)    Uppgift om eventuella risker och den berörda ekonomiska aktörens identitet.

iii)    Resultaten av provningar som genomförs av dem eller den berörda ekonomiska aktören.

iv)    Uppgifter om begränsande åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheten och, i tillämpliga fall, de sanktioner den inför.

v)    Resultaten av kontakter med en ekonomisk aktör och uppföljningen av den ekonomiska aktören.

vi)    Varje annan kontroll eller provning som utförts av eller på begäran av marknadskontrollmyndigheten.

vii)    En medlemsstats eventuella invändning i enlighet med tillämpligt förfarande för skyddsåtgärder i den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på produkten och en eventuell uppföljning.

4.Om det är relevant för genomdrivandet av harmoniseringslagstiftningen och i syfte att minimera risker och bekämpa bedrägerier, ska tullmyndigheterna extrahera ur de nationella tullsystemen och till informations- och kommunikationssystemet överföra uppgifter avseende hänförandet av produkter till tullförfarandet för övergång till fri omsättning och resultaten av kontroller som rör produktsäkerhet.

Kommissionen ska, inom ramen för den gemensamma EU-miljön för tullfrågor, utveckla ett elektroniskt gränssnitt för att möjliggöra överföringen av sådana uppgifter. Detta gränssnitt ska vara i drift [fyra år] från och med den dag då genomförandeakterna antas.

5.Marknadskontrollmyndigheterna ska erkänna giltigheten och använda sig av de provningsrapporter som utarbetats av eller för marknadskontrollmyndigheterna i andra medlemsstater och som registrerats i informations- och kommunikationssystemet.

6.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange närmare detaljer om genomförandet av punkterna 1-4 och fastställa de uppgifter som ska överföras i enlighet med punkt 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Artikel 35

Internationellt samarbete

1.Kommissionen får utbyta konfidentiell information med anknytning till marknadskontroll med tillsynsmyndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer om den har ingått avtal om sekretess som bygger på ömsesidighet med dessa myndigheter eller organisationer.

2.Kommissionen får inrätta en ram för samarbete och utbyte av utvald information som finns i det system för informationsutbyte som avses i artikel 12 i direktiv 2001/95/EG, med ansökarländer, tredjeländer eller internationella organisationer. Samarbetet eller informationsutbytet får bland annat avse följande:

(a)De metoder för riskbedömning som används och resultaten av produktprovningar.

(b)Samordnade produktåterkallelser eller liknande åtgärder.

(c)Åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter enligt artikel 15.

3.Kommissionen får godkänna ett särskilt system för produktrelaterade kontroller före export som utförs av ett tredjeland på produkter omedelbart före export till unionen i syfte att kontrollera att dessa produkter uppfyller kraven i den harmoniseringslagstiftning som är tillämplig på dem. Godkännandet får beviljas för en eller flera produkter, för en eller flera produktkategorier eller för produkter eller produktkategorier som tillverkas av vissa tillverkare.

4.Om ett sådant godkännande har beviljats får antalet och frekvensen av importkontroller av de produkter eller produktkategorier som avses i punkt 3 och som förs in på unionsmarknaden minskas.

Tullmyndigheter får emellertid utföra kontroller av dessa produkter eller produktkategorier när de förs in på unionsmarknaden, i syfte att säkerställa att de kontroller före export som ett tredjeland utför är effektiva för att fastställa överensstämmelsen med harmoniseringslagstiftningen.

5. Godkännandet får endast beviljas ett tredjeland enligt punkt 3 efter det att en revision inom unionen visar att följande villkor är uppfyllda:

(a)Produkter som exporteras till unionen från tredjelandet uppfyller de krav som fastställs i harmoniseringslagstiftningen.

(b)De kontroller som utförs i tredjelandet är tillräckligt effektiva och ändamålsenliga för att kunna ersätta eller reducera de dokumentkontroller och fysiska kontroller som föreskrivs i harmoniseringslagstiftningen.

6. Det godkännande som avses i punkt 3 ska ange vilken behörig myndighet i tredjelandet som ansvarar för utförandet av kontrollerna före export och denna behöriga myndighet ska vara motparten för alla kontakter med unionen.

7.Den behöriga myndighet som avses i punkt 6 ska säkerställa den officiella kontrollen av produkterna innan de förs in till unionen.

8.Om kontroller av produkter som avses i punkt 3 och som förs in på unionsmarknaden visar på betydande bristande överensstämmelse, ska marknadskontrollmyndigheterna omedelbart underrätta kommissionen genom det system som avses i artikel 34 och öka antalet kontroller av sådana produkter.

9. Kommissionen ska återkalla ett godkännande som beviljats enligt punkt 3 om det visar sig att de produkter som förs in på unionsmarknaden inte överensstämmer med harmoniseringslagstiftningen i ett betydande antal fall.

10. Kommissionen ska anta genomförandeakter för genomförandet av det system med produktrelaterade kontroller före export som avses i punkt 3 för att fastställa en mall för de intyg om överensstämmelse eller kontroll som ska användas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.

Kapitel IX

Finansiella bestämmelser

Artikel 36

Finansiering av verksamhet

1.Unionen ska finansiera utförandet av uppgifterna för det nätverk som avses i artikel 34.

2.Unionen får finansiera följande verksamhet i samband med tillämpningen av denna förordning:

(a)Arbetet i de produktkontaktpunkter som avses i artikel 6.

(b)Inrättandet och driften av de unionsprovningsanläggningar som avses i artikel 20.

(c)Utveckling av de instrument för internationellt samarbete som avses i artikel 35.

(d)Utarbetande och uppdatering av bidrag till riktlinjer om marknadskontroll.

(e)Tillhandahållandet av teknisk eller vetenskaplig expertis till kommissionens i syfte att bistå kommissionen i genomförandet av ett administrativt samarbete om marknadskontroll.

(f)Genomförandet av de nationella strategier för marknadskontroll som avses i artikel 13 och medlemsstaternas och unionens marknadskontrollkampanjer.

(g)Verksamhet som genomförs enligt program för tekniskt stöd, samarbete med tredjeländer och främjande och stärkande av unionens åtgärder och system för marknadskontroll bland berörda parter inom unionen och på internationell nivå.

3.Finansieringen av det elektroniska gränssnitt som avses i artikel 34.4 ska delas mellan unionen och medlemsstaterna. Unionen ska ansvara för finansieringen av den centrala modulen och kopplingen till nätverket. Medlemsstaterna ska ansvara för finansieringen av anpassningen av deras nationella system.

4.Unionens ekonomiska stöd till verksamhet inom ramen för denna förordning ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 61 , antingen direkt, eller genom att budgetgenomförandeuppgifter delegeras till de enheter som anges i artikel 58.1 c i den förordningen.

5.De medel som anslås till den verksamhet som avses i denna förordning ska fastställas varje år av budgetmyndigheten inom den gällande budgetramen.

6.De medel som budgetmyndigheten fastställer för finansieringen av marknadskontroll får också täcka de utgifter för förberedande arbete, övervakning, kontroll, revision och utvärdering vilka krävs för förvaltningen av de åtgärder som avses i denna förordning och för förverkligande av målen. Dessa utgifter ska bland annat omfatta genomförandet av studier, anordnandet av expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive kommunikation av unionens politiska prioriteringar vad gäller de allmänna målen för marknadskontrollen, utgifter kopplade till it-nätverk som fokuserar på bearbetning och utbyte av information, tillsammans med alla övriga tekniska och administrativa stödutgifter som kommissionen ådrar sig.

Artikel 37

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt denna förordning.

3.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 883/2013 62 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 63 , göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för denna förordning.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

Kapitel X

Slutbestämmelser

Artikel 38

Tillämpligheten av förordning (EG) nr 765/2008 och ändringar av harmoniseringslagstiftning

Artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska inte tillämpas på den harmoniseringslagstiftning som anges i bilagan.

Artikel 39

Ändringar av direktiv 2004/42/EG

Artiklarna 6 och 7 i direktiv 2004/42/EG ska utgå.

Artikel 40

Ändringar av direktiv 2009/48/EG

Direktiv 2009/48/EG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 40 ska utgå.

2.Artikel 42.1 ska utgå.

3. Artikel 44 ska utgå.

Artikel 41

Ändringar av direktiv 2010/35/EU

Direktiv 2010/35/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 16 ska utgå.

2.Artikel 30.1 ska utgå.

Artikel 42

Ändringar av förordning (EU) nr 305/2011

Artikel 56.1 i förordning (EU) nr 305/2011 ska utgå.

Artikel 43

Ändringar av förordning (EU) nr 528/2012

I artikel 65.1 i förordning (EU) nr 528/212 ska den andra meningen ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/[XX för in denna förordnings nummer]* ska tillämpas i överensstämmelse med detta.

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/[XX för in denna förordnings nummer] av den [för in datum och fullständig titel samt EUT-hänvisning i parentes].”

Artikel 44

Ändringar av direktiv 2013/29/EU

Direktiv 2013/29/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 38.2 ska utgå.

2.I artikel 39.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 45

Ändringar av direktiv 2013/53/EU

Direktiv 2013/53/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 43 ska utgå.

2.I artikel 44.1 ska femte stycket utgå.

Artikel 46

Ändringar av direktiv 2014/28/EU

Direktiv 2014/28/EU ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 41 ska första stycket utgå.

2.I artikel 42.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 47

Ändringar av direktiv 2014/29/EU

Direktiv 2014/29/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 34 ska utgå.

2.I artikel 35.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 48

Ändringar av direktiv 2014/30/EU

Direktiv 2014/30/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 37 ska utgå.

2.I artikel 38.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 49

Ändringar av direktiv 2014/31/EU

Direktiv 2014/31/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 36 ska utgå.

2.I artikel 37.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 50

Ändringar av direktiv 2014/32/EU

Direktiv 2014/32/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 41 ska utgå.

2.I artikel 42.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 51

Ändringar av direktiv 2014/33/EU

Direktiv 2014/33/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 37 ska utgå.

2.I artikel 38.1 ska femte stycket utgå.

Artikel 52

Ändringar av direktiv 2014/34/EU

Direktiv 2014/34/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 34 ska utgå.

2.I artikel 35.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 53

Ändringar av direktiv 2014/35/EU

Direktiv 2014/35/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 18 ska utgå.

2.I artikel 19.1 ska tredje stycket utgå.

Artikel 54

Ändringar av direktiv 2014/53/EU

Direktiv 2014/53/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 39 ska utgå.

2.I artikel 40.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 55

Ändringar av direktiv 2014/68/EU

Direktiv 2014/68/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 39 ska utgå.

2.I artikel 40.1 ska tredje stycket utgå.

Artikel 56

Ändringar av direktiv 2014/90/EU

Direktiv 2014/90/EU ska ändras på följande sätt:

1.    Artikel 12.10 ska utgå.

2.Artikel 25.1 ska ersättas med följande:

”1. När det gäller marin utrustning ska medlemsstaterna genomföra marknadskontroll i enlighet med EU:s rambestämmelser för marknadskontroll som fastställs i förordning [den nya genomdrivandeförordningens nummer], med förbehåll för punkterna 2 och 3 i denna artikel.”

3. Artikel 25.4 ska utgå.

4.I artikel 26.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 57

Ändringar av förordning (EU) 2016/424

Förordning (EU) 2016/424 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 39 ska utgå.

2.I artikel 40.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 58

Ändringar av förordning (EU) 2016/425

Förordning (EU) 2016/425 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 37 ska utgå.

2.I artikel 38.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 59

Ändringar av förordning (EU) 2016/426

Förordning (EU) 2016/426 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 36 ska utgå.

2.I artikel 37.1 ska fjärde stycket utgå.

Artikel 60

Ändringar av förordning (EU) 2017/1369

Förordning (EU) 2017/1369 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 8.1 och 8.3 ska utgå.

2.I artikel 9.2 ska andra stycket utgå.

Kapitel XI

Sanktioner, utvärdering, kommittéförfarande, ikraftträdande och tillämpning

Artikel 61

Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelser i denna förordning som inför skyldigheter för ekonomiska aktörer och för överträdelser av bestämmelser i harmoniseringslagstiftningen för produkter som omfattas av denna förordning som inför skyldigheter för ekonomiska aktörer när det i den lagstiftningen inte föreskrivs sanktioner, och de ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder senast den 31 mars 2020 samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

2.När ett beslut fattas om att införa en sanktion i varje enskilt fall ska vederbörlig hänsyn tas till följande:

(a)Den finansiella situationen för små och medelstora företag.

(b)Den bristande överensstämmelsens karaktär, allvarlighet och varaktighet med beaktande av den skada som slutanvändarna åsamkats.

(c)Om överträdelsen skett med uppsåt eller genom oaktsamhet.

(d)Graden av samarbete som den ekonomiska aktören visat under den undersökning som utförs av marknadskontrollmyndigheterna.

(e)Eventuella relevanta liknande överträdelser som tidigare begåtts av den ekonomiska aktören.

3.Sanktionerna får skärpas om den ekonomiska aktören tidigare har begått en liknande överträdelse och får inbegripa straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser av harmoniseringslagstiftningen.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att ekonomiska sanktioner vid avsiktliga överträdelser av harmoniseringslagstiftningen åtminstone uppväger den ekonomiska fördel som uppkommer genom överträdelsen.

5.Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att sanktioner kan införas om den ekonomiska aktören underlåter eller vägrar att samarbeta vid marknadskontroller.

Artikel 62

Utvärdering

Senast den [31 december 2024] och därefter vart femte år ska kommissionen genomföra en utvärdering av denna förordning i förhållande till dess mål och lägga fram en rapport om de huvudsakliga resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. 

Rapporten ska bedöma om denna förordning har uppnått sina mål, i synnerhet när det gäller att minska antalet produkter på unionsmarknaden som inte överensstämmer med kraven, säkerställa en ändamålsenlig och effektiv tillämpning av harmoniseringslagstiftningen inom unionen, förbättra samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och stärka kontrollerna av produkter som förs in på unionsmarknaden, samtidigt som förordningens inverkan på företag och i synnerhet på små och medelstora företag beaktas. Dessutom bör utvärderingen även bedöma effektiviteten av den marknadskontroll som unionen finansierar med hänsyn till kraven i unionens politik och lagstiftning.

Artikel 63

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 64

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 

Den ska tillämpas från och med [den 1 januari 2020]. 

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 64  

02 03 Den inre marknaden för varor och tjänster

1.3Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd 

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 65  

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4Mål

1.4.1Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

I strategin för den inre marknaden (Att förbättra den inre marknaden: bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)555/2) tillkännagav kommissionen ett initiativ för att stärka marknadskontrollen av produkter för att bekämpa det ökande antalet olagliga och icke-överensstämmande produkter på marknaden som snedvrider konkurrensen och utsätta konsumenterna för risker. Detta förslag syftar till att stärka produktöverensstämmelsen genom att ge rätt incitament till de ekonomiska aktörerna, öka kontrollerna av överensstämmelse och främja ett närmare samarbete över gränserna från genomdrivandemyndigheternas sida, bland annat genom samarbete med tullmyndigheterna.

Detta förslag utgör en del av det s k varupaketet och bör betraktas mot bakgrund av det fjärde prioriterade politikområdet inom ramen för Jean-Claude Junckers agenda för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring, dvs. en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas.

1.4.2Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr…

1.    Förstärka samarbetet rörande marknadskontroll mellan genomdrivandemyndigheterna, och minska fragmentering och ineffektivitet.

2.    Öka den operativa kapaciteten, förbättra effektiviteten och tillgången till resurser för gränsöverskridande kontroller och samordning av genomdrivandet.

3.    Förstärka redskapen för genomdrivande, göra det möjligt för marknadskontrollmyndigheterna att använda mer avskräckande, effektiva och framtidssäkert verktyg.

4.    Främja överensstämmelsen med EU:s lagstiftning om andra produkter än livsmedel, förbättra tillgången till information om överensstämmelse och stöd till företag.

Målen omfattar marknadskontrollen inom EU och vid de yttre gränserna och omfattar såväl digitala som traditionella leveranskedjor.

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget väntas stärka ramen för marknadskontroll och leda till en minskning av antalet produkter på den inre marknaden som inte överensstämmer med kraven.

Medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter kommer oftare kunna återanvända bevis och kopiera begränsande åtgärder från andra medlemsstater, vilket möjliggör kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster.

Unionsnätverket för produktöverensstämmelse kommer att hjälpa marknadskontrollmyndigheterna att genomföra mer samordnade gränsöverskridande kontrollkampanjer, på grundval av en bättre prioritering av gemensamma åtgärder och förbättrad informationsinhämtning. Detta kommer att möjliggöra en bättre integrering av en dimension av EU:s inre marknad i de nationella kontrollerna och göra EU-övergripande åtgärder mer synliga.

Enhetligheten i genomdrivandet på produkter som handlas i unionen och på importen kommer att öka tack vare samordningen av genomdrivandet med hjälp av nätverket. I sin tur kommer företag som bedriver handel över gränserna att gynnas av mer rättvisa konkurrensvillkor, rättssäkerhet och förutsebarhet.

Konsumenter och företag kommer att lättare få tillgång till information och företag kommer att få stöd för att hjälpa dem att efterleva unionens produktlagstiftning.

1.4.4Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

   Nivån på överensstämmelsen per medlemsstat/sektor och för näthandel och import (förbättringar i tillgången till och kvaliteten på informationen i medlemsstaternas genomdrivandestrategier, framsteg när det gäller att minska den bristande överensstämmelsen)

   Antalet samordande kontrollkampanjer och deras resultat (upptäckta överträdelser, korrigerande åtgärder)

   Marknadskontrollmyndigheternas användning av mekanismerna för ömsesidig hjälp (antal tillfällen, typer, tidslinjer, resultat) och antal åtgärder som vidtas av andra myndigheter som kopierats i varje medlemsstat

   Företagens medvetenhet om/förståelse av produktreglerna

   Antal frivilliga åtgärder som registrerats på den gemensamma webbplatsen om frivilliga åtgärder

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Vid bedömningen av ramen för marknadskontroll konstaterades viktiga brister huvudsakligen orsakade av följande fyra faktorer: 1. fragmentering och begränsad samordning av marknadskontrollen i EU, 2. begränsade resurser för marknadskontrollmyndigheterna, 3. låg avskräckande effekt av de nuvarande verktygen för genomdrivande, särskilt vad gäller import från tredjeländer och näthandel och 4. allvarliga informationsbrister (dvs. bristande kunskap om regler hos företag och begränsad öppenhet när det gäller produkternas överensstämmelse). För att motverka dessa problem föreslås följande åtgärder:

– En effektiv mekanism för begäran om ömsesidig hjälp mellan marknadskontrollmyndigheter i olika medlemsstater samt om överföring av bevis och beslut vad gäller genomdrivande.

– En administrativ stödstruktur för att samordna och genomföra gemensamma genomdrivandeåtgärder (unionsnätverket för produktöverensstämmelse), medlemsstaternas genomdrivandestrategier, resultatindikatorer och inbördes granskningar.

– Gemensamma utrednings- och genomdrivandebefogenheter för marknadskontrollmyndigheterna och skyldigheten för tillverkarna att utse en person som ansvarar för information om överensstämmelse inom EU.

– Mer systematiskt offentliggörande av begränsande åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheterna och återvinning av kostnader för kontroller av icke överensstämmande produkter.

– En utvidgning av produktkontaktpunkternas rådgivning till företag, en webbplats om frivilliga åtgärder som företagen vidtagit för farliga produkter och digital spridning av information om överensstämmelse av tillverkare och importörer.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Genomdrivandet av unionens harmoniseringslagstiftning på den inre marknaden skapar stora utmaningar för de offentliga myndigheterna eftersom deras åtgärder begränsas av de jurisdiktionella gränserna, samtidigt som många företag genomför affärer i flera medlemsstater eller på EU-nivå. För att öka nivån av överensstämmelse på marknaden är varje medlemsstat beroende på marknadskontrollen i grannländerna. Följaktligen kan brister i organisationen av marknadskontrollen i en medlemsstat allvarligt undergräva de insatser som görs i andra medlemsstater för att hålla produkter som inte överensstämmer med kraven borta från marknaden. Detta skapar en svag länk i kedjan.

För att säkerställa ett enhetligt genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning i hela unionen och effektivt hantera bristande överensstämmelse som sträcker sig över flera medlemsstater är det därför nödvändigt att samordna de offentliga genomdrivandeåtgärderna. Den fråga som behandlas har därför gränsöverskridande aspekter som inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom medlemsstaternas enskilda agerande, eftersom de inte kan säkerställa samarbete och samordning genom att agera på egen hand, utan måste uppnås på unionsnivå.

1.5.3Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Vid bedömningen av den befintliga ramen för marknadskontroll, särskilt förordning (EG) nr 765/2008, drogs slutsatsen att den inte är helt effektiv i förhållande till dess strategiska mål att stärka skyddet av allmänna intressen och säkerställa lika konkurrensvillkor för ekonomiska aktörer genom att minska antalet produkter som inte överensstämmer med kraven på den inre marknaden. Tillgängliga uppgifter tyder istället på ett kvarstående problem och eventuellt en ökning av produkter som inte överensstämmer med kraven. Som en följd ger inte den befintliga marknadskontrollen den förväntade ökade säkerheten för konsumenter/användare eller lika konkurrensvillkor för företagen. De viktigaste bristerna som konstaterades var otillräcklig samordning och otillräckligt samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter och medlemsstater, bristande enhetlighet och fullständighet i marknadskontrollen och gränskontroller av importerade produkter. Det finns begränsade resurser tillgängliga för marknadskontroll och de varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, med en direkt inverkan på de kontroller som marknadskontrollmyndigheterna kan utföra. Övergripande skillnader i tillvägagångssättet för marknadskontroll i olika medlemsstater kan minska företagens vilja att följa reglerna och diskriminerar företag som följer reglerna jämfört med dem som inte gör det.

Definitionerna i förordning (EG) nr 765/2008 är i allmänhet tydliga och ändamålsenliga, men de är inte fullständiga och aktuella, i synnerhet när det gäller behovet av att även omfatta näthandel.

Utvärderingen indikerade i allmänhet att fördelarna med en enda unionsrättsakt om harmonisering av marknadskontroll i stället för flera olika nationella rättsakter allmänt erkändes. Men förordningens potential att uppnå ett europeiskt mervärde fullt ut hämmas fortfarande av den suboptimala nivån på det gränsöverskridande utbytet av information och samarbetet, och av avsaknaden av ett enhetligt genomförande av ramen för marknadskontroll på nationell nivå.

1.5.4Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget är ett av initiativen i kommissionens strategi för den inre marknaden.

Förslaget säkerställer en bättre anpassning till bestämmelserna i EU:s tullkodex som trädde i kraft 2013. Förslaget beaktar de nya mekanismer som förs fram i kodexen för samordning och samarbete mellan olika organ, lättnader för betrodda aktörer med goda tidigare resultat och utvidgade riskbedömningar, också inom tullunionen, för att göra kontrollerna effektivare och mer ändamålsenliga.

Förslaget är i full överenstämmelse och förenligt med befintlig EU-politik och aktuella förslag för att stärka genomdrivandet inom andra områden, såsom kontroller av livsmedel och foder, konsumentskyddssamarbete och konkurrens.

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

◻Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

◻Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period från 2020 till 2022 beräknas genomförandet nå en fullskalig nivå.

1.7Planerad metod för genomförandet 66  

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☒inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

◻via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻tredjeländer eller organ som de har utsett

◻internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻EIB och Europeiska investeringsfonden

◻organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻offentligrättsliga organ

◻privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Det it-verktyg som kopplar samman marknadskontrollmyndigheter och kommissionen kommer att stärkas av förslaget (artikel 34, informations- och kommunikationssystem). Genom användning av it-verktyget kan övervakning av den operativa aktiviteten äga rum fortlöpande på ett effektivt sätt. Övervakningen genom it-verktyget kommer att kompletteras genom arbetet i unionsnätverket för produktöverensstämmelse som inrättas genom denna förordning och medlemsstaternas tillhandahållande av mer tillförlitlig och heltäckande information om efterlevnad och genomdrivandeverksamhet som en del av sina nationella strategier. Unionsnätverket för produktöverensstämmelse kommer att upprätta och övervaka övergripande resultatindikatorer och utföra inbördes utvärderingar.

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.2.1Risker som identifierats

Operativa risker när det gäller it-verktyget: risken att it-systemet misslyckas med att effektivt stödja samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheterna och unionsnätverket för produktöverensstämmelse.

2.2.2Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Effektiva förfaranden för it-förvaltning, som aktivt engagerar dem som använder systemen.

2.2.3Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Kostnaderna för kontroller är försumbara jämfört med anslagen för utvecklingen av it-verktyget.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De åtgärder som genomförs av kommissionen kommer att bli föremål för förhands- och efterhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Avtal och kontrakt som finansierar genomförandet av denna förordning kommer att uttryckligen ge kommissionen, inklusive Olaf, och revisionsrätten rätt att utföra revisioner, kontroller på plats och inspektioner.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ avanslag

Bidrag

Kapitel 02 03

Inre marknad för varor och tjänster

Diff./Icke-diff 67 .

från Eftaländer 68

från kandidatländer 69

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

1a

02 03 01 Inre marknad för varor och tjänster

Differentierade

JA

NEJ

NEJ

NEJ

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Utgifterna i denna finansieringsöversikt är begränsade till den aktuella fleråriga budgetramen fram till och med 2020. Med tanke på de ekonomiska begränsningarna i den nuvarande fleråriga budgetramen, måste anslagen åtminstone delvis täckas av omfördelningar under det årliga budgetförfarandet. Preliminära beräkningar av de långsiktiga finansiella konsekvenserna av åtgärderna i detta förslag anges i konsekvensbedömningen.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer

1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD GROW

År
2020 70

År
-

År
-

•Driftsanslag

02 03 01 Den inre marknaden för varor och tjänster – Unionsnätverket för produktöverensstämmelse

Åtaganden

(1)

4,450

Betalningar

(2)

2,910

02 03 01 Den inre marknaden för varor och tjänster – Andra åtgärder för överensstämmelse och genomdrivande (pilotstrategier, benchmarkingstudie)

Åtaganden

(1a)

4,000

Betalningar

(2a)

1,700

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 71  

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA anslag
för GD GROW

Åtaganden

=1+1a +3

8,450

Betalningar

=2+2a

+3

4,610

TOTALT

År
2020 72

År
-

År
-



TOTALA driftanslag

Åtaganden

(4)

8,450

Betalningar

(5)

4,610

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

TOTALA anslag för RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

=4+ 6

8,450




Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020

År
-

År
-

GD: GROW

Personalresurser

0,787

Sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse

3,246

• Personalresurser (totalt)

4,033

•Övriga administrativa utgifter

0,093

TOTALT GD GROW

4,126

6,752

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen 

(summa åtaganden = summa betalningar)

4,126

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020 73

År
-

År
-

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen 

Åtaganden

12,576

Betalningar

8,736

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
-

År
-

RESULTAT

Typ 74

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

SPECIFIKT MÅL nr 1 75

.    Förstärkt samarbete rörande marknadskontroll mellan genomdrivandemyndigheterna, och minska fragmenteringen och ineffektiviteten.

SPECIFIKT MÅL nr 2 76

.    Öka den operativa kapaciteten, förbättra effektiviteten och tillgängliga resurser för gränsöverskridande kontroller och samordning av genomdrivandet.

Nationella pilotgenomdrivandestrategier

(antal medfinansierade pilotstrategier/år)

3

3,000

Indikatorer för inbördes utvärdering/resultat (grundscenario)

1

1,000

Unionsnätverket för produktöverensstämmelse
(huvudindikator: antal gemensamma kontrollkampanjer)*

15

4,450

SPECIFIKT MÅL nr 3 77

.    Förstärka redskapen för genomdrivande, göra det möjligt för marknadskontrollmyndigheterna att använda mer avskräckande, effektiva och framtidssäkert verktyg.

SPECIFIKT MÅL nr 4 78

.    Främja överensstämmelsen med EU:s lagstiftning om andra produkter än livsmedel, förbättra tillgången till information om överensstämmelse och stöd till företag.

Europeisk webbplats om frivilliga åtgärder (antal meddelanden)

TOTAL KOSTNAD

8,450

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1Sammanfattning

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020 79

År
-

År
-

År
-

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

4,033

Övriga administrativa utgifter

0,093

Delsumma RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

4,126

För belopp utanför RUBRIK 5 80
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter av administrativ natur

Delsumma
för belopp utanför RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

4,126

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År
2020

År
-

År
-

År

-

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

•Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna - GROW)

5,7

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna - GROW - Sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse)

22

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 81

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

3

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy  82

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

30,7

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda (kommissionen)

I uppstartsfasen (2020–2022): utarbetande av genomförandeakter/delegerade akter, inrättande av unionsnätverket för produktöverensstämmelse, nationella pilotstrategier för genomdrivande, undersökning för att fastställa referensvärden för resultatindikatorer och övervakning av förordningen.

Handläggare (AD) på sekretariatet för unionsnätverket för produktöverensstämmelse, teknisk och rättslig analys av marknadskontroll, tillsyn och utformning av it- och datasystem.

Assistenter (AST) för stöd till anordnandet av möten, administrativa och finansiella uppgifter.

Extern personal

Kontraktsanställda – rutinmässigt it-underhåll och särskilda utvecklingsprojekt

Utstationerade nationella experter – förvaltning av gemensamma åtgärder, specifik sakkunskap avseende marknadskontroll. Möjlighet att rekrytera utstationerade nationella experter till nätverket hålls öppen, som ett alternativ till den nationella sakkunskapen. Marknadskontrollmyndigheterna saknar för närvarande resurser så att det är mycket osäkert att de kan utstationera personal till nätverket, särskilt under nätverkets inledande faser.

Beräknad infasning av personal i uppstartsfasen av unionsnätverket för produktöverensstämmelse (kommissionen står värd för sekretariatet) under perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen till och med 2020.

Tjänstegrupper och grader

År 2020

År -

År -

AD 9-15

1

AD 5-12

17

AD totalt

18

AST 1-11 / AST/SC 1-6

4

AST/SC totalt

4

TOTALSUMMA

22

Beräknad infasning av personal i uppstartsfasen och den totala personalen i unionsnätverket för produktöverensstämmelse – Extern personal

Kontraktsanställda

År 2020

År -

År -

Tjänstegrupp III/IV

3

Totalt

3

Utstationerade nationella experter

År 2020

År -

År -

Totalt

pm

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[...]

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[...]

3.2.5Bidrag från tredje part

☒Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

□Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
N

År
N+1

År
N+2

År
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering



3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

·    Påverkan på egna medel

·    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 83

År
N

År
N+1

År
N+2

År
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[...]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[...]

BILAGA TILL FINANSIERINGSÖVERSIKTEN

Benämning på förslaget/initiativet:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter

(1)STORLEK PÅ OCH KOSTNAD FÖR PERSONALBEHOVET

(2)KOSTNAD FÖR ÖVRIGA ADMINISTRATIVA UTGIFTER

(3)METOD FÖR BERÄKNING AV KOSTNADERNA

(a)Personalresurser

(b)Övriga administrativa utgifter

(4)SAMMANFATTNING av samtliga KOSTNADER (personal, övriga administrativa utgifter och driftsutgifter)

Bilagan ska fogas till finansieringsöversikten under internremissen.

Tabellerna i den används som källa för tabellerna i finansieringsöversikten. De är avsedda uteslutande för internt bruk inom kommissionen.

(1)Kostnad för personalbehovet    

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023 och därefter

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna - GROW)

AD

5

0,690

5

0,690

4,5

0,621

4

0,552

AST

0,7

0,097

0,7

0,097

0,5

0,069

0,5

0,069

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna - GROW - Sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse)

AD

18

2,484

33

4,554

42

5,796

42

5,796

AST

4

0,552

7

0,966

10

1,380

10

1,380

33 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) JUST – portal för offentliggörande av frivilliga åtgärder som ekonomiska aktörer vidtagit)

AD

0,5

0,069

0,5

0,069

0,5

0,069

AST

XX 01 01 02 (vid delegationer)

AD

AST

 Extern personal 84

XX 01 02 01 (ramanslag) sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse

KONTRAKTSANSTÄLLDA

3

0,210

5

0,350

7

0,490

7

0 490

UTSTATIONERADE NATIONELLA EXPERTER

pm

pm

pm

pm

pm

pm

pm

pm

VIKARIER

XX 01 02 02 (vid delegationer)

KONTRAKTSANSTÄLLDA

LOKALANSTÄLLDA

UTSTATIONERADE NATIONELLA EXPERTER

VIKARIER

UNGA EXPERTER

Annan budgetrubrik (ange vilken)

Delsumma – RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

30,7

4,033

51,2

6,726

64,5

8,425

64

8,356

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

(2)Kostnad för övriga administrativa utgifter

   Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020

År
2021

År
2022

År
från 2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen
(jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

   vid huvudkontoret

02 01 02 11 01 – Utgifter för tjänsteresor och representation

0,003

0,005

0,008

0,008

XX 01 02 11 02 - Kostnader för konferenser och möten

02 01 02 11 03 - Kommittéer 85  

0,090

0,090

0,030

pm

XX 01 02 11 04 - Studier och samråd

XX 01 02 11 05 – Informations- och förvaltningssystem

XX 01 03 01 – IKT-utrustning och tjänster 86

Andra budgetrubriker (ange vid behov)

   Vid unionens delegationer

XX 01 02 12 01 – Kostnader för tjänsteresor, konferenser och representation

XX 01 02 12 02 – Vidareutbildning för anställda

XX 01 03 02 01 – Förvärv, hyra och därmed sammanhängande utgifter

XX 01 03 02 02 – Utrustning, möbler, materiel och tjänster

Delsumma RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

0,093

0,095

0,038

0,008

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

TOTALT

RUBRIK 5 och utanför RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

4,126

6,821

8,463

8,364

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

(3)Metod för beräkning av kostnaderna

(a)Personalresurser

I denna del beskrivs den beräkningsmetod som använts för uppskattning av personalbehovet (antaganden om arbetsbörda, inklusive specifika arbeten (arbetsbeskrivningar i Sysper 2), personalkategorier och motsvarande genomsnittliga kostnader).

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

Anm. De genomsnittliga kostnaderna för varje personalkategori vid huvudkontoret finns på BudgWeb:

https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/pre/legalbasis/Pages/pre-040-020_preparation.aspx

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Kommittéförvaltning, genomförande/delegerade akter: 1 AD, 0,2 AST under 2020; 1 AD, 0,2 AST under 2021, 0,5 AD under 2022

Nationella pilotstrategier för genomdrivande, resultatindikatorer, referensnivåstudie: 

första pilotprojekt under 2020: 1 AD , 2020 och 2021

Fortsatt stöd till nya strategier från 2021 och framåt (1AD)

Marknadskontrollstrategi

Strategiutveckling för marknadskontroll, utvidgning och internationella aspekter, övervakning av genomförandet av förordningen. Kommissionens representation i styrelsen för produktöverensstämmelse i unionen och samverkan med nätverket. Hantering av begäran om ömsesidigt bistånd/skyddsåtgärder, uppföljning av resultat av inbördes utvärderingar: 3 AD/år, 0,5 AST från och med 2020

Sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse:

AD-personal: 18 under 2020, +15 (33 totalt) under 2021, +9 (42 totalt) under 2022. Från och med 2023 och därefter: 42

AST-personal: 4 under 2020, +3 (7 totalt) under 2021, +3 (10 totalt) under 2022. Från och med 2023 och därefter: 10

DGJUST Frivilliga portalen RAPEX övervakning/kontroll av innehåll: 0,5 AD/år från och med 2021

Extern personal

Unionsnätverket för produktöverensstämmelse

Kontraktsanställda 2020: 3, 2021: + 2 (totalt 5), 2022: + 2 (totalt 7). från 2023: 7/år totalt.

Utstationerade nationella experter pm. Utstationerade nationella experter kan vara värdefulla för unionsnätverket för produktöverensstämmelse, men är svåra att beräkna, i synnerhet för uppstartsfasen av nätverket. Antalet anställda som myndigheterna kan utstationera för att utgöra en del av nätverket är osäkert. Ett centralt problem som nätverket bör övervinna är de mycket begränsade resurser som myndigheterna kan ställa till förfogande för gränsöverskridande samarbete (dvs. begränsat antal kandidater för ordförande i ADCO, projektsamordnare, och begränsade färdigheter för EU-projektsamordning). Möjligheten för utstationeringar bör dock hållas öppen (pm).

Anm.: ingen extern personal beräknad för rubrik 5 för intern it-personal - belastar poster i driftsbudgeten

(del av it-kostnaderna för unionsnätverket för produktöverensstämmelse. DGJUST underhåll av den frivilliga portalen Rapex: 0,2 kontraktsanställd/år från 2021 och framåt (konsumentprogrammet 33 04 i nuvarande fleråriga budgetram)

Belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

Enbart tjänster som finansieras via forskningsbudgeten 

Extern personal

(b)Övriga administrativa utgifter

Ange vilken beräkningsmetod som använts för varje budgetpost.

Ange särskilt vilka antaganden de bygger på (antal möten per år, genomsnittliga kostnader etc.).

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

Kommittésammanträden: för diskussioner, antagande av genomförandeakter/delegerade akter

30 000 euro/möte

2020: 3 möten, 2021: 3 möten, 2022: 1 möte.

Kostnader för tjänsteresor

Kommissionens sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse - resor till sammanträden som hålls i medlemsstaterna, internationella möten och samarbete om genomdrivande: Kostnader för tjänsteresor: 4/år 2020 à 750 EUR = 3 000 EUR, 6/år 2021 à 750 EUR = 4 500 EUR, 10/år från 2022 à 750 = 7 500 EUR

Belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

(4)SAMMANFATTNING av samtliga KOSTNADER (personal, övriga administrativa utgifter och driftsutgifter)

I detta avsnitt ges en sammanfattning av beräknad påverkan på personalbehov, andra administrativa kostnader och utgifter i samband med driftsbudgeten i inrättandefasen (till 2020 som ingår i den nuvarande fleråriga budgetramen) och de beräknade årliga kostnaderna när den fullständiga genomförandefasen nås från 2023 och framåt:

a) Indikativa driftsanslag (till 2025):

År
2020 87

År
2021

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

Unionsnätverket för produktöverensstämmelse

Åtaganden

4,450

6,950

9,450

9,950

9 950

9 950

Andra åtgärder för överensstämmelse och genomdrivande (pilotstrategier, benchmarkingstudie)

Åtaganden

4,000

3,000

3,000

3 000

3 000

3 000

Stöd till tullunionens funktion och modernisering – inrättandekostnader för gränssnitt marknadskontrollmyndigheter-tullmyndigheter (inkl. gemensam miljö)

Åtaganden

0,550

0,660

0,560

0,710

0,710

Portalen för offentliggörande av frivilligåtgärder av ekonomiska aktörer

Åtaganden

0,059

0,029

0,029

0,029

0,029

TOTALA driftanslag

Åtaganden

8,450

10,559

13,139

13 539

13 689

13,689

 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Åtgärder och resultat

År
2020

År
2021

År
2022

Varje år
från 2023 och framåt

Typ 88

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

SÄRSKILDA ÅTGÄRDER

Nationella strategier

(antal medfinansierade pilotstrategier/år)

3

3,000

3

3,000

3

3,0000

3

3,000

Indikatorer för inbördes utvärdering/resultat (grundscenario)

1

1,000

Unionsnätverket för produktöverensstämmelse
(huvudindikator: antal gemensamma kontrollkampanjer)*

15

4,450

20

6,950

30

9,450

30 -40

9,950

Inrättandekostnader för gränssnitt marknadskontrollmyndigheter-tullmyndigheter
(2021-2025)

1

0,550

1

0,660

1

0,660
(genomsnitt/år 2023-2025)

Europeisk webbplats om frivilliga åtgärder (antal meddelanden)

250

0,059

500

0,029

800

0,029

TOTAL KOSTNAD

8,450

10,559

13,139

13,639

* Centrala uppgifter och resultat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse

Strategi & arbetsprogram (organisation av unionsnätverkets styrelsemöten, prioriteringar för gemensamma insatser, marknadsstudier, resultatindikatorer, inbördes utvärderingar av nationella genomdrivandestrategier): 2-3 möten/år; 2–3 studier/år; 5 fördjupade granskningar/år.

Samordning av genomdrivande och stöd till gemensamma insatser (stöd till administrativa samordningsgrupper, finansiering av gemensamma kontrollkampanjer, gemensam upphandling, övervakning av begäran om ömsesidig hjälp): 30–40 samordnade kontrollkampanjer/år, 2–3 gemensamma upphandlingar/partnerskapsprojekt (5 årsperiod).

Internationellt samarbete (utvecklingen av protokoll för genomdrivandesamarbete, utbyte av information och bästa praxis): 3 samarbetsprotokoll (5 årsperiod).

Utbildning (kartläggning av utbildningsbehov för marknadskontroll, kurser, e-lärande).

Spridning, utveckling och förvaltning av kommunikations- och it-verktyg, inklusive informationsutbyte och sammankoppling av marknadskontroll- och tullsystem. (Inrättningskostnader för gränssnitt marknadskontrollmyndigheter och tull (t.ex. gemensam miljö) uppgår i genomsnitt till cirka 640 000 euro/år och skulle spridas ut över 5 år, t.ex. 2021–2025).

b) Personalkostnader och andra administrativa kostnader:

År
2020

År
2021

År
2022

Varje år
från 2023 och framåt

GD: GROW

Personalresurser

0,787

0,787

0,690

0,621

Sekretariat för unionsnätverket för produktöverensstämmelse

3,246

5,870

7,666

7,666

• Personalresurser (totalt)

4,033

6,657

8,356

8,287

•Övriga administrativa utgifter

0,093

0,095

0,038

0,008

TOTALT GD GROW

4,126

6,752

8,394

8,295

GD: JUST

• Personalresurser

0,069

0,069

0,069

•Övriga administrativa utgifter

GD JUST TOTALT

Anslag

0,069

0,069

0,069

TOTALA anslag

(summa åtaganden = summa betalningar)

4,126

6,821

8,463

8,364

Beräknad infasning av personal i uppstartsfasen och kumulativ total personalen i unionsnätverket för produktöverensstämmelse (Sekretariat hos kommissionen)

Tjänstegrupper och grader

År 2020

År 2021

År 2022

Kumulativt
totalt

AD 9-15

1

0

0

1

AD 5-12

17

15

9

41

AD totalt

18

15

9

42

AST 1-11 / AST/SC 1-6

4

3

3

10

AST/SC totalt

4

3

3

10

TOTALSUMMA

22

18

12

52

Beräknad infasning av personal i uppstartsfasen och den totala personalen i unionsnätverket för produktöverensstämmelse – Extern personal

Kontraktsanställda

År 2020

År 2021

År 2022

Kumulativt
totalt

Tjänstegrupp III/IV

3

2

2

7

Totalt

3

2

2

7

Utstationerade nationella experter

År 2020

År 2021

År 2022

Kumulativt
totalt

Totalt

pm

pm

pm

pm

c) Totala kostnader (driftsbudget, personalresurser och övriga administrativa kostnader (4(c) = 4(a) + 4(b))

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020 89

År
2021

År
2022

Varje år
från 2023 och framåt

TOTALA anslag
Total kostnad

Åtaganden

12,576

17,380

21,602

22,003

Betalningar

8,736

15,130

20,012

21,383

(1)    Jean-Claude Juncker: En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring. Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission. Öppningsanförande vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 15 juli 2014.  http://ec.europa.eu/about/juncker-commission/priorities/index_en.htm
(2)    COM(2016) 710 final: http://ec.europa.eu/atwork/key-documents/index_sv.htm
(3)    Källa: Eurostat.
(4)    COM(2016) 710 final: http://ec.europa.eu/atwork/key-documents/index_sv.htm  
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
(6)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).
(7)    COM(2013) 75 final: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=COM:2013:0075:FIN
(8)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).
(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
(10)    Kommissionens meddelande av den 13 december 2016, EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning, s. 5.
(11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).
(12)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016) 283).
(13)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017) 142).
(14)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (COM(2016) 31 final).
(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(16)    COM(2016) 157, SWD(2016) 64 och 65.
(17)    Utveckling av EU:s tullunion och dess styrning (COM(2016)813 final).
(18)    Punkt 3.3 i kommissionens diskussionsunderlag av den 10 maj 2017, Hur vi bemöter globaliseringen, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_sv.pdf
(19)    Kommissionens arbetsdokument om utvärderingen av marknadskontrollbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (SWD(2017) 469).
(20)    Konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning (SWD (2017) 466).
(21)

   Sammanfattningen och det positiva yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll finns på [link to be inserted].

(22)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87).
(23)    EUT C , , s. .
(24)    COM(2015) 550 final, 28.10.2015.
(25)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).
(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer (EUT L 47, 18.2.2004, s. 1).
(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).
(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).
(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).
(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer (EUT L 47, 18.2.2004, s. 1).
(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
(33)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 46).
(35)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 1).
(36)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).
(37)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 99).
(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).
(39)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning), (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).
(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).
(41)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).
(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).
(43)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (EUT L 178, 28.6.2013, s. 27).
(44)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).
(45)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (EUT L 96, 29.3.2014, s. 1)
(46)    Europarlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl (EUT L 96, 29.3.2014, s. 45).
(47)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79)
(48)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 107).
(49)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (EUT L 96, 29.3.2014, s. 149).
(50)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251)
(51)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).
(52)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).
(53)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164).
(54)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).
(55)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("Direktiv om elektronisk handel") (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).
(56)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) xxxx/xxx av den… (EUT L , , s. ).
(57)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(58)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(59)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(60)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(61)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(62)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(63)    EGT L 292, 14.11.1996, s. 2.
(64)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(65)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(66)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html
(67)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
(68)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(69)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(70)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(71)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(72)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(73)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(74)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(75)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(76)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(77)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(78)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(79)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(80)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(81)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]
(82)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(83)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.
(84)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]
(85)    Specificera typ av kommitté och vilken grupp den tillhör.
(86)    IKT: Informations- och kommunikationsteknik: DIGIT ska rådfrågas.
(87)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(88)    Resultaten är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(89)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
Top

Bryssel den19.12.2017

COM(2017) 795 final

BILAGA

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EU) nr 528/2012, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426 och (EU) 2017/1369 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU och 2014/90/EU

{SWD(2017) 466 final}
{SWD(2017) 467 final}
{SWD(2017) 468 final}
{SWD(2017) 469 final}
{SWD(2017) 470 final}


BILAGA

Förteckning över unionens harmoniseringslagstiftning

1.Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas (EGT L 326, 29.12.1969, s. 599).

2.Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 16).

3.Rådets direktiv 75/107/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om flaskor som tjänar som mätbehållare (EGT L 42, 15.2.1975, s. 14).

4.Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (EGT L 147, 9.6.1975, s. 40).

5.Rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt eller volym (EGT L 46, 21.2.1976, s. 1).

6.Rådets direktiv 80/181/EEG av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG (EGT L 39, 15.2.1980, s. 40).

7.Rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya varmvattenpannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (EGT L 167, 22.6.1992, s. 17).

8.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet (EGT L 100, 19.4.1994, s. 37).

9.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).

10.Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

11.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).

12.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

13.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (EUT L 304, 21.11.2003, s. 1).

14.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer (EUT L 47, 18.2.2004, s. 1).

15.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (”förordning om driftskompatibilitet”) ( EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).

16.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel (EUT L 104, 8.4.2004, s. 1).

17.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7).

18.Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87).

19.Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen (EUT L 200, 7.6.2004, s. 50).

20.Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG av den 26 oktober 2005 om typgodkännande av motorfordon med avseende på återanvändning, materialåtervinning och återvinning samt om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 310, 25.11.2005, s. 10).

21.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

22.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

23.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).

24.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

25.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

26.Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

27.Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

28.Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/2/EG av den 15 januari 2008 om siktfält och vindrutetorkare för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (EUT L 24, 29.1.2008, s. 30).

29.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

30.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 78/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter, om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 2003/102/EG och 2005/66/EG (EUT L 35, 4.2.2009, s. 1)

31.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (EUT L 35, 4.2.2009, s. 32).

32.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/34/EG av den 23 april 2009 om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder (EUT L 106, 28.4.2009, s. 7).

33.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

34.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).

35.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).

36.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

37.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).

38.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 46).

39.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

40.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).

41.Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

42.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

43.Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

44.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och 2008/121/EG (EUT L 272, 18.10.2011, s. 1).

45.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1)

46.Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

47.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).

48.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

49.Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (EUT L 178, 28.6.2013, s. 27).

50.Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).

51.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (EUT L 96, 29.3.2014, s. 1)

52.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl (EUT L 96, 29.3.2014, s. 45).

53.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79)

54.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 107)

55.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (EUT L 96, 29.3.2014, s. 149)

56.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251)

57.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309)

58.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357)

59.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

60.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164)

61.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

62.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

63.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 540/2014 av den 16 april 2014 om motorfordons ljudnivå och om utbytesljuddämpningssystem och om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiv 70/157/EEG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 131).

64.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 1).

65.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

66.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 99).

67.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1)

68.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

69.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 (EUT L 137, 24.5.2017, s. 1).

70.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).

Top