EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32001D0681

2001/681/EG: Kommissionens beslut av den 7 september 2001 om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) [delgivet med nr K(2001) 2504] (Text av betydelse för EES.)

EGT L 247, 17.9.2001, p. 24–47 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 10/01/2010; upphävd genom 32009R1221

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2001/681/oj

32001D0681

2001/681/EG: Kommissionens beslut av den 7 september 2001 om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) [delgivet med nr K(2001) 2504] (Text av betydelse för EES.)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 247 , 17/09/2001 s. 0024 - 0047


Kommissionens beslut

av den 7 september 2001

om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)

[delgivet med nr K(2001) 2504]

(Text av betydelse för EES)

(2001/681/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)(1), särskilt artikel 2 s andra stycket, artikel 3.3 b och artikel 8 i denna, och

av följande skäl:

(1) I förordning (EG) nr 761/2001 fastställs kraven för organisationers deltagande i EMAS.

(2) Riktlinjer bör fastställas för att se till att förordning (EG) nr 761/2001 tillämpas likadant i alla medlemsstater.

(3) När det är svårt att bestämma vilken enhet som skall registreras som EMAS-organisation är det lämpligt att identifiera enskilda fall och att se till att det finns ett gemensamt tillvägagångssätt i sådana situationer samt att det finns utrymme för undantag då registrering tillåts för enheter som är mindre än en anläggning.

(4) Riktlinjer bör fastställas för upprättande av kontrollprogrammen för EMAS-organisationerna, för godkännande av miljöredovisningar och därpå följande årliga uppdateringar samt för undantag från principen om årliga godkända uppdateringar.

(5) Det är också lämpligt att harmonisera den praktiska användningen av EMAS-logotypen och se till att den uttömmande listan över undantag för användning av logotypen under vissa villkor är tydlig.

(6) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 761/2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Enheter som faller under artikel 2 s andra stycket i förordning (EG) nr 761/2001 skall registreras som en organisation i enlighet med riktlinjerna i bilaga I.

Artikel 2

Organisationernas uppdatering av miljöredovisningen skall godkännas på det sätt som beskrivs i artikel 3.3 b i förordning (EG) nr 761/2001 i enlighet med riktlinjerna i bilaga II.

Artikel 3

EMAS-logotypen som nämns i artikel 8 i förordning (EG) nr 761/2001 skall användas i enlighet med riktlinjerna i bilaga III.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 7 september 2001.

På kommissionens vägnar

Margot Wallström

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.

BILAGA I

RIKTLINJER OM VILKA ENHETER SOM LÄMPAR SIG FÖR REGISTRERING I EMAS

(Alla hänvisningar till bilagor gäller bilagorna till förordning (EG) nr 761/2001 såvida inte något annat uttryckligen anges)

Syftet med riktlinjerna

Utvidgningen av EMAS från att tidigare omfatta industri- och tillverkningssektorn till att omfatta samtliga organisationer med verksamhet som påverkar miljön innebär att enheter med många olika organisationsstrukturer kommer att kunna registrera sig i EMAS. Dessa riktlinjer har utarbetats på grundval av artikel 2 s andra och fjärde meningen och artikel 2 t i förordning (EG) nr 761/2001 för att underlätta för organisationer, miljökontrollanter och behöriga organ att besluta om lämplig enhet för registrering i EMAS.

Den enhet som skall registreras kommer att väljas ut med hänsyn både till ledningens kontroll och enhetens geografisk läge.

Den enhet som skall registreras som en organisation i EMAS skall inte gå utöver gränserna för en medlemsstat. Om organisationen består av en eller flera anläggningar skall var och en av de anläggningar för vilka EMAS gäller uppfylla samtliga EMAS-krav, även kravet på ständiga förbättringar av miljöprestanda enligt definitionen i artikel 2 b i förordning (EG) nr 761/2001.

Enheter med följande organisationsstrukturer har identifierats och skall beskrivas ingående senare i detta dokument:

1. Organisation med verksamhet vid endast en anläggning.

2. Organisation som under särskilda omständigheter kan registrera en enhet som är mindre än en anläggning.

3. Organisation med verksamhet vid olika anläggningar

a) med samma eller liknande produkter eller tjänster,

b) med olikartade produkter eller tjänster.

4. Organisation för vilken det inte kan definieras en särskild anläggning.

5. Organisation som kontrollerar tillfälliga anläggningar.

6. Oberoende organisationer som registrerar sig som en gemensam organisation.

7. Små företag med verksamhet på ett avgränsat större geografiskt område som producerar samma eller liknande produkter eller tjänster.

8. Lokala myndigheter och statliga institutioner.

De som önskar delta i EMAS bör redan från börja lägga på minnet att miljökontrollanter och vid behov även behöriga organ har inflytande när det gäller godkännande av den enhet som skall registreras (jmf. artikel 2 s och 2 t i förordning (EG) nr 761/2001). Samtliga deltagare skall även utarbeta en miljöredovisning som bl.a. skall innehålla en klar och entydig beskrivning av organisationens registrering i EMAS och en sammanfattning av dess verksamhet, produkter och tjänster samt dess relation till eventuella moderorganisationer (jmf. bilaga III punkt 3.2 a). Dessa krav är kopplade till andra krav som gäller ledningens kontroll och inflytande över organisationens miljöaspekter (jmf. bilaga IA, särskilt punkt 4.3.1, och bilaga IB).

Syftet med dessa krav är att se till att organisationen vid alla anläggningar har kontroll över och inflytande på de av organisationens miljöaspekter som resulterar i betydande miljöpåverkan. Deltagarna bör därför kunna klargöra och motivera skälen till att vissa anläggningar eller delar av anläggningar i organisationen har valts ut för registrering. De kommer därmed att vara förberedda på kraven i miljöredovisningen och även väl förberedda för att kunna svara på eventuella frågor från i synnerhet kontrollanter och behöriga organ men även från andra berörda parter. Det behöriga organet skall inte godkänna registreringen om den enhet som valts ut inte motsvarar de definitioner som ges i artikel 2 s och 2 t i förordning (EG) nr 761/2001 och som förklaras i dessa riktlinjer. Om organisationen tvivlar på att den uppfyller kraven bör den därför redan i inledningsfasen av arbetet med att genomföra ett miljöledningsystem (EMS) kontakta det behöriga organet.

Principer

- Insyn

- Ledningskontroll

- Inte välja endast bra områden

- Allmän redovisningsskyldighet

- Lokal redovisningsskyldighet

Definitioner

organisation: företag, bolag, firma, rörelse, myndighet eller institution eller en del av eller en kombination av dessa, oavsett om de är juridiska personer eller ej, offentliga eller privata, som har sina egna funktioner och sin egen administration (enligt artikel 2 s i förordning (EG) nr 761/2001).

anläggning: hela det område på en viss geografisk plats som står under en organisations kontroll där verksamhet bedrivs, produkter framställs och tjänster utförs (enligt artikel 2 t i förordning (EG) nr 761/2001). Detta omfattar all infrastruktur, utrustning och materiel.

enhet: anläggning eller underavdelning, organisation, del eller grupp av organisationer som önskar registrera sig under ett enda registreringsnummer.

1. ORGANISATION MED VERKSAMHET VID ENDAST EN ANLÄGGNING

En organisation med verksamhet vid endast en anläggning är den enklaste kategorin, eftersom det område ledningen kontrollerar och det geografiska läget sammanfaller. Anläggningar som registrerats under EMAS I kommer att ingå i den här kategorin enligt artikel 17.4 i förordning (EG) nr 761/2001.

Positiva exempel

- Ett företag med verksamhet på en plats där man både tillverkar rör och radioapparater får endast registrera en av dessa avdelningar.

- En klädtillverkares cafeteria kan registreras separat.

Negativa exempel

- Läkemedelsföretag får inte bara registrera den del av anläggningen där slutprodukten till konsumenten tillverkas separat och utelämna den grundläggande industriella produktionsprocessen för mellanprodukterna vid samma anläggning.

2. SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER FÖR REGISTRERING AV EN ENHET SOM ÄR MINDRE ÄN EN ANLÄGGNING

Om en organisation överväger att registrera en enhet som är mindre än en anläggning skall nedanstående principer ligga till grund för beslutet. Undantaget får för det första inte användas för att "plocka russinen ur kakan". Det är därför inte tillåtet att registrera delar av en produktionsprocess som är ensam i sitt slag i avsikt att utelämna delar av anläggningen som inte skulle kunna registreras i EMAS. Organisationen måste kunna visa att den kan övervaka och kontrollera alla betydande miljöaspekter och bevisa att den enhet som skall registreras inte särskilt har avskiljts från andra delar av anläggningsområdet som klarar sig sämre.

För det andra måste de principer om "lokal redovisningsskyldighet" och "allmän redovisningsskyldighet" som avses i bilaga III punkt 3.7 och bilaga I punkterna B.2 och B.3 följas. Kontakter med allmänheten är en viktig aspekt av EMAS. Det ligger i organisationens eget intresse att ge allmänheten klar och tydlig information om en viss anläggnings miljöprestanda. Om en underavdelning har sin egen marknad kan det vara viktigt att den kan använda logotypen för sin egen kommunikation. Om en driftsenhet som är mindre än den aktuella anläggningen har för avsikt att registrera sig i EMAS skall allmänheten klart och tydligt informeras om att endast delar av organisationens verksamhet vid anläggningen bedrivs i enlighet med EMAS, eftersom allmänheten normalt uppfattar verksamheten vid en anläggning som representativ för hela organisationens verksamhet. Organisationen skall vara ansvarig för att den externa kommunikationen är tydlig, och lämpliga åtgärder skall vidtas för att undvika att allmänheten vilseleds.

Med utgångspunkt i dessa principer kan en enhet som är mindre än en anläggning registreras separat om

- underavdelningen har egna, tydligt definierade produkter, tjänster eller aktiviteter och om dess miljöaspekter och miljöpåverkan är tydligt identifierbara och kan skiljas från andra delar av anläggningen som inte är registrerade,

- underavdelningen har sin egen ledning och egna administrativa rutiner med befogenhet att se till att avdelningen har rätt att organisera och kontrollera miljöledningssystem och miljöpåverkan samt vidta korrigerande åtgärder för sitt eget ansvarsområde (vilket kan bevisas genom juridisk status, egen registrering i handelskammaren, organisationsschema, rapporter från moderorganisationen, egna rapporter etc.),

- underavdelningen har befullmäktigats att ansvara för att kraven uppfylls i tillstånd eller miljölicenser som har utfärdats till underavdelningen.

Anläggningen kan inte delas in i underavdelningar om

- den avdelade enheten endast omfattar sådana delar av verksamheten som inte är representativa för hela verksamhetens miljöaspekter och miljöpåverkan,

- det utifrån sett inte framgår vilken del av verksamheten vid anläggningen som styrs av miljöledningssystemet och varför just denna del har avdelats från verksamheten vid anläggningen.

I synnerhet i det här fallet är det viktigt att tydligt ange ansvarsgränserna för information till och från organisationen. Organisationen skall i sitt miljöledningssystem även ta hänsyn till beröringspunkter med tjänster och aktiviteter som inte helt faller inom ramen för miljöledningssystemet. Den skall t.ex. utvärdera miljöaspekter och miljöpåverkan när det gäller anläggningens gemensamma infrastruktur, exempelvis gemensam avfallshantering eller gemensamma reningsanläggningar, samt inkludera dessa i sitt miljöprogram och i arbetet med att ständig förbättra miljöprestandan.

3. ORGANISATION MED VERKSAMHET VID OLIKA ANLÄGGNINGAR

Inom ramen för förordning (EG) nr 761/2001 kan deltagarna fortsätta registrera enskilda anläggningar eller en organisation (enligt definitionen i artikel 2 s) eller en del av eller en kombination av dessa. I båda fallen skall alla deltagare visa att det sker ständiga förbättringar av resultaten när det gäller miljöaspekter och miljöpåverkan i enlighet med deras respektive policy, program och mål. De som registrerar flera anläggningar som en organisation måste också ta hänsyn till kraven i artikel 2 b, bilaga I.B 2 och bilaga III punkt 3.7. De skall också kunna motivera varför miljöprestandan inte förbättras vid de enskilda anläggningarna.

Förutom att klargöra och motivera valet av anläggning eller en kombination av anläggningar skall organisationer som ansöker om registrering i EMAS, vare sig de är verksamma inom den privata eller offentliga sektorn, också kunna förklara och motivera för sina samarbetspartner vilka planer de har för de anläggningar som ännu inte registrerats.

3.1 Med samma eller liknande produkter eller tjänster

För att kunna få ett enda "registreringsnummer" skall organisationen kunna visa kontrollanten att dess miljöledningsförfarande och miljöledningspolicy tillämpas konsekvent på alla anläggningar. Organisationer i den här kategorin har ofta samma ledningsstruktur för verksamheten vid de olika anläggningarna, t.ex. en gemensam handbok om miljöledning. Man skulle därför kunna minska omfattningen av kontrollerna vid enskilda anläggningar om organisationen kan visa att ledningsstrukturen helt och hållet är den samma i alla anläggningar.

Om miljöaspekter och miljöpåverkan är likartade för de olika aktiviteterna vid anläggningen, om aktiviteterna omfattas av liknande miljöledningssystem och om verksamheten bedrivs genom samma typ av organisationsstruktur, t.ex. filialer, kontor eller driftsmässiga anläggningar och verkstäder, kan man sedan eventuellt välja ut några av de olika anläggningarna för kontroll. Genom urvalet skall kontrollanten få representativ och ingående information om organisationens miljöprestanda och kunna kontrollera tillförlitligheten när det gäller data och den lokala redovisningsskyldigheten.

God praxis bör användas vid valet av urvalsmetoder(1), och kontrollanten skall ta hänsyn till följande faktorer vid valet av anläggningar som skall omfattas av kontrollprogrammet:

- Miljöpolicy och miljöprogram.

- Miljöledningssystemets komplexitet, omfattningen av direkta och indirekta miljöaspekter och direkt och indirekt miljöpåverkan samt eventuellt samspel med känsliga miljöer.

- Hur långt man har kommit med miljöledningssystemet på anläggningen.

- Kommentarer från berörda parter (klagomål, allmänhetens intresse av anläggningen etc.)

- Fördelningen av organisationens anställda på anläggningarna.

- Eventuellt skiftarbete.

- Tidigare miljöproblem.

- Resultat från tidigare kontroller och internrevisioner.

Under en period med kontroller bör samtliga anläggningar kontrolleras. Vid den första kontrollen och under varje påföljande kontrollperiod måste huvudkontoret inbegripas i kontrollprogrammet.

Om det förekommer betydande miljöpåverkan vid vissa geografiska platser måste organisationer och kontrollanter hålla i minnet att samtliga dessa anläggningar skall kontrolleras separat och att miljöinformation i samband med den betydande miljöpåverkan skall tas upp i miljöredovisningen i enlighet med principen om "lokal redovisningsskyldighet".

En anläggning skall kontrolleras separat om

- storleken på samt omfattningen och arten av dess aktiviteter har förklarats som betydelsefulla,

- internrevisionerna och ledningens översyn har visat att det behövs korrigerande åtgärder,

- det sedan den senaste kontrollen har skett omfattande förändringar i miljöledningssystemet eller i driften av anläggningen, eller

- om anläggningen skiljer sig mycket från organisationens övriga anläggningar när det gäller

- storlek och arbetsmetoder,

- direkta och indirekta miljöaspekter och miljöpåverkan (typ och betydelse),

- hur känslig omgivningen runt anläggningen är,

- de bestämmelser som tillämpas,

- strukturen på det lokala miljöledningssystemet och den lokala ledningen,

- storlek på samt omfattningen och arten av aktiviteterna vid anläggningen.

Organisationerna bör tänka på att om bestämmelserna överträds på en enda anläggning riskerar de att förlora den gemensamma registreringen för alla anläggningar. En organisation kan därför också låta registrera dessa anläggningar separat. Urvalsmetoderna får, i motsats till kontrollerna, generellt inte användas vid internrevisioner enligt bilaga II.

Exempel

- Banker

- Resebyråer

- Affärskedjor

- Konsulter

3.2 Med olikartade produkter eller tjänster

I det här fallet kan kontrollanten inte använda stickprovsmetoden, eftersom driftsförfarande och miljöpåverkan kommer att skilja sig åt vid varje anläggning. Organisationen kan välja om den vill registrera varje anläggning separat eller samtliga anläggningar under ett gemensamt registreringsnummer.

Oberoende av om organisationen ansöker om en enda registrering eller separata registreringar av varje anläggning måste flera faktorer tas i beaktande, bl.a. följande:

- Behovet av att undersöka miljöaspekter och miljöpåverkan i samband med de olika platserna.

- Ledningens kontroll över dessa.

- Huruvida det finns en miljöpolicy och miljöprogram som tar hänsyn till principen om lokal redovisningsskyldighet.

I det här fallet skall samtliga anläggningar kontrolleras separat, och uppgifterna från dessa kontroller skall redovisas separat i miljöredovisningen (Se bilaga III punkt 3.7 och riktlinjerna om miljöredovisning, bilaga II till detta beslut).

Även i det här fallet skall en organisation som önskar registrera vissa eller samtliga anläggningar under ett gemensamt registreringsnummer vara medveten om risken att förlora den gemensamma registreringen om bestämmelserna överträds på en enda anläggning (område).

Ett företag kan eventuellt börja med att registrera de enskilda anläggningarna och senare samla dem till en organisation under ett enda registreringsnummer.

Exempel

- Kraftproduktion

- Tillverkning av mekaniska komponenter

- Kemiföretag

- Bortskaffande av avfall

Tips

- Kompatibilitet mellan företagets och anläggningens miljöpolicy

- Större lokal påverkan skall rapporteras i miljöredovisningen

- Samspel av miljöaspekter mellan olika anläggningar

- Företagets kontroll över det lokala miljöledningssystemet

- Varje anläggning kan registreras separat

- Förlust av den gemensamma registreringen om bestämmelserna överträds på en enda anläggning

4. ORGANISATION FÖR VILKEN DET INTE KAN DEFINIERAS EN SÄRSKILD ANLÄGGNING

När det gäller organisationer för vilka det är svårare att definiera en särskild anläggning är det vid tveksamheter särskilt viktigt att både organisationen och kontrollanten kontaktar den behöriga myndigheten för att kunna avgöra om den utvalda enheten kan registreras i enlighet med EMAS-principerna.

Verksamhetsområde och infrastruktur måste i så fall klart anges, fullständigt integreras i ledningssystemet och utförligt beskrivas i miljöredovisningen. I dessa organisationer är det särskilt viktigt att ansvaret för betydande miljöaspekter anges tydligt, och att kontrollanten har belägg för att organisationen använder lämpliga förfaranden för att kontrollera sådana aspekter. Med tanke på att dessa organisationer i allmänhet bedriver verksamhet på stora områden, bl.a. i städer eller storstadsområden, skall organisationen i tillämpliga fall kunna påvisa att den har

- övervägt riskerna för miljön och befolkningen,

- antagit lämpliga planer för att informera allmänheten om vilka åtgärder den skall vidta i nödsituationer,

- utarbetat systematisk information om utsläppsnivåer,

- tagit hänsyn till den infrastruktur som den har kontroll över.

Det förekommer att en organisation, trots att den kontrollerar olika anläggningar inom ett visst område, inte kan driva varje anläggning separat, och att de olika anläggningarnas miljöpåverkan hänger samman. I det fallet bör de separata anläggningarna betraktas som en enda organisation som skall registreras i EMAS.

Exempler

- Värme-, vatten-, gas-, elförsörjning, etc.

- Telekommunikationer

- Transporter

- Avfallsinsamling

5. ORGANISATIONER SOM KONTROLLERAR TILLFÄLLIGA ANLÄGGNINGAR

Om organisationen under en viss tid bedriver verksamhet vid en anläggning som inte ägs av organisationen själv skall kontrollanten inspektera organisationens ledningssystem och miljöprestanda vid utvalda tillfälliga anläggningar som skall vara representativa för organisationens miljöledningskapacitet. Kontrollanten skall använda bästa urvalsmetoder för revision för att kontrollera hur effektiva arbetsmetoderna är på de utvalda anläggningarna.

Organisationen skall kunna visa att man infört sådana arbetsmetoder och tekniska lösningar som man beslutat använda vid den anläggning där den tillfälligt bedriver verksamhet.

I tillämpliga fall bör dessa arbetsmetoder inbegripa åtminstone följande:

- Lämplig teknik och utbildning.

- Lämplig miljöanalys av anläggningarna innan verksamheten påbörjas.

- Analys av miljökonsekvenserna av framtida planerad verksamhet.

- Information till invånarna i området och till de lokala myndigheterna om arbetsplanens miljöaspekter och de lösningar som utarbetats.

- Utarbetande av planer för att återställa miljön eller lösningar för att förbättra miljöförhållandena i det berörda området när verksamheten avslutats.

Tillfälliga anläggningar kommer genom stickprover att ingå i kontrollförfarandet. Det är verksamheten vid dessa anläggningar som registreras och inte enbart deras läge.

Exempel

- Byggföretag

- Städfirmor

- Tjänsteleverantörer

- Saneringsföretag

- Cirkusar

6. OBEROENDE ORGANISATIONER SOM ÄR VERKSAMMA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE OCH SOM REGISTRERATS SOM EN GEMENSAM ORGANISATION

Man bör komma ihåg att människor som bor i närheten av en större anläggning, lokala myndigheter och miljötillsynsorgan har stort intresse av att gemensamt ta ansvar för och utarbeta ett miljöprogram för hela området. Oberoende företag kan eventuellt vara intresserade av att kombinera sina resurser och ansöka om gemensam registrering i EMAS. Detta är enligt förordningen tillåtet eftersom en organisation definieras som företag, bolag, firma, rörelse, myndighet eller institution eller en del av eller en kombination av dessa, oavsett om de är juridiska personer eller ej, offentliga eller privata, som har sina egna funktioner och sin egen administration.

För att gemensamt kunna registrera sig som en organisation måste de deltagande organisationerna i dessa fall kunna visa att de gemensamt har ansvar (policy, förfaranden etc.) för hanteringen av betydande miljöaspekter och miljöpåverkan, i synnerhet fastställande av mål och korrigerande åtgärder. De som organiserar sina miljöledningssystem tillsammans för att få en gemensam registrering skall alla kunna visa att de ständigt förbättrar sin prestanda när det gäller betydande miljöaspekter och miljöpåverkan i enlighet med sina respektive policy, mål och program. När flera anläggningar registreras som en organisation är det också nödvändigt att de uppfyller kraven i artikel 2 b i förordning (EG) nr 761/2001, bilaga I.B 2 och bilaga III punkt 3.7 samt att de kan motivera varför förbättrad miljöprestanda eventuellt inte är uppenbar vid de enskilda anläggningarna.

Det bör noteras att logotypen endast får användas av den organisation som är registrerad i EMAS, vilket för en företagspark innebär att logotypen ENDAST kan användas i samband med företagsparkens namn. Enskilda organisationer kan, förutom registreringen av företagsparken, likafullt registrera sig separat.

Exempel

- Små industriområden

- Semesteranläggningar

- Företagsbyar

Tips

- Gemensam miljöpolicy och gemensamma miljöprogram

- Gemensamma ledningsansvar

- Förlust av den gemensamma registreringen om bestämmelserna överträds på en enda anläggning

7. SMÅ FÖRETAG MED VERKSAMHET PÅ ETT AVGRÄNSAT STÖRRE GEOGRAFISKT OMRÅDE SOM PRODUCERAR SAMMA ELLER LIKNANDE PRODUKTER ELLER TJÄNSTER OCH SOM ANSÖKER OM ENSKILD REGISTRERING

I artikel 11.1 i förordning (EG) nr 761/2001 står det följande: "I syfte att främja deltagande av små och medelstora företag, däribland de som är koncentrerade i väl avgränsade geografiska områden, kan lokala myndigheter i samarbete med industriförbund, handelskamrar och intressenter hjälpa till att fastställa betydande miljöpåverkan. Små och medelstora företag kan sedan använda detta när de utarbetar sina miljöprogram och fastställer övergripande och detaljerade miljömål i sitt miljöledningssystem enligt EMAS...".

Inom dessa geografiska områden måste de små och medelstora företagen (som mycket ofta ligger på samma tekniska nivå, använder samma produktionsmetoder och har organisations- och styrningssystem)

- ta hänsyn till sina tillverkningsprocessers samlade effekt,

- ha kontakt med samma lokalbefolkning, institutioner och miljötillsynsorganisationer på lokal nivå när det gäller deras miljöproblem; företagen har i själva verket samma behov när det gäller miljöns kvalitet,

- ta hänsyn till att deras egen miljöpåverkan och miljöpåverkan från andra industrioperatörer i området men även från offentliga serviceföretag och privata hushåll kan samverka.

De har å andra sidan möjlighet att

- söka gemensamma lösningar på sina miljöproblem (för att genom effektivare anläggningar kunna minska föroreningarna, övervinna sina kulturella begränsningar eller sin bristande miljöledningskapacitet osv.),

- stödja varandra, t.ex. genom att

- utbyta erfarenheter om fastställande av miljöaspekter och miljöpåverkan,

- tillsammans utarbeta miljöpolicy och miljöprogram,

- genomföra internrevisioner i varandras organisationer för att lättare kunna fastställa miljöaspekter och miljöpåverkan,

- anställa en gemensam miljökonsult,

- använda samma infrastruktur för styrning av olika typer av miljöpåverkan, t.ex. reningsverk, avfallsförbränningsanläggningar, soptippar etc., och skapa särskilda organisationer såsom konsortier för detta, och

- med utgångspunkt i sitt gemensamma arbete med att genomföra miljöledningssystem, anställa samma kontrollant vilket med tanke på likheterna inom miljöledningssystemen kan underlätta kontroll och validering och minska kostnaderna för detta arbete.

- delta i lokala miljöprojekt, t.ex. Agenda 21-program (lokala eller regionala myndigheter eller industriorganisationer kan stödja sådan verksamhet genom att hjälpa till att bygga upp nätverk).

Därför är fastställandet av ett allmänt program, som skall genomföras av lokala myndigheter, industriförbund och handelskamrar med utgångspunkt i en inledande miljöanalys av hela området, ett mycket viktigt första steg för små och medelstora företag som är intresserade av EMAS.

Miljöprogrammet för området bör därefter utarbetas i detalj, offentliggöras och godkännas av samtliga berörda parter, och det skall syfta till att uppnå väsentliga förbättringar av miljön i hela området.

När miljömål väl har antagits och godkänts kan varje organisation (små och medelstora företag, offentliga tjänster, lokala myndigheter etc.) på frivillig basis enligt EMAS-förfarandet vidta nödvändiga åtgärder för att var för sig uppfylla kraven i förordning (EG) nr 761/2001 och ansöka om registrering.

Kontrollanten måste i så fall göra en bedömning av om miljöledningssystemet uppfyller de specifika målen för varje enskild organisation i enlighet med det allmänna programmet och de allmänna målen för hela området. I miljöredovisningen bör därmed, förutom den information som krävs enligt EMAS, den enskilda organisationens bidrag till att uppfylla målen för hela miljöprogrammet klart anges.

Exempel

- Industriområden

- Turistområden

- Affärscentra

Tips

- Inrättande av ett organ för främjande verksamhet

- Godkännande av genomförbarhetsstudie

- Oberoende bedömning av de övergripande miljömålen

- Engagemang i det lokala agenda 21-programmet

8. LOKALA MYNDIGHETER OCH STATLIGA INSTITUTIONER

När den organisation som ansöker om registrering i EMAS är en offentlig institution är det viktigt att ange att de indirekta miljöaspekterna, t.ex. de som följer av myndighetens politik, kan vara de viktigaste, vilket innebär att de problem som skall behandlas inte kan begränsas endast till ledningens organisationsstruktur och till de därtill hörande direkta miljöaspekterna.

En offentlig förvaltnings politiska ansvar är kopplad till områdets administration och till den nuvarande och framtida livskvaliteten för de medborgare förvaltningen ansvarar för.

För vissa lokala myndigheter och statliga institutioner kan man, på grund av den komplexa ledningsstrukturen och de aspekter som skall beaktas, godkänna en separat registrering av delar av dessa organisationer. Informationen till allmänheten och användningen av logotypen skall i så fall vara entydig och får endast hänvisa till den specifika avdelning eller enhet som har registrerats.

Dessa organisationer uppmanas att utarbeta ett referensunderlag för miljöpolicyn som varje enskild del av organisationen eventuellt skulle kunna uppfylla.

Exempel

- Lokala myndigheter

- Ministerier

- Statliga organ

- Lokal agenda 21

Tips

- Samråda och komma överens med medborgama

- Ekonomisk utveckling och miljökompatibilitet

- Utvärdering av alternativa strategiska val och prioriteringar

- Territoriella planer och därtill relaterade mätbara mål och relaterat ansvar

- Kontinuerlig kontroll och övervakning av miljöplanen

- Rätt balans mellan fria privata initiativ och sociala behov

- Utbildning av medborgare och ekonomiska operatörer

(1) ISO/IEC Guide 66

- EA - 7/02

- Andra internationella och nationella lagar och riktlinjer.

BILAGA II

RIKTLINJER FÖR KONTROLL, GODKÄNNANDE OCH REVISIONSFREKVENS

(Alla hänvisningar till bilagor gäller bilagorna till förordning (EG) nr 761/2001 såvida inte något annat uttryckligen anges)

1. INLEDNING

Efter den första kontrollen måste miljökontrollanten enligt EMAS tillsammans med organisationen utforma och komma överens om ett kontrollprogram som omfattar en period på högst 36 månader. Efter den första kontrollen av miljöredovisningen kräver EMAS dessutom att informationen skall uppdateras årligen och att eventuella ändringar skall godkännas årligen, förutom under särskilda omständigheter. I dessa riktlinjer identifieras de frågor som skall övervägas vid utformning av kontrollprogrammet inbegripet när avvikelser från den årliga uppdateringen av informationen i miljöredovisningen kan vara berättigade. De ger dessutom vägledning i fråga om intern revisionsfrekvens.

I dessa riktlinjer används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

kontroll: den granskning (revision) som genomförs av miljökontrollanten för att säkerställa att en organisations miljöpolicy, miljöledningssystem och miljörevisionsförfarande uppfyller kraven i förordning (EG) nr 761/2001. Detta skall omfatta besök hos organisationen, genomgång av dokumentation/register och intervjuer med personalen.

godkännande: den granskning som en miljökontrollant utför för att kontrollera att informationen och uppgifterna i en organisations miljöredovisning är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta och uppfyller kraven i punkt 3.2 i bilaga III.

2. KONTROLLPROGRAM

2.1 Krav

I samråd med organisationen skall miljökontrollanten utarbeta ett program för att se till att alla delar som krävs för EMAS-registrering kontrolleras inom en period på högst 36 månader (bilaga V, 5.6).

2.2 Syfte

Syftet med detta krav är att försäkra organisationens ledning och intressenterna om att organisationens miljöpolicy, ledningssystem, förfaranden, information, mätning av data och övervakning uppfyller kraven i förordning (EG) nr 761/2001. Regelbundna kontakter mellan miljökontrollanten och organisationen bidrar till att skapa trovärdighet och förtroende för EMAS användare liksom för själva programmet. För att säkerställa fortlöpande översyn av en organisations miljöledningssystem och miljöprestanda bör god praxis vara att kontrollen struktureras så att en tredjedel av organisationens verksamhet kontrolleras varje år, vilket medför att all verksamhet kontrolleras inom den fastställda perioden på högst 36 månader. Därigenom ökar även kontrollörens tilltro till miljöredovisningens precision, trovärdighet och tillförlitlighet.

När det gäller små organisationer och företag (se ruta med definition) kan emellertid revisionen utföras vid ett enda besök, med en frekvens som kontrollören och den berörda organisationen kommer överens om, men minst vart tredje år för hela systemet.Definition av en liten organisation eller rörelse

en "liten rörelse" är en rörelse som

- har färre än 50 anställda, och

- har antingen omsättning på högst 7 miljoner euro per år, eller

- en balansomslutning på högst 5 miljoner euro per år,

- och ägs till mindre än 25 % (av kapitalet eller antal röster) av en rörelse eller flera rörelser gemensamt.

2.3 Riktlinjer

Miljökontrollanten skall utforma och samtycka till kontrollprogrammet först när den inledande fullständiga kontrollen av miljörevisionen har genomförts och godkänts. Vid utformning av kontrollprogrammet bör miljökontrollanten överväga följande:

- Styrkan i och förtroendet för det interna revisionsprogrammet, inbegripet frekvensen för interna revisioner.

- Miljöledningssystemets komplexitet.

- Miljöpolicyn.

- Verksamheternas, produkternas och tjänsternas art, omfattning och format.

- Betydelsen av organisationens direkta och indirekta miljöaspekter som den har kontroll över eller kan förväntas kunna påverka.

- Styrkan i systemen för hantering och insamling av uppgifter och information, med avseende på informationen och uppgifterna i miljöredovisningen.

- Tidigare miljöproblem.

- Omfattningen av verksamheter som är föremål för miljöföreskrifter.

- Resultat av tidigare kontroller.

- Organisationens erfarenhet av att uppfylla EMAS-kraven.

En miljökontrollant kan, när efterlevnaden av kraven i EMAS-förordningen kontrolleras, för kontrollen utgå från antingen organisationens funktioner, verksamheter, produkter och tjänster, eller från de miljöaspekter över vilka organisationen har direkt/indirekt kontroll och som den kan påverka.

Kontrollen av organisationer med ackrediterad certifiering enligt ISO 14001 (eller någon annan miljöstandard) erkända enligt förfarandena i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 761/2001 behöver endast omfattas av den erkända standarden. I sådana fall förväntas miljökontrollanten beakta översynsprogrammet inom ramen för ISO 14001 vid utformningen av kontrollprogrammet, och i möjligaste mån försöka kombinera bedömningsbesöken, för att undvika onödigt dubbelarbete, kostnader och tidsåtgång för organisationen. Kontrollverksamheterna kommer emellertid att skilja sig från de kontrollbesök som utförs inom ramen för EN ISO 14001-certifiering. De skall i synnerhet omfatta de ytterligare punkter som tas upp i bilaga I.

3. UPPDATERINGAR AV MILJÖINFORMATION

3.1 Krav

I artikel 3.3 b i förordning (EG) nr 761/2001 föreskrivs att för att en organisation skall kunna förbli EMAS-registrerad skall den "skicka den godkända årliga uppdateringen av miljöredovisningen som är nödvändig till behörigt organ och göra den tillgänglig för allmänheten. Avvikelser från denna uppdateringsfrekvens kan göras på de villkor som fastställts i kommissionens riktlinjer, vilka antagits i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, särskilt för små organisationer och små företag enligt kommissionens rekommendation 96/280/EG(1) och om det inte har gjorts några betydande förändringar i driften av miljöledningssystemet."

I punkt 3.4 i bilaga III (Bevarande av offentlig information) anges följande: "Organisationen skall årligen uppdatera den information som definieras i punkt 3.2 och alla förändringar skall årligen underställas en miljökontrollant för godkännande. Avvikelser från denna uppdateringsfrekvens får göras på de villkor som fastställts i kommissionens riktlinjer..."

Detta upprepas i punkt 5.6 i bilaga V där följande anges: "... Dessutom skall miljökontrollanten med intervall på högst 12 månader godkänna all uppdaterad information i miljöredovisningen. Avvikelser från denna uppdateringsfrekvens får göras på de villkor som fastställts i kommissionens riktlinjer..."

3.2 Riktlinjer

I normala fall kan man förvänta sig att informationen i miljöredovisningen uppdateras årligen och att förändringarna underställs en miljökontrollant för godkännande. Det mest kostnadseffektiva och bästa sättet är att förena godkännandet av miljöredovisningen med det fortlöpande kontrollprogrammet. Tidsåtgång, nödvändig arbetsinsats och kostnader för godkännandet kommer att vara beroende av kvaliteten på det system för hantering och insamling av uppgifter och information som används för att sammanställa miljöredovisningen.

Normalt kommer uppgifterna och informationen om organisationens miljöprestanda (avsnitt 3.2 e i bilaga III) att förändras årligen och behöva uppdateras i miljöredovisningen. Endast förändringarna behöver emellertid godkännas. En uppdatering av informationen i miljöredovisningen kräver inte offentliggörande av en ny miljöredovisning varje år, utan innebär endast att informationen skall vara offentligt tillgänglig. Avsikten med EMAS är att främja allmän tillgång till tillförlitlig information som visar på förbättringar av miljöprestanda. Detta kan till exempel göras genom en fristående, separat miljöredovisning, eller genom att ta med sådan information i miljöredovisningen, i tryck eller via en webbplats. Jämför kommissionens riktlinjer om miljöredovisning i bilaga I till kommissionens rekommendation 2001/680/EG(2).

Den uppdaterade informationen behöver visserligen normalt sett inte utgöra ett dyrt, elegant dokument i fråga om små företag och små organisationer, men i förordning (EG) nr 761/2001 ges dessa organisationer ändå möjlighet att utöka frekvensen för uppdatering av informationen och få den godkänd. Endast sådana organisationer är därför undantagna från kravet på årligt godkännande av uppdaterad information (se exempel nedan), förutsatt att de inte kännetecknas av följande:

- Större miljörisker i samband med deras verksamhet, produkter och tjänster.

- Betydande operationella förändringar i deras miljöledningssystem.

- Betydande lagstadgade krav som rör deras verksamhet, produkter och tjänster.

- Betydande lokala frågor.

Om någon av dessa punkter berör organisationen skall miljökontrollanten begära årlig uppdatering av informationen i miljöredovisningen.

Om detta inte sker årligen kommer uppdateringen av miljöredovisningen att förväntas inom en period av högst 36 månader.

Exempel

- Små bagerier

- Lekskolor

- Enskilda återförsäljare

3.3 Godkännande av utdrag ur miljöredovisningen

Vissa organisationer kan vilja använda utdrag ur sina miljöredovisningar i samband med EMAS-logotypen, t.ex. i följande sammanhang:

- Vid inlämning av validerade utsläppsdata till tillsynsmyndigheter på miljöområdet.

- Vid presentation av information om koldioxidutsläpp inom ramen för nationella program för bekämpning av klimatförändringen.

- Vid fullgörande av rättsliga förpliktelser beträffande offentliggörande av miljöinformation till aktieägare och pensionsfonder.

Om logotypen används tillsammans med utdrag skall organisationen endast använda utdrag ur den senast godkända miljöredovisningen. Utdragen måste dessutom överensstämma med kraven i punkt 3.5 a-f i bilaga III genom att vara relevanta, signifikanta, svåra att feltolka och ej vilseledande.

Utdrag ur miljöredovisningen i samband med användningen av EMAS-logotypen måste godkännas separat. Det går att spara tid, arbete och pengar genom att ange vilka utdrag som skall användas så att dessa kan godkännas samtidigt med redovisningen.

För information om hur logotypen kan användas, se kommissionens riktlinjer i bilaga III till detta beslut.

4. REVISIONSFREKVENS

4.1 Krav

I punkt 2.9 i bilaga II föreskrivs, avseende kontrollfrekvens, att "hur ofta en verksamhet revideras kan variera beroende på

- verksamhetens art, omfattning och komplexitet,

- betydelsen av aktuell miljöpåverkan,

- hur viktiga och angelägna de problem är som konstaterats vid tidigare revisioner,

- tidigare miljöproblem i samband med verksamheten.

En organisation skall fastställa sitt eget revisionsprogram och sin egen revisionfrekvens med hänsyn till kommissionens riktlinjer..."

4.2 Syfte

Syftet är att garantera att det utvecklas revisionsprogram som tillhandahåller den information som ledningen behöver för att se över organisationens miljöprestanda och miljöledningssystemets effektivitet, och för att visa att den kontrollerar verksamheten. Dessutom skall programmet ligga till grund när miljökontrollanten utvecklar och kommer överens om kontrollprogrammet med den berörda organisationen, och vid fastställande av frekvensen för besök till organisationen.

4.3 Riktlinjer

God praxis i fråga om utformning av ett kontrollprogram vore att kontrollera de verksamheter, produkter och tjänster som medför eller potentiellt sett kan medföra de mest betydande miljöeffekterna oftare än sådana som medför mindre allvarliga effekter. Organisationerna bör dessutom genomföra revisioner åtminstone årligen, eftersom detta bidrar till att visa organisationens ledning och miljökontrollanten att man har grepp om de avgörande miljöaspekterna.

(1) EGT L 107, 30.4.1996, s. 4.

(2) Se sidan 3 i detta nummer av EGT.

BILAGA III

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNINGEN AV EMAS-LOGOTYPEN

(Alla hänvisningar till bilagor gäller bilagorna till förordning (EG) nr 761/2001 såvida inte något annat uttryckligen anges)

1. PRINCIPER

Referensförordning

Denna riktlinje påverkar inte tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, eller nationell lagstiftning eller tekniska standarder som inte omfattas av gemenskapslagstiftning, i synnerhet rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om vilseledande reklam(1), och de skyldigheter organisationer har enligt dessa lagar och standarder.

1.1 Målen med EMAS-logotypen

En av kärnpunkterna i förordning (EG) nr 761/2001 är införandet av olika alternativ för att ge intressenter information om miljöarbetet. Organisationerna skall uppmuntras att redogöra för sin miljöprestanda till allmänheten, sina klienter och kunder genom att utnyttja dessa ytterligare kommunikationsverktyg.

EMAS-lototypen är ett varumärke under förordning (EG) nr 761/2001. Målet med EMAS-logotypen är att upplysa allmänheten och andra intressenter om att organisationen

- utarbetar och genomför ett miljöledningssystem,

- regelbundet gör en systematisk och objektiv utvärdering av dessa systems prestanda,

- tillhandahåller information om organisationens miljöprestanda och för en öppen dialog med allmänheten och andra intressenter,

- aktivt engagerar de anställda i arbetet och utbildar dem på lämpligt sätt.

Dessutom upplyser logotypen om att organisationen efterlever relevant miljölagstiftning. EMAS-logotypen anger särskilt att organisationens miljöredovisningar regelbundet görs tillgängliga för allmänheten och att de har godkänts av en oberoende miljökontrollant.

I detta sammanhang har EMAS-logotypen tre funktioner:

- Att ange att den information som en organisation tillhandahåller om sin miljöprestanda är trovärdig och tillförlitlig.

- Att ange organisationens åtagande för att förbättra sin miljöprestanda och en sund hantering av dess miljöaspekter.

- Att öka medvetenheten om systemet hos allmänheten, intressenter och organisationer som vill förbättra sin miljöprestanda.

Gemenskapen har för avsikt att ge EMAS ett mervärde genom att införa nya och trovärdiga alternativ för hur EMAS-registrerade organisationer kan sprida information om sin miljöprestanda och sitt åtagande att skydda miljön genom kommunikation med intressenter på flera olika sätt, såsom föreslås i dessa riktlinjer.

1.2 Förhållandet mellan EMAS-logotypen och miljömärkningssystem (artikel 8.2 i förordning (EG) nr 761/2001)

EMAS-logotypen står för:

- Frivilliga aktiva och framåtsyftande insatser från de registrerade organisationerna för att ständigt förbättra sin miljöprestanda utöver de rättsliga kraven.

- Ett fungerande miljöledningssystem som genomför de mål som organisationen ställt upp.

- Det faktum att information som tillhandahålls i t.ex. miljöredovisningen är trovärdig, och har godkänts av en ackrediterad miljökontrollant.

Till skillnad från EMAS-logotypen har miljömärkningssystem för produkter och tjänster andra egenskaper:

- De är till sin natur selektiva och indikerar sålunda ett jämförande påstående mellan de produkter, verksamheter och tjänster som är märkta med miljömärket och de som inte är det.

- De anger att de miljökriterier som fastställts av en tredje part är uppfyllda, och att endast vissa av produkterna på marknaden uppfyller dessa krav.

- Definitionen av de relevanta kriterierna följer ett (för det mesta officiellt) godkänt rådgivande förfarande.

Miljömärkningssystem kan ge relevant information i fråga om miljöaspekter som har samband med produkter och tjänster.

EMAS-logotypen antyder inte någon av dessa egenskaper och får inte heller användas på ett sätt som leder till någon sammanblandning med dessa egenskaper.

Det är organisationerna, miljökontrollanterna och de behöriga organen som ansvarar för att undvika sammanblandning med produktrelaterade miljömärken. I detta syfte måste organisationen noggrant välja den information som skall spridas och utforma kommunikationsverktyg i syfte att undvika sammanblandning. Det är miljökontrollantens ansvar att bedöma kvaliteten och tillförlitligheten i den information som ges till kunden i enlighet med de kriterier som anges i punkterna 3.2 och 3.5 i bilaga III och i överensstämmelse med kontrollantens uppgifter enligt bilaga V.

2. KRAVEN I FÖRORDNING (EG) nr 761/2001

2.1 Relevanta rättsliga bestämmelser

a) I artikel 8 (Logotyp) fastställs följande:

- När EMAS-logotypen får användas, dvs. kravet på en gällande registrering i EMAS (punkt 1).

- De fem olika fall i vilka den får användas (punkt 2).

- De fall i vilka den inte får användas, dvs. på produkter eller deras förpackningar och i samband med jämförande påståenden (punkt 3).

b) I punkt 3.5 i bilaga III (Offentliggörande av information) anges alternativ för att utöver miljöredovisningen ge allmänheten miljöinformation, och i a-f anges de krav som måste uppfyllas om utvald information tas fram och används tillsammans med EMAS-logotypen. Enligt punkt 3.5 i bilaga III måste informationen vara

- korrekt och ej vilseledande,

- belagd och kontrollerbar,

- relevant och ingående i korrekt sammanhang,

- representativ för organisationens allmänna miljöprestanda,

- svår att feltolka,

- signifikant i förhållande till den totala miljöpåverkan.

Organisationer skall även beakta kraven i punkt 3.5 a-f i bilaga III när de använder EMAS-logotypen i annonser för produkter, verksamheter och tjänster enligt avsnitt 5 i dessa riktlinjer.

c) I bilaga IV (Logotyp) definieras de två versionerna av logotypen: den ena indikerar "kontrollerat miljöledningssystem" (version 1), den andra "godkänd information" (version 2). Båda versionerna av logotypen skall alltid ange organisationens registreringsnummer.

Logotypens format enligt bilaga IV får endast ändras under omständigheterna i stycke 2.2 i dessa riktlinjer.

2.2 Användning av logotypen för att främja EMAS-systemet

Man inser att det finns ett behov av att använda logotypen för att främja EMAS-systemet. I detta sammanhang skulle användningen av orden GODKÄND INFORMATION eller KONTROLLERAT MILJÖLEDNINGSSYSTEM samt ett registreringsnummer vara olämpligt. Därför får logotypen användas för att främja EMAS i följande format:

>PIC FILE= "L_2001247SV.004001.TIF">

Den kan t.ex. användas i följande:

- Reklammaterial (märken etc.).

- Journalistiska artiklar.

- Kommissionens riktlinjer.

- Böcker, publikationer om EMAS.

Under förutsättning att

- den inte används i samband med en organisations namn, och

- den inte antyder eller ger ett intryck av registrering till systemet, eller att den som använder logotypen i detta format inte gör ett miljöpåstående om sina verksamheter, produkter och tjänster.

2.3 Logotypens funktioner i olika slags information (artikel 8 och bilaga IV till förordning (EG) nr 761/2001)

Medan version 1 av logotypen antyder att en organisation har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i EMAS, antyder version 2 att särskild information till vilken logotypen hänvisar har godkänts inom ramen för EMAS.

I artikel 8.2 i EMAS-förordningen anges fem olika fall där logotypen får användas:

a) På godkänd information enligt punkt 3.5 i bilaga III, under de omständigheter som anges i dessa riktlinjer. I detta fall säkerställer logotypen att informationen hämtats från en godkänd miljöredovisning och uppfyller kraven i bilaga III punkt 3.5 (version 2).

b) På godkända miljöredovisningar: Understryker deltagande i systemet och visar att innehållet i redovisningen är godkänt (version 2).

c) På registrerade organisationers brevpapper (version 1).

d) På information som meddelar att en organisation deltar i EMAS: Anger att organisationen deltar i EMAS. Version 1 av logotypen får t.ex. användas på skyltar, byggnader, webbplatser, inbjudningar etc.

e) I annonser för produkter, verksamheter och tjänster endast under de omständigheter som anges i dessa riktlinjer för att säkerställa att det inte uppstår någon sammanblandning med produktrelaterade miljömärken (version 2).

I samtliga dessa fall måste det finnas en tydlig koppling till organisationens namn.

Användarna av logotypen - dvs. EMAS-registrerade organisationer - måste komma ihåg att det inte får finnas någon risk för att allmänheten misstolkar användningen av logotypen. Ingen organisation får t.ex. använda logotypen på ett sätt som kan förvirra eller vilseleda allmänheten genom att uppge att den just har gjort något "liknande" EMAS-förordningen eller på sitt eget sätt "enligt" förordningen.

Medan användningen av logotypen i miljöredovisningen och på brevpapper omfattades av förordning (EEG) nr 1836/93(2) är flera nya användningssätt av logotypen tillåtna enligt förordning (EG) nr 761/2001. Dessa fall redovisas nedan.

3. RIKTLINJER OM ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN PÅ UTVALD INFORMATION FRÅN MILJÖREDOVISNINGEN (ARTIKEL 8.2 a OCH PUNKT 3.5 I BILAGA III TILL FÖRORDNING (EG) nr 761/2001):

3.1 Allmänna krav

Användningen av logotypen (version 2) i samband med utvald information måste uppfylla de krav som anges i punkt 3.5 i bilaga III.

Det finns flera olika sätt att publicera miljöinformation, t.ex. i

- informationsbroschyrer

- datablad

- reklamblad

- tidningsannonser

- miljökapitel i icke-miljörelaterade publikationer

- webbplatser etc.

- tv-reklam

Att logotypen används på ett lämpligt sätt har ingenting att göra med den teknik som används för att presentera informationen. Alla som använder logotypen i dessa fall måste iaktta följande allmänna krav:

Det måste framgå till vilken godkänd information logotypen hänvisar!

Om hela innehållet i en publikation omfattas av miljöredovisningen och har godkänts av miljökontrollanten får logotypen användas på det sätt som anses lämpligt (t.ex. på omslaget, högst upp på en annons, som grafisk bakgrund till texten etc.).

Den godkända informationen måste tydligt skiljas från resten av texten, genom t.ex. en ram, annan layout, färg, storlek eller typsnitt) om den

- endast utgör en del i en annan publikation (med t.ex. tekniskt eller affärsmässigt innehåll), eller

- presenteras i samband med annan icke godkänd miljöinformation (t.ex. ett avsnitt i en större text eller ett avsnitt i en bolagsrapport).

Logotypen måste placeras på ett sätt som gör det möjligt att tydligt hänföra den till den godkända informationen.

3.2 Exempel

>Plats för tabell>

4. RIKTLINJER OM ANVÄNDNINGEN AV LOGOTYPEN PÅ INFORMATION SOM ANGER ATT ORGANISATIONEN DELTAR I SYSTEMET (ARTIKEL 8.2 d I FÖRORDNING (EG) nr 761/2001)

4.1 Allmänna krav

Användningen av logotypen (version 1) i enlighet med artikel 8.2 d syftar till att informera allmänheten och intressenter om att en organisation är registrerad. Det är därför nödvändigt att logotypen klart och uteslutande hänför sig till den registrerade organisationen. Sammanblandning med organisationer som inte är EMAS-registrerade måste undvikas.

Registrerade organisationer och tillhandahållare av kommunikationstjänster som agerar på deras vägnar skall inte ge ett intryck av att de senare själva uppfyller kraven i EMAS om detta inte är fallet.

4.2 Exempel

>Plats för tabell>

5. RIKTLINJER OM ANVÄNDNINGEN AV LOGOTYPEN I ANNONSER FÖR PRODUKTER, VERKSAMHETER OCH TJÄNSTER (ARTIKEL 8.2 e), (ARTIKEL 8.2 a OCH 8.2 b SAMT PUNKT 3.5 I BILAGA III)

5.1 Allmänna krav

Förordning (EG) nr 761/2001 tillmäter indirekta miljöaspekter större betydelse jämfört med förordning (EEG) nr 1836/93. Bland dessa spelar produkters, verksamheters och tjänsters egenskaper en viktig roll. Syftet är att uppmuntra organisationer att tillhandahålla information om sin miljöprestanda i samband med sina produkter och att använda marknadsföringsmetoder för att främja målen med EMAS. Detta inbegriper både miljöaspekter med indirekt koppling till produkten och direkta produktegenskaper - under förutsättning att de har godkänts av miljökontrollanten.

Under inga omständigheter får enbart logotypen användas i annonser för produkter, verksamheter och tjänster (som ett miljömärke). Sambandet med den godkända informationen måste tydligt framgå. Den godkända informationen måste särskiljas från annan information som tillhandahålls.

Den information till vilken logotypen hänvisar bör väljas ut i enlighet med de principer som anges i punkt 3.5 a-f i bilaga III.

I enlighet med artikel 8.2 e i förening med artikel 8.2 a och 8.2 d får EMAS-logotypen användas för att

- ange att organisationen deltar i EMAS (version 1),

- ange att en produkt, verksamhet eller tjänst har producerats av en EMAS-registrerad organisation (version 1),

- öka trovärdigheten av godkänd information som direkt eller indirekt är förknippad med produkter, verksamheter och tjänster (version 2).

Sambandet med den godkända informationen måste tydligt framgå. All verksamhet som är relevant för den information som ges tillsammans med logotypen måste ligga under en registrerad organisations ledningskontroll.

Logotypen kan användas på flera olika sätt, t.ex.

- i tryckta produktannonser (t.ex. i tidningar, kataloger etc.),

- i användarhandböcker,

- i andra media (t.ex. tv, webbplatser etc.),

- på hyllor och ställningar där produkter, verksamheter och tjänster presenteras för kunderna,

- på utställningsbord etc.

Den organisation som använder logotypen måste ha kontroll över och ta ansvar för det sätt på vilket logotypen presenteras. Det måste finnas ett tydligt identifierat samband mellan logotypen och den verksamhet, produkt eller tjänst till vilken den hänvisar.

Återigen är det inte den teknik som används för att presentera logotypen som är avgörande för om den får användas eller inte utan innehållet i den information som presenteras. I varje fall måste det framgå vilken information som organisationen hänvisar till.

a) Information som indirekt rör produkten, verksamheten eller tjänsten:

Om logotypen (version 2) är avsedd att påvisa något av nedanstående måste relevant godkänd information ges i annonsen och vara igenkännlig som information som rör specifika godkända egenskaper för den organisationens miljöledning:

- egenskaper hos de relevanta produktionsprocesserna,

- egenskaper hos organisationens miljöledning,

- miljöpolicy, övergripande och detaljerade miljömål,

- allmänna uppgifter om miljöprestanda,

Påståenden om miljöaspekter som inte i tillräckligt stor utsträckning omfattas av organisationens miljöledningssystem är inte tillåtna.

b) Information som direkt rör produkten, verksamheten eller tjänsten:

Om logotypen (version 2) är avsedd att påvisa något av nedanstående måste relevant godkänd information ges i annonsen och vara igenkännlig som information som rör specifika godkända egenskaper för produkten:

- produktens, verksamhetens eller tjänstens miljörelevanta egenskaper,

- produktens egenskaper vid eller efter användningstillfället,

- förbättringar av produkternas eller tjänsternas miljöprestanda,

- produkter eller tjänster som är förknippade med övergripande och detaljerade miljömål,

- uppgifter om miljöprestanda förknippade med produkten, verksamheten eller tjänsten.

Påståenden om miljöaspekter som inte i tillräckligt stor utsträckning omfattas av organisationens miljöledningssystem är inte tillåtna.

Tre grundläggande begränsningar för hur logotypen får användas måste iakttas. Logotypen får inte användas i följande fall:

- På produkter eller deras förpackningar.

- I samband med jämförande påståenden med avseende på andra konkurrerande produkter, verksamheter och tjänster.

- I annonser för produkter utan tydlig information om/hänvisning till egenskaper som är förknippade med organisationen eller den produkt som den hänvisar till.

EMAS-logotypen som sådan förmedlar sålunda ingen information till konsumenten (till skillnad från ett miljömärke) utan anger att den information som tillhandahålls är godkänd. Den representerar med andra ord ett "sigill för informationens tillförlitlighet" och inte ett "sigill för produktens överlägsenhet".

I samtliga fall där den ifrågavarande produkten, verksamheten eller tjänsten omfattas av ett miljömärkningssystem (dvs. när det finns fastställda krav för EU:s miljömärke eller ett nationellt miljömärkningssystem) gäller dessutom följande krav:

- Organisationen och miljökontrollanten måste vidta särskilda åtgärder för att undvika sammanblandning med ett befintligt miljömärke, som anges i ovan nämnda allmänna principer och illustreras med exemplen.

- Organisationer och kontrollanter skall ta hänsyn till de miljömärkningskriterier som gäller för produkten när de kontrollerar den information som skall tillhandahållas mot kraven i punkt 3.5 a-f i bilaga III.

- Alla miljömärkningssystem som är relevanta för den marknad på vilken logotypen skall användas måste beaktas.

- Under inga omständigheter är det tillåtet att hänvisa till de kriterier som fastställts för relevanta miljömärken.

5.2 Exempel

>Plats för tabell>

(1) EGT L 250, 19.9.1984, s. 17.

(2) EGT L 168, 10.7.1993, s. 1, upphävd genom förordning (EG) nr 761/2001.

Top