Hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

• I förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar, som antagits som en del av den rättsliga ramen för hållbar finansiering, fastställs harmoniserade öppenhetsregler för finansmarknadsaktörer* och finansiella rådgivare* om hur de integrerar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) faktorer i sina investeringsbeslut och finansiella råd och om deras övergripande och produktrelaterade hållbarhetsmål. Förordningen är utformad för att begränsa eventuell grönmålning, då finansiella produkter* som marknadsförs som hållbara eller klimatvänliga, eller påståenden om finansföretags inblandning, i praktiken inte uppfyller de standarderna.
• Samtidigt som förordningen innehåller regler för offentliggörande kräver den i praktiken att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare fattar strategiska affärs- och investeringsbeslut, som de sedan måste offentliggöra.
• Förordningen ålägger finansmarknaderna ytterligare ansvarsskyldighet, disciplin och effektivitet samt påskyndar konkurrensen inom det snabbt framväxande segmentet hållbar finansiering. Den förbättrar också jämförbarheten och informationen om hållbarhetsresultat till slutinvesterare, samt data och information till beslutsfattare, tillsynsmyndigheter, den akademiska världen och organisationer i det civila samhället.
• Med jämförbara och tillförlitliga hållbarhetsrelaterade upplysningar om investeringarnas risker och effekter kompletterar förordningen andra initiativ som främjar det finansiella systemets övergång till hållbarhet och fortsätter att stödja företag som redan är hållbara.

VIKTIGA PUNKTER

I förordningen görs en tydlig åtskillnad mellan externa hållbarhetsrisker (miljömässiga, sociala eller styrningsrelaterade händelser eller förhållanden som, om de inträffar, skulle kunna ha en faktisk eller en potentiell väsentlig negativ inverkan på en investerings värde) och negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (negativa externa effekter på ESG-villkoren). I förordningen klargörs också de möjliga positiva hållbarhetseffekterna av att investera.

Transparens på enhetsnivå/transparens avseende finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare

Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska på sina webbplatser offentliggöra

• upplysningar om hur de beaktar de negativa externa effekterna av sina affärsmodeller, dvs. investeringsbeslutens eller den finansiella rådgivningens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarheten i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, eller
• upplysningar om varför de anser att det inte finns några sådana negativa konsekvenser.

På sina webbplatser måste finansmarknadsaktörerna och de finansiella rådgivarna även informera om hur

• de integrerar hållbarhetsrisker i sina investeringsbeslut och finansiella råd,
• deras ersättningspolicyer är förenliga med integreringen av hållbarhetsrisker.

Transparens i fråga om finansiella produkter

Hittills har hållbara finansiella produkter med olika ambitionsnivåer utvecklats. I förordningen görs därför en åtskillnad mellan kraven på transparens, enligt följande:

• För finansiella produkter som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper.
• För finansiella produkter som syftar till att ha en positiv inverkan på miljön och samhället.

För båda de två kategorierna av finansiella produkter måste det redogöras för hur deras hållbarhet i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning ska uppnås i dokument om finansiella produkter före ingående av avtal* och har uppnåtts i regelbundna dokument om finansiella produkter*.

Dessutom måste det för alla finansiella produkter

• anges i dokument före ingående av avtal hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbesluten, och
• identifieras vilken den möjliga inverkan är på investeringens lönsamhet.

Liknande regler gäller för finansiella rådgivare. Finansmarknadsaktörer som beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer måste också förklara om, och i så fall hur, sådana konsekvenser beaktas för deras finansiella produkter.

De europeiska tillsynsmyndigheterna

• utarbetar de nödvändiga tekniska standarderna för tillsyn vad gäller innehåll, metod och presentation av relevant information och överlämnar dessa till Europeiska kommissionen senast den 30 december 2020, den 30 december 2021, den 1 juni 2021 och den 1 juni 2022,
• Utarbetar tekniska standarder för genomförande för att fastställa standardpresentationen av information om främjandet av miljörelaterade eller sociala egenskaper och hållbara investeringar,
• rapporterar till kommissionen senast den 10 september 2022, och därefter varje år, om bästa praxis och lämnar rekommendationer om frivilliga rapporteringsstandarder.

Rapporten offentliggörs och vidarebefordras till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

Europeiska unionens (EU) medlemsstater:

• säkerställer att de berörda myndigheterna övervakar efterlevnaden av lagstiftningen,
• får tillämpa förordningen på utvecklare av pensionsprodukter som förvaltar nationella sociala trygghetssystem, mikroförsäkringsförmedlare och värdepappersföretag.

Kommissionen

• kan anta tekniska standarder för tillsyn och genomförande,
• skulle utvärdera lagstiftningen senast den 30 december 2022 och överväga att föreslå ändringar.

Förordningen tillämpas inte automatiskt på

• försäkringsförmedlare som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter* (IBIP).
• värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning och är företag, oavsett deras rättsliga form.

Delegerade akter

Delegerad förordning (EU) 2022/1288 kompletterar förordning (EU) 2019/2088 med avseende på tekniska standarder för tillsyn, och den specificerar innehållet i, metoderna för och presentationen av information i upplysningar som lämnas innan avtal ingås, på webbplatser och i regelbundna rapporter relaterade till:

• hållbarhetsindikatorer och negativa hållbarhetskonsekvenser,
• principen om att ”inte orsaka betydande skada”,
• främjandet av miljömässiga eller sociala egenskaper och hållbara investeringsmål.

Den 31 oktober 2022 antog kommissionen ändringar av denna delegerade förordning (delegerad förordning (EU) 2023/363) för att kräva att finansmarknadsaktörer ska offentliggöra i vilken utsträckning deras portföljer är exponerade för gas- och kärnenergirelaterad verksamhet som är förenlig med taxonomiförordningen (se sammanfattning), i enlighet med den kompletterande delegerade akten på klimatområdet.

Syftet med dessa ändringsförslag är att öka insynen och göra det möjligt för investerare att fatta välgrundade investeringsbeslut.

Kraven och standarderna har gällt sedan den 1 januari 2023 och ändringarna har gällt sedan den 20 februari 2023.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 10 mars 2021, med undantag för reglerna om transparens i fråga om negativa konsekvenser för hållbar utveckling i den mån de tillämpas på finansmarknadsaktörer som under räkenskapsåret i genomsnitt har haft 500 anställda, eller finansmarknadsaktörer som är moderföretag i en stor koncern som har haft över 500 anställda under räkenskapsåret. I dessa fall har den gällt sedan den 30 juni 2021.

BAKGRUND

• De harmoniserade reglerna gör att slutinvesterare får information om hur olika finansiella produkter i olika medlemsstater inverkar på miljö, samhälle och bolagsstyrning.
• Institutionella investerare, såsom kapitalförvaltare, pensionsfonder eller livförsäkringsbolag, investerar för sina kunders räkning. Genom strikta EU-rättsliga krav som omfattar ett stort antal finansiella produkter – alltifrån investeringsfonder till privata pensionsprodukter – säkerställs att dessa investerare agerar i sina kunders bästa intresse.
• Med förordningen införs ytterligare krav på offentliggörande avseende de miljömässiga och sociala konsekvenserna av investeringsbeslut.
• Förordningen är utformad för att begränsa eventuell grönmålning, då produkter eller tjänster som marknadsförs som hållbara eller klimatvänliga i praktiken inte uppfyller de standarderna.

Mer information finns här:

• Hållbar finansiering (Europeiska kommissionen)
• Hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2019/2088 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller tekniska standarder för tillsyn som specificerar innehållet i och presentationen av informationen med avseende på principen om ”att inte orsaka betydande skada”, och som specificerar innehållet i, metoderna för och presentationen av informationen med avseende på hållbarhetsindikatorer och negativa konsekvenser för hållbar utveckling, samt innehållet i och presentationen av informationen med avseende på främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper och mål för hållbar investering i upplysningar som lämnas innan avtal ingås, på webbplatser och i regelbundna rapporter (EUT L 196, 25.7.2022, s. 1). Texten offentliggjord på nytt i rättelse (EUT L 332, 27.12.2022, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) (EUT L 198, 25.7.2019, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (omarbetning) (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (omarbetning) (EUT L 26, 2.2.2016, s. 19).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (omarbetning) (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115, 25.4.2013, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (omarbetning) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (omarbetning) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 06.03.2023