Den syftar till att uppmuntra nätverk mellan myndigheterna i EU-länderna med målet att utveckla praxis och verktyg för att bedöma kvaliteten på utbildningen i skolorna.

VIKTIGA PUNKTER

Även om kvaliteten på ett skolsystem inte kan definieras i absoluta termer är det fortfarande möjligt att sätta upp mål och analysera hur de kan uppnås.
Bland målen finns fortfarande att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och bekämpa social utslagning i allmänheten, och i rekommendationen skiljer man mellan två former av kvalitetsbedömning, nämligen
- extern bedömning, och
- självbedömning.
I rekommendationen uppmuntras alla som är inblandade i skolsystemet (lärare, elever, föräldrar och specialister) att delta i processerna med självbedömning och extern bedömning. Det fastslås att syftet med extern bedömning är att ge både metodiskt stöd för skolans självbedömning och en objektiv syn på skolan.
En av de viktigaste egenskaperna hos det europeiska utbildningssystemet är dess mångfald. Till följd av det är det inte möjligt att utforma standardbedömningsmetoder som kan tillämpas på alla EU-länder. Vid varje kvalitativ bedömning på EU-nivå måste hänsyn också tas till de sociokulturella, historiska och politiska faktorer som är specifika för varje EU-land.
I rekommendationen betonas att utbyte av information utgör den största delen av mervärdet i EU. Informationsutbyte ska i synnerhet vara inriktat på metodutveckling och exempel på god praxis, i synnerhet
- genom användning av ny teknik,
- genom anordnande av konferenser, seminarier och uppgiftsinsamling,
- genom att utveckla verktyg och offentliggöra resultat.
Europaparlamentet och rådet uppmanar Europeiska kommissionen att
- skapa en internetdatabas för spridning av verktyg, exempel på god praxis och ändamålsenliga verktyg för att bedöma kvaliteten på utbildningsanstalter,
- göra en inventering av de instrument och strategier för kvalitetsbedömning inom primär- och sekundärutbildning som redan används i olika EU-länder,
- införliva resultaten som erhålls i de befintliga programmen och utveckla de befintliga nätverken,
- rapportera vart tredje år till parlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén,
- lägga förslag grundat på denna rapport.

Rådets slutsatser 2014

I sina slutsatser från 2014 betonade EU-ländernas utbildningsministrar den viktiga roll som kvalitetssäkringsmekanismer spelar för att hjälpa skolor och politiska beslutsfattare att tillhandahålla kvalitetsutbildning. Kvalitetsutbildning är avgörande för anställbarhet, social inkludering och ekonomisk utveckling.
Ministrarna betonade betydelsen av strategier för kvalitetssäkring som bygger på principer som går längre än strategier med en ”checklista”, och behovet av att utveckla en kultur som bygger på att ständigt förbättra kvaliteten på undervisning och lärande.

Studier

År 2015 offentliggjordes två studier på området:

En rapport från Eurydike, där det beskrivs hur 32 europeiska länder bedömer kvaliteten på sina skolor, med jämförelser av strategier, strukturer och roller som bedömningssystemen för skolor spelar.
En jämförande studie från Europeiska kommissionen om kvalitetssäkring i EU:s skolutbildningssystem. Den omfattar politiska strategier, förfaranden, verksamheter och praxis för kvalitetssäkring på primär, lägre sekundär och högre sekundär nivå. Där övervägs hur EU:s åtgärder på området skulle kunna tillföra mervärde till vad som händer på nationell nivå.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Utbildning: Sätta upp mål och mäta resultat (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/166/EG av den 12 februari 2001 om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen (EGT L 60, 1.3.2001, s. 51).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen (EUT C 183, 14.6.2014, s. 30).

Senast ändrat 06.11.2017

Top

All