31991R0577

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 577/91 av den 4 mars 1991 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av elektroniska mikrokretsar av EPROM-typ (raderbara, programmerbara läsminnen) med ursprung i Japan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 10 och 11 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen inlämnat efter samråd inom rådgivande kommittén enligt bestämmelserna i ovanstående förordning, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

1. Kommissionen mottog i december 1986 ett klagomål framfört av Europeiska föreningen för tillverkare av elektroniska komponenter (EECA), enligt uppgift på uppdrag av praktiskt taget alla nuvarande eller möjliga producenter av EPROM (raderbara, programmerbara läsminnen) inom gemenskapen. Klagomålet innehöll bevis på att EPROM med ursprung i Japan dumpades och att detta vållade väsentlig skada enligt artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2423/88. Dessa bevis ansågs tillräckliga för att motivera att ett förfarande inleddes.

2. Kommissionen offentliggjorde därför genom ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2) att ett antidumpningsförfarande inletts beträffande import till gemenskapen av vissa typer av elektroniska mikrokretsar, så kallade EPROM, med ursprung i Japan, som vid förfarandets början klassificerades enligt undernummer ex 85.21 D iGemensamma tulltaxan och NIMEXE-numren ex 85.21 47, ex 85.21 69 och ex 85.21 71, och inledde sedan en utredning.

3. Kommissionen underrättade officiellt de exportörer och importörer som man visste var berörda samt företrädarna för exportlandet och de klagande och gav de direkt berörda parterna tillfälle att tillkännage sin uppfattning skriftligen och att begära att få yttra sig.

4. Fem japanska exportörer och de importörer i gemenskapen som hade kommersiellt samband med dessa samt alla klagande företag i gemenskapen tillkännagav sin uppfattning skriftligen. Två japanska exportörer beslutade av kommersiella skäl att avstå från att samarbeta med kommissionen.

5. Ytterligare en japansk exportör gav sig senare till känna och lämnade tillsammans med de båda ovannämnda japanska exportörerna upplysningar i ett senare skede av förfarandet.

6. En slutanvändare framförde också sina synpunkter.

7. Inga synpunkter framfördes av oberoende importörer.

8. De flesta av de japanska exportörerna och de importörer i gemenskapen som hade kommersiellt samband med dessa, alla klagande företag och en slutanvändare i gemenskapen begärde och fick tillfälle att yttra sig.

9. Kommissionen inhämtade och verifierade alla de upplysningar som den ansåg nödvändiga för att fastställa de faktiska omständigheterna och besökte följande företag för utredning:

a) Företag inom gemenskapen som anfört klagomål:

- SGS Microelettronica SpA, Italien (SGS).

- Thomson Semiconducteurs, Frankrike (Thomson), som senare fusionerats till SGSThomson (ST).

b) Japanska producenter/exportörer:

- Fujitsu Ltd, Tokyo och Kawasaki (Fujitsu).

- Hitachi Ltd, Tokyo och Musashi (Hitachi).

- Mitsubishi Electric Corporation, Tokyo och Itami City, Osaka (Mitsubishi).

- NEC Corporation, Tokyo (NEC).

- Texas Instruments (Japan) Ltd, Tokyo (Texas).

c) Importörer i gemenskapen som hade kommersiellt samband med japanska exportörer:

- Fujitsu Microelectronik GmbH, Tyskland.

- Fujitsu Microelectronic Ireland Ltd, Irland.

- Hitachi Electronic Components (Europe) GmbH, Tyskland.

- Hitachi Electronic Components (UK) Ltd, Förenade kungariket.

- Hitachi Semiconductor (Europe) GmbH, Tyskland.

- Mitsubishi Electric (Europe) GmbH, Tyskland.

- Mitsubishi Electric (UK) Ltd, Förenade kungariket.

- NEC Electronics (Germany) GmbH, Tyskland.

- NEC Semiconductors (UK) Ltd, Förenade kungariket.

- NEC Ireland Ltd, Irland.

- Texas Instruments Deutschland GmbH, Tyskland.

- Texas Instruments Italia SpA, Italien.

- Texas Instruments France SA, Frankrike.

d) Slutanvändare:

- International Computers Ltd, Förenade kungariket.

10. Kommissionen begärde och erhöll skriftligen ytterligare detaljerade synpunkter från de klagande företagen i gemenskapen, från exportörerna och från de importörer som hade kommersiellt samband med dessa.

11. En japansk exportör framlade en redogörelse som utarbetats av en organisationskonsultfirma beträffande en undersökning av skadefrågan och gemenskapens intresse i förhållande till japanska EPROM.

12. Dessa synpunkter kontrollerades och analyserades i den utsträckning som ansågs nödvändig.

13. De fem japanska exportörer som medverkade i utredningen underrättades om kommissionens slutsatser från utredningen och några av dem lämnade både muntliga och skriftliga synpunkter. Dessa synpunkter togs under vederbörligt övervägande.

14. Dumpningsutredningen omfattade perioden april 1986 till mars 1987. Undersökningen av skadefrågan omfattade åren 1983 till 1987 beträffande utvecklingen i mängd, marknadsandelar och andra ekonomiska faktorer och tiden 1 april 1986 till 31 mars 1987 beträffande detaljgranskningen av prisuppgifter.

15. På grund av EPROM-industrins komplexitet och internationaliseringen av tillverkningsprocesserna har denna utredning överskridit den normala tidsperioden.

B. PRODUKTER SOM OMFATTAS AV UTREDNINGEN, LIKADAN PRODUKT OCH GEMENSKAPSINDUSTRI

a) Produkter som omfattas av utredningen

16. De produkter som omfattas av utredningen är vissa typer av mikrokretsar, s.k. EPROM, även inbegripet OTP (engångsprogrammerbara läsminnen)(3), oavsett om de är monterade i form av bearbetade kiselskivor eller brickor, framställda med hjälp av varierande typer av MOS-teknik (metalloxidhalvledare), även CMOS-teknik (komplementerande transistorer i metalloxidkisel) och NMOS-teknik (N-dopade halvledare), av alla kapaciteter oavsett åtkomsttid, konfiguration, kapsling eller ramar. Från och med den 1 januari 1990 klassificeras EPROM enligt följande KN-nummer:

- 8542 11 63, 8542 11 65 och 8542 11 66 (färdiga EPROM),

- 8542 11 10 (skivor ännu inte skurna till chips),

- 8542 11 30 (chips), och

- 8542 11 76 (OTP-kretsar).

17. Kommissionen begärde också upplysningar om EPROM av bearbetade kiselskivor och brickor som framställts i Japan och monterats i tredje land för senare import till gemenskapen. Det framgick av de insamlade upplysningarna att mängden sådana produkter som vid den tidpunkten importerades till gemenskapen var förhållandevis liten. Det beslutades därför att den montering som skedde i samband med denna import inte skulle undersökas.

b) Fastställande av begreppet likadan produkt

18. För att komma fram till en definition av begreppet likadan produkt i samband med detta förfarande undersökte kommissionen

i) om bearbetade kiselskivor och brickor är produkter som är likadana som färdiga EPROM,

ii) om olika kapaciteter och framställningsprocesser för EPROM innebär att det inte är fråga om likadana produkter.

ad i) Bearbetade kiselskivor och brickor

19. Flera exportörer gör gällande att bearbetade kiselskivor och de därvid uppkomna brickorna inte är likadana produkter som färdiga EPROM. Fastän de är av den uppfattningen att olika typer av EPROM snarast kan betraktas som en familj bestående av olika men relaterade produkter hävdar de att en bearbetad bricka utan kapsel och elektriska anslutningar är värdelös eftersom kapseln och de elektriska anslutningarna är en förutsättning för att brickan skall kunna fungera.

20. De klagande gör gällande att bearbetade kiselskivor och brickor är likadana produkter som färdiga EPROM eftersom de bara är som EPROM utan kapslar och därigenom väsentligen har samma egenskaper som produkten. De hävdar vidare att om icke färdigbearbetade former av EPROM inte omfattas av eventuella antidumpningsåtgärder skulle detta ge betydande möjligheter till kringgående eftersom japanska bolag helt enkelt skulle kunna sända kiselskivorna och brickorna till gemenskapen, montera dem där och sedan sälja färdiga EPROM på den öppna marknaden.

21. Rådet konstaterar

- att när en kiselskiva väl är bearbetad eller diffunderad, har dess brickor alla de väsentliga elektroniska egenskaper som särskiljer EPROM från andra produkter,

- att det praktiskt taget inte finns någon separat marknad för EPROM-skivor och -brickor,

- att de bearbetade brickorna endast är avsedda att användas som lagringsenheter i färdiga EPROM. Det framgick att vissa japanska producenter till de företag i gemenskapen med vilka de hade kommersiellt samband exporterade stora mängder bearbetade brickor, vanligtvis på färdigskurna kiselskivor, för provning och montering innan den färdiga produkten släpptes ut på marknaden i gemenskapen genom dessa företags säljorganisationer.

22. På grundval av det föregående fastställs det att bearbetade EPROM-skivor och -brickor är likadana produkter som färdiga EPROM.

ad ii) EPROM med andra kapaciteter och tillverkningsprocesser

23. Flertalet japanska exportörer gör gällande att EPROM med andra kapaciteter och framställda genom andra tillverkningsprocesser skall betraktas som likadana produkter av annan typ, och att dessa olika typer av EPROM snarast skall betraktas som en familj bestående av olika men relaterade produkter. Med hänsyn till detta anfördes vidare att de antidumpningstullar som möjligen införs måste fastställas separat för varje särskild typ av EPROM, och att det är nödvändigt att skilja mellan olika kapaciteter och tekniker om vederbörlig hänsyn skall tas till frågan om skada och gemenskapens intresse. I överensstämmelse därmed hävdades det att inga antidumpningstullar borde införas för EPROM med en kapacitet på mer än 1 megabit eftersom det uppges att klagomålet inte omfattar dessa och de inte tillverkades under den tid som utredningen omfattade och därför inte undersökts.

24. Några japanska exportörer hävdar vidare att nya generationer av EPROM med en kapacitet på mer än 1 megabit inte kan betraktas som likadana produkter som nuvarande EPROM av följande anledningar:

- Annorlunda konstruktionsmiljö och tillverkningsteknik.

- Nya fabriksanläggningar och behovet av ny tillverkningsutrustning.

- Ny arkitektur och andra användningsområden.

25. De klagande gör gällande att olika kapacitet och tillverkningsteknik inte leder till att en helt annan likadan produkt skapas. De hävdar att de åtskillnader som vissa exportörer gör skulle innebära en analys av talrika teoretiskt konstruerade industrier och splittra en allmänt erkänd produkt- och produktionskategori. De hävdade vidare att om olika produkter definieras på grundval av kapacitet eller förbättring eller jämförelsevis små variationer i tillverkningsprocessen, skulle detta innebära att obetydliga skillnader i egenskaper och användningsområden skulle framhävas framför väsentliga likheter då inget av dessa särdrag garanterar att det skapas en annan likadan produkt.

Rådet konstaterar

26. - att det som en följd av en fortlöpande inlärningsprocess samt förbättringar av tekniken har varit möjligt att framställa mindre minneskretsar med större kapacitet och komplexitet och högre prestanda. Sedan tillverkningen av EPROM startade i början av sjuttiotalet introduceras ungefär vart tredje eller vart fjärde år nya generationer av EPROM som innebär en dubblering eller fyrdubbling av minneskapaciteten i förhållande till föregående generation. Utredningen visade att 1984 var EPROM på 64 kilobit den mest sålda generationen i gemenskapen och att den i stort sett hade ersatt EPROM på 16 och 32 kilobit, medan 256 kilobits-EPROM just höll på att introduceras. 1986 såldes dock EPROM på 256 kilobit i avsevärda mängder och ersatte gradvis 64 kilobits-EPROM medan generationer med 512 kilobit och 1 megabit började introduceras,

27. - dessutom att EPROM med olika kapaciteter och som tillverkats med olika processer alla tillhör samma allmänna kategori av produkter, som har samma grundfunktioner oavsett minneskapacitet. Fastän konstruktionen och processtekniken har förändrats i takt med de nya generationerna av kapaciteter har det viktigaste kännetecknet för EPROM, nämligen dess minnesfunktion, förblivit oförändrat. Även dess viktigaste fysiska egenskaper har förblivit oförändrade.

28. - att fastän EPROM med olika kapacitet ur praktisk synpunkt inte nödvändigtvis är utbytbara, omkonstrueras eller anpassas slutprodukterna (datorer och liknande) så att EPROM med större kapacitet kan användas för att spara utrymme på kretskorten och minska tillverkningskostnaderna. Med tanke på detta generationsskifte både vad beträffar EPROM-kretsarnas kapacitet och utformningen av slutprodukterna, finns det ett klart samband med priserna på de efterföljande generationerna av EPROM. Flera av de parter som är inblandade i förfarandet har i detta avseende hävdat att introduktionen av EPROM med större kapacitet skulle förorsaka att priserna på EPROM med mindre kapacitet skulle börja sjunka så snart som priserna på de förra når en viss nivå i förhållande till de senare.

29. Med beaktande av det föregående anses det att likheterna mellan EPROM med olika kapacitet och processer överväger skillnaderna i minneskapacitet, konstruktion och processteknik. Därmed fastslås att EPROM med olika kapaciteter och processer är likadana produkter.

Framtida kapaciteter hos EPROM

30. Det har också övervägts om framtida EPROM med kapaciteter på t.ex. 2 och 4 megabit skall betraktas som likadana produkter. Det konstateras att det under utredningsperioden inte importerades några EPROM med kapaciteter överstigande 1 megabit även om vissa klagande företag och japanska exportörer redan bedrev forskning beträffande sådana produkter.

Det konstateras också att meddelandet om inledandet av detta förfarande omfattar EPROM med alla kapaciteter.

På grundval av de föreliggande upplysningarna om EPROM med nuvarande och framtida kapaciteter, särskilt beträffande tekniska specifikationer och tillämpningar, anses EPROM med alla kapaciteter, inbegripet framtida kapaciteter, som en enda likadan produkt.

31. Flash-EPROM

Efter utredningsperioden började en ny produktvariant, s.k. Flash-EPROM, att föras ut på marknaden. Flertalet japanska exportörer hävdar att denna produktvariant bör betraktas som ett elektriskt raderbart minne, s.k. E2PROM, som inte omfattas av detta antidumpningsförfarande. De klagande företagen är av den uppfattningen att de tekniska egenskaperna hos ett Flash-EPROM i stort sett är desamma som hos EPROM och att de därför bör betraktas som likadana produkter.

Det måste framhållas att E2PROM faktiskt inte betraktas som likadana produkter och därför inte omfattas av detta förfarande. På grundval av de tillgängliga tekniska upplysningarna kan det konstateras att Flash-EPROM, trots att de är elektriskt raderbara, inte är uppbyggda på en E2PROM-cellstruktur utan på en EPROM-struktur, är monterade i EPROM/OTP-kapslar och har samma stiftkonfiguration som de sistnämnda. Vidare används Flash-EPROM som regel i stället för EPROM. Om ett Flash-EPROM är baserat på EPROM-teknik betraktas det därför som en likadan produkt som EPROM.

32. Produkter avsedda för militära tillämpningar

En exportör hävdade att EPROM som är avsedda för militära tillämpningar inte borde betraktas som en likadan produkt som EPROM för kommersiellt bruk och följaktligen inte skulle omfattas av förfarandet.

Det konstateras att oavsett eventuella skillnader i tullbehandlingen utgörs EPROM för militära tillämpningar av standard-EPROM som genomgår noggrann testning och att sådana produkter likaledes används i civila tillämpningar som kräver höga prestanda och stor tillförlitlighet (satelliter och liknande).

Av dessa skäl fastslås att EPROM för militära tillämpningar och EPROM för kommersiella tillämpningar är likadana produkter.

c) Gemenskapsindustri

33. I samband med definitionen av begreppet likadan produkt måste det i syfte att fastställa skadan enligt artikel 4.5 i förordning (EEG) nr 2423/88 fastställas vilka företag som utgör gemenskapsindustrin. I detta syfte analyserades följande:

i) De tillverkningsprocesser som ingår i framställningen av EPROM.

ii) Verksamhet i anslutning till EPROM-produktionen som utövades av de företag i gemenskapen som gav sig tillkänna under förfarandet.

34. ad i) Med avseende på de tillverkningsprocesser som ingår i framställningen av EPROM konstateras det att produktionen grovt kan delas in i två huvudfaser:

- Diffundering och sortering av kiselskivorna (också kallat startoperation): Där brickor framställs på kiselskivan och varje bricka på skivan testas så att fel kan utmärkas. Diffunderingen av skivorna är tekniskt det mest krävande produktionssteget, som innebär avsevärda investeringar både i grundforskning och utveckling av mycket avancerad tillverkningsteknik. I och med att kiselskivan bearbetats har de brickor som sitter på den den färdiga produktens alla väsentliga egenskaper.

- Montering och sluttestning: brickorna på skivan skärs till, förses med bondning, inkapslas i keramiska eller andra kapslar och sluttestas före leverans. Detta produktionssteg (också kallat slutstegsoperation) är tekniskt mindre krävande och innebär förhållandevis blygsamma kapitalinvesteringar i forskning och utveckling. Mätt i förhållande till de totala produktionskostnaderna är dock monteringskostnaderna i allmänhet betydande och kan i en del fall till och med överstiga kostnaderna för diffundering av skivorna.

35. ad ii) Med avseende på EPROM-verksamheten hos de företag i gemenskapen som gett sig till känna under förfarandet, konstateras det att bortsett från de båda klagande företagen (för närvarande endast ett företag, efter fusionen av SGS och Thomson) var det tre företag som hade kommersiellt samband med japanska exportörer och som under utredningsperioden importerade kiselskivor och brickor som de sedan monterade till EPROM i gemenskapen.

36. Diffundering av kiselskivor är i tekniskt och investeringsmässigt hänseende av större betydelse än monteringen och testningen av dessa, men de senare kan stå för en betydande del av tillverkningskostnaden.

37. Frågan om företag som endast utför montering och testning tillhör EPROM-industrin i gemenskapen kan dock lämnas öppen.

38. Även om företag som endast utför montering eller testning utgör en del av gemenskapens EPROM-industri måste det övervägas, enligt artikel 4.5 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 2423/88, om de företag som har kommersiellt samband med japanska exportörer som själva importerar de varor som omfattas av utredningen bör utestängas från definitionen gemenskapsindustri. I detta avseende har hänsyn tagits till att de företag som importerar kiselskivor och brickor med ursprung i Japan till gemenskapen och monterar dem där, säljer den färdiga produkten genom samma försäljningskanaler hos företagen som används för direktimport av EPROM från samma japanska exportör, och att prissättningen av färdiga EPROM, oavsett om de är monterade i gemenskapen eller exporterade direkt från Japan, styrs av samma japanska moderbolag. Vidare påverkar den japanska exportörens eventuella dumpning monteringsföretagets situation eftersom detta direkt eller indirekt drar fördelar av de illojala metoderna. Under dessa omständigheter är uppfattningen den att de företag som från japanska exportörer med vilka de har kommersiellt samband importerar kiselskivor och brickor för att montera dem i gemenskapen bör utestängas från de producenter inom gemenskapen som utgör gemenskapsindustrin.

Argument beträffande definitionen av gemenskapsindustri

39. Flera japanska exportörer gör gällande att de inte kan godta att de klagande representerar praktiskt taget alla nuvarande eller möjliga EPROM-producenter i gemenskapen, såsom det anges i meddelandet om inledandet av ett antidumpningsförfarande. De anförde att varje större europeisk tillverkare av elektronikkomponenter är en möjlig EPROM-producent i gemenskapen eftersom tekniken för tillverkning av EPROM-skivor och -brickor kan köpas från flera olika leverantörer. De hävdar också att eftersom montering och testning står för en betydande del av produktionskostnaderna för EPROM, bör de företag som utför montering i gemenskapen omfattas av definitionen gemenskapsindustri. De stöder sitt påstående på att montering, enligt den då gällande lagstiftningen, var tillräckligt för att ge de produkter som monterades i gemenskapen ursprungsstatus där, och att gemenskapsindustri därför snarare borde definieras på grundval av produkter med ursprung i gemenskapen.

40. För att bemöta dessa argument måste det påpekas att sedan meddelandet om inledandet av ett förfarande hade offentliggjorts var det inga andra än de bägge klagande företagen och några monteringsföretag som hade kommersiellt samband med japanska exportörer som gav sig till känna och hävdade att de var nuvarande eller möjliga EPROM-producenter, och att begreppet gemenskapsindustri följaktligen borde tolkas så att det omfattade dessa företag. Rådet är i detta avseende av den uppfattningen att företag som tekniskt sett kan producera EPROM inte skall betraktas som möjliga producenter såvida de inte på ett eller annat sätt åtagit sig att producera EPROM i framtiden.

Beträffande de företag som har kommersiellt samband med japanska företag och importerar kiselskivor och brickor för montering i gemenskapen, hänvisar rådet till punkterna 36, 37 och 38.

41. Sammanfattningsvis fastslås att begreppet gemenskapsindustri anses omfatta de klagande företag som företräds av EECA, dvs. SGS och Thomson.

C. NORMALVÄRDE

42. I syfte att fastställa normalvärden för de kretstyper som exporteras till och säljs i gemenskapen analyserades priserna och kostnaderna på den japanska marknaden. Det framgick av denna analys att priserna på EPROM med kapaciteter på 128, 256 och 512 kilobit samt 1 megabit föll under utredningsperioden medan priserna på EPROM med kapaciteter på 16, 32 och 64 kilobit, som är produkter i slutet av sin livslängd, var stabila och något stigande. Beträffande kostnader framgick det av kvartalsvis inhämtade upplysningar att kostnaderna för EPROM av alla kapaciteter i allmänhet föll under perioden men att kostnaderna för några kvartal var högre än under det föregående kvartalet på grund av lägre produktion. Kostnaderna för EPROM på 64 kilobit steg något under det sista kvartalet allteftersom produktionsvolymerna sjönk.

43. För varje exportör jämfördes priserna med de vägda genomsnittskostnaderna för produktion. För flertalet exportörer och för många typer av kretsar visade denna jämförelse att produktionskostnaderna var högre än hemmamarknadspriserna, inte bara för betydande mängder utan också på grundval av det vägda genomsnittet. Försäljningen av dessa EPROM-kretsar ansågs därför, i enlighet med artikel 2.4 i förordning (EEG) nr 2423/88, inte ha skett inom ramen för normal handel. För de typer av kretsar som såldes med förlust konstruerades ett normalvärde. För de EPROM-kretsar som såldes med vinst på hemmamarknaden användes hemmamarknadspriserna som grundval vid fastställandet av normalvärdet då den berörda försäljningsvolymen översteg 5 % av försäljningsvolymen i gemenskapen. Även då försäljningsvolymen på den japanska marknaden var 5 % eller därunder konstruerades ett normalvärde. Genom detta tillvägagångssätt ansågs det, i enlighet med tidigare praxis, att en försäljningsvolym som inte överstiger tröskelvärdet på 5 % är otillräcklig för att möjliggöra en riktig jämförelse.

44. Normalvärden konstruerades även för exporterade EPROM-brickor på färdigskurna skivor, redan skurna EPROM-brickor och EPROM-kretsar som inte testats, eftersom dessa produkter inte salufördes på den japanska marknaden.

45. De konstruerade värdena fastställdes genom att en skälig vinstmarginal lades till produktionskostnaden. Produktionskostnaden beräknades på grundval av alla kostnader, såväl fasta som rörliga, som uppkommit i Japan för material och tillverkning, med ett rimligt tilläggsbelopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna omkostnader samt vinst.

46. De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna omkostnader som skulle ingå i dessa konstruerade värden beräknades på grundval av exportörens faktiska omkostnader. Den vinst som skulle ingå i dessa konstruerade värden räknades ut på grundval av den berörda exportörens vinst på lönsam försäljning av EPROM på hemmamarknaden under utredningsperioden.

47. Produktionskostnaderna fastställdes genom granskning av exportörens ekonomiska enhet med hänsyn till dennes aktiviteter på den japanska marknaden. Det betyder att de beräknades på grundval av moderbolagets eller det tillverkande bolagets samlade kostnader och de samlade kostnaderna för alla försäljningsföretag eller företag med vilka moderbolaget hade kommersiellt samband och som fungerade som en försäljningsavdelning för detta. I detta fall beaktades inte transaktioner mellan moderbolaget eller det tillverkande bolaget och dess försäljningsbolag, och för fastställande av normalvärdet beaktades transaktioner mellan försäljningsbolaget och oberoende kunder.

48. I de fall då kostnaderna, för beräkning av de kostnader som berörde EPROM, måste fördelas på flera produkter, godtogs exportörens redovisningspraxis allmänt som skälig. Efter undersökningar hos exportörerna reviderades eller kompletterades dock de ursprungliga svaren på kommissionens frågeformulär i så gott som samtliga fall. Dessutom gjordes ändringar för vissa exportörer i följande avseenden:

49. Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)

Alla kostnader för FoU som under utredningsperioden på något sätt berörde EPROM-produkter, oavsett om det gäller befintliga eller framtida produkter, räknades på lämpligt sätt in i produktionskostnaderna för EPROM under utredningsperioden. För en del exportörer ändrades vissa av de FoU-kostnader som uppgetts efter en mer noggrann fördelning av dessa kostnader.

I ett bestämt fall blev följden av exportörens fördelning att FoU-kostnaderna för andra MOS-produkter än EPROM blev avsevärt större än kostnaderna för EPROM. På grundval av en analys som kommissionen utförde beträffande FoU-kostnaderna för andra parter som omfattades av förfarandet, och med hänsyn till EPROM-produkternas betydelse som teknologisk drivkraft för andra MOS-produkter, bestämdes det att alla kostnader för FoU som angavs för MOS-produkter skulle inräknas i EPROM-kostnaderna baserat på en fördelning av omsättningen.

Argument beträffande fastställande av normalvärde

50. Några exportörer gör gällande att normalvärdet bör fastställas på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas på hemmamarknaden eftersom täckning skulle ha nåtts för alla kostnader även om några kretsar sålts med förlust och även om det skulle ta längre tid än utredningsperioden, samt att priserna därför borde betraktas som priser som uppnås vid normal handel.

51. Rådet kan inte godta detta argument. Eftersom utredningsperioden omfattar ett helt år anser rådet att EPROM-kretsar som sålts till priser som inte gav täckning för alla inom denna period skäligen fördelade kostnader rimligtvis inte kan anses ha sålts inom ramen för normal handel enligt artikel 2.4 b i förordning (EEG) nr 2423/88.

52. En annan exportör gör gällande att det är nödvändigt att ta hänsyn till EPROM-industrins speciella och ovanliga situation, där produkterna snabbt blir föråldrade och produktionskostnaderna minskar drastiskt inom loppet av en kort tid.

Exportören hävdade vidare att priserna har ändrats, både under och efter utredningsperioden, och om ett enda normalvärde fastställdes för den ettåriga utredningsperioden och jämfördes med exportpriserna för varje enskild transaktion under samma period, skulle detta följaktligen innebära att utredningsresultaten inte skulle stå i någon rimlig proportion till marknadsläget under den perioden. Denne exportör föreslog därför att normalvärdet och exportpriset, enligt kravet i artikel 2.9 i förordning (EEG) nr 2423/88, i möjligaste mån fastställs samtidigt och att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset görs på kvartalsbasis. Detta förslag skulle därför kräva att normalvärdena fastställs kvartalsvis.

53. Efter analys av EPROM-industrins speciella och ovanliga situation intog kommissionen i förfarandets initialskede den ståndpunkten att normalvärden borde fastställas på kvartalsbasis för att uppnå en mer exakt dumpningsberäkning. Kommissionen begärde därför i sina frågeformulär att uppgifter skulle lämnas in på kvartalsbasis. Då det vid analys av dessa uppgifter visade sig att normalvärdet för de flesta EPROM-kretsar måste konstrueras på grundval av produktionskostnaderna, måste kommissionen vid genomgången av alla exportörers inlämnade uppgifter ta hänsyn till prisernas instabilitet, frånvaron av kostnadsuppgifter för några kretsar och några kvartal på grund av att ingen produktion förekommit, samt svårigheterna att hänföra de faktiska kostnaderna till enskilda försäljningstransaktioner. Rådet drar därför den slutsatsen att det skulle vara mera skäligt att fastställa normalvärdena på årsbasis. Rådet anser att resultaten på så sätt skulle avspegla marknadsläget under utredningsperioden.

Skälig vinst

54. Flera exportörer hävdade att den vinstmarginal som kommissionen räknat fram baserad på de EPROM-kretsar som under utredningsperioden såldes med vinst är oskälig mot bakgrund av den ringa efterfrågan vid denna tidpunkt.

En annan exportör gjorde gällande att en beräkning på grundval av ett vägt genomsnitt av samtliga kretstyper som sålts med vinst på hemmamarknaden uteslöt de kretstyper som sålts med förlust, och att en rättvis och representativ skälig vinst borde beräknas både på vinstgivande och förlustbringande försäljning.

Det anfördes vidare att det är missvisande att granska en bestämd generation minnen isolerat eller vid ett enstaka tillfälle, och att man skulle få en mera realistisk bild om lönsamheten utvärderades under produkternas hela livstid och för EPROM generellt.

55. När rådet konstruerar normalvärden måste det fastställa en skälig vinstmarginal som skall läggas till produktionskostnaden. I artikel 2.3 b ii i förordning (EEG) nr 2423/88 ges grunden för beräkning av en skälig vinst, nämligen "med hänsyn till ... den vinst som uppkommit vid producentens eller exportörens vinstgivande försäljning av likadana varor på hemmamarknaden".

Vinstgivande försäljning fastställdes följaktligen enligt beskrivningen i punkt 43. Där med hjälp av denna metod vinstgivande försäljning har konstaterats under den gällande perioden, kan försäljning vid enstaka tillfällen ha skett med förlust under förutsättning att den vinstgivande försäljningen varit av en sådan omfattning att en total vinst uppnåtts för perioden.

Denna metod anses motiverad och de erhållna resultaten betraktas som pålitliga. Det faktum att de skiljer sig från en exportör till en annan speglar varje exportörs speciella konkurrensmässiga ställning och prispolitik.

D. EXPORTPRIS

56. Samtliga fem exportörer som inom den fastställda fristen hade besvarat kommissionens frågeformulär sålde färdiga EPROM till oberoende kunder i gemenskapen genom försäljningsföretag hemmahörande i gemenskapen. Samtliga fem exportörer sände färdiga EPROM till gemenskapen från Japan. Tre exportörer sände dessutom kiselskivor och brickor för vidare bearbetning hos tillverkande dotterbolag i gemenskapen innan den färdiga produkten såldes genom försäljningsföretagen. Flera exportörer sålde färdiga EPROM direkt till oberoende importörer i gemenskapen förutom att de sålde genom sina försäljningsföretag. Några exportörer sålde EPROM, om än i små mängder, avsedda för export till gemenskapen genom gemenskapsföretagens självständiga japanska inköpskontor.

57. Beträffande japanska producenters direktexport till oberoende importörer i gemenskapen och till oberoende köpare i Japan (japanska inköpskontor) fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som faktiskt betalades, eller skulle betalas, för de sålda produkterna.

58. I alla andra fall, dvs. där export skedde till dotterbolag som importerade produkterna till gemenskapen, ansågs det med hänsyn till förhållandet mellan exportör och importör lämpligt att konstruera exportpriserna på grundval av de priser till vilka de färdiga produkterna först såldes vidare till oberoende köpare i gemenskapen. För denna beräkning var det nödvändigt att skilja mellan följande:

i) EPROM som exporterades i färdigt skick och såldes till oberoende köpare i samma skick.

ii) EPROM som exporterades för vidare bearbetning i gemenskapen och sedan såldes i färdigt skick.

För några exportörer, som utförde montering och vidare bearbetning i gemenskapen, var det inte möjligt att närmare fastställa om det handlade om försäljning av färdiga EPROM som exporterats i samma skick från Japan, eller om det handlade om EPROM som monterats eller bearbetats ytterligare i gemenskapen utifrån skivor eller brickor. I detta fall skildes de sålda mängderna färdiga EPROM ut på grundval av förhållandet mellan mängden färdiga EPROM och mängden EPROM avsedda för montering och vidare bearbetning som importerades till gemenskapen.

ad i) Konstruerade exportpriser cif gemenskapens gräns för färdiga produkter beräknades genom att man från försäljningspriserna till oberoende köpare drog av alla kostnader som försäljningsföretaget hade mellan import och vidareförsäljning, inklusive tullar och skatter samt en skälig vinstmarginal. I de fall när oberoende importörer inte samarbetade uppskattades vinstmarginalen på grundval av kommissionens erfarenhet till 5 % av omsättningen.

ad ii) Konstruerade exportpriser cif gemenskapens gräns för icke-färdiga produkter beräknades genom att man från försäljningspriset till oberoende köpare först drog av de kostnader och den vinstmarginal som fastställts för försäljningsföretaget och sedan alla de kostnader som det tillverkande dotterbolaget hade för montering eller vidare bearbetning. Någon ytterligare vinstmarginal fastställde inte för det tillverkande dotterbolaget.

59. Några exporttransaktioner beträffande vissa kretstyper togs inte med i beräkningen, antingen på grund av att de berörda mängderna var alltför obetydliga eller på grund av att det inte fanns några tillförlitliga upplysningar för att kunna fastställa ett normalvärde. Detta tillvägagångssätt anses ha haft en försumbar inverkan på resultaten av dumpningsutredningen.

Argument beträffande fastställandet av exportpriser

60. En exportör gör gällande att en "skälig vinstmarginal" för dess importerande dotterbolag i gemenskapen är mindre än de 5 % som tillämpats.

61. Rådet anser att de faktiska vinsterna eller förlusterna för de av en exportörs dotterbolag som bl.a. fungerar som importörer i gemenskapen inte kan beaktas, eftersom sådana vinster eller förluster påverkas av förhållandet mellan exporterande och importerande företag. På grundval av erfarenhet anses en vinstmarginal på 5 % skälig för en oberoende importör som handlar med produkter av samma slag som de som omfattas av utredningen.

62. En annan exportör hävdar att den metod som kommissionen använder för att konstruera exportpriser för kiselskivor och brickor på grundval av priserna på färdiga EPROM till oberoende köpare i gemenskapen är i högsta grad orättvis. Exportören gjorde gällande att det enda resultatet av företagets beslut att investera i europeiska anläggningar för EPROM-produktion var att dess dumpningsmarginal var betydligt högre än den skulle ha varit om företaget inte bedrivit tillverkning inom gemenskapen.

63. Utan förutfattade meningar om den verkliga bakgrunden till denna exportörs beslut att investera i europeiska produktionsanläggningar finner rådet att den metod som använts för att konstruera exportpriser för kiselskivor och brickor är skälig, eftersom den innebär ett avdrag för alla kostnader som uppstått mellan import och återförsäljning samt för en skälig vinst i enlighet med artikel 2.8 b i förordning (EEG) nr 2423/88.

Det faktum att de kostnader som denna exportör hade haft i gemenskapen var höga i jämförelse med hans kostnader i Japan förringar inte den använda metoden. Dessutom har andra exportörer med monteringsverksamhet i gemenskapen inte bestritt metoden.

E. JÄMFÖRELSE

64. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpriser var det i förekommande fall nödvändigt att ta hänsyn till skillnader som påverkar prisernas jämförbarhet, såsom skillnader i fysiska egenskaper, importavgifter och indirekta skatter samt skillnader i kostnader som är direkt knutna till försäljningen, i de fall då det begärdes att sådana skillnader avseende den berörda försäljningen borde beaktas. Alla jämförelser gällde priserna fritt fabrik.

65. Beträffande fysiska egenskaper skildes EPROM-kretsarna ut på grundval av följande tekniska egenskaper och specifikationer:

- Efter produktgrupp, dvs. monterade EPROM, bearbetade skivor eller bearbetade brickor.

- Efter kapacitet.

- Efter process, t.ex. CMOS och NMOS, inberäknat krympta brickversioner.

- Efter kapslingsmaterial (keramik, plast, osv.).

- Efter kapslingstyp (DIP, LCC, SOP, osv.).

- Efter hastighet (åtkomsttid).

- Efter blyramens beläggning.

- Efter konfiguration.

Exportpriset för en produkt som utskiljts i enlighet med dessa egenskaper och specifikationer kunde därför lätt jämföras med normalvärdet för en identisk produkt.

66. Beträffande avdrag för kostnader som är direkt knutna till försäljningen gjordes justeringar för skillnader i

- frakt-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- och och därtill anknutna kostnader,

- förpackningskostnader,

- betalningsvillkor,

- garantier, tekniskt bistånd och andra tjänster efter försäljningen,

- lön och provision till försäljarna.

67. Med hänsyn till de förhållandevis små justeringar som krävdes för jämförelsen samt utredningens invecklade beskaffenhet i andra avseenden, godtogs exportörernas krav utan någon detaljerad verifikation utom i de fall då det framgick av det framlagda materialet att de kostnader som åberopats för justeringar inte var direkt knutna till försäljningen. Detta gällde särskilt för frakt inom företaget, försäkringskostnader och lön till personal som sades vara säljare. I några fall ställdes krav beträffande patentavgifter. Eftersom justeringen i fråga berörde normalvärdet och exportpriset i lika hög grad och därför inte hade någon inverkan på dumpningsberäkningen, ansågs dock inte någon justering berättigad.

F. MARGINALER

68. Normalvärdet för varje krets och varje exportör jämfördes med exportpriset på jämförbara kretsar för varje enskild transaktion. Resultatet av jämförelsen visar att dumpning förekom i samband med import av EPROM med ursprung i Japan från samtliga granskade japanska producenter eller exportörer, nämligen Fujitsu Limited, Hitachi Ltd, Mitsubishi Electric Corporation, NEC Corporation och Texas Instruments (Japan) Ltd, och att dumpningsmarginalen är lika med det belopp varmed det fastställda normalvärdet överskrider exportpriset vid försäljning till gemenskapen.

Dumpningsmarginalerna varierade beroende på exportör och för varje enskild exportör beroende på importerande medlemsstat, EPROM-krets och kund. De vägda genomsnittsmarginalerna för ovanstående exportörer uttryckta i procent av priset cif gemenskapens gräns varierar mellan 35 och 106 %.

69. För de exportörer som inte besvarade kommissionens frågeformulär fastställdes dumpningen på grundval av tillgängliga upplysningar i enlighet med artikel 7.7 b i förordning (EEG) nr 2423/88.

I detta sammanhang ansågs det att utredningsresultaten utgjorde det underlag som bäst lämpade sig för fastställande av dumpningsmarginalen, och att det skulle ges möjligheter att kringgå tullen om dumpningsmarginalen för dessa exportörer ansågs vara lägre än den högsta dumpningsmarginalen på 106 % som fastställts för en exportör som hade medverkat i utredningen. Av dessa anledningar anses det skäligt att använda den sistnämnda dumpningsmarginalen för denna grupp av exportörer.

G. SKADA

a) Gemenskapsindustrins utveckling och nuvarande situation

70. Kommissionen erhöll och verifierade närmare upplysningar om den verksamhet på EPROM-området som bedrivs av de klagande företag som utgör gemenskapsindustrin.

Det har framgått av dessa upplysningar att två av de klagande företagen, SGS, Italien och Thomson, Frankrike, har fusionerat sin halvledarverksamhet efter utredningsperioden.

71. Det ena företaget började sin affärsverksamhet med halvledare år 1983 genom att förvärva ett företag som tidigare hade varit ett dotterbolag till två andra företag. Det förvärvade företaget tillhandahöll EPROM-produkter framställda med NMOS-teknik med kapaciteter på 16, 32 och 64 kilobit och med CMOS-teknik med kapaciteter på 16 och 32 kilobit. Företaget beslutade att utvidga sin EPROM-verksamhet och startade ett större FoU-program i början av 1984 för att utveckla nya produkter i både NMOS-teknik (64, 128, 256 kilobit) och CMOS-teknik (64 kilobit) och också för att utveckla ny teknik. Vid slutet av det året förväntades den totala försäljningen av EPROM mellan 1985 och 1987 som en följd av utvecklingsverksamheten bli betydande. Dessa försäljningsprognoser förverkligades dock inte.

Förseningar som uppstod vid starten av produktionen av 64 kilobits-DRAM påverkade produktionen av 64 kilobits-EPROM och kiselskivor för 64 kilobits-EPROM måste därför köpas från en leverantör i tredje land och monteras i gemenskapen av detta företag.

På grund av förhållandena på marknaden måste detta företag revidera sitt FoU-program ytterligare, framför allt på grund av betydande förluster vid EPROM-försäljningen. Företaget kunde inte påbörja full tillverkning av vissa NMOS-produkter med högre kapaciteter och måste avbryta allt vidare arbete med NMOS-teknik. CMOS-utvecklingen fortsatte men måste under 1986 skäras ned på grund av fortsatt låga prisnivåer.

72. Det andra företaget har tillverkat EPROM i gemenskapen sedan början av 1980-talet. Under utredningsperioden framställdes avsevärda mängder av ett brett urval EPROM med kapaciteter på 16, 32, 64, 128, 256 och 512 kilobit.

Från 1983 till 1985 skedde produktionen uteslutande i en befintlig anläggning. I slutet av 1983 antog detta företag en plan för byggandet av en mera avancerad produktionslinje som huvudsakligen var avsedd för massproduktion av kretsar med kapaciteter på 64 och 256 kilobit och enligt planerna skulle den nya produktionslinjen vara utnyttjad till full kapacitet i slutet av 1986. På grund av ett dramatiskt prisfall på EPROM både inom gemenskapen och på världsmarknaden måste företaget skjuta upp det fullständiga genomförandet av planen vid flera tillfällen, och fullt kapacitetsutnyttjande kunde uppnås först i slutet av 1988 i stället för i slutet av 1986 som ursprungligen planerats, vilket har förorsakat en försening på ca två år och avsevärt bidragit till företagets betydande förluster och uteblivna avkastning på sina investeringar.

b) Gemenskapsindustrins status

73. Av ovanstående framgår det klart att båda de klagande företagen har producerat och sålt EPROM i betydande mängder före och under utredningsperioden både inom och utanför gemenskapen. De japanska exportörerna bestrider inte detta. Gemenskapens EPROM-industri, såsom den representeras av de klagande företagen, anses således vara en etablerad industri.

Skadefaktorer

a) Importvolym och marknadsandelar för EPROM med japanskt ursprung

74. Inga exakta siffror förelåg beträffande den totala importen och den totala förbrukningen. På grundval av upplysningar som erhållits från parterna i förfarandet och från en rad andra källor kunde dock kommissionen på ett rimligt sätt uppskatta förbrukningen inom gemenskapen. Det framgick att EPROM-förbrukningen ökade avsevärt från 1984 (29,9 miljoner enheter) till 1986 (33,2 miljoner enheter) men minskade 1987 (28,8 miljoner enheter). Under samma period ökade den japanska försäljningen inom gemenskapen från ca. 6 miljoner enheter 1983 till 15,6 miljoner enheter 1987, med en höjdpunkt på 26,2 miljoner enheter 1986. Denna utveckling motsvarar en ökning av de japanska producenternas marknadsandelar från 71 % 1984 till 79 % 1986 och en minskning till 54 % 1987. Det bör observeras att dessa siffror är grundade på EPROM-enheter men att det, eftersom efterfrågan gäller minneskapacitet, skulle vara mer exakt att beräkna antalet bitar efter minneskapaciteten hos individuella enheter. De föreliggande uppgifterna gjorde det dock inte möjligt att utföra en sådan beräkning för hela den berörda perioden. Uppgifterna tyder dock på att förbrukningen 1987 uttryckt i minnesbitar var högre än den som framgår vid en beräkning baserad på enheter, och att de japanska producenternas marknadsandel också var högre. Försäljningen i gemenskapen av EPROM av japanskt ursprung mätt i bit visade följande betydande ökning från 1984 till 1986:

- 1984: 1,2 miljoner megabit.

- 1985: 1,8 miljoner megabit.

- 1986: 3,0 miljoner megabit.

75. Det visade sig under utredningen att det kunde finnas en grå marknad för EPROM-produkter eftersom EPROM-priserna för vissa kretsar påstods vara något lägre i Japan än i gemenskapen. Det har inte varit möjligt att fastställa omfattningen av en sådan försäljning, men på grundval av föreliggande uppgifter förmodas det att det handlade om rätt små mängder. Oavsett hur stora mängder det kan ha rört sig om skulle en medräkning av dessa under alla omständigheter leda till en ökning av de japanska produkternas marknadsandel.

b) Priser

76. Av kommissionens analys av EPROM-priser framgick det att priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden föll avsevärt före och under utredningsperioden. Först i slutet av denna period stabiliserades priserna eller steg något för vissa kretsar. En ytterligare analys visade att detta kraftiga prisfall var större än vad som kunde förväntas som en följd av stordriftsfördelar och inlärningskurvans förlopp, som är välkänd för denna industri. I själva verket var priserna på japanska EPROM i allmänhet lägre än produktionskostnaderna.

c) Andra relevanta ekonomiska faktorer

77. För ett av de klagande företagen visade det sig att produktionen minskade, både mätt i enheter och i kumulativ minneskapacitet under tiden från 1984 fram till utgången av utredningsperioden. För det andra klagande företaget ökade dock produktionen under denna tid.

78. Beträffande de klagande företagens kapacitetsutnyttjande visade det sig att en betydande nedgång hade skett för båda de klagande företagen mellan 1984 och utredningsperioden.

79. Det konstaterades att lagren hos bägge de klagande företagen ökade markant mellan 1984 och utredningsperioden, både mätt i enheter och i kumulativ minneskapacitet.

80. Beträffande de båda klagande företagens omsättning av EPROM-kretsar hade det skett en betydande nedgång för dem bägge mellan 1984 och utredningsperioden. Det är vidare värt att nämna att det klagande företag som i betydande grad ökade sin EPROM-försäljning under ovanstående period, både mätt i enheter och i kumulativ minneskapacitet, likväl drabbades av en nedgång i sin EPROM-omsättning.

81. Beträffande vinst- och förlustsituationen för EPROM-tillverkarna i gemenskapen har det fastställts att de drabbades av svåra förluster under perioden 1985 till 1987 med en höjdpunkt 1986 som en följd av de mycket låga marknadspriserna.

d) Slutsats

82. Det framgår av ovanstående omständigheter att gemenskapsindustrin efter den betydande ökningen av importen och försäljningen av japanska EPROM i förening med de snabbt sjunkande priserna inte var i stånd att fullt utnyttja kapaciteten och fördelarna med massproduktion. Omsättningen sjönk och lagren växte. Detta medförde betydande ekonomiska förluster och att man inte fick någon avkastning på gjorda investeringar, eller att avkastningen försenades.

H. SKADA VÅLLAD GENOM DUMPAD IMPORT

a) Verkningarna av dumpad import och andra faktorer

83. De japanska producenterna/exportörerna gör gällande att deras dumpade import inte var orsaken till nedgången i pris på EPROM-marknaden i gemenskapen, utan att de var tvungna att anpassa sig till den rådande situationen på marknaden. Det har konstaterats att Japan de fyra senaste åren har varit den allra viktigaste exportören av EPROM till gemenskapen, med en stadig ökning av sin marknadsandel på bekostnad av gemenskapsproducenterna och amerikanska exportörer. Dessutom intar de japanska producenterna/exportörerna en liknande ställning på världsmarknaden. Det kan därför antas att de japanska exportörerna/producenterna var prisledande.

84. De japanska producenterna/exportörerna hävdar vidare att den skada som gemenskapens EPROM-producenter vållats inte kunde tillskrivas de låga marknadspriserna utan andra faktorer, såsom sent inträde på marknaden, otillfredsställande resultat i icke prisrelaterade avseenden, olämplig strategi och ledning samt strukturella och tekniska problem. Även om det är riktigt att gemenskapsproducenterna gjorde sitt inträde på marknaden jämförelsevis sent och huvudsakligen var verksamma inom den del av marknaden som omfattar EPROM med lägre och medelhög kapacitet måste det framhållas att bägge de klagande företagen hade väletablerat kommersiellt samband med ett betydande antal stora EPROM-förbrukare, vilket tyder på att prestanda, strategi och ledning samt produktkvalitet uppfyllde dessa konsumenters förväntningar.

85. Några japanska producenter/exportörer gör gällande att de klagande företagen försummade sina EPROM-affärer för att framställa mera lönsamma produkter i de anläggningar som byggts för tillverkning av EPROM. Utredningen gav dock inga bevis som stöd för detta argument.

b) Slutsatser

86. Ovanstående har föranlett rådet att fastslå att verkningarna av den dumpade importen av EPROM med ursprung i Japan, beaktad separat, måste anses i väsentlig grad ha skadat den gemenskapsindustri som tillverkar EPROM.

I. GEMENSKAPENS INTRESSE

87. Vid bedömningen av om det ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder mot den dumpade import av EPROM från Japan som har visat sig skada den klagande gemenskapsindustrin, har rådet beaktat fördelarna med massproduktion av EPROM och den särskilda situationen för gemenskapens EPROM-industri och den industri i gemenskapen som använder EPROM.

Beträffande fördelarna med massproduktion av EPROM är rådet av den uppfattningen att en livskraftig EPROM-industri i gemenskapen kommer att främja en stark elektronikindustri inom hela gemenskapen. För det första utgör EPROM en teknologisk drivkraft för att utveckla andra mer komplexa halvledarorgan. För det andra är halvledarindustrin, varav EPROM utgör en del, en viktig industri ur strategisk synvinkel eftersom halvledare är en nyckelkomponent för databehandlings-, telekommunikations- och fordonsindustrierna.

För det tredje förbättrar användningen av den mest avancerade tekniken vid produktionen av EPROM konkurrenskraften både hos denna industri och hos den elektronikindustri som är beroende av EPROM-industrin. För det fjärde kommer en livskraftig EPROM-industri i gemenskapen att fortsätta att utgöra en alternativ försörjningskälla för gemenskapens elektronikindustri, och därigenom minska beroendet av de dominerande japanska EPROM-producenterna. Den sistnämnda aspekten anses väsentlig med tanke på att japanska producenter i allmänhet är vertikalt integrerade och också tillverkar de slutprodukter som konkurrerar med de produkter som framställs av elektronikindustrin i gemenskapen.

Beträffande den särskilda situationen för gemenskapens EPROM-industri måste det framhållas att de bägge klagande företag som senare fusionerat sin EPROM-verksamhet länge har varit väletablerade EPROM-producenter som erbjudit många olika typer av produkter och ständigt gjort stora investeringar i FoU, fabriksanläggningar och utrustning. Dessa förhållanden gör denna industri särskilt sårbar för eventuella nya dumpningsmetoder och den behöver i viss mån kunna lita på att det i framtiden föreligger rättvisa marknadsvillkor.

Mot bakgrund av de resultat som framkommit under utredningsperioden kan det förutses att förnyad dumpning från de japanska exportörernas sida och de negativa följderna av detta för de europeiska producenternas ekonomiska situation skulle nödsaka dessa att lägga ned sin EPROM-produktion. Detta skulle ge de japanska producenterna en ännu mer dominerande ställning på gemenskapens marknad och således minska konkurrensen i en utsträckning som inte är förenlig med gemenskapens intressen.

Argument beträffande gemenskapens intresse

88. De flesta av de parter som omfattades av förfarandet uttalade sig om huruvida införandet av antidumpningstullar eller andra åtgärder är i gemenskapens intresse. Nästan alla japanska exportörer har invändningar mot införandet av tullar. De argument de framförde är i de flesta fall varianter av ett mindre antal kärnargument som specificeras nedan:

- Införandet av antidumpningstullar skulle inte vara i gemenskapens intresse eftersom de skulle medföra en höjning av genomsnittspriserna på EPROM-produkter i gemenskapen, och därmed inverka negativt på vissa högteknologiska industriers konkurrenssituation, och undergräva ansträngningarna att göra sådana industrier mera konkurrenskraftiga.

- Sådana högre priser kommer att gynna amerikanska och andra icke-europeiska producenter långt mer än de klagande.

- Högre priser skulle föranleda vissa företag som använder EPROM att överväga att flytta delar av sin verksamhet utomlands.

- De klagandes marknadsandel skulle inte öka nämnvärt eftersom de sannolikt inte kommer att vara konkurrenskraftiga beträffande kostnader och andra faktorer än priset.

89. EECA, som företräder de klagande, gör gällande att åtgärder ligger i gemenskapens intresse på följande grunder:

- Tillverkningsskicklighet inom halvledartekniken är av avgörande betydelse för en stark europeisk elektronikindustri i sin helhet, eftersom EPROM är en viktig drivfjäder för halvledartekniken och halvledarindustrin är av strategisk betydelse.

- Utan en livskraftig halvledarproduktion kommer konkurrenskraften hos europeiska producenter av andra elektronikprodukter att sättas på spel, och de kommer i tekniskt hänseende att förbli i underläge gentemot de japanska producenterna.

- Den europeiska elektronikindustrin måste ha en lokal försörjningskälla och kunna samarbeta med halvledarproducenter i gemenskapen för att utveckla nya konkurrenskraftiga elektronikprodukter. Alla stora japanska halvledarproducenter är vertikalt integrerade och de konkurrerar också med europeiska användarindustrier. Om en livskraftig EPROM-industri i gemenskapen inte säkras skulle den gemenskapsindustri som använder EPROM vara hänvisad till utländska försörjningskällor.

- Utan europeiska EPROM-producenter skulle konkurrensen nedsättas och en stark marknadskraft försvinna så att producenter i tredje land skulle kunna diktera vilka produkttyper som skulle levereras och till vilka priser.

90. Rådet har beaktat samtliga de synpunkter som framförts.

91. För det första inser rådet vikten av en stark elektronikindustri i gemenskapen för gemenskapsindustrin i allmänhet, och den strategiska roll som EPROM spelar i detta avseende som en produkt inom spjutspetsteknologin. Gemenskapsprojekt inom forskning och utveckling, såsom Jessi-projektet, är bevis på detta. Sådana projekt är avsedda att förbättra en industris konkurrenskraft under den allmänna förutsättningen att den skall kunna bedriva sin verksamhet under rättvisa marknadsvillkor.

92. För det andra, beträffande de argument som exportörerna har framfört rörande högre prisers negativa inverkan på gemenskapens marknad som en följd av införandet av antidumpningstullar, kan det inte accepteras att fördelar som tidigare vunnits genom illojala dumpningsmetoder nu åberopas som motivering för att inga åtgärder vidtas för att återupprätta rättvisa handelsvillkor.

93. Beträffande argumentet att de EPROM-förbrukande industriernas kostnader för antidumpningstullar skulle vara helt oproportionerliga i förhållande till de eventuella fördelarna för de klagande, påpekar rådet att kostnaderna för EPROM i allmänhet är ganska små i jämförelse med kostnaderna för den slutprodukt som framställs av de gemenskapsindustrier som använder EPROM. Det finns därför inget som tyder på att kostnaderna för antidumpningsåtgärder skulle vara oproportionerliga för dessa industrier. Det är i detta sammanhang värt att påpeka att detta argument inte framfördes av någon EPROM-användare.

94. Beträffande argumentet att amerikanska och andra icke-europeiska producenter skulle gynnas mer än de klagande av högre EPROM-priser som en följd av förändrad efterfrågan, har inga avgörande bevis framlagts och det kan endast påpekas att lämpliga åtgärder kommer att vidtas om det visar sig att sådana leverantörer dumpar sin export.

95. Efter att ha beaktat de olika argument som framförts av samtliga berörda parter har rådet kommit till den slutsatsen att det i gemenskapens intresse är nödvändigt att skydda gemenskapens EPROM-industri för att säkerställa att den kan utvecklas under rättvisa marknadsvillkor. Med hänsyn till EPROM-industrins särskilda egenskaper, såsom produkter med kort livslängd, instabila och snabbt fallande kostnader och priser samt prisutvecklingen sedan utredningsperioden, anses det dock att det nödvändiga skyddet i gemenskapens intresse borde ges genom en åtgärd som på ett lämpligt sätt är anpassad till dynamiken i EPROM-industrin, och som inte vållar onödiga besvär för de industrier som använder EPROM.

J. ÅTGÄRDER

Prisåtaganden

96. Genom beslut 91/131/EEG(4) har rådet, i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 2423/88, godtagit åtaganden som erbjudits av följande japanska exportörer:

- Fujitsu Ltd.

- Hitachi Ltd.

- Mitsubishi Electric Corp.

- NEC Corp.

- Sharp Corp.

- Texas Instruments (Japan) Ltd.

- Toshiba Corp.

Tull

97. På grundval av föreliggande upplysningar är rådet av den uppfattningen att de exportörer som har erbjudit åtaganden för närvarande representerar praktiskt tagit samtliga japanska EPROM-producenter som exporterar EPROM till gemenskapen. För att säkra åtagandenas effektivitet bör dock en slutgiltig antidumpningstull införas, vilken bl.a. omfattar försäljningen i gemenskapen på den grå marknad som bevisligen förekommer för denna produkt.

98. För att hindra kringgående bör den tull som skall införas vara på samma nivå som den högsta dumpningsmarginalen som konstaterats för en exportör som medverkar i förfarandet, men lägre om en lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan, varför kommissionen har kvantifierat den skada som de klagande företagen vållats genom dumpad import från Japan på följande sätt: Det vägda genomsnittet av de japanska återförsäljningspriserna för vissa bestämda EPROM-typer jämfördes med produktionskostnaden för EPROM av samma typer som de klagande företagen tillverkade och sålde i gemenskapen.

Till dessa kostnadstal har det lagts en vinstmarginal för att beakta bl.a. nya forsknings- och utvecklingsprogram samt investeringar som krävs för de maskiner som är nödvändiga och kan användas för framställning baserad på submikronteknik. Med ledning av en undersökning som genomförts av universitetet i München beträffande de nödvändiga vinstnivåerna för gemenskapens DRAM-industri, som i detta avseende anses likna EPROM-industrin i hög grad, ansågs en marginal på 25 % av produktionskostnaden skälig under dessa omständigheter.

I samtliga fall framgick det av jämförelsen mellan gemenskapsföretagens kostnader, ökade med ovanstående vinstmarginal, och varje japansk exportörs återförsäljningspris för den berörda produkten att det sistnämnda var betydligt lägre. Skillnaden beräknades för varje typ och kapacitet, vägd på grundval av de mängder exportörerna sålt i gemenskapen, och uttrycktes slutligen i procent av cifvärdet för samma mängder som använts vid beräkningen.

Resultatet av denna beräkning visar att de dumpningsmarginaler som framkommit för alla japanska exportörer utom en, uttryckt i procent av cifvärdet, är avsevärt lägre än den procentsats som är nödvändig för att undanröja skadan, men att den sistnämnda procentsatsen fortfarande är lägre än den högsta konstaterade dumpningsmarginalen. För den exportör som hade den högsta dumpningsmarginalen skulle en tull på 94 % av cif-värdet därför vara tillräcklig för att undanröja den skada som vållats gemenskapens EPROM-industri.

99. Mot denna bakgrund bör tullen utgöras av en värdetull på 94 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat.

100. Med hänsyn till att kommissionen godtagit de åtaganden som erbjudits av de i punkt 96 nämnda exportörerna kan dessa exportörer befrias från tullen på import av EPROM med ursprung i Japan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall härmed införas på import av elektroniska mikrokretsar av EPROM-typ (raderbara, programmerbara läsminnen), med ursprung i Japan och som omfattas av KN-nummer ex 8542 11 10, ex 8542 11 30, 8542 11 63, 8542 11 65 eller 8542 11 66 och ex 8542 11 76 (beträffande Taric- och tilläggsnummer hänvisas till bilaga 2).

2. I denna förordning omfattar EPROM alla typer inbegripet OTP (engångsprogrammerbara läsminnen) och Flash-EPROM av kretsar baserade på EPROM-teknik, av alla kapaciteter, i färdig och obearbetad form, såsom skivor och brickor (monterade eller omonterade).

3. Tullsatsen skall vara 94 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat.

4. De produkter som avses i punkt 1 skall befrias från tull förutsatt att

- de produceras och exporteras till gemenskapen av följande företag som har erbjudit sig att fullgöra ett åtagande som godtagits enligt artikel 1 i beslut 91/131/EEG:

- Fujitsu Ltd,

- Hitachi Ltd,

- Mitsubishi Electric Corp,

- NEC Corp,

- Sharp Corp,

- Texas Instruments (Japan) Ltd,

- Toshiba Corp,

eller att

- de produceras av ett av de företag som anges i första strecksatsen och exporteras till gemenskapen av något av de dotterbolag som anges i bilaga 1,

eller att

- de produceras och säljs för export till gemenskapen av ett av de företag som anges i första strecksatsen. I detta fall skall befrielse från tull medges på villkor att producenten för tullmyndigheterna visar upp ett intyg som styrker att de produkter för vilka ansökan om tullbefrielse skett har sålts av producenten för export till gemenskapen. Intyget, varpå ett prov ges i bilaga 3, skall innehålla en tydlig beskrivning av den eller de typer av kretsar som sålts, den sammanlagda mängden och styckepriset för varje kretstyp, eller en uppgift om att priset inte var lägre än det gällande referenspriset, fakturanumret och en bekräftelse på att dessa produkter tillverkats och sålts för export till gemenskapen av det nämnda företaget enligt de åtaganden som avses i beslut 91/131/EEG, eller att följande villkor är uppfyllda:

- Dagen för orderbekräftelse till den första oberoende köparen av de berörda produkterna skall ha infallit före dagen för denna förordnings ikraftträdande.

och

- Den faktiska leveransen av dessa varor till den första oberoende köparen skall ha skett senast det kvartal (31 mars, 30 juni, 30 september, 31 december) som följer på det kvartal då denna förordning trädde i kraft.

och

- De berörda produkterna skall vara tillverkade av ett av de företag som anges i första strecksatsen.

5. Gällande bestämmelser om tullar skall tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 1991.

På rådets vägnar

J. F. POOS

Ordförande

(1) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(2) EGT nr C 101, 14.4.1987, s. 10.

(3) EPROM används huvudsakligen för lagring i digitala elektroniska kretsar. Mikroprocessorer och centralenheter för större datorer fungerar inte utan en minimiuppsättning förprogrammerade digitala instruktioner. Dessa typer av kärninstruktioner finns vanligtvis inprogrammerade i permanenta minnen, t.ex. EPROM. EPROM programmeras antingen av leverantören eller av användaren, och programmet kan raderas genom att ultraviolett ljus släpps in genom ett fönster i den keramiska kapseln och sedan omprogrammeras. OTP är i grunden identiska med EPROM; de innehåller samma bricka som motsvarande EPROM krets och har samma stiftkonfiguration och funktion, men när de en gång är programmerade kan programmet inte raderas eftersom den billigare plastkapslingen som används i OTP inte gör det möjligt att sätta in ett fönster genom vilket ultraviolett ljus kan släppas in.

(4) EGT nr L 65, 12.3.91, s. 42.

BILAGA 1

Förteckning över dotterbolag till de producenter som anges i artikel 1.4 första strecksatsen i förordningen

Dotterbolag till Fujitsu Ltd, Japan:

- Fujitsu Microelectronics Inc., USA

- Fujitsu Microelectronics Pacific Asia Ltd, Hongkong

- Fujitsu Microelectronics Asia Pte Ltd, Singapore

- Fujitsu Microelectronics (Malaysia) Sdn Bhd, Malaysia

- Fujitsu Devices Singapore Pte Ltd, Singapore

Dotterbolag till Hitachi Ltd, Japan:

- Hitachi America, Ltd, USA

- Hitachi Semiconductor (America) Inc., USA

- Hitachi (Canadian) Ltd, Kanada

- Hitachi Asia Pte Ltd, Singapore, Malaysia, Indonesien

- Hitachi Asia (Hong Kong) Ltd, Hongkong, Sydkorea, Kina, Taiwan

- Hitachi Semiconductor Technology (Malaysia) Sdn Bhd, Malaysia

- Hitachi Australia, Ltd, Australien

- Nissei Sangyo Co. Ltd, Japan, Hongkong, Taiwan, Australien

- Nissei Sangyo America Ltd, USA

- Nissei Sangyo (Singapour) Pte Ltd, Singapore

- Hitachi Micro Devices Ltd, Japan

- Hitachi Electronic Components Sales Co. Ltd, Japan

- Hitachi Semiconductor (Malaysia) Sdn Bhd, Malaysia

- Hitachi Semiconductor (Penang) Sdn Bhd, Malaysia

- Hitachi Semiconductor (Kedah) Sdn Bhd, Malaysia

Dotterbolag till Mitsubishi Electric Corporation, Japan:

- Mitsubishi Electronics America Inc., USA

- Mitsubishi Semiconductor America Inc., USA

- Mitsubishi Electric (H.K.) Ltd, Hongkong

- Melco-Taiwan Co. Ltd, Taiwan

- Melco Sales Singapour Pte Ltd, Singapore

- Mitsubishi Electric Australia Pty Ltd, Australien

Dotterbolag till Sharp Corporation:

- Sharp Electronics Corporation, USA

- Sharp Microelectronics Technology, USA

- Sharp Digital Information Products, USA

- Sharp Electronics of Canada Ltd, Kanada

- Sharp Electronics (Svenska) AB, Sverige

- Sharp Electronics GmbH, Österrike

- Sharp Electronics AG, Schweiz

- Sharp-Roxy Sales Pte, Ltd, Singapore

- Sharp Electronics Pte, Ltd, Singapore

- Sharp Roxy Sales & Service Company, Malaysia

- Sharp Roxy Ltd, Hongkong

- Sharp Korea Corporation, Sydkorea

- Sharp (Phils) Corporation, Filippinerna

- Sharp Thebnakorn Co. Ltd, Thailand

- Sharp Electronics Co. Ltd, Taiwan

Dotterbolag till Texas Instruments (Japan) Ltd:

- Texas Instruments, Inc., USA

- Texas Instruments Pte Ltd, Singapore

- KTI Semiconductor Limited, Japan

- Texas Instruments International Trade Corp. (Sverigefilialen), Sverige

Dotterbolag till Toshiba Corporation:

- Toshiba America Electronic Components, Inc., USA

- Toshiba Electronics Scandinavia AB, Sverige

Dotterbolag till NEC Corporation:

- NEC Electronics Inc., USA

- NEC Electronics Pte Ltd, Singapore

- NEC Electronics Ltd, Hongkong

- NEC Electronics Australia Pte Ltd, Australien

- NEC Semiconductors Sdn Bhd, Malaysia

- NEC Electronics Taiwan Ltd, Taiwan

BILAGA 2

Taric-kod och tilläggskod

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 3

>Hänvisning till film>