31.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/44

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation”

COM(2011) 682 final

2012/C 229/08

Föredragande: Giuseppe GUERINI

Den 25 oktober 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

“Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation”

COM(2011) 682 final.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 maj 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 193 röster för, 4 röster emot och 8 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens initiativ. Meddelandet, som innehåller elva nyckelåtgärder, kommer mycket lägligt. Vi konstaterar också med tillfredsställelse att kommissionen har tagit till sig vissa punkter från vårt förberedande yttrande (1) om socialt företagande.

1.2   EESK anser att de sociala företagen bör främjas mot bakgrund av den centrala roll de kan spela som drivkraft för social innovation, både genom att införa nya metoder för tillhandahållande av tjänster och åtgärder som syftar till att förbättra människors livskvalitet, och genom att främja utvecklingen av nya produkter för att tillgodose nya behov i samhället. Kommittén vill särskilt framhålla den enorma potential som det sociala företagandet har när det gäller att öka tillträdet till arbetsmarknaden och förbättra arbetsförhållandena, särskilt för kvinnor och ungdomar, men även när det gäller andra mindre gynnade kategorier av arbetstagare.

1.3   Kommissionens initiativ är ett utmärkt tillfälle att stödja initiativ som bidrar till att klargöra den terminologi som används (och undvika överlappningar mellan följande begrepp: social economy (social ekonomi), social business (socialt företagande), social enterprise (socialt företag) och social enterpreneurship (socialt entreprenörskap)). Detta kommer att bidra till att konsolidera målen och avsikten med initiativet och göra det mer effektivt. Kommittén rekommenderar därför att EU-institutionerna konsekvent ska använda uttrycket “sociala företag” både i sina politiska förslag och i sin kommunikation.

1.4   EESK välkomnar kommissionens åtgärd när det gäller att ta fram instrument för att öka kunskaperna om sektorn och göra det sociala företagandet mer synligt. Vi ställer oss bakom målet att utarbeta initiativ som kan hjälpa de sociala företagen att stärka sin företagarkapacitet och professionalism och sitt nätverksbyggande, vilket kan öka deras bidrag till en smart och hållbar tillväxt för alla.

1.5   Kommittén välkomnar också varmt och stöder kommissionens mål när det gäller att förbättra tillgången till finansiering samt regelverket. Beträffande dessa båda mål vill vi framhålla att ett gynnsam ekonomiskt och rättsligt klimat är mycket viktigt för att det sociala företagandet ska kunna utvecklas.

1.6   Kommittén ställer sig positiv till uppmaningen i meddelandet om initiativ för att underlätta för sociala företag att få tillgång till offentlig upphandling.

1.7   EESK uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella ramar för att främja det sociala företagandets tillväxt och utveckling och samtidigt beakta de viktigaste områdena med målet att säkra stöd och utveckling. Man bör särskilt vidta åtgärder för att göra det möjligt för den enskilda medlemsstaten att införa skattelättnader på kvarhållna vinstmedel i syfte att främja konsolideringen av de sociala företagens egna kapital.

1.8   För att bättre stödja de åtgärder som föreslås i meddelandet bör man utvärdera de resultat och fördelar som det sociala företagandet genererar.

2.   Inledning

2.1   Under de senaste åren har det sociala företagandet fått en allt större betydelse inom den ekonomiska politiken och sammanhållningspolitiken. En rad olika initiativ har genomförts och främjats av olika organisationer. Kommittén har själv utarbetat några initiativyttranden som detta dokument bygger på och är i linje med. Här ska särskilt nämnas yttrandet om “Olika företagsformer” (2) från 2009 och det viktiga, nyligen framlagda förberedande yttrandet om “Socialt entreprenörskap och socialt företagande” (3), som utarbetats på begäran av kommissionen som ett bidrag till utarbetandet av initiativet om socialt entreprenörskap. I detta yttrande anges vissa nyckelområden för det sociala företagandets utveckling och tillväxt.

2.2   Under årens lopp har man i Europa och annorstädes byggt upp ett gediget akademiskt och vetenskapligt kunnande i frågor som rör socialt företagande, något som även inspirerat EU:s institutioner.

2.3   Här är det viktigt att hänvisa till Europaparlamentets resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin (2008/2250(INI)), liksom uppmaningen “From Words to Action: European Scholars in Support of Social Economy Enterprises” från 400 europeiska universitetslärare, som Europaparlamentet uppmärksammade den 13 oktober 2010 med deltagande av kommissionsledamöterna Michel Barnier och Antonio Tajani.

2.4   Begreppet “socialt entreprenörskap” har efterhand fått en vidare betydelse, allteftersom det används i allt fler sammanhang. Från början användes det för att beteckna affärsverksamhet som utövades av ideella organisationer i syfte att generera en vinst som kunde återinvesteras i den egna verksamheten. Det är viktigt att bibehålla begreppet socialt företagande i denna betydelse och undvika att förväxla det med “företagens sociala ansvar” (Corporate Social Responsability). Denna punkt bör betonas i EU-institutionernas framtida initiativ på detta område.

3.   Definition av sociala företag

3.1   Den definition av sociala företag som föreslås i meddelandet om initiativet för socialt företagande utgör ett positivt steg mot ett erkännande av denna organisationsforms specifika karaktär, och det bör vara denna beskrivning EU-institutionerna använder som referens. Den omfattar nämligen de tre nyckeldimensioner som är utmärkande för ett socialt företag: det sociala syftet, den kommersiella verksamheten och en deltagarbaserad organisationsstruktur. EESK poängterar att samma beskrivning bör användas i förslaget till förordning om europeiska fonder för socialt företagande.

3.2   Det är också viktigt att minnas att kommissionen själv i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation anger en rad kriterier som sociala företag ska uppfylla och som kommittén helt instämmer i.

3.3   Liksom kommissionen anser vi att det inte bör finnas en normativ definition av sociala företag, eftersom det på nationell nivå finns olika bestämmelser som bör respekteras för att säkra att begreppet socialt företag inte missbrukas.

3.4   EESK tar tillfället i akt att påminna om sitt nyligen antagna förberedande yttrande om socialt entreprenörskap och socialt företagande, som innehåller följande beskrivning av sociala företag:

—	Har primärt sociala ändamål före vinständamål och är av samhällsnyttig karaktär i medlemmarnas eller mer generellt i allmänhetens intresse.

—	Är företrädesvis icke-vinstdrivande och överskottet återinvesteras i verksamheten och går inte till privata aktieinnehavare eller ägare.

—	Finns i en mångfald av juridiska former och affärsmodeller (t.ex. kooperativ, ömsesidiga bolag, frivilligorganisationer, stiftelser, vinst- eller icke-vinstdrivande företag). Är ofta hybrider av flera juridiska former och ändrar i vissa fall form efter behov.

—	Är ekonomiska aktörer som producerar varor och tjänster (ofta allmännyttiga), i många fall med starka inslag av social innovation.

—	Arbetar som (en eller flera) oberoende enheter, med hög grad av delaktighet och medbestämmande (personal, användare, medlemmar), styrning och demokrati (antingen representativ eller öppen).

—	Har ofta sina rötter i det organiserade civila samhället.

3.5   Vad gäller dessa särdrag är det viktigt att understryka följande utmärkande faktorer:

—

Det bör fastställas i stadgan att verksamheten drivs utan vinstsyfte, och det bör finnas ett krav på att vinster och driftsöverskott ska användas för att finansiera den verksamhet som ska utföras enligt stadgan eller för att öka det egna kapitalet genom att överföra överskottet till en fond som inte kan delas mellan ägarna vare sig under företagets livstid eller om det upplöses. I ett socialt företag får vinster, driftsöverskott, medel och reservkapital inte utdelas direkt till förvaltare, partner, deltagare, arbetstagare eller medarbetare. Denna begränsning gäller givetvis även indirekt utdelning, till exempel genom att förvaltare och arbetstagare får en ersättning som överstiger den som utbetalas på andra företag som är verksamma inom samma eller snarlika sektorer på liknande villkor. På samma sätt bör ersättning från de finansiella instrumenten begränsas och inte överstiga en fastställd procentsats för att garantera en adekvat kapitalisering av de sociala företagen.

—

Fokus på det gemensamma bästa och allmänintresset i samhället. Sociala företag definieras ofta på basis av två olika kriterier: dels det samhällsorienterade syftet, som omfattar det allmänna intresset i lokalsamhället eller i vissa särskilda samhällsgrupper som av olika orsaker bedöms vara “särskilt utsatta”, dels – och framför allt – det slags varor eller tjänster som tillhandahålls i enlighet med företagets syfte.

—	Främjande av social sammanhållning med hjälp av varor och tjänster som tillhandahålls i enlighet med målet om större ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

4.   Synpunkter på kommissionens förslag

4.1   I meddelandet betonas olika aspekter som handlar om hur man ska förbättra tillgången till finansiering (3.1), synligheten för det sociala företagandet (3.2) och de rättsliga ramarna (3.3).

4.2   Vad gäller frågan om hur man ska förbättra tillgången till finansiering ställer sig EESK bakom kommissionens utvärdering av de sociala företagens behov av finansiering, eftersom man har kunnat konstatera att både kreditinstituten och de myndigheter som förvaltar det offentliga kreditstödet saknar lämpliga instrument för att utvärdera de sociala företagens kreditvärdighet. Ofta undervärderar de nämligen de sociala företagens affärsvärde och ekonomiska bärkraft.

4.3   För att göra det sociala företagandets fördelar mer synliga måste man först och främst mäta de sociala resultaten, som skiljer sig från de rent ekonomiska resultaten. Därför vill kommittén betona vikten av att ha tillgång till instrument som gör det möjligt att utvärdera och främja det sociala företagandets inverkan och sociala effektivitet.

4.4   Praxis i fråga om socialt ansvar spelar en avgörande roll för organisationerna inom den sociala ekonomin. Det finns flera instrument som kan användas för att mäta ett företags resultat på det sociala planet, och de har framför allt utvecklats av mer välstrukturerade organisationer. Instrument som även är lämpliga att använda av småskaliga aktörer bör dock också studeras och användas som modell. Kommissionen bör låta genomföra en studie med syftet att jämföra de befintliga modellerna, uppmuntra användningen av dessa system samt främja utvecklingen av ett system eller en gemensam europeisk uppförandekodex som kan användas av ett stort antal sociala företag av varierande karaktär.

4.5   För att öka tilliten till och förtroendet för de sociala företagen är det viktigt att skapa förtroende för det sociala företagandet genom att jämföra de sociala “certifieringssystemen” i hela EU. Därför anser EESK att man, i enlighet med kommissionens förslag under nyckelåtgärd 6, skulle kunna skapa en offentlig certifieringsdatabas för att jämföra olika modeller för mätning av sociala resultat och utvärdering av hur de nuvarande metoderna tillämpas.

4.6   EESK ser det som positivt att man har för avsikt att förbättra de rättsliga ramarna för det sociala företagandet i Europa (nyckelåtgärd 9) genom en förenkling av förordningen om stadgan för europeiska kooperativa föreningar och ett eventuellt införande av en stadga för europeiska stiftelser. En bättre rättslig ram för det sociala företagandet skulle dessutom kunna dra nytta av riktlinjer för införandet av stadgor för de välgörenhets- och frivillighetsorganisationer som ofta tar det första initiativet till inrättandet av sociala företag. Därför uppmanar EESK rådet och parlamentet att vidta åtgärder för att anta dessa förslag till förordning.

4.7   Kommittén välkomnar att kommissionen i detta meddelande åtar sig att inleda en granskning av situationen för ömsesidiga företag i samtliga medlemsstater, och då framför allt titta på deras gränsöverskridande verksamhet. Att man på nytt intresserar sig för och värdesätter systemet med ömsesidiga företag som ett instrument för socialt skydd är utan tvivel en viktig förutsättning för upprätthållandet av ett välfärdssystem som omfattar alla.

4.8   Stöd till socialt företagande kan uppmuntra berörda parter att delta och främja medborgardeltagande genom självorganiserade stödorganisationer som kan leda till efterfrågeaggregering och nya erfarenheter av ömsesidiga stödformer.

4.9   Socialt företagande med inriktning på arbetsmarknadsintegration kan, om man gör tillräckliga satsningar, vara ett långsiktigt instrument för en aktiv sysselsättningspolitik och hjälpa utsatta människor att etablera sig på arbetsmarknaden. I dessa tider av sysselsättningskris kan denna möjlighet vara avgörande för den som har hamnat utanför arbetsmarknaden.

4.10   Arbetstagardeltagande kan vara en viktig hävstång när det gäller att ta itu med vissa kriser inom industrin, och man skulle kunna införa modeller för hur anställda kan förvärva företag genom att slå sig samman i olika former av sociala företag.

4.11   Det sociala företagandet spelar en avgörande roll som motor för den sociala innovationen. Erfarenheterna av sociala kooperativ som ett instrument för inslussning på arbetsmarknaden är ett tydligt exempel, men, oavsett den rättsliga formen uppstår social innovation också till följd av nya metoder för tillhandahållande av tjänster och skapandet av nya innovativa produkter och tjänster för att tillfredsställa nya behov i samhället. EU-institutionerna bör därför gå konsekvent till väga och samordna åtgärderna på områdena socialt företagande, innovation och social förändring.

4.12   De organisationer som arbetar för att skapa och utveckla nätverk mellan sociala företag genom att uppmuntra dem att delta i partnerskap och företagarsammanslutningar med andra sociala företag kan vara mycket värdefulla när det gäller att främja innovationen. Därför är det viktigt att kommissionen i nyckelåtgärd 5 föreslår åtgärder för att gynna sammanslutningar och nätverk av sociala företag som främjar utbytet av bästa praxis, stordriftsfördelar och gemensamma tjänster (utbildning, projektering, administration etc.).

4.13   EESK välkomnar kommissionens förslag om att utveckla instrument för att höja kunskapsnivån inom sektorn och göra det sociala företagandet mer synligt (nyckelåtgärderna 5, 6, 8). En större medvetenhet om denna företagandemodells potential skulle bidra till att främja ett mer intensivt samarbete mellan sociala företag och traditionella företag.

4.14   Det är viktigt att utveckla initiativ som hjälper de sociala företagen att stärka sin företagandekapacitet och professionalism samt främjar upprättandet av kompetensnätverk. Det är i detta sammanhang lämpligt att främja plattformar för utbyte av bästa praxis, t.ex. för att göra de sociala företagen mer internationellt orienterade.

4.15   Kommissionen bör betrakta det som en prioriterad uppgift att jämföra de nya juridiska former för sociala företag som är på väg att växa fram, och genomföra en undersökning av detta fenomen. Subsidiariteten måste dock vara den ledande principen, eftersom de nationella modellerna eventuellt kan kräva rättsliga ramar som bygger på olika nationella förhållanden och traditioner.

4.16   Det är viktigt att uppmuntra de offentliga förvaltningarna att bli mer lyhörda för subsidiaritetsprincipen, att föra en politik med riktade incitament och att sträva efter att utveckla företagssammanslutningars initiativ, som har visat sig vara avgörande för de sociala företagens tillväxt.

4.17   Incitamentpolitiken får inte snedvrida konkurrensprincipen utan måste erkänna de sociala företagens särdrag, som inte får missbrukas för att uppnå fördelar.

4.18   När det gäller utarbetandet av instrument för att förbättra finansieringen bör EESK kartlägga och sprida de innovativa strategierna i medlemsstaterna. Det vore värdefullt att lyfta fram de strategier som syftar till att stärka de specifikt företagsrelaterade aspekterna:

—	instrument för att garantera lån till sociala företag (t.ex. ömsediga garantinätverk eller offentliga garantifonder),

—	kapitaliseringsinstrument för sociala investeringar på medellång och lång sikt (etiska fonder, sociala innovationsfonder, fonder för socialt riskkapital),

—	rättsliga åtgärder eller skatteåtgärder för att stödja kapitaliseringen av sociala företag och för att uppmuntra eller underlätta olika aktörers deltagande.

4.19   Man bör särskilt uppmärksamma hybridformer av investeringar som är mer anpassade till socialt företagande eftersom de i sin bedömning kombinerar element av solidarisk art och element av finansiell art. Det är också viktigt att man vid sidan om de sociala företagen värderar bästa praxis inom de banker och kreditinstitut som har en utpräglat kollektiv och deltagarbaserad karaktär, t.ex. kooperativa kreditbanker och banker med en etisk och social policy.

4.20   Även om det är väsentligt att stödja mikrokrediter (nyckelåtgärd 2) är det viktigt att göra en distinktion mellan å ena sidan mikrokrediternas värdefulla sociala funktion, som utgör ett kraftfullt verktyg för individer att ta sig ur fattigdomsfällan, och instrumenten för företagsutveckling, som oundvikligen är mer komplexa och strukturerade. I själva verket gör vissa sociala företag investeringar som uppgår till hundratusentals euro, som inte skulle kunna stödjas av mikrokrediter.

4.21   EESK välkomnar de möjligheter att stödja social innovation, entreprenörskap och företag som medges i de nya strukturfondsprogrammen, som föreslås i nyckelåtgärderna 3 och 4 samt i initiativet för socialt företagande. Kommittén betonar att dessa områden måste betraktas som prioriterade av medlemsstaterna i deras nationella reformprogram så att de kan införas i Europeiska socialfondens nästa programplaneringsperiod. Dessutom skulle också det föreslagna programmet för social förändring och social innovation göra det möjligt att underlätta ytterligare stöd för att stärka de sociala företagens kapacitet och finansiering.

4.22   EESK välkomnar nyckelåtgärd 1 (fonder för socialt företagande) men påpekar att det är nödvändigt att behålla samma beskrivning som i initiativet för socialt företagande. Denna fond måste betraktas som en bland många typer av investeringsinstrument som riktar sig till sociala företag.

4.23   Det är väsentligt att se över den planerade minimiordningen för sociala företag (nyckelåtgärd 11) och göra den mindre restriktiv, särskilt när det gäller sociala företag som främjar integration på arbetsmarknaden, även i de fall när de offentliga stöden beviljas direkt till företaget och inte till arbetstagarna. Motiveringen till denna synpunkt finner man bland annat i exemplet “Big Society Fund” i Storbritannien, som har medfinansierats med en betydande andel offentliga medel som kommissionen inte har betraktat som statligt stöd på grund av initiativets uppenbara sociala värde.

4.24   Kommittén välkomnar avsikten att underlätta de sociala företagens tillgång till offentlig upphandling (nyckelåtgärd 10). Kommissionen har under de senaste åren spelat en avgörande roll genom att bidra till att främja sociala klausuler i offentliga upphandlingar. Under det senaste årtiondet har EU-institutionerna visat prov på en större mottaglighet för social sammanhållning och hållbar utveckling. De är mycket medvetna om att den ekonomiska tillväxten måste främja miljömässig hållbarhet och social sammanhållning.

4.25   Kommissionen bör fortsätta i denna riktning och beslutsamt stödja sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling och kartlägga och sprida de bästa modellerna – bland medlemsstaterna – som tar hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter vid tilldelningen av kontrakt. För övrigt har EU-domstolen i sin rättspraxis erkänt betydelsen av sådana bestämmelser.

4.26   EESK välkomnar kommissionens nyckelåtgärd 6 om att skapa en offentlig certifieringsdatabas och göra det lättare att jämföra systemen. Kommissionen ska dessutom genomföra en undersökning av sådana system för att hitta synergier och dela med sig av lärdomarna. I detta förberedande dokument har EESK uppmärksamhet behovet av jämförbar och samlad statistik för forskning och data om sociala företag. Kommissionen och Eurostat bör spela en central roll när det gäller att underlätta för människor i EU att lära av varandra.

4.27   Vi ser positivt på förslaget om att skapa en enda plattform för tillgång till data (nyckelåtgärd 8) och det bör kompletteras med liknande initiativ i medlemsstaterna för att säkerställa kompatibilitet och synergieffekter.

4.28   Kommissionen har en central roll när det gäller att bevara stödet till socialt företagande på den politiska dagordningen och säkerställa att sådana företag beaktas på ett konsekvent sätt. Därför är förslaget om att skapa en rådgivande grupp om socialt företagande som ska undersöka framstegen för de åtgärder som planeras i meddelandet viktigt. Liknande strukturer bör också främjas i medlemsstaterna.

---

(1)  EUT C 24, 28.1.2012, s. 1.

(2)  EUT C 318, 23.12.2009, s. 22.

(3)  EUT C 24, 28.1.2012, s. 1.

---