EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31990R2112

Rådets förordning (EEG) nr 2112/90 av den 23 juli 1990 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av elektroniska mikrokretsar av DRAM-typ (dynamiska direktminnen) med ursprung i Japan samt om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

EGT L 193, 25.7.1990, p. 1–10 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 07/03/2001

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1990/2112/oj

31990R2112

Rådets förordning (EEG) nr 2112/90 av den 23 juli 1990 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av elektroniska mikrokretsar av DRAM-typ (dynamiska direktminnen) med ursprung i Japan samt om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 193 , 25/07/1990 s. 0001 - 0010
Finsk specialutgåva Område 11 Volym 16 s. 0040
Svensk specialutgåva Område 11 Volym 16 s. 0040


RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2112/90 av den 23 juli 1990 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av elektroniska mikrokretsar av DRAM-typ (dynamiska direktminnen) med ursprung i Japan samt om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 9 och 12 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lämnat efter samråd i den rådgivande kommitté som föreskrivs i ovannämnda förordning, och

med beaktande av följande:

A. Provisoriska åtgärder

1. Kommissionen införde genom förordning (EEG) nr 165/90(2) en preliminär antidumpningstull på import av elektroniska mikrokretsar av DRAM-typ (dynamiska direktminnen) med ursprung i Japan, godtog åtaganden som vissa exportörer erbjöd i samband med antidumpningsförfarandet rörande importen av dessa produkter och avbröt utredningen avseende berörda exportörer. Kommissionen offentliggjorde sedan två rättelser av den förordningen(3). Vidare förlängdes genom rådets förordning (EEG) nr 1361/90(4) den preliminära tullens giltighetstid med en period på högst två månader.

B. Efterföljande förfarande

2. Efter det att den preliminära antidumpningstullen införts begärde en oberoende importör, som inte tidigare hade givit sig till känna, möjlighet muntligen bli hörd av kommissionen, vilket beviljades, och importören framförde även sina synpunkter skriftligen.

En japansk producent/exportör framförde också sina synpunkter skriftligen.

3. Flera japanska producenter/exportörer har begärt att ytterligare ett antal företag som de har kommersiellt samband med läggs till i den förteckning som anges i bilaga 1 i förordning (EEG) nr 165/90.

4. Parternas muntliga och skriftliga inlägg och kommentarer övervägdes och vid behov ändrades kommissionens slutsatser med hänsyn till dessa.

5. På grund av DRAM-industrins komplexa karaktär, i synnerhet internationaliseringen av tillverkningsprocesserna, den stora mängd data som skulle bearbetas och kontrolleras och den stora mängd argument som framförts kunde denna utredning inte avslutas inom den tidsperiod som föreskrivits i artikel 7.9 a i förordning (EEG) nr 2423/88.

C. Produkter som omfattas av utredningen, likadana produkter och gemenskapsindustri

a) Produkter som omfattas av utredningen

6. De produkter som omfattas av utredningen är vissa typer av elektroniska mikrokretsar som kallas DRAM (dynamiska direktminnen)(5), oavsett om de är monterade eller ej, bearbetade i form av kiselskivor eller brickor, tillverkade med hjälp av olika varianter av metalloxidhalvledarteknik (MOS) inbegripet kompletterande MOS-typer (CMOS) och Nkanal-typer (NMOS) av alla kapaciteter oavsett åtkomsttid, konfiguration eller ram.

Färdiga DRAM omfattas av KN-nummer 8542 11 41, 8542 11 43 och 8542 11 45. Kiselskivor omfattas av KN-nummer ex 8542 11 10. Brickor omfattas av KN-nummer ex 8542 11 30 (chips). Minneskort (moduler) omfattas av KN-numren för färdiga DRAM eller av KN-nummer ex 8473 30 00 eller KN-nummer ex 8548 00 00.

b) Fastställande av begreppet likadan produkt

7. Kommissionen fastställde följande i sina preliminära slutsatser:

- Bearbetade kiselskivor och brickor är att anse som färdiga DRAM på grund av att när väl en kiselskiva är bearbetad eller diffunderad, har brickorna i den alla de nödvändiga elektriska egenskaper som särskiljer DRAM från andra produkter, och bearbetade brickor är uteslutande avsedda att användas som en minneslagringsenhet i en färdig DRAM.

- Olika kapaciteter och tillverkningsprocesser för DRAM utgör olika undertyper av samma likadana produkt på grund av att de likheter som finns mellan DRAM med olika kapacitet och tillverkningsprocess överväger skillnaderna i minneskapacitet, konstruktion och tillverkningsteknik.

- På grundval av tillgänglig information om nuvarande och framtida kapaciteter för DRAM, i synnerhet avseende tekniska specifikationer och tillämpningar, utgör alla DRAM oavsett kapacitet, även oavsett framtida kapaciteter, en likadan produkt.

- Ytterligare bearbetade DRAM som stack-DRAM, DRAM som monteras på varandra eller moduler med två eller flera DRAM-enheter är likadana som färdiga DRAM eftersom de flesta av dessa delvis monterade kretsar är vanliga DRAM i samma kapsel, vars funktion är att tillhandahålla stora kvantiteter av minneskapacitet.

- DRAM för militära eller kommersiella tillämpningar är även de likadana produkter.

- Video-RAM (VRAM) som inte baseras på DRAM-teknik utan på annan teknik som statisk RAM-teknik (SRAM) är inte att betrakta som likadana produkter, medan produkter som används i videotillämpningar baserade på DRAM-teknik utgör likadana produkter.

Eftersom det inte framkommit några nya argument mot ovanstående bekräftar rådet dessa slutsatser.

c) Gemenskapsindustri

8. Kommissionen tolkade i samband med sina preliminära slutsatser begreppet gemenskapsindustri som de klagande företag som representerades av Europeiska föreningen för tillverkare av elektroniska komponenter (EECA), det vill säga Motorola, SGS-Thomson och Siemens, vilka stod för nästan all känd produktion i gemenskapen av den likadana produkten.

9. Diffundering är ur teknisk och investeringsmässig synvinkel mer betydelsefullt än montering eller testning, men montering eller testning kan ändå utgöra en betydande del av tillverkningskostnaden. Kommissionen har inte fastställt huruvida företag som enbart utför montering eller testning kan sägas ingå i gemenskapens DRAM-industri, eftersom även om de företag som enbart utför montering eller testning var en del av gemenskapens DRAM-industri, enligt artikel 4.5 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 2423/88, hade de kommersiellt samband med japanska exportörer som själva importerar de produkter som omfattas av utredningen, och borde av den anledningen inte ingå i definitionen av gemenskapsindustri.

Detta bekräftas av rådet.

D. Normalvärde

10. Normalvärdet för de DRAM-produkter som omfattas av den preliminära tullen fastställdes i samband med de slutgiltiga slutsatserna på grundval av de metoder som användes för det preliminära fastställandet om dumpning.

11. Vad gäller kommissionens preliminära slutsatser om skälig vinst (punkterna 59 och 60) hänvisade den enda exportör som lämnade ytterligare kommentarer efter det att förordningen om den preliminära tullen offentliggjorts till den vinstmarginal på 9,5 % av de totala kostnaderna som tillämpas enligt villkoren i åtagandena i syfte att fastställa referenspriserna, och hävdade att denna marginal borde ha använts vid normalvärdesberäkningen i stället för den metod som kommissionen använde sig av. Detta argument övertygar inte eftersom den vinst som skall läggas till tillverkningskostnaden enligt artikel 2.3 b ii i förordning (EEG) nr 2423/88 i syfte att fastställa ett normalvärde har baserats på faktiska intjänade vinster på hemmamarknaden, och inte har någon förbindelse med den vinstmarginal som tillämpas i ett åtagande i syfte att beräkna ett referenspris för den förste oberoende köparen i gemenskapen. Vidare är den vinstmarginal som tillämpas i åtagandet, som det uttryckligen anges i texten till åtagandet, "en minimimarginal för en kort period med utbudsöverskott på marknaden och att en genomsnittlig långsiktig vinstmarginal borde vara större".

Således bekräftar rådet även kommissionens preliminära slutsatser om fastställandet av skälig vinst.

E. Exportpris

12. Vad gäller japanska producenters direkta export till oberoende importörer i gemenskapen och till oberoende köpare i Japan (japanska inköpskontor), fastställdes exportpriserna preliminärt av kommissionen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkter som exporteras till gemenskapen.

13. I enlighet med artikel 2.8 b i förordning (EEG) nr 2423/88 ansåg kommissionen i alla övriga fall, det vill säga när export skedde till dotterbolag som importerade produkten till gemenskapen, ansåg kommissionen att det med hänsyn till förhållandet mellan exportör och importör var lämpligt att konstruera exportpriser på grundval av de priser till vilka de färdiga produkterna först såldes vidare till oberoende köpare i gemenskapen.

Konstruerade exportpriser cif gemenskapens gräns för färdiga produkter beräknades genom att man från försäljningspriser till oberoende köpare drog av alla kostnader som försäljningsföretaget hade mellan import och vidareförsäljning, inklusive tullar och skatter samt en skälig vinstmarginal. I de fall när oberoende importörer inte samarbetade uppskattades vinstmarginalen på grundval av kommissionens erfarenhet till 5 % av omsättningen.

Konstruerade exportpriser cif gemenskapens gräns för icke-färdiga produkter beräknades genom att man från försäljningspriser till oberoende köpare först drog av de kostnader och den vinstmarginal som fastställts för försäljningsföretaget och sedan alla de kostnader som det tillverkande dotterbolaget hade för montering eller vidarebearbetning. Någon ytterligare vinstmarginal fastställdes inte för det tillverkande dotterbolaget.

14. Eftersom det inte har framkommit några nya argument eller bevis bekräftar rådet kommissionens preliminära slutsatser.

F. Jämförelse

15. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpriser beaktade kommissionen vid behov skillnader som påverkar prisjämförbarheten, såsom skillnader i fysiska egenskaper, importavgifter och indirekta skatter och skillnader i kostnader som är direkt relaterade till försäljningen, i de fall när det med välgrundade argument begärdes att sådana skillnader avseende den berörda försäljningen borde beaktas. Alla jämförelser gällde priserna fritt fabrik.

Detta bekräftas av rådet.

G. Marginaler

16. Kommissionens preliminära utredning av de faktiska förhållandena visade att det förekom dumpning avseende import av DRAM med ursprung i Japan från alla de japanska producenter/exportörer som granskades, nämligen Fujitsu Limited, Hitachi Ltd, Mitsubishi Electric Corporation, NEC Corporation, NMB Semiconductor Ltd/Minebea Co. Ltd, Miyazaki Oki Electric Co. Ltd/Oki Electric Industry Co. Ltd, Texas Instruments (Japan) Ltd och Toshiba Corporation. Det vägda medeltalet av dumpningsmarginaler för dessa exportörer uttryckt i procent av cif-priset gemenskapens gräns varierar mellan 8,5 och 206,2 %.

17. För de exportörer som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig tillkänna, fastställdes dumpning på grundval av tillgängliga fakta enligt artikel 7.7 b i förordning (EEG) nr 2423/88 och det ansågs lämpligt att tillämpa den högsta dumpningsmarginalen för denna grupp exportörer.

18. Samma överväganden tillämpades av kommissionen för tre exportörer som hade exporterat små kvantiteter under utredningsperioden och som hade givit sig tillkänna som intresserade parter under ett senare stadium av förfarandet. Kommissionen ansåg därför att den högsta dumpningsmarginalen även borde tillämpas för dessa företag.

Rådet bekräftar dessa slutsatser.

H. Skada

19. Volymen på den dumpade importen, dess genomslag på marknaden, de priser till vilka dumpade DRAM har erbjudits på gemenskapens marknad och förhållandena för gemenskapsindustrin, har föranlett kommissionen att i samband med de preliminära slutsatserna fastställa att effekten av den dumpade importen av DRAM med ursprung i Japan, sedd som en isolerad företeelse, måste anses ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

20. Vidare har kommissionen kommit till slutsatsen att de faktiska omständigheterna i detta fall stöder slutsatsen att det vållats väsentlig skada eller skada i form av en väsentlig försening. I det första fallet måste de stora ekonomiska förlusterna som följer av att inte utnyttja fabriksanläggningar och arbetskraft anses vara väsentliga, oavsett om det rör sig om en etablerad industri eller en industri som håller på att etablera sig. I det andra fallet har den dumpade importen väsentligt försenat utvecklingen av en gemenskapsindustri, etablerad eller ej, genom att försena beslut som skulle ha fattats under rättvisa marknadsvillkor. Kommissionen lämnade därför frågan om huruvida den berörda gemenskapsindustrin var etablerad eller ej vid den tidpunkten obesvarad.

21. I frånvaro av nya bevis eller nya argument bekräftar rådet kommissionens preliminära slutsatser.

I. Gemenskapens intresse

22. Med hänsyn till förändringar i utbud och efterfrågan på gemenskapens marknad, fördelarna med massproduktion av DRAM och den särskilda situationen för gemenskapens DRAM-industri och gemenskapsindustri som använder DRAM, konstaterar kommissionen följande:

- Japanska leverantörer har, till stor del genom dumpning, fått en mycket stor marknadsandel både i gemenskapen och på världsmarknaden. Detta har å ena sidan bidragit till brist på DRAM, och å andra sidan till att elektronikföretag är beroende av dessa japanska leverantörer.

- Halvledarindustrin, som bl.a. omfattar produktion av DRAM, är en viktig industri ur strategisk synvinkel eftersom halvledare är en huvudkomponent för databehandlings-, telekommunikations- och fordonsindustrierna.

- En livskraftig DRAM-industri i gemenskapen kommer att utgöra en alternativ försörjningskälla för gemenskapens elektronikindustri och därigenom minska beroendet av de dominerande japanska DRAM-producenterna.

- Fördelarna med massproduktion av DRAM i gemenskapen kommer att bidra till en stark elektronikindustri i hela gemenskapen eftersom DRAM-tekniken utgör en pådrivande kraft för att utveckla mer komplicerade halvledarkomponenter.

- Användning av den mest avancerade tekniken vid produktion av DRAM förbättrar konkurrenskraften både hos denna industri och hos den elektronikindustri som är beroende av DRAM-industrin.

23. På grundval av sina preliminära slutsatser konstaterade kommissionen att gemenskapens intresse kräver att gemenskapens DRAM-industri skyddas för att säkerställa att den kan utvecklas under rättvisa marknadsvillkor. Med hänsyn till DRAM-industrins särskilda egenskaper konstaterades dock att det nödvändiga skyddet i gemenskapens intresse skulle ges genom åtgärder som på ett lämpligt sätt är anpassade till dynamiken i DRAM-industrin, och som inte vållar onödiga besvär för den industri som använder DRAM.

Detta bekräftas av rådet.

J. Åtgärder

a) Prisåtaganden

24. Kommissionen har genom förordning (EEG) nr 165/90 godtagit åtaganden som erbjudits av elva japanska producenter/exportörer av DRAM. Dessa åtaganden skall säkerställa att försäljningspriserna i gemenskapen inte underskrider en viss referensprisnivå som anses tillräcklig för att i en tillfredsställande omfattning eliminera den skada som vållats de klagande företagen. Vederbörlig hänsyn har tagits till exportörernas faktiska och förväntade tillverkningskostnader. Referenspriset fastställs en gång per kvartal.

b) Tull

25. Även om kommissionen i sina preliminära slutsatser ansåg att de japanska producenter/exportörer vars åtaganden godtogs för närvarande representerar alla japanska DRAM-producenter som exporterar DRAM till gemenskapen, fann kommissionen det nödvändigt att för att säkra åtagandenas effektivitet även införa en antidumpningstull i form av en resttull vilken bl.a. täcker försäljningen i gemenskapen på den grå marknad som bevisligen existerar för denna produkt.

26. En oberoende importör hävdade att införandet av en sådan resttull är särskilt orättvist eftersom den är tillämplig även om företaget säljer i gemenskapen till ett pris som klart överstiger den referensprisnivå som är fastställd enligt åtagandena. Först måste det framhållas att ett införande av en resttull i samband med att åtaganden godtas är ett vanligt gemenskapsförfarande i syfte att undvika att företag som inte producerar/exporterar berörda produkter under utredningsperioden, eller att företag som inte ger sig tillkänna får en konkurrensfördel mot de exportörer som gör ett åtagande. Den komplexa karaktären hos de aktuella produkterna, i synnerhet det stora antalet producenter/exportörer och kretstyper utesluter möjligheten av att införa en resttull på grundval av ett minimipris. För det andra måste man komma ihåg att oberoende importörer kan dra indirekt nytta av villkoren i åtagandena enligt artikel 1.4 tredje strecksatsen i förordning (EEG) nr 165/90. Av dessa skäl kan rådet inte godta importörens anförda skäl och anser det nödvändigt att införa en resttull.

c) Uttag av preliminära tullar

27. Med beaktande av fastställda dumpningsmarginaler samt den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin, anser rådet det nödvändigt att de belopp som tagits ut i form av preliminära antidumpningstullar slutgiltigt tas ut.

28. Eftersom villkoren i åtagandena föreskriver att berörda exportörer får dra nytta av en bestämmelse om ett gradvist ikraftträdande, verkar det lämpligt att tillåta oberoende importörer som uppfyller villkoren att också få dra nytta av denna bestämmelse om ett gradvist ikraftträdande. Följaktligen bör den preliminära tullen inte tas ut definitivt för produkter som importeras av oberoende importörer som på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt kan bevisa att följande villkor för ett gradvist ikraftträdande är uppfyllda:

- Dagen för orderbekräftelse till den förste oberoende köparen av produkterna i fråga infaller före den 26 januari 1990.

- Faktisk leverans av dessa produkter till den förste oberoende köparen ägde rum senast den 30 juni 1990.

- Produkterna i fråga är tillverkade av ett av de företag som anges i artikel 1.4 första strecksatsen i denna förordning.

I detta fall bör uttagna tillfälliga antidumpningstullar betalas tillbaka och ställda säkerheter frisläppas.

29. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall, i synnerhet det faktum att de åtaganden som erbjudits av alla kända japanska DRAM-producenter som exporterar till gemenskapen har godtagits, och som en följd av den metod som använts i åtagandena för beräkning av referenspriset, anser rådet att en tull som är lägre än den högsta dumpningsmarginal som konstaterats i utredningen är tillräcklig för att uppnå målet med att införa en resttull i detta fall. Mot bakgrund av de många olika typer av DRAM-kretsar som exporteras och fluktuationerna i kostnader och priser i denna industri bör tullen utformas som en värdetull. Mot bakgrund av dessa överväganden bör tullen fastställas till 60 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat.

30. Eftersom de åtaganden som erbjudits av elva exportörer har godtagits av kommissionen (artikel 2 i förordning (EEG) nr 165/90), kan dessa exportörer undantas från tullen på import av DRAM med ursprung i Japan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa typer av elektroniska mikrokretsar, så kallade DRAM (dynamiska direktminnen), med ursprung i Japan, enligt KN-nummer ex 8473 30 00, ex 8542 11 10, ex 8542 11 30, 8542 11 41, 8542 11 43, 8542 11 45 eller ex 8548 00 00 (beträffande Taric- och tilläggsnummer hänvisas till bilaga 2).

2. I denna förordning omfattar DRAM alla typer och kapaciteter, inbegripet kretsar i obearbetad form såsom skivor och brickor (monterade eller omonterade), VRAM om de är baserade på DRAM-teknik och kombinationsformer som stack-DRAM, DRAM som monteras på varandra och moduler.

3. Tullsatsen skall vara 60 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat.

4. De produkter som avses i punkt 1 skall befrias från tull förutsatt att

- de produceras och exporteras till gemenskapen av följande företag som har erbjudit åtaganden som godtagits enligt artikel 2 i förordning (EEG) nr 165/90:

- Fujitsu Limited.

- Hitachi Ltd.

- Matsushita Electronics Corporation.

- Mitsubishi Electric Corporation.

- NEC Corporation.

- NMB Semiconductor Co. Ltd.

- Oki Electric Industry Co. Ltd.

- Sanyo Electric Co. Ltd.

- Sharp Corporation.

- Texas Instruments (Japan) Ltd.

och

- Toshiba Corporation.

eller att

- de produceras av ett av de företag som anges i första strecksatsen och exporteras till gemenskapen av något av de dotterbolag som anges i bilaga 1,

eller att

- de produceras och säljs för export till gemenskapen, av ett av de företag som anges i första strecksatsen. I detta fall skall befrielse från tull medges på villkor att producenten för tullmyndigheterna visar upp ett intyg som styrker att de produkter för vilka ansökan om tullbefrielse skett har sålts av producenten för export till gemenskapen. Intyget, varpå ett prov ges i bilaga 3, måste innehålla en tydlig beskrivning av den eller de typer av kretsar som sålts, den sammanlagda mängden och styckepriset för varje kretstyp, eller en uppgift om att priset inte var lägre än det gällande referenspriset, fakturanumret och en bekräftelse på att dessa produkter tillverkats och sålts för export till gemenskapen av det nämnda företaget enligt de åtaganden som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 165/90.

5. Gällande bestämmelser om tullar skall tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull enligt förordning (EEG) nr 165/90 skall slutgiltigt tas ut. Men om importören begär det och följande villkor är uppfyllda skall uttagna preliminära antidumpningstullar emellertid betalas tillbaka och ställda säkerheter frisläppas:

- Dagen för orderbekräftelse till den förste oberoende köparen av produkterna i fråga infaller före den 26 januari 1990.

och

- Faktisk leverans av dessa produkter till den förste oberoende köparen ägde rum senast den 30 juni 1990.

- Produkterna i fråga är tillverkade av ett av de företag som anges i artikel 1.4 första strecksatsen i denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 juli 1990.

På rådets vägnar

G. CARLI

Ordförande

(1) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(2) EGT nr L 20, 25.1.1990, s. 5.

(3) EGT nr L 22, 27.1.1990, s. 79 (endast engelsk utgåva), och EGT nr L 38, 10.2.1990, s. 44.

(4) EGT nr L 131, 23.5.1990, s. 6.

(5) En DRAM är en integrerad monolitminneskrets som innehåller tusentals minnesceller (bitar), som var och en innehåller en transistor och en kondensator. Ett program kan lagras i en DRAM genom att utvalda kondensatorer laddas. Minnescellerna i en DRAM är arrangerade i en rektangulär matris med kolumner och rader, vilket möjliggör åtkomst till varje enskild cell (direktåtkomst). Den elektriska laddning som lagras i cellerna måste regenereras dels efter åtkomsten, dels periodiskt på grund av avladdning. Att det krävs en sådan omladdning hos kondensatorerna gör att kretsen är "dynamisk". DRAM varierar bl.a. i den hastighet med vilken man kan få åtkomst till minnescellerna (åtkomsttid) och i den mängd information som kan lagras (kapacitet), uttryckt som multiplar av 1 024 kondensatorer i kilobit.

BILAGA 1

Förteckning över dotterbolag till de producenter som anges i artikel 1.4 första strecksatsen i denna förordning

Dotterbolag till Fujitsu Ltd, Japan:

- Fujitsu Microelectronics Inc., USA

- Fujitsu Microelectronics Pacific Asia Ltd, Hongkong

- Fujitsu Microelectronics Asia Pte Ltd, Singapore

- Fujitsu Microelectronics (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia

Dotterbolag till Hitachi Ltd, Japan:

- Hitachi America, Ltd, USA

- Hitachi Semiconductor (America) Inc., USA

- Hitachi (Canadian) Ltd, Kanada

- Hitachi Asia Pte Ltd, Singapore, Malaysia, Indonesien

- Hitachi Asia (Hong Kong) Ltd, Hongkong, Sydkorea, Kina, Taiwan

- Hitachi Semiconductor Technology (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia

- Hitachi Australia Ltd, Australien

- Nissei Sangyo Co. Ltd, Japan, Hongkong, Australien, Taiwan

- Nissei Sangyo America Ltd, USA

- Nissei Sangyo (Singapore) Pte. Ltd, Singapore

- Hitachi Micro Devices Ltd, Japan

- Hitachi Electronic Components Sales Co. Ltd, Japan

- Hitachi Semiconductor (Malaysia) Sdn. Bhd, Malaysia

- Hitachi Semiconductor (Penang) Sdn. Bhd, Malaysia

- Hitachi Semiconductor (Kedah) Sdn. Bhd, Malaysia

Dotterbolag till Mitsubishi Electric Corporation, Japan:

- Mitsubishi Electronics America Inc., USA

- Mitsubishi Semiconductor America Inc., USA

- Mitsubishi Electric (H.K.) Ltd, Hongkong

- Melco-Taiwan Co. Ltd, Taiwan

- Melco Sales Singapore Pte. Ltd, Singapore

- Mitsubishi Electric Australia Pte. Ltd, Australien

Dotterbolag till NMB Semiconductor Co. Ltd.:

- Minebea Co. Ltd, Japan

- NMB Corporation, USA

- Kelaisha NMB Co. Ltd, Japan

- NMB Technologies Inc., USA

- Mineba Co. Ltd, filialen i Singapore, Singapore

- Mineba Co. Ltd, filialen i Söul, Sydkorea

- Micaltronic Industries (Pte.) Ltd, Singapore

Dotterbolag till Oki Electric Industry Co. Ltd.:

- Oki Semiconductor Group, en division i Oki America, Inc.

- Oki Electronics (Hong Kong) Ltd, (filialerna i Singapore och Taipei)

- Oki (Thailand) Co. Ltd, Thailand

Dotterbolag till Sanyo Electric Co. Ltd:

- Sanyo Semiconductor Corporation, USA

- Sanyo Semiconductor (H.K.) Co. Ltd, Hongkong

- Sanyo Semiconductor (S) Pte. Ltd, Singapore

- Shin-Nichi Electronics Device (H.K.) Ltd, Hongkong

- Shin-Nichi Electronics (S) Pte. Ltd, Singapore

- OS Electronics (S) Pte. Ltd, Singapore

Dotterbolag till Sharp Corporation:

- Sharp Electronics Corporation, USA

- Sharp Microelectronics Technology, USA

- Sharp Digital Information Products, USA

- Sharp Electronics of Canada Ltd, USA

- Sharp Electronics (Svenska) AB, Sverige

- Sharp Electronics GmbH, Österrike

- Sharp Electronics AG, Schweiz

- Sharp-Roxy Sales Pte. Ltd, Singapore

- Sharp Electronics Pte. Ltd, Singapore

- Sharp Roxy Sales & Service Company, Malaysia

- Sharp Roxy Ltd, Hongkong

- Sharp Korea Corporation, Sydkorea

- Sharp (Phils) Corporation, Filippinerna

- Sharp Thebnakorn Co. Ltd, Thailand

- Sharp Electronics Co. Ltd, Taiwan

Dotterbolag till Texas Instruments (Japan) Ltd:

- Texas Instruments, Inc., USA

- Texas Instruments Pte. Ltd, Singapore

Dotterbolag till Toshiba Corporation:

- Toshiba America Electronic Components, Inc., USA

- Toshiba Electronics Scandinavia AB, Sverige

Dotterbolag till NEC Corporation:

- NEC Electronics Inc., USA

- NEC Electronics Pte. Ltd, Singapore

- NEC Electronics Ltd, Hongkong

- NEC Australia Pte. Ltd, Australien

- NEC Semiconductors Sdn. Bhd., Malaysia

- NEC Electronics Taiwan Ltd, Taiwan

Dotterbolag till Matsushita Electronics Corporation:

- Matsushita Electric Corporation of America, USA

- Quasar Company, en division i Matsushita Electric Corporation of America, USA

- Matsushita Services Company, en division i Matsushita Electric Corporation of America, USA

- Matsushita Communication Corporation of America, USA

- America Kotobuki Electronics Industries, Inc., USA

- Matsushita Industrial Canada Ltd, Kanada

- Matsushita Electronic of Canada Ltd, Kanada

- Kotobuki Electronics Industries (S) Pte. Ltd, Singapore

- Matsushita Graphic Communication Systems (S) Pte. Ltd, Singapore

- Matsushita Television Co., (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia

- Matsushita Sales and Service Sdn. Bhd., Malaysia

- Matsushita Communication Industrial Corporation of the Philippines, Filippinerna

- Matsushita Denshi (S) Pte. Ltd, Singapore

- Asia Matsushita Electric (S) Pte. Ltd, Singapore

- Panasonic Industrial Company, en division i Matsushita Electric Corporation of America, USA

- AMAC Corporation, USA

- Sung Tien Mou Co., Ltd, Kina

- Panasonic (Australia) Pty. Ltd, Australien

- Matsushita Electric Trading AG, Schweiz

- Panasonic Svenska AB, Sverige

- Panasonic Norge A/S, Norge

- Panasonic Austria Handelsgesellschaft mbH, Österrike

BILAGA 2

Taric-nummer och tilläggsnummer

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 3

>Hänvisning till film>

Top