51998AP0457

A4-0457/98

Förslag till rådets beslut om delprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området "förbättra den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen¨ (1998-2002) (KOM(98)0305) - C4-0439/98 - 98/0183(CNS))

Förslaget godkändes med följande ändringar:

(Ändringsförslag 1)

Sjätte stycket a i ingressen beaktandemeningen oräknad (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

FoTU-politikens grundläggande mål är att utveckla den europeiska industrins internationella konkurrenskraft och förstärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i unionen.

(Ändringsförslag 2)

Sjunde stycket a i ingressen beaktandemeningen oräknad (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Den industriella konkurrenskraften, arbetstillfällena och livskvaliteten i unionen är beroende av att unionen kan behålla sin tätposition när det gäller utveckling och tillämpning av den specifika teknik som kännetecknar informationssamhället.

(Ändringsförslag 3)

Åttonde stycket a i ingressen beaktandemeningen oräknad (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Gemenskapens politik för lika möjligheter måste beaktas vid genomförandet av detta program.

(Ändringsförslag 4)

Åttonde stycket b i ingressen beaktandemeningen oräknad (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Om den tekniska faktorn är en huvudbeståndsdel i innovation, då är de mänskliga resurser också en faktor med avgörande betydelse i detta sammanhang. Grundutbildning och fortbildning spelar en väsentlig roll i detta hänseende, vilket också betonas i grönboken om innovation.

(Ändringsförslag 5)

Åttonde stycket c i ingressen beaktandemeningen oräknad (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

En förbättring av utbildnings- och yrkesutbildningssystemen är av avgörande betydelse för innovationsförmågan och följaktligen för unionens konkurrenskraft och sysselsättning.

(Ändringsförslag 6)

Artikel 2.1-3

>Originaltext>

1. I enlighet med bilaga III till Femte ramprogrammet uppgår de medel som bedöms nödvändiga för genomförandet av delprogrammet (de budgeterade medlen) till 1 402 miljoner ecu, varav maximalt 6,35 % får anslås till kommissionens administrationskostnader.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

1. I enlighet med bilaga III till Femte ramprogrammet uppgår de medel som bedöms nödvändiga för genomförandet av delprogrammet (de budgeterade medlen) till

1 280 miljoner ecu, varav maximalt 6,35 % får anslås till kommissionens administrationskostnader.

>Originaltext>

2. En vägledning för fördelningen av de budgeterade medlen finns i bilaga I.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

2. En vägledning för fördelningen av de budgeterade medlen finns i bilaga I.

>Originaltext>

3. Av dessa medel anslås

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

3. Av dessa medel anslås

>Originaltext>

- 288,5 miljoner ecu för perioden 1998-1999, och

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- 293 miljoner ecu för perioden 1998-1999, och

>Originaltext>

- 1 113,5 miljoner ecu för perioden 2000-2002.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- 987 miljoner ecu för perioden 2000-2002.

>Originaltext>

Vid behov skall dessa belopp anpassas till de förutsättningar som anges i artikel 3.3 i Femte ramprogrammet.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Vid behov skall dessa belopp anpassas till de förutsättningar som anges i artikel

2 i Femte ramprogrammet.

(Ändringsförslag 7)

Artikel 2.4

>Originaltext>

4. Budgetmyndigheten skall fastställa anslagen för varje budgetår med hänsyn till de vetenskapliga och tekniska mål och de prioriteringar som fastställs i detta beslut och de resurser som finns tillgängliga inom den fleråriga budgetplanen.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

4. Budgetmyndigheten skall fastställa anslagen för varje budgetår med hänsyn till de vetenskapliga och tekniska mål som fastställs i detta beslut.

(Ändringsförslag 8)

Artikel 5.1 andra stycket a (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Kommissionen skall offentliggöra arbetsprogrammet och varje uppdaterad version av det i pappersform och elektronisk form (på Internet).

(Ändringsförslag 9)

Artikel 5.2a (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Alla anbudsförfaranden beträffande FoTU skall beakta EU:s politik om lika möjligheter.

(Ändringsförslag 10)

Artikel 6.3 tredje strecksatsen

>Originaltext>

- Vid alla förändringar av den vägledning för fördelning av de budgeterade medlen som återfinns i bilaga I.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Vid alla förändringar av den vägledning för fördelning av de budgeterade medlen som återfinns i bilaga I

, i den utsträckning denna är förenlig med den fördelning som årligen fastställs av den budgetansvariga myndigheten.

(Ändringsförslag 11)

Artikel 7.1

>Originaltext>

1. Programkommittén skall yttra sig om de åtgärder som avses i artikel 6.3 inom en tidsfrist som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Yttrandet skall avges med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vid omröstning i kommittén vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

1. Programkommittén skall yttra sig om de åtgärder som avses i artikel 6.3 inom en tidsfrist som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är

, om nödvändigt genom omröstning.

>Originaltext>

Kommissionen skall anta de åtgärder som föreslås om de överensstämmer med kommitténs yttrande.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

>Originaltext>

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

>Originaltext>

Om rådet inte har fattat något beslut inom sex veckor från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Kommitténs sammanträden är som regel offentliga om det inte i god tid fattas och offentliggörs ett vederbörligen motiverat beslut om motsatsen. Kommittén skall offentliggöra sin föredragningslista två veckor före sammanträdena (även på Internet). Sammanträdesprotokollen skall offentliggöras (även på Internet). Kommittén skall upprätta en lista över ledamöternas anmälningar av sina ekonomiska intressen.

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Dessa bestämmelser skall antas i enlighet med parlamentets ståndpunkt beträffande en ny rättsakt om de principer som skall gälla för Europeiska unionens kommittéer under kommissionens ordförandeskap och för kommissionens genomförandebefogenheter.

(Ändringsförslag 12)

Artikel 7.2

>Originaltext>

2. Kommissionen skall regelbundet informera kommittén om delprogrammets utveckling och i synnerhet tillhandahålla upplysningar om resultaten om utvärderingen och urvalet av de indirekta FoTU-åtgärderna.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

2. I enlighet med artikel 5.4 i ramprogrammet skall kommissionen regelbundet informera rådet och Europaparlamentet samt kommittén om delprogrammets utveckling och i synnerhet tillhandahålla upplysningar om resultaten om utvärderingen och urvalet av de indirekta FoTU-åtgärderna - inbegripet de små och medelstora företagens deltagande - och om förenklingen av administrativa förfaranden.

(Ändringsförslag 13)

Artikel 7a (ny)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Artikel 7a

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen skall säkerställas i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(1).

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

(1) (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1)

(Ändringsförslag 14)

Bilaga I Vägledning för fördelning av budgeterade medel

>Originaltext>

Åtgärdstyp Totalt

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Åtgärdstyp Totalt

>Originaltext>

TOTALT 1 402 miljoner ecu

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

TOTALT 1 280 miljoner ecu

>Originaltext>

inbegripet nyckelåtgärden: ATT

förbättra den socioekonomiska

kunskapsbasen 10,0

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

inbegripet nyckelåtgärden:

ATT

förbättra den socioekonomiska

kunskapsbasen 15,0

(Ändringsförslag 15)

Bilaga II Inledning Allmänna mål

tredje och fjärde strecksatsen

>Originaltext>

- Bidrag till att göra gemenskapen till en mer attraktiv plats för forskare, främjar europeisk forskning på den internationella arenan och stimulerar en europeisk vetenskaplig och teknisk kultur.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Bidrag till att göra gemenskapen till en mer attraktiv plats för forskare, främjar

en internationellt inriktad europeisk forskning och europeisk vetenskaplig och teknisk kultur, särskilt genom en systematisk sammankoppling i nät och en omfattande offentlig presentation av forskningsresultaten.

>Originaltext>

- Utveckling av den socioekonomiska kunskapsbasen för att genom en särskild nyckelåtgärd öka förståelsen av de grundläggande problem som det europeiska samhället står inför.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Utveckling av den socioekonomiska kunskapsbasen för att genom en särskild nyckelåtgärd öka förståelsen av de grundläggande problem som det europeiska samhället står inför

och utarbeta rekommendationer avseende politiskt samråd.

(Ändringsförslag 16)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet andra stycket

>Originaltext>

Mot bakgrund av dessa problem kommer programmet för «stöd till utbildning av forskare och forskares rörlighet» att inriktas på att skapa ett europeiskt forskningsområde genom att uppnå följande övergripande mål: att stimulera «utbildning genom forskning» för unga forskare (i synnerhet forskare i början av karriären), att främja lika möjligheter för män och kvinnor inom forskningen, att främja ett transnationellt samarbete mellan olika forskarteam (i synnerhet genom att bygga upp nätverk kring gemensamma forskningsprojekt), att främja rörligheten bland forskare i hela Europa, att uppmuntra till samarbete, kontakter och utbyte av personal mellan den akademiska forskarvärlden och forskning inom industrin, samt att främja den vetenskapliga och tekniska sammanhållningen inom gemenskapen (i synnerhet vad gäller dess mindre gynnade regioner).

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Mot bakgrund av dessa problem kommer programmet för «stöd till utbildning av forskare och forskares rörlighet» att inriktas på att skapa ett europeiskt forskningsområde genom att uppnå följande övergripande mål: att stimulera «utbildning genom forskning» för unga forskare (i synnerhet forskare i början av karriären), att främja lika möjligheter för män och kvinnor inom forskningen, att främja ett transnationellt samarbete mellan olika forskarteam (i synnerhet genom att bygga upp nätverk kring gemensamma forskningsprojekt), att främja rörligheten bland forskare i hela Europa, att uppmuntra till samarbete, kontakter och utbyte av personal mellan den akademiska forskarvärlden och forskning inom industrin, samt att främja den vetenskapliga och tekniska sammanhållningen inom gemenskapen

, med särskild hänsyn till förändringar inom forskningen i riktning mot ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt (i synnerhet vad gäller dess mindre gynnade regioner).

(Ändringsförslag 17)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet tredje stycket

>Originaltext>

Programmets verksamhet kommer att genomföras genom två åtgärder: upprättandet av nät för utbildning av forskare och ett samordnat system av Marie Curie-stipendier. Dessa åtgärder kommer att vara öppna för alla

områden av vetenskaplig forskning som bidrar till att uppfylla gemenskapens mål inom forskning, teknisk utveckling och demonstration. Projekten väljs fritt av deltagarna själva. Urvalet av projekt kommer inte att styras av några på förhand fastställda mål vad gäller forskningsgrenar eller -ämnen, utan det kommer att göras uteslutande på grundval deras vetenskapliga värde och relevans för åtgärdernas mål (dvs. en «bottom-up-strategi»).

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Programmets verksamhet kommer att genomföras genom två åtgärder: upprättandet av nät för utbildning av forskare och ett samordnat system av Marie Curie-stipendier. Dessa åtgärder kommer att vara öppna för alla

områden av vetenskaplig forskning som bidrar till att uppfylla gemenskapens mål inom forskning, teknisk utveckling och demonstration. Projekten väljs fritt av deltagarna själva. Urvalet av projekt kommer inte att styras av några på förhand fastställda mål vad gäller forskningsgrenar eller -ämnen, utan det kommer att göras uteslutande på grundval deras vetenskapliga värde och relevans för åtgärdernas mål (dvs. en «bottom-up-strategi»). En utvärdering av projektens fördelning efter forskningsgrenar och kvinnliga och manliga forskares deltagande kommer dock att genomföras (i efterhand) och offentliggöras.

(Ändringsförslag 18)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet tredje stycket a (nytt)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Särskilda ansträngningar skall göras i syfte att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män i projektkommittéerna.

(Ändringsförslag 19)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet

Nätverk för forskningsutbildning andra stycket

>Originaltext>

Inom varje nät skall man utarbeta ett lämpligt utbildningsprogram för sina unga forskare. Utbildningsprogrammen skall utformas med tanke på nätets internationella karaktär. I förekommande fall skall man också beakta det gemensamma projektets tvärvetenskapliga karaktär, forskargruppernas kompletterande

funktioner och nätets kontakter med näringslivet. Näten för utbildning av forskare skall särskilt främja utbildning av forskare i en miljö som är relevant för industrin och uppmuntra till ett utbyte mellan den akademiska forskningen och näringslivets forskning. Samtliga nät måste erbjuda lika möjligheter för manliga och kvinnliga forskare. Samtliga nät måste erbjuda lika möjligheter för manliga och kvinnliga forskare.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Inom varje nät skall man utarbeta ett lämpligt utbildningsprogram för sina unga forskare. Utbildningsprogrammen skall utformas med tanke på nätets internationella karaktär. I förekommande fall skall man också beakta det gemensamma projektets tvärvetenskapliga karaktär, forskargruppernas kompletterande

funktioner och nätets kontakter med näringslivet. Näten för utbildning av forskare skall särskilt främja utbildning av forskare i en miljö som är relevant för industrin och uppmuntra till ett utbyte mellan den akademiska forskningen och näringslivets forskning. Samtliga nät måste erbjuda lika möjligheter för manliga och kvinnliga forskare. Lika möjligheter för manliga och kvinnliga forskare skall säkerställas i samtliga nät.

(Ändringsförslag 20)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet

Marie Curie-stipendier för enskilda första stycket

>Originaltext>

Syftet med dessa stipendier är att ge de bästa unga forskarna i Europa en kvalificerad utbildning genom att låta dem delta i forskningsverksamhet, och tanken är att dessa stipendiater skall utgöra morgondagens europeiska forskningselit. Forskningsinstitutionerna kommer att ta emot unga forskare med den nödvändiga forskningserfarenheten.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Syftet med dessa stipendier är att ge de bästa unga forskarna i Europa en kvalificerad utbildning genom att låta dem delta i forskningsverksamhet, och tanken är att dessa stipendiater skall utgöra morgondagens europeiska forskningselit. Forskningsinstitutionerna kommer att ta emot unga forskare med den nödvändiga forskningserfarenheten.

Vid tillämpning av åldersbegränsning skall hänsyn tas till perioder för vård av barn.

(Ändringsförslag 21)

Bilaga II Del 1 Stöd till forskarnas utbildning och rörlighet

Vistelser vid Marie Curie-utbildningsinstitutioner första stycket

>Originaltext>

Denna åtgärd ger unga forskare på doktorandnivå möjlighet att genomföra en del av sina studier på en Marie Curie-institution för utbildning. På detta sätt optimerar man användningen av institutioner för specialistutbildning genom att skapa ett europeiskt mervärde. Dessutom kan arrangörer av internationell forskarutbildning komma att ses som utbildningsinstitutioner, inom ramen för ett formellt samarbete mellan organisationer i olika länder i form av vissa gemensamma krav för doktorsgrad.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Denna åtgärd ger unga forskare på doktorandnivå möjlighet att

helt eller delvis genomföra sina studier på en Marie Curie-institution för utbildning. På detta sätt optimerar man användningen av institutioner för specialistutbildning genom att skapa ett europeiskt mervärde. Dessutom kan arrangörer av internationell forskarutbildning komma att ses som utbildningsinstitutioner, inom ramen för ett formellt samarbete mellan organisationer i olika länder i form av vissa gemensamma krav för doktorsgrad.

(Ändringsförslag 22)

Bilaga II Del 1 Förbättrad tillgång till forskningsinfrastrukturer fjärde stycket

>Originaltext>

En annan sak som kännetecknar den europeiska forskningsinfrastrukturen är det relativt ringa transnationella samarbetet mellan infrastrukturoperatörer inom många områden. Om man kan upprätta ett samarbetsklimat bland infrastrukturoperatörer som liknar det som nu börjar uppstå mellan Europas forskare skulle det medföra ett stort mervärde för gemenskapen.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

En annan sak som kännetecknar den europeiska forskningsinfrastrukturen är det relativt ringa transnationella samarbetet mellan infrastrukturoperatörer inom många områden. Om man kan upprätta ett samarbetsklimat bland infrastrukturoperatörer som liknar det som nu börjar uppstå mellan Europas forskare skulle det medföra ett stort mervärde för gemenskapen.

En viktig grundförutsättning för detta är att kommissionens lista över forskninginstitutioner görs tillgänglig för alla infrastrukturoperatörer.

(Ändringsförslag 23)

Bilaga II Del 1 Främjande av vetenskaplig och teknisk kvalitet första stycket

>Originaltext>

En förutsättning för framgångar inom den konkurrensutsatta miljön inom internationell forskning och vetenskaplig utveckling är att Europa har forskare och forskningsinstitutioner med stort vetenskapligt och tekniskt kunnande. Genom kvalitetsfrämjande åtgärder skall de främsta forskarna och forskargrupperna stimuleras att delta och engagera sig i den europeiska forskningen och sprida kunskap om europeiska forskares enastående forskningsresultat.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

En förutsättning för framgångar inom den konkurrensutsatta miljön inom internationell forskning och vetenskaplig utveckling är att Europa har forskare och forskningsinstitutioner med stort vetenskapligt och tekniskt kunnande. Genom kvalitetsfrämjande åtgärder skall de främsta forskarna och forskargrupperna stimuleras att delta och engagera sig i den europeiska forskningen och sprida kunskap om europeiska forskares enastående forskningsresultat.

Det är önskvärt att främja kvinnors deltagande i dessa forskargrupper så att deras bidrag till den vetenskapliga forskningen ökar.

(Ändringsförslag 24)

Bilaga II Del 1 Främjande av vetenskaplig och teknisk kvalitet

Åtgärder att höja allmänhetens medvetande första stycket

>Originaltext>

Huvudsyftet är att öka allmänhetens medvetenhet om vetenskap och teknisk utveckling, i synnerhet verksamhet som genomförs inom ramen för de europeiska forskningsprogrammen, och på detta sätt överbrygga klyftan mellan forskningen på gemenskapsnivå och allmänheten. Åtgärden syftar till att få de europeiska medborgarna att bättre förstå den positiva betydelse som vetenskap och teknik har för deras dagliga liv och de begränsningar och konsekvenser som forskning och teknisk utveckling kan medföra. Åtgärden skall också öka forskarnas medvetenhet om de frågor och ämnen som intresserar allmänheten.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Huvudsyftet är att öka allmänhetens medvetenhet om vetenskap och teknisk utveckling, i synnerhet verksamhet som genomförs inom ramen för de europeiska forskningsprogrammen, och på detta sätt överbrygga klyftan mellan forskningen på gemenskapsnivå och allmänheten. Åtgärden syftar till att få de europeiska medborgarna att bättre förstå den positiva betydelse som vetenskap och teknik har för deras dagliga liv och de begränsningar och konsekvenser som forskning och teknisk utveckling kan medföra. Åtgärden skall också öka forskarnas medvetenhet om de frågor och ämnen som intresserar allmänheten.

Dels spelar informationsspridning via Internet i detta avseende en särskilt viktig roll, dels måste viktiga informationskanalers, främst mediernas, intresse för att skildra forskningens samhälleliga roll väckas.

(Ändringsförslag 25)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen andra stycket

>Originaltext>

Under en period av allt större utmaningar i form av exempelvis oacceptabla arbetslöshetsnivåer, ökade orättvisor och en relativt sett sjunkande andel av världsekonomin, måste det europeiska samhället förändras om man skall kunna åstadkomma en hållbar socioekonomisk utveckling och ökad livskvalitet för samtliga medborgare, med en bibehållen eller förbättrad ställning i den globala konkurrensen. Samhällsvetenskaperna måste därför ha förmågan att anta dessa utmaningar, överbrygga nationella gränser, förstärka det inbördes samarbetet och öka den analytiska förmågan. Själva den europeiska integreringsprocessen har gett upphov till ett nytt studieobjekt - det europeiska samhället - som är något mer än bara summan av sina beståndsdelar men ändå tydligt beroende av dessa.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Under en period av allt större utmaningar i form av exempelvis oacceptabla arbetslöshetsnivåer,

befolkningens ökande genomsnittliga ålder, ekonomiernas globalisering, ökade orättvisor och en relativt sett sjunkande andel av världsekonomin, måste det europeiska samhället förändras om man skall kunna åstadkomma en hållbar socioekonomisk utveckling och ökad livskvalitet för samtliga medborgare, med en bibehållen eller förbättrad ställning i den globala konkurrensen. Samhällsvetenskaperna måste därför ha förmågan att anta dessa utmaningar, överbrygga nationella gränser, förstärka det inbördes samarbetet och öka den analytiska förmågan. Vetenskapen måste i högre grad tillvarata sin rådgivnings- och stödfunktion i förhållande till politikerna vid utarbetande av förslag till lösningar på samhälleliga problem. Själva den europeiska integreringsprocessen har gett upphov till ett nytt studieobjekt - det europeiska samhället - som är något mer än bara summan av sina beståndsdelar men ändå tydligt beroende av dessa.

(Ändringsförslag 26)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen tredje stycket

>Originaltext>

Målet för denna nyckelåtgärd är att öka vår förståelse av de strukturella förändringar som sker i det europeiska samhället, för att avgöra hur man skall hantera dessa förändringar och få de europeiska medborgarna att engagera sig mer aktivt i skapandet av den egna framtiden. För detta krävs en analys av de viktigaste tendenserna bakom förändringarna och av förhållandet mellan teknik, sysselsättning och samhälle. Man måste också att få till stånd en omvärdering av mekanismerna bakom deltagandet i kollektiva insatser på alla styrelsenivåer samt utarbeta nya utvecklingsstrategier som stimulerar tillväxt, sysselsättning samt ekonomisk och social sammanhållning.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Målet för denna nyckelåtgärd är att öka vår förståelse av de strukturella förändringar som sker i det europeiska samhället, för att avgöra hur man skall hantera dessa förändringar och få de europeiska medborgarna att engagera sig mer aktivt i skapandet av den egna framtiden. För detta krävs en analys av de viktigaste tendenserna bakom förändringarna

, av förhållandet mellan teknik, sysselsättning och samhälle, av nya teknikers inverkan på arbetsvillkoren samt av uppkomsten av nya hälso- och säkerhetsrisker i arbetslivet. Man måste också att få till stånd en omvärdering av mekanismerna bakom deltagandet i kollektiva insatser på alla styrelsenivåer samt utarbeta nya utvecklingsstrategier som stimulerar tillväxt, sysselsättning samt ekonomisk och social sammanhållning.

(Ändringsförslag 27)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen fjärde stycket

>Originaltext>

Denna nyckelåtgärd omfattar ett antal ämnen förbundna med de allmänna målen för ramprogrammet. Syftet är att definiera basen för en samhällelig, ekonomisk och kulturell utveckling som genererar sysselsättning och för skapandet av ett europeiskt kunskapssamhälle. Dessa ämnen bör inte studeras isolerat utan betraktas som integrerade delar av en övergripande och sammanhängande ram.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Denna nyckelåtgärd omfattar ett antal ämnen förbundna med de allmänna målen för ramprogrammet. Syftet är att definiera basen för en samhällelig, ekonomisk och kulturell utveckling som genererar sysselsättning och för skapandet av ett europeiskt kunskapssamhälle. Dessa ämnen bör inte studeras isolerat utan betraktas som integrerade delar av en övergripande och sammanhängande ram.

Denna integrering måste därför få särskild prioritet när det gäller ramprogrammets forskningsverksamhet. En integrering av målet att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män inom de mest lämpade socioekonomiska forskningsprojekten kommer att främjas.

(Ändringsförslag 28)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Samhällstendenser och strukturella förändringar första stycket

>Originaltext>

Mot bakgrund av de omfattande strukturella, demografiska och samhälleliga förändringar som pågår är syftet med forskningen inom detta område att klargöra de komplexa sambanden mellan samhällstendenser, de möjligheter som erbjuds var och en, ekonomiska förändringar, arbetsmarknadsinstitutioner och kulturella mönster med hänsyn till Europas regionala mångfald. Analysen skall även omfatta sådant som främlingsfientlighet, rasism och migration. Effekterna på den ekonomiska utvecklingen, social integration och det sociala skyddet skall beaktas.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Mot bakgrund av de omfattande strukturella, demografiska och samhälleliga förändringar som pågår är syftet med forskningen inom detta område att klargöra de komplexa sambanden mellan samhällstendenser, de möjligheter som erbjuds var och en, ekonomiska förändringar, arbetsmarknadsinstitutioner och kulturella mönster med hänsyn till Europas regionala mångfald

samt förändringen av den sociala strukturen, den sociala sammanhållningen och tänkesätten. Orsakerna till denna förändring samt dess omfattning kräver en djupgående analys för att möjliggöra diskussioner om framtidsperspektiv och alternativa utvecklingsmöjligheter.Jämställdhetsperspektivet skall även integreras som ett speciellt forskningsämne om kvinnor, män och samhällstendenser och samhällsutveckling. Analysen skall även omfatta sådant som främlingsfientlighet, rasism och migration. Effekterna på den ekonomiska utvecklingen, social integration och det sociala skyddet skall beaktas samt medborgarnas egna initiativ för att hantera problemen med social upplösning och sociala trendbrott.

(Ändringsförslag 29)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Samhällstendenser och strukturella förändringar andra stycket

>Originaltext>

Studiet av denna samverkan bör ge en ökad förståelse för de förändrade mönstren när det gäller arbetsliv och tidsutnyttjande, av tillämpningen av nya, otypiska anställningsformer (som deltidsarbete och temporära anställningar) samt förståelse för att det behövs utbildningskapacitet för att under människors hela livstid förbereda dem för en föränderlig miljö. Arbetet bör också öka kunskapen om könsrollsfrågan i det europeiska samhället. Forskningen bör tillhandahålla en kunskapsbas som kan utnyttjas vid formuleringen och utvecklingen av lämpliga europeiska strategier.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Studiet av denna samverkan bör ge en ökad förståelse för de förändrade mönstren när det gäller arbetsliv och tidsutnyttjande, av tillämpningen av nya, otypiska anställningsformer (som deltidsarbete och temporära anställningar) samt

vad som skulle kunna utgöra lämpliga allmänna och yrkesinriktade utbildningsåtgärder. Arbetet bör också öka kunskapen om könsrollsfrågan i det europeiska samhället. Forskningen bör tillhandahålla en kunskapsbas som kan utnyttjas vid formuleringen och utvecklingen av lämpliga europeiska strategier.

(Ändringsförslag 30)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Teknik, samhälle och sysselsättning första stycket

>Originaltext>

Forskningen inom det här området syftar till att öka förståelsen av det ömsesidiga beroende och den integration som präglar förhållandet mellan teknik och samhälle. Det är numera allmänt accepterat att det finns ett behov av att integrera samhälls- och miljöfrågor samt institutionella frågor i den tekniska utvecklingsprocessen, men de möjliga alternativen varierar mellan olika typer av teknik samt med tekniktypernas utvecklingsgrad och spridning i samhället. Forskningen kommer att omfatta interaktionsmetoder mellan de olika berörda aktörerna - leverantörer, användare, rådgivande organ, beslutsfattare och offentliga myndigheter. Verksamheten syftar till att öka förståelsen av användningen och effekterna av teknik inom olika socioekonomiska, territoriella, institutionella, politiska och kulturella sammanhang inom Europeiska unionen. Forskningen skall också granska den offentliga sektorns roll i innovationsprocessen samt hur förvaltningarna skall samarbeta med andra parter.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Forskningen inom det här området syftar till att öka förståelsen av det ömsesidiga beroende och den integration som präglar förhållandet mellan teknik och samhälle. Det är numera allmänt accepterat att det finns ett behov av att integrera samhälls- och miljöfrågor samt institutionella frågor i den tekniska utvecklingsprocessen, men de möjliga alternativen varierar mellan olika typer av teknik samt med tekniktypernas utvecklingsgrad och spridning i samhället. Forskningen kommer att omfatta interaktionsmetoder mellan de olika berörda aktörerna - leverantörer, användare, rådgivande organ, beslutsfattare och offentliga myndigheter.

Målet är att övergå från en efterföljande utvärdering av den nya teknikens samhälleliga följder till en integrerad planering och utveckling, Verksamheten syftar till att öka förståelsen av användningen och effekterna av teknik inom olika socioekonomiska, territoriella, institutionella, politiska och kulturella sammanhang inom Europeiska unionen. Forskningen skall också granska den offentliga sektorns roll i innovationsprocessen samt hur förvaltningarna skall samarbeta med andra parter.

(Ändringsförslag 31)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Teknik, samhälle och sysselsättning andra stycket

>Originaltext>

Man kommer att studera förhållandet mellan teknik och sysselsättning, bland annat ny informations- och kommunikationsteknik, och de nya organisationsformerna för produktion och arbete vad gäller exempelvis de nya yrken som utvecklats, geografisk placering och sysselsättning samt förändringarna i arbetsvillkor och arbetskraftens kompetens. Forskning skall också bedrivas om innovationens roll i utbildningen, om begreppet livslångt lärande och om hur utbildning kan stimulera innovation, sysselsättning, social integrering och lika möjligheter.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Man kommer att studera förhållandet mellan teknik och sysselsättning, bland annat ny informations- och kommunikationsteknik, och de nya organisationsformerna för produktion och arbete vad gäller exempelvis de nya yrken som utvecklats, geografisk placering och sysselsättning

, nya hälso- och säkerhetsrisker i arbetslivet samt förändringarna i arbetsvillkor och arbetskraftens kompetens. Forskning skall också bedrivas om innovationens roll i utbildningen, om begreppet livslångt lärande och om hur utbildning kan stimulera innovation, sysselsättning, social integrering och lika möjligheter.

(Ändringsförslag 32)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Offentlig förvaltning och medborgarskap andra stycket

>Originaltext>

Forskningen syftar till att undersöka i vilken grad de olika formerna av ekonomisk och social reglering i Europa är en följd av en särskild socioinstitutionell och kulturell struktur, så att man kan utveckla bättre strategier för att förverkliga den europeiska integrationen. Verksamheten bör behandla både regleringar genom offentliga myndigheter och privata initiativ och strukturer, exempelvis politiska partier, offentliga intressegrupper och arbetsmarknadens parter. Undersökningen av de offentliga myndigheternas roll omfattar även en utvärdering av deras uppgifter och en analys av begreppen «offentliga tjänster» och «allmänintresse». I detta sammanhang är analysen av välfärdssystemens utveckling en mycket viktig del.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Forskningen syftar till att undersöka i vilken grad de olika formerna av ekonomisk och social reglering i Europa är en följd av en särskild socioinstitutionell och kulturell struktur, så att man kan utveckla bättre strategier för att förverkliga den europeiska integrationen. Verksamheten bör behandla både regleringar genom offentliga myndigheter och privata initiativ och strukturer, exempelvis politiska partier, offentliga intressegrupper

, frivilligorganisationer, organisationer som verkar på det sociala området och arbetsmarknadens parter. Undersökningen av de offentliga myndigheternas roll omfattar även en utvärdering av deras uppgifter och en analys av begreppen «offentliga tjänster» och «allmänintresse». I detta sammanhang är analysen av välfärdssystemens utveckling en mycket viktig del.

(Ändringsförslag 33)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Offentlig förvaltning och medborgarskap tredje stycket

>Originaltext>

Analyserna skall åtföljas av en undersökning av medborgarskapsbegreppet i Europa och de olika regleringstyper och -system som är förbundna med det. Man skall också analysera hur de olika faktorer som ingår i begreppet kultur (traditioner, språk, historia, kulturarv, religion, in- och utvandring) och utbildningsmodeller påverkar utvecklingen av värderingar. I förekommande fall kan analyser på individnivå komplettera forskningen inom det här området. Man skall också undersöka medias roll i en global ekonomi där audiovisuella kulturprodukter blir allt viktigare.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Analyserna skall åtföljas av en undersökning av medborgarskapsbegreppet i Europa och de olika

system för delaktighet samt regleringstyper och -system som är förbundna med det. Man skall också analysera hur de olika faktorer som ingår i begreppet kultur (traditioner, språk, historia, kulturarv, religion, in- och utvandring och relationer mellan könen) och utbildningsmodeller påverkar utvecklingen av värderingar, tänkesätt och attityder till politik. I förekommande fall kan analyser på individnivå och medborgerlig verksamhet på lokal nivå komplettera forskningen inom det här området. Man skall också undersöka medias roll i en global ekonomi där audiovisuella kulturprodukter blir allt viktigare.

(Ändringsförslag 34)

Bilaga II Del 1 Nyckelåtgärd: Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen

Nya utvecklingsmodeller som främjar tillväxt och sysselsättning andra stycket

>Originaltext>

Forskningen skall bland annat inriktas på frågor som rör organisationella innovation, nya arbets- och anställningsformer, lösningar på hur man skall möta den ökande efterfrågan på tjänster, samt utvecklingen av ideell ömsesidig stödverksamhet och innovation när det gäller samarbete mellan socioekonomiska parter. Forskningen skall också omfatta en analys av de socioekonomiska och demografiska skillnaderna i Europa och av utvecklingsmodellernas effekter på den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Forskningen skall bland annat inriktas på frågor som rör organisationella innovation, nya arbets- och anställningsformer, lösningar på hur man skall möta den ökande efterfrågan på tjänster, samt utvecklingen av ideell ömsesidig stödverksamhet

inom den tredje sektorn och innovation när det gäller samarbete mellan socioekonomiska parter. Forskningen skall också omfatta en analys av de socioekonomiska och demografiska skillnaderna i Europa och av utvecklingsmodellernas effekter på den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Därvid tar man hänsyn till följderna och resultaten av EU:s strukturpolitik.

(Ändringsförslag 35)

Bilaga II Del 1 Åtgärder för att bidra till utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa, Strategisk analys av särskilda politiska frågor första stycket inledningen

>Originaltext>

Denna åtgärd rör stöd till analys och sammanfattning av ett begränsat antal frågor specifika för politiken inom vetenskaps- och teknikområdet. Denna verksamhet skall genomföras av expertgrupper från specialiserade nationella och internationella organisationer och ha formen av undersökningar, seminarier och konferenser. Vilka frågor som skall behandlas avgörs med hjälp av beslutsfattare och andra aktörer som berörs av politiken för vetenskap och teknik inom följande områden:

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Denna åtgärd rör stöd till analys och sammanfattning av ett begränsat antal frågor specifika för politiken inom vetenskaps- och teknikområdet. Denna verksamhet skall genomföras av expertgrupper från specialiserade nationella och internationella organisationer och ha formen av undersökningar, seminarier och konferenser.

Särskilt för politiker fungerar dessa också som en viktig källa för vetenskapliga perspektiv på de politiska åtgärderna. Vilka frågor som skall behandlas avgörs med hjälp av beslutsfattare och andra aktörer som berörs av politiken för vetenskap och teknik inom följande områden:

(Ändringsförslag 36)

Bilaga II Del 1 Åtgärder för att bidra till utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa

Gemensam bas för forsknings-, teknik- och innovationsindikatorer

>Originaltext>

För att utforma, samordna och bedöma de europeiska strategierna och den europeiska politiken inom FoTU-området måste man ha tillgång till indikatorer som är relevanta och jämförbara på olika nivåer (nationell, regional, europeiska och global nivå), inbegripet indikatorer som mäter framstegen på vägen mot en hållbar utveckling. Denna andra typ av åtgärd, som genomförs av statistikkontoret och de berörda enheterna inom kommissionen i samarbete med specialiserade institutioner i Europa, bör gradvis utmynna i en gemensam europeisk bas med indikatorer för vetenskap, teknik och innovation. Man måste samordna och finansiera det arbete som krävs för att behandla relevant statistik och de nya indikatorer som omfattar både unionen och de

viktigaste länderna utanför gemenskapen. På detta sätt kommer det att bli möjligt att ge berörda myndigheter i medlemsstaterna, de europeiska och nationella parlamentens utvärderingskontor, kommissionens enheter samt alla övriga berörda parter tillgång till en samordnad databas, som överförs elektroniskt, med de tjänster som krävs för behandling, analys och rätt användning.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

För att utforma, samordna och bedöma de europeiska strategierna och den europeiska politiken inom FoTU-området måste man ha tillgång till indikatorer som är relevanta och jämförbara på olika nivåer (nationell, regional, europeiska och global nivå), inbegripet indikatorer som mäter framstegen på vägen mot en hållbar utveckling. Denna andra typ av åtgärd, som genomförs av statistikkontoret och de berörda enheterna inom kommissionen i samarbete med specialiserade institutioner i Europa, bör gradvis utmynna i en gemensam europeisk bas med indikatorer för vetenskap, teknik och innovation. Man måste samordna och finansiera det arbete som krävs för att behandla relevant statistik och de nya indikatorer som omfattar både unionen och de

viktigaste länderna utanför gemenskapen. På detta sätt kommer det att bli möjligt att ge berörda myndigheter i medlemsstaterna, de europeiska och nationella parlamentens utvärderingskontor, kommissionens enheter samt alla övriga berörda parter tillgång till en samordnad databas, som överförs elektroniskt, med de tjänster som krävs för behandling, analys och rätt användning, det vill säga uppgifter som tagits fram med europeiska forskningsmedel måste göras tillgängliga för alla berörda parter.

(Ändringsförslag 37)

Bilaga II Del 2 första stycket inledningen

>Originaltext>

En av de viktigaste funktionerna som detta program har är att samordna och stödja liknande åtgärder inom ramprogrammet, i synnerhet när det gäller utbildning av forskare, stöd till forskningsinfrastrukturerna och gemenskapsforskningens övergripande socioekonomiska dimension. Mer specifikt skall detta ske enligt följande:

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

En av de viktigaste funktionerna som detta program har är att samordna och stödja liknande åtgärder inom ramprogrammet, i synnerhet när det gäller utbildning av forskare, stöd till forskningsinfrastrukturerna och gemenskapsforskningens övergripande socioekonomiska dimension.

Just initiativet till övergripande socioekonomisk forskning inom ramen för de vertikala tematiska programmen i ramprogrammet gör samordning till en absolut nödvändig förutsättning för att detta tillvägagångssätt skall vara framgångsrikt. Det utgör en utmaning för den europeiska forskningen som inte bör underskattas. Mer specifikt skall detta ske enligt följande:

(Ändringsförslag 38)

Bilaga II Del 2 tredje strecksatsen

>Originaltext>

- Socioekonomisk forskning. Samordningen skall tillgodoses genom att man deltar i utarbetandet av verksamhetsplanerna, bistår vid skapandet av lämpliga utvärderingsmekanismer och samlar in och sprider relevant information för att säkerställa att den socioekonomiska dimensionen beaktas på ett enhetligt sätt inom delprogrammen.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Socioekonomisk forskning. Samordningen skall tillgodoses genom att man deltar i utarbetandet av verksamhetsplanerna, bistår vid skapandet av lämpliga utvärderingsmekanismer och samlar in och sprider relevant information för att säkerställa att den socioekonomiska dimensionen beaktas på ett enhetligt sätt inom delprogrammen. Då man utvecklar utvärderingsmekanismerna skall man sträva efter att ett minimiantal socioekonomiska kriterier uppfylls för beviljande av de enskilda forskningsprojekten inom alla forskningsområden. Detta kräver att forskare inom samhällsvetenskap och humaniora deltar i expertgrupperna.

(Ändringsförslag 39)

Bilaga III Del 1

Förbättrad tillgång till forskningsinfrastrukturer Nätverk för samarbete mellan infrastrukturer

>Originaltext>

Näten för samarbete mellan infrastrukturer skall upprättas som tematiska nät. Varje nät skall omfatta minst tre juridiska personer från minst tre olika medlemsstater eller associerade stater som driver av varandra oberoende forskningsinfrastrukturer. Näten skall samordnas av en juridisk person som driver en forskningsinfrastruktur.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Näten för samarbete mellan infrastrukturer skall upprättas som tematiska nät.

Tvärvetenskapliga nät är likväl möjliga och önskvärda. Varje nät skall omfatta minst tre juridiska personer från minst tre olika medlemsstater eller associerade stater som driver av varandra oberoende forskningsinfrastrukturer. Näten skall samordnas av en juridisk person som driver en forskningsinfrastruktur.

(Ändringsförslag 40)

Bilaga III Del 2 fjärde strecksatsen och fjärde strecksatsen a (ny)

>Originaltext>

- Verksamhet rörande information, kommunikation och spridning, inbegripet vetenskapliga publikationer och aktiviteter för främjande och användning av resultat samt överföring av teknik.

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Verksamhet rörande information, kommunikation och spridning, inbegripet vetenskapliga publikationer och aktiviteter för främjande och användning av resultat samt överföring av teknik

, som också innefattar medel för att övervinna språkbarriärerna.

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

Åtgärder för att etablera forskningsnätverk.

(Ändringsförslag 41)

Bilaga III Del 2 sjunde strecksatsen a (ny)

>Originaltext>

>Text efter omröstning i Europaparlamentet>

- Årlig granskning av kvinnors ökade deltagandepå alla nivåer inom FoTU.

Lagstiftningsresolution med Europaparlamentets yttrande över förslaget till rådets beslut om delprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området «förbättra den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen» (1998-2002) (KOM(98)0305) - C4-0439/98 - 98/0183(CNS))(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(98)0305) - 98/0183(CNS)) ((EGT C 260, 18.8.1998, s. 87.)),

- efter att ha hörts av rådet i enlighet med artikel 130i.4 i EG-fördraget (C4-0439/98),

- med beaktande av artikel 58 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för externa ekonomiska förbindelser, utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media, fiskeriutskottet och utskottet för kvinnors rättigheter (A4-0457/98).

1. Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet,

2. uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 189a.2 i EG-fördraget,

3. begär att rådet på nytt hör parlamentet om det har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag,

4. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta betänkande till rådet och kommissionen.