EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31998L0058

Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur

EGT L 221, 8.8.1998, p. 23–27 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 14/12/2019

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1998/58/oj

31998L0058

Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 221 , 08/08/1998 s. 0023 - 0027


RÅDETS DIREKTIV 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

med beaktande av följande:

Samtliga medlemsstater har ratificerat den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (nedan kallad "konventionen"). Gemenskapen har också godkänt denna konvention genom beslut 78/923/EEG (4) och har deponerat sitt godkännandeinstrument.

Som avtalsslutande part är gemenskapen skyldig att genomföra de principer som fastställs i konventionen.

Dessa principer omfattar bestämmelser om byggnader, foder, vatten och skötsel som är anpassade till djurens fysiologiska och etologiska behov och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap.

Gemenskapen bör vidta ytterligare åtgärder för en enhetlig tillämpning av konventionen och av dess rekommendationer och anta särskilda regler om tillämpning av detta direktiv.

Europaparlamentet uppmanade i sin resolution om djurens välbefinnande (5) av den 20 februari 1987 kommissionen att lägga fram förslag till gemenskapsregler om de allmänna aspekterna av djuruppfödning.

I förklaring nr 24 som utgör bilaga till slutakten till Fördraget om Europeiska unionen anmodas de europeiska institutionerna och medlemsstaterna att vid utformning och införande av gemenskapslagstiftning, bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, fullt ut ta hänsyn till djurens behov av välbefinnande.

De olikheter som riskerar att snedvrida konkurrensförhållandena strider mot en väl fungerande organisation av djurmarknaden.

Det är därför nödvändigt att fastställa gemensamma miniminormer för skydd av djur som uppföds för animalieproduktion för att garantera en rationell produktionsutveckling och underlätta organisationen av marknaden för djur. Det bör därför tas hänsyn till de bestämmelser för djurens välbefinnande som redan är fastställda i gemenskapsbestämmelserna.

Det bör därför utarbetas en jämförande studie mellan de bestämmelser för djurens välbefinnande som gäller i gemenskapen och i vissa tredje länder, jämte en utvärdering i syfte att bestämma vilken typ av initiativ som gemenskapen skall vidta för att undvika att konkurrensen snedvrids.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I detta direktiv fastställs miniminormer för skydd av djur som uppföds eller hålls för animalieproduktion.

2. Det skall inte tillämpas på

a) djur som lever i frihet,

b) djur som hålls för deltagande i tävlingar, föreställningar, kulturella eller idrottsliga evenemang och aktiviteter,

c) experiment- och laboratoriedjur,

d) ryggradslösa djur.

3. Direktivet skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsregler som fastställts i andra sammanhang (särskilt vad avser direktiven 88/166/EEG (6), 91/629/EEG (7) och 91/630/EEG (8)) vilka skall fortsätta att gälla.

Artikel 2

I detta direktiv avses med

1) djur: djur (inklusive fiskar, reptiler och amfibier) som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller för annan typ av animalieproduktion,

2) ägare eller uppfödare: varje fysisk eller juridisk person som är ansvarig för eller skyldig att ta hand om djur, antingen permanent eller tillfälligt,

3) behörig myndighet: behörig myndighet enligt artikel 2.6 i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (9),

Artikel 3

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser så att ägaren eller uppfödaren vidtar alla rimliga mått och steg för att garantera välbefinnandet hos de djur de har hand om och för att se till att dessa djur inte utsätts för någon onödig smärta, onödigt lidande eller onödig skada.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall se till att de förhållanden under vilka djuren (utom fiskar, reptiler och amfibier) föds upp eller hålls, med hänsyn till deras art och deras grad av utveckling, anpassning och domesticering och till deras fysiologiska och etologiska behov enligt beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, är utformade enligt bestämmelserna i bilagan.

Artikel 5

1. Kommissionen skall lägga fram de förslag för rådet som är nödvändiga för en enhetlig tillämpning av den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur och, på grundval av en vetenskaplig utvärdering, av dess rekommendationer, samt andra särskilda regler.

2. På grundval av de erfarenheter som gjorts efter genomförandet av detta direktiv, i synnerhet angående de bestämmelser som det hänvisas till i punkt 1 ovan och den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, skall kommissionen därutöver vart femte år och för första gången fem år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv för rådet lägga fram en rapport tillsammans med de eventuella lämpliga förslag som tar hänsyn till slutsatserna i denna rapport.

3. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet om dessa förslag.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall se till att den behöriga myndigheten utför inspektioner för att kontrollera att bestämmelserna i detta direktiv följs. Sådana inspektioner får utföras samtidigt som kontroller görs i annat syfte.

2. Från och med ett datum som skall fastställas enligt förfarandet i punkt 3 skall medlemsstaterna för kommissionen lägga fram en rapport om de inspektioner som krävs enligt punkt 1. Kommissionen skall lägga fram en sammanfattning av dessa rapporter för Ständiga veterinärkommittén.

3. Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 9, före den 1 juli 1999 lägga fram förslag för att harmonisera

a) de inspektioner som krävs enligt punkt 1,

b) utformning, innehåll och intervall när det gäller framläggandet av de rapporter som krävs enligt punkt 2.

Artikel 7

1. När helst en enhetlig tillämpning av kraven i detta direktiv gör det nödvändigt får kommissionens veterinära experter tillsammans med behöriga myndigheter

a) kontrollera att medlemsstaterna uppfyller nämnda krav,

b) göra kontroller på platsen för att säkerställa att kontrollerna utförs i enlighet med detta direktiv.

2. En medlemsstat på vars territorium en inspektion utförs skall ge kommissionens veterinära experter all hjälp de kan behöva för att genomföra sina uppgifter. Resultatet av kontrollerna skall diskuteras med den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten innan en slutlig rapport upprättas och distribueras.

3. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall vidta alla åtgärder som visar sig nödvändiga för att beakta resultaten av kontrollen.

4. Detaljerade regler för tillämpningen av denna artikel skall antas vid behov, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 9.

Artikel 8

1. Före den 30 juni 1999 skall ordförandeskapet förelägga rådet en rapport om

- en jämförelse mellan bestämmelserna om djurens välbefinnande i gemenskapen och i tredje land som levererar till gemenskapen,

- möjligheten att nå större internationell förståelse för direktivets principer om djurens välbefinnande, och

- i vilken mån gemenskapens målsättning för djurens välbefinnande riskerar att hotas av konkurrens från tredje land som inte följer motsvarande normer.

2. Till rapporten under punkt 1 skall bifogas nödvändiga förslag i syfte att undanröja snedvridning av konkurrensen.

Artikel 9

1. När förfarandet i denna artikel skall tillämpas skall ordföranden utan dröjsmål hänskjuta ärendet till Ständiga veterinärkommittén som upprättats genom direktiv 68/361/EEG (10), nedan kallad "kommittén", antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har beslutat om åtgärder inom tre månader från det att förslaget mottagits skall kommissionen själv besluta om de föreslagna åtgärderna och utan dröjsmål genomföra dem, såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar, inbegripet eventuella sanktioner, som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1999, med mindre rådet beslutar annorlunda mot bakgrund av den rapport som avses i artikel 8. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Emellertid får medlemsstaterna i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget efter den 31 december 1999 inom sina territorier bibehålla eller tillämpa strängare bestämmelser för skydd av animalieproduktionens djur än dem som anges i detta direktiv. De skall underrätta kommissionen om sådana åtgärder.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 11

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 juli 1998.

På rådets vägnar

W. MOLTERER

Ordförande

(1) EGT C 156, 23.6.1992, s. 11.

(2) EGT C 337, 21.12.1992, s. 225.

(3) EGT C 332, 16.12.1992, s. 22.

(4) EGT L 323, 17.11.1978, s. 12.

(5) EGT C 76, 23.3.1987, s. 185.

(6) Rådets direktiv 88/166/EEG av den 7 mars 1988 om anpassning till domstolens dom i mål 131/86 (upphävande av rådets direktiv 86/113/EEG av den 25 mars 1986 om en minimistandard för skydd av värphöns i bur) (EGT L 74, 19.3.1988, s. 83).

(7) Rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 340, 11.12.1991, s. 28). Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/2/EG (EGT L 25, 28.1.1997, s. 24).

(8) Rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L 340, 11.12.1991, s. 33).

(9) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/118/EEG (EGT L 62, 15.3.1993, s. 49).

(10) EGT L 255, 18.10.1968, s. 23.

BILAGA

Personal

1. Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet.

Inspektion

2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras.

3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga när som helst.

4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om ett djur inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en torr och bekväm ströbädd.

Dokumentation

5. Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra bok över all medicinsk behandling som givits och över det antal döda djur som upptäckts vid varje inspektion.

Om det krävs att likvärdiga upplysningar bokförs för andra ändamål skall detta också vara tillräckligt för detta direktiv.

6. Denna dokumentation skall bevaras under minst tre år och skall göras tillgänglig för den behöriga myndigheten då denna genomför en inspektion eller begär det.

Rörelsefrihet

7. Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada.

Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap.

Byggnader och andra utrymmen

8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt.

9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren.

10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren.

11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas.

Djur som inte förvaras i byggnader

12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker.

Automatisk eller mekanisk utrustning

13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens hälsa och välbefinnande.

När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet.

Foder, vatten och andra ämnen

14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada.

15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov.

16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt.

17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren begränsas.

18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG (1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets hälsa eller välbefinnande.

Stympning

19. I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/630/EEG skall de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget.

Avelsförfaranden

20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas.

Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning.

21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets geno- eller fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller välbefinnande.

(1) Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

Top