EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62016TN0873

Mål T-873/16: Talan väckt den 8 december 2016 – Groupe Canal + mot kommissionen

EUT C 38, 6.2.2017, p. 50–52 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/50


Talan väckt den 8 december 2016 – Groupe Canal + mot kommissionen

(Mål T-873/16)

(2017/C 038/66)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Groupe Canal + (Issy-les-Moulineaux, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Wilhelm, P. Gassenbach och O. de Juvigny)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

i första hand ska

förklara beslut nr AT.40023 av den 26 juli 2016 ogiltigt (artikel 264 FEUF), och

i andra hand ska

ogiltigförklara det angripna beslutet nr AT.40023 av den 26 juli 2016 såvitt avser den franska marknaden och de avtal som GROUPE CANAL + har ingått eller kommer att ingå,

meddela det beslut som tribunalen finner vara lämpligt, och

förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader som har uppkommit för bolaget GROUPE CANAL +.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den fann att det avtal som ingåtts mellan GROUPE CANAL + och Pictures International Limited (nedan kallat Paramount) på grund av sitt syfte stred mot artikel 101.1 FEUF, och när den bedömde att de åtaganden som Paramount erbjöd inte påverkade den kulturella mångfalden och mer allmänt finansieringen och användningen av filmer inom EES-området. Grunden består av två delgrunder.

Första delgrunden: De förbjudna klausulerna är förenliga med konkurrensrätten. För det första har det angripna beslutet antagits utifrån en extensiv och juridiskt felaktig tolkning av begreppet konkurrensbegränsande syfte, vilken har föranlett Europeiska kommissionen att avstå från att undersöka, eller åtminstone från att styrka, verkningarna av territorialitetsklausulerna. För det andra är bedömningen av huruvida territorialitetsklausulerna är konkurrensbegränsande endast ett resultat av en felaktig uppfattning om hur marknaden för betal-tv fungerar. För det tredje är de territorialitetsklausuler som kommissionen anser vara konkurrensbegränsande tvärtom nödvändiga för en pris- och prestationskonkurrens (competition on the merits) på marknaden för betal-tv.

Andra delgrunden: Det angripna beslutet skadar den kulturella mångfalden, finansieringen och användningen av filmer. För det första leder det angripna beslutet till att begränsa finansieringen av det franskspråkiga audiovisuella utbudet, varigenom konkurrensen på marknaden för betal-tv snedvrids. För det andra leder det angripna beslutet, genom att begränsa finansieringen av det audiovisuella utbudet, till att begränsa kvaliteten och mångfalden hos det utbud som erbjuds konsumenterna.

2.

Andra grunden: Kommissionen har på ett uppenbart sätt överskridit gränserna för sin handlingsfrihet genom att godta åtaganden för att avhjälpa konkurrensproblem som kommissionen inte hade gett uttryck för i sin inledande utvärdering. Grunden består av två delgrunder.

Första delgrunden: Det angripna beslutet är tillämpligt på åtaganden avseende samtliga avtal som ingåtts med tv-bolag inom EES-området, medan den inledande utvärderingen endast avsåg avtalen om ensamrättigheter inom Förenade kungariket och Irland.

Andra delgrunden: Utformningen av åtagandena leder till att de inte kan tillämpas i Förenade kungariket efter den medlemstatens utträde ur Europeiska unionen, alltmedan dessa fortsätter att vara tillämpliga på övriga marknader som inte avses i meddelandet med invändningar och som inte har undersökts av kommissionen.

3.

Tredje grunden: Kommissionen har på ett uppenbart sätt åsidosatt proportionalitetsprincipen. Grunden består av tre delgrunder.

För det första är de åtaganden som blev bindande genom det angripna beslutet inte lämpliga för att komma till rätta med de konkurrensproblem som tidigare har tagits upp av kommissionen.

För det andra strider de åtaganden som blev bindande genom det angripna beslutet mot tredje mans intressen, vilket innebär att åtgärderna inte är proportionella och att det därmed är motiverat att upphäva dem.

För det tredje ska tribunalen erkänna behovet av att kommissionen säkerställer att åtagandena gentemot tredje man är proportionerliga.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk genom att de åtaganden som kommissionen gjorde bindande genom det angripna beslutet stör den pågående lagstiftningsprocessen vid Europaparlamentet, som har gett uttryck för reservationer och oro vad gäller avskaffandet av licensernas territorialitet inom den audiovisuella sektorn och inverkan därav på finansieringen av film, koncentrationen av denna sektor och den kulturella mångfalden. Kommissionen har inte tagit hänsyn till detta, då den har föregripit utgången av viktiga lagstiftningsdiskussioner genom att förhandla med ett ensamt icke-europeiskt företag, nämligen Paramount. Grunden består av två delgrunder.

Första grunden: Det angripna beslutet uppnår ett mål som är hänförligt till lagstiftarens behörighet och målsättningar, och inte kommissionens, vilket betyder att kommissionen har satt sig i den europeiska lagstiftarens ställe.

Andra grunden: Den indiciestruktur som har åberopats av GROUPE CANAL + är sådan att den kan räcka för att visa att det föreligger rimliga tvivel beträffande kommissionens ansvar i det angripna beslutet.


Top