EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62017CA0385
Case C-385/17: Judgment of the Court (Fourth Chamber) of 13 December 2018 (request for a preliminary ruling from the Arbeitsgericht Verden — Germany) — Torsten Hein v Albert Holzkamm GmbH & Co. (Reference for a preliminary ruling — Social policy — Organisation of working time — Directive 2003/88/EC — Right to paid annual leave — Article 7(1) — Legislation of a Member State under which collective agreements may provide for account to be taken of periods of short-time working when calculating remuneration to be paid in respect of annual leave — Temporal effects of judgments ruling on interpretation)
Mål C-385/17: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 13 december 2018 (begäran om förhandsavgörande från Arbeitsgericht Verden – Tyskland) – Torsten Hein mot Albert Holzkamm GmbH & Co. (Begäran om förhandsavgörande — Socialpolitik — Arbetstidens förläggning — Direktiv 2003/88/EG — Rätt till årlig betald semester — Artikel 7.1 — En medlemsstats lagstiftning som tillåter att det i kollektivavtal föreskrivs att hänsyn ska tas till perioder av korttidsarbete vid beräkningen av den lön som ska utbetalas vid årlig semester — Rättsverkningar i tiden som domar om tolkning har)
Mål C-385/17: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 13 december 2018 (begäran om förhandsavgörande från Arbeitsgericht Verden – Tyskland) – Torsten Hein mot Albert Holzkamm GmbH & Co. (Begäran om förhandsavgörande — Socialpolitik — Arbetstidens förläggning — Direktiv 2003/88/EG — Rätt till årlig betald semester — Artikel 7.1 — En medlemsstats lagstiftning som tillåter att det i kollektivavtal föreskrivs att hänsyn ska tas till perioder av korttidsarbete vid beräkningen av den lön som ska utbetalas vid årlig semester — Rättsverkningar i tiden som domar om tolkning har)
EUT C 65, 18.2.2019, p. 10–10
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
18.2.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 65/10 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 13 december 2018 (begäran om förhandsavgörande från Arbeitsgericht Verden – Tyskland) – Torsten Hein mot Albert Holzkamm GmbH & Co.
(Mål C-385/17) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Socialpolitik - Arbetstidens förläggning - Direktiv 2003/88/EG - Rätt till årlig betald semester - Artikel 7.1 - En medlemsstats lagstiftning som tillåter att det i kollektivavtal föreskrivs att hänsyn ska tas till perioder av korttidsarbete vid beräkningen av den lön som ska utbetalas vid årlig semester - Rättsverkningar i tiden som domar om tolkning har))
(2019/C 65/11)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Arbeitsgericht Verden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Torsten Hein
Motpart: Albert Holzkamm GmbH & Co.
Domslut
|
1) |
Artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden och i artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, vilken, vad avser beräkning av den sammanlagda semesterlönen tillåter att det genom kollektivavtal kan bestämmas att hänsyn ska tas till inkomstminskningar som beror på att det under beräkningsperioden förekommit dagar då inget arbete utförts på grund av korttidsarbete, vilket leder till att arbetstagaren under den minimisemester denne har rätt till enligt denna artikel 7.1 får en sammanlagd semesterlön som är lägre än den ordinarie lön denne erhåller under perioder av arbete. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att i den utsträckning det är möjligt, tolka den nationella lagstiftningen mot bakgrund av lydelsen av och syftet med direktiv 2003/88, så att den sammanlagda semesterlön som utbetalas till arbetstagarna avseende minimisemester enligt nämnda artikel 7.1 inte understiger den genomsnittliga ordinarie lön dessa erhållit under perioder av verkligt arbete. |
|
2) |
Det finns ingen anledning att begränsa förevarande doms rättsverkningar i tiden. Unionsrätten ska tolkas så, att den utgör hinder för att de nationella domstolarna, med hänvisning till nationell lagstiftning, upprätthåller skyddet för arbetsgivarnas berättigade förväntningar på att medlemsstatens högsta domstolars praxis ska följas, när det i denna rättspraxis slagits fast att byggnadsavtalets bestämmelser om betald semester är lagenliga. |