EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.5.2018

COM(2018) 270 final

2018/0126(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och gymnasieutbildning samt resultat av studieperioder utomlands

{SWD(2018) 170 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med förslaget till rådets rekommendation är att säkerställa att alla studerande, lärlingar och elever som har utbildat sig utomlands, antingen för en kvalifikation eller rörlighet i utbildningssyfte, får utbildningen erkänd automatiskt inför framtida studier. Detta ska inte påverka ett lärosätes rätt att fatta beslut om antagning.

Detta mål är en viktig del av ambitionen att arbeta mot ett europeiskt område för utbildning senast 2025, ”ett EU där utbildning, studier och forskning inte hindras av gränser. En kontinent där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat – för att studera eller arbeta – och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk. En kontinent där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald.” Vår ambition är att göra det möjligt för medlemsstaterna att förstärka och påskynda samarbetet på dessa olika områden, och därmed även inspirera andra länder utanför EU att följa efter. Det europeiska området för utbildning bygger på en strategi för livslångt lärande som omfattar alla åldersgrupper, alla former av lärande och alla utbildningssektorer.

Genom att anta denna rekommendation kommer medlemsstaterna att uppmanas att först göra ett politiskt åtagande om automatiskt erkännande. Sedan kommer de att uppmanas att tillämpa en teknisk strategi i flera steg för att skapa förtroende för varandras utbildningssystem. Detta tar hänsyn till situationen i olika utbildningssektorer, eftersom förfaranden och verktyg för erkännande är mer utvecklade inom den högre utbildningen än högstadie- och gymnasieutbildningen. I förslaget fastställs vilka villkor som ska vara uppfyllda för automatiskt erkännande och även vilka EU-verktyg som kan hjälpa medlemsstaterna och deras utbildningsinstitutioner att förverkliga detta mål.

Rörlighet i utbildningssyfte främjar kompetens och erfarenheter som är avgörande för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. Rörlighet i utbildningssyfte kan också främja rörlighet för arbetskraften och därmed bidra till både bättre levnadsstandard och individuell och ekonomisk motståndskraft. I den nyligen genomförda halvtidsöversynen av Erasmus+ 1 rapporteras om de positiva effekterna av rörlighet på de studerandes självförtroende, oberoende, sociala kapital och övergång till arbetsmarknaden. Med en globaliserad utbildningsmiljö och arbetsmarknad är det absolut nödvändigt att studerande på bästa sätt kan utnyttja alla möjligheter till lärande i hela EU. Emellertid är bristen på automatiskt erkännande av kvalifikationer och resultat från studieperioder utomlands ett hinder för denna rörlighet.

Hittills är den enda rättsliga texten på detta område konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen) 2 , som utarbetats av Europarådet och Unesco och antogs 1997. Den har sedan dess ratificerats av 53 länder 3 . Den omfattar både avgångsbetyg från gymnasieskolan och kvalifikationer inom högre utbildning. Ömsesidigt erkännande av högre utbildningskvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning är också ett av de grundläggande målen för Bolognaprocessen 4 , som inrättades 1998 och där 48 länder ingår, inklusive alla EU-länder. I Bukarestkommunikén från 2012 åtog sig ministrarna att uppnå det långsiktiga målet om automatiskt erkännande. Trots att detta bekräftades på nytt i Jerevankommunikén från 2015 5 , där ministrarna åtog sig att säkerställa att ”kvalifikationer [...] erkänns automatiskt på samma nivå som relevanta nationella kvalifikationer” är de konkreta framstegen alltjämt långsamma eller obefintliga.

Det finns inom den högre utbildningen fortfarande alltför många fall där komplicerade, kostsamma och tidskrävande förfaranden för erkännande hindrar den fria rörligheten för studerande. I vissa fall kan dessa förfaranden ta flera månader och bli mycket kostsamma 6 , med inkonsekvens och bristande insyn som innebär ökade svårigheter för de studerande. Ett av skälen till detta är att det ofta är upp till den högre utbildningsanstalt som den studerande ansöker till att fatta beslut om erkännande, med varierande institutionell praxis och en bristande enhetlighet i fråga om kriterier.

Inom gymnasieutbildningen är processerna för ömsesidigt erkännande av både kvalifikationer från gymnasieutbildning och resultat från studieperioder utomlands underutvecklade. För personer som innehar kvalifikationer som ger tillträde till högre utbildning i en viss medlemsstat råder ofta ovisshet om tillträdet till högre utbildning i en annan medlemsstat. Medan kortare studieperioder utomlands knappast vållar några problem med erkännande råder fortfarande stor ovisshet kring perioder mellan tre månader och ett år. Detta har negativa effekter på rörligheten i utbildningssyfte för personer som påbörjar en högre utbildning 7 , och även på högstadie- och gymnasienivå. Med tanke på att allt fler elever på högstadie- och gymnasienivå förväntas delta i rörlighet i utbildningssyfte inom den framtida generationens Erasmus+-program, kommer frågor som rör erkännande på denna nivå att bli ännu viktigare.

Erkännandet av rörlighet för enskilda personer inom gymnasial yrkesutbildning är mer utvecklat. Dessa elever kan använda verktyg för att få sina läranderesultat erkända av utbildningsinstitutionen i hemlandet. Å andra sidan kan utexaminerade med gymnasial yrkesutbildning som har tillträde till högre utbildning i hemlandet inte vara säkra på att de har samma tillträde i andra medlemsstater, eftersom nationell praxis skiljer sig åt. Denna ovisshet kring tillträde har utan tvekan negativa effekter på rörligheten i utbildningssyfte.

Betydande framsteg har dock gjorts där grupper av medlemsstater har gått samman för att träffa avtal om automatiskt erkännande. Ett exempel är beslutet från Benelux-länderna 8 om automatiskt erkännande, som undertecknades den 25 januari 2018, där alla kvalifikationer inom högre utbildning – från korta utbildningsprogram till doktorandprogram – ingår. Liknande arrangemang gäller i de nordiska länderna 9 , och ytterligare ett avtal förväntas undertecknas av de baltiska staterna 10 under 2018. Båda dessa inbegriper gymnasieutbildningar som ger tillträde till högre utbildning. I vissa länder, t.ex. Österrike och Italien, erkänns dessutom studieperioder när det gäller högstadie- och gymnasieutbildningar i ett annat land automatiskt.

Ett positivt exempel på samarbete mellan medlemsstaterna om erkännandet av gymnasieutbildningar som ger tillträde till högre utbildning är det examensbevis som utfärdas av Europaskolorna: europeisk studentexamen 11 . Personer med en europeisk studentexamen har samma rättigheter och förmåner som andra innehavare av avgångsbetyg i deras respektive länder, t.ex. samma rätt som medborgare med likvärdiga kvalifikationer att söka tillträde till alla högre utbildningsanstalter i alla medlemsstater.

Mervärdet av detta förslag till rådets rekommendation består i att bygga vidare på dessa exempel så att automatiskt erkännande sprids till alla medlemsstater. Medlemsstaterna och deras utbildnings- och yrkesutbildningsorganisationer ska få stöd i genomförandet samtidigt som man respekterar att varje land är ansvarigt för sitt utbildningssystem. Detta viktiga steg mot att skapa ett europeiskt område för utbildning kan sedan fungera som inspiration för att nå framsteg i andra forum, exempelvis inom det geografiskt mer omfattande europeiska området för högre utbildning.

I denna rådsrekommendation avses med automatiskt erkännande av en kvalifikation rätten för innehavare av ett utbildningsbevis som har utfärdats av en medlemsstat att få tillträde till en utbildning i en annan medlemsstat, utan att behöva gå igenom ett separat förfarande för erkännande. Med automatiskt erkännande av resultaten av studieperioder utomlands avses rätten att få resultaten från en studieperiod i en annan medlemsstat erkänd i alla andra medlemsstater, om läranderesultaten har dokumenterats på lämpligt sätt. En ordlista med termer som används i detta dokument återfinns i bilagan.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget till rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning, gymnasieutbildning samt studier utomlands var ett av de viktigaste inslagen i Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg den 17 november 2017: meddelandet om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 12 . Det är starkt kopplat till ambitionen att skapa ett europeiskt område för utbildning senast 2025 och tillstyrktes genom Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 13 , där man uppmanade till fortsatt arbete med att ”främja samarbete mellan medlemsstaterna kring ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och sekundärutbildning inom lämpliga ramar”.

Arbetet med automatiskt ömsesidigt erkännande innebär också ett fortsatt arbete med det prioriterade området ”öppenhet och erkännande av färdigheter och kompetenser för att uppmuntra inlärning och arbetstagares rörlighet”, i enlighet med 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete 14 .

Inom ramen för Europeiska unionens utbildningspolitik kan arbetet med automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultat av studieperioder utomlands bygga på ett antal grundstenar, däribland följande:

(a)Rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, som syftar till att göra människors kvalifikationer tydligare och lättare att jämföra och överföra. Genom rekommendationen skapades en gemensam referensram med åtta kvalifikationsnivåer, som uttrycks som läranderesultat med stigande kompetensnivå. Dessa fungerar som ett verktyg för översättning mellan olika kvalifikationssystem och deras olika nivåer. Medlemsstaterna har utarbetat eller håller på att utarbeta nationella referensramar för kvalifikationer på grundval av läranderesultat och kopplar dessa till den europeiska referensramen.

(b)Europassbeslutet 15 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer, som inrättar en omfattande och interoperabel ram med verktyg och information, i synnerhet för gränsöverskridande rörlighet i arbets- och utbildningssyfte.

(c)Genom kommissionens förslag till rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande 16 av den 17 januari 2018 uppdateras Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande 17 från december 2006. I förslaget rekommenderas medlemsstaterna att stödja och vidareutveckla bedömning och validering av nyckelkompetenser för att möjliggöra för enskilda personer att få sin kompetens erkänd så att de kan erhålla fullständiga eller, i tillämpliga fall, partiella kvalifikationer.

(d)Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande 18 från december 2012, där medlemsstaterna uppmanades att senast 2018 inrätta arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande.

(e)Kvalitetssäkringsprocesser som gör det möjligt för medlemsstaternas system för högre utbildning att visa på kvalitet, öka öppenheten och därigenom hjälpa till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och bättre erkännande av deras kvalifikationer, program och andra bestämmelser. I linje med Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen 19 , stöder kommissionen och medlemsstaterna samarbete mellan högre utbildningsanstalter, kvalitetssäkrings- och ackrediteringsorgan, behöriga myndigheter och andra organ som är verksamma på området. Grunderna för tillit och erkännande är en gemensam uppsättning standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, som har utarbetats inom Bolognaprocessen, och det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning 20 , vilket ger tillförlitlig information om kvalitetssäkringsorgan som har visat att de väsentligen uppfyller dessa standarder och riktlinjer.

(f)Den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning 21 , som antogs 2009 och stöder en förbättring av kvalitetssäkringsarrangemang inom yrkesutbildningsprogram. Detta bidrar till att öka insynen och förtroendet för medlemsstaternas yrkesutbildningssystem.

(g)Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen 22 som gör det lättare att erkänna läranderesultat i enlighet med nationell lagstiftning, bl.a. genom verktyg som lärandeavtal och samförståndsavtal.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom stöd för en förbättring av erkännandet av kvalifikationer och studieperioder som genomförts inom EU, och därmed ökade möjligheter till rörlighet i utbildnings- och sysselsättningssyfte, bidrar detta förslag till att förverkliga kommissionens prioritering att stimulera sysselsättning och tillväxt 23 .

Förslaget är också i linje med Romförklaringen 24 , som efterlyser ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten”.

Det bidrar också till den första principen i europeiska pelaren för sociala rättigheter 25 , där det fastställs att ”[a]lla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att behålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klarar omställningar i arbetslivet”.

Förslaget är också förenligt med riktlinje 7 i 2018 års riktlinjer för sysselsättningen 26 , som fastställer följande: ”Studerandes och arbetstagares rörlighet bör främjas för att förbättra färdigheter som ökar anställbarheten och för att utnyttja den fulla potentialen på den europeiska arbetsmarknaden. Hindren för rörlighet inom utbildning [...] och när det gäller erkännande av kvalifikationer bör avlägsnas.”

Det är förenligt med kommissionens nya kompetensagenda 27 och handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare 28 , som erkänner behovet av ytterligare åtgärder för att underlätta erkännandet av färdigheter och kvalifikationer samt rörlighet i utbildningssyfte för tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU. Det är även förenligt med det omarbetade direktivet om studenter och forskare 29 , vars mål är att underlätta rörligheten inom EU för forskare och studerande från länder utanför EU.

Förslaget ligger också i linje med kommissionens meddelande om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden 30 , som uppmuntrar medlemsstaterna att allvarligt överväga att öka samordningen, utöka ömsesidigt erkännande och anpassa sig mer till sina grannar.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Initiativet överensstämmer med artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I artikel 165 anges att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. I artikel 165.2 efterlyses uttryckligen att unionens insatser ska ha som mål att ”främja rörligheten för studerande och lärare, bl.a. genom att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider”.

Enligt artikel 166 i EUF-fördraget ska unionen genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation.

Initiativet innebär ingen utökning av EU:s föreskrivande befogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstaterna. Medlemsstaterna beslutar hur de genomför rådets rekommendation i enlighet med sina nationella omständigheter.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målet med förslaget till rekommendationen är i grunden transnationellt. Det kräver ytterligare samarbete mellan medlemsstaterna, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva och uppnås därför bättre på unionsnivå.

•Proportionalitet

•Val av instrument

För att bidra till att uppnå de mål som avses i artiklarna 165–166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs i fördraget att rådet, på förslag av kommissionen, ska anta rekommendationer.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har genomfört ett riktat onlinesamråd med medlemsstaterna och berörda parter, för att säkerställa att de parter som berörs mest av förslaget skulle kunna bidra med underlag och sakkunskap och för att komplettera kommissionens evidensbas på detta område 31 . Närmare 1 000 svar inkom från enskilda personer och organisationer i och utanför Europa som är verksamma på områdena erkännande, utbildning och forskning.

De största hindren för att uppnå fullständigt ömsesidigt erkännande var enligt de svarande: bristen på insyn och öppenhet och olika regler och förfaranden, bristen på jämförbarhet av läranderesultat, långdragna och komplicerade administrativa förfaranden samt språk- och översättningsfrågor. Samrådet bekräftade att den nödvändiga ramen och EU:s verktyg för att säkerställa erkännande finns, men ytterligare stöd krävs för att kunna genomföra dem fullt ut och det finns ett behov av ökat förtroende inom hela det europeiska utbildningsområdet. Det finns ett starkt stöd för åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå. Vidare visade samrådet att det finns stöd för en ambitiös rekommendation från rådet.

Dessa resultat förstärktes ytterligare under ett särskilt möte där berörda parter och medlemsstaternas företrädare på nytt bekräftade behovet av en ambitiös rekommendation från rådet och ett tydligt mål för att uppnå ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. De rekommenderade också att hänvisningar till alternativa vägar tas med, såsom erkännande av tidigare lärande och yrkeserfarenhet samt att system för tillträde för att hantera socioekonomiskt ogynnsamma förhållanden beaktas. Potentialen hos digitala lösningar, som t.ex. blockkedjor och artificiell intelligens, bör också undersökas.

Dessutom genomförde kommissionen flera samrådsomgångar med nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande, nätverket av erkännande myndigheter i medlemsstaterna, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Turkiet samt det europeiska nätverket av nationella informationscentrum för erkännande av akademiska meriter och rörlighet, där samtliga parter i Lissabonkonventionen ingår. De uttryckte stöd för unionsåtgärder på detta område, betonade vikten av att genomföra Lissabonkonventionen och ansluta till strukturer inom Bolognaprocessen samt framhöll kvalitetssäkringens avgörande roll för att skapa förtroende. De pekade också på behovet av en tillförlitlig databas över kvalifikationer, särskilt i fråga om gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Vidare rekommenderade de att man stärker de erkännande myndigheternas kapacitet och överväger att utvidga deras roll så att den omfattar andra utbildningssektorer.

Dessa samråd följdes av ytterligare diskussioner vid mötena mellan generaldirektörer för högre utbildning och generaldirektörer för skolor. Generaldirektörerna för yrkesutbildning rådfrågades skriftligen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I flera studier som utarbetats inom ramen för Bolognaprocessen och Lissabonkonventionen 32 framhölls fortsatta utmaningar och inkonsekvens när det gäller förfaranden för erkännande. Det rekommenderades bl.a. att förfaranden och nationell lagstiftning skulle förbättras, när så är lämpligt. Det föreslogs att utvärderare av examina ska få stöd så att handläggningstiden kan förkortas för beslut om erkännande och överklagandeförfaranden. Andra förslag gällde en förbättrad bilaga till examensbevis för att stärka hänvisningarna till läranderesultat och undersöka möjligheterna för ett regionalt erkännande på systemnivå. De flesta rekommendationer som tagits fram under Bolognaprocessen godkändes vid Bolognakonferensen på ministernivå 2015.

I kommissionens tidigare arbete när det gäller erkännande av kvalifikationer, där medlemsstaterna och berörda parter varit inblandade, har man lyft fram den bristande kännedomen om verktyg för erkännande och behovet av ett system för erkännande för alla typer av utbildning. Kommissionen konstaterade att den lätthet med vilken studerande kunde få sina kvalifikationer erkända i annan medlemsstat var en fortsatt källa till oro.

Europeiska federationen för interkulturellt lärande presenterade 2018 en översikt över lagar och andra nationella bestämmelser för erkännande av studieperioder utomlands. Den bekräftade att det finns många skiftande lagbestämmelser, i de fall det finns bestämmelser, och skillnader i praxis, vilket leder till ojämlika möjligheter till rörlighet för högstadie- och gymnasieelever i medlemsstaterna.

•Konsekvensbedömning

Med tanke på att åtgärderna kompletterar medlemsstaternas initiativ och att de föreslagna åtgärderna är av frivillig karaktär samt med tanke på omfattningen av de förväntade konsekvenserna har ingen konsekvensbedömning gjorts. Förslaget har i stället tagits fram med hjälp av tidigare studier, ett samråd med erkännande myndigheter och ett riktat samråd med medlemsstaterna och berörda parter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

Medlemsstaterna kommer att åta sig att säkerställa att de utvecklar initiativ som respekterar artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , där följande fastslås: Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Dessa uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.

Genom ett förbättrat erkännande kommer förslaget till rådets rekommendation också att bidra till genomförandet av artikel 14 om rätten till utbildning och tillträde till yrkesutbildning, och artikel 15 om rätten att arbeta.

Åtgärderna ska genomföras i enlighet med EU-lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt direktiv 95/46/EG 33 , som ska ersättas den 25 maj 2018 av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 34 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Utnyttjandet av befintlig EU-finansiering, såsom Erasmus+ eller de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att stödja genomförandet av de åtaganden som görs i detta förslag, kommer att uppmuntras när så är lämpligt och i enlighet med deras rättsliga grund och deras respektive finansiella resurser.

Inga ytterligare anslag eller personalresurser kommer att krävas från EU:s budget.

Vidare ska detta initiativ inte föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och framtida program.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Medlemsstaterna kommer att förbinda sig att regelbundet rapportera till kommissionen om genomförandet och utvärderingen av åtgärderna i rådets rekommendation, med början senast två år efter det att den har antagits. Kommissionen kommer å sin sida att rapportera till rådet om genomförandet generellt av rådets rekommendation inom fem år efter det att den har antagits, på grundval av nationella rapporter från medlemsstaterna som utfärdats fyra år efter dess antagande.

Dessutom kommer framsteg, inbegripet eventuella utmaningar, att följas upp genom diskussioner i de nuvarande sektorsvisa arbetsgrupperna för Utbildning 2020, som bevakar högre utbildning, yrkesutbildning och skolpolitik, och som kommer att utgöra forum för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis. Kommissionen ska fortsätta att stödja medlemsstaterna i genomförandet av denna rekommendation efter 2020, utan att det påverkar överenskommelser med medlemsstaterna om mandatet för framtida arbetsgrupper.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget till rådets rekommendation föreslås en stegvis strategi som ska hjälpa medlemsstaterna att skapa de förutsättningar som behövs för automatiskt erkännande inför framtida studier. Det bygger på vad som redan har gjorts inom högre utbildning, men med en mer ambitiös strategi med EU som drivande kraft. Inte bara högre utbildning omfattas utan även högstadie- och gymnasieutbildning och yrkesutbildning.

Punkt 1

Medlemsstaterna kommer att uppmanas att säkerställa att kvalifikationer eller resultat från studieperioder utomlands erkänns automatiskt på samma grunder som nationella kvalifikationer och studieperioder.

Punkterna 2-4

När det gäller den högre utbildningen kommer medlemsstaterna att uppmanas att skapa de förutsättningar som behövs för att bygga upp förtroende för varandras utbildningssystem. De kommer också att uppmanas att utarbeta nationell vägledning för att stödja genomförandet och användandet av verktyg för öppenhet vid högre utbildningsanstalter.

Punkterna 5-6

När det gäller högstadie- och gymnasieutbildning kommer medlemsstaterna att uppmanas att skapa de förutsättningar som behövs för att bygga upp förtroende för varandras utbildningssystem. Medlemsstaterna kommer även att uppmanas att ta fram nationell vägledning, främja användningen av kriterier och verktyg för öppenhet, utbyta information om kvalitetssäkringssystem inom skolutbildning samt utveckla ytterligare instrument för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning.

Punkt 7

Medlemsstaterna kommer att uppmanas att stärka kapaciteten hos nationella informationscentrum för akademiskt erkännande och utvärderare av examina vid högre utbildningsanstalter.

Punkt 8

Eftersom det är viktigt att förbättra tillgången för underrepresenterade grupper till möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte kommer medlemsstaterna att uppmanas att undersöka god praxis med avseende på erkännande av tidigare lärande och övergångsmöjligheter mellan utbildningssektorerna.

Punkterna 9-10

Medlemsstaterna kommer att uppmanas att förbättra evidensbasen genom att samla in och sprida uppgifter om fall av erkännande, och till kommissionen rapportera framstegen med genomförandet av rådets rekommendation.

Punkterna 11-19

Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna i genomförandet av denna rådsrekommendation genom

·ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

·riktat stöd när så behövs,

·en användarvänlig nätbaserad informationstjänst avseende gymnasieutbildningar som ger tillträde till högre utbildning,

·synergieffekter mellan EU:s verktyg för öppenhet för att förbättra samarbete och rörlighet mellan utbildningssektorer,

·att undersöka potentialen för digital teknik, inklusive blockkedjeteknik, för att underlätta automatiskt erkännande,

·att undersöka en utvidgning av tillämpningsområdet för nationella informationscentrum för akademiskt erkännande,

·unionens finansieringsinstrument, och

·rapportering om framstegen i genomförandet av rådets rekommendation.

2018/0126 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och gymnasieutbildning samt resultat av studieperioder utomlands

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Rörlighet i utbildningssyfte främjar kunskap, färdigheter, kompetens och erfarenheter, inklusive personliga och sociala färdigheter och kulturell medvetenhet, som är avgörande för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden samt för att främja en europeisk identitet.

(2)I sitt meddelande om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 35 presenterade Europeiska kommissionen en vision om att senast 2025 skapa ett europeiskt område för utbildning, där lärande, studier och bedrivande av forskning inte hindras av gränser, bl.a. genom att avlägsna hinder för erkännande av kvalifikationer, både inom skolor och högre utbildning.

(3)I Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 uppmanades medlemsstaterna, rådet och kommissionen att, i enlighet med sina respektive befogenheter, fortsätta arbeta med att ”främja samarbete mellan medlemsstaterna kring ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och sekundärutbildning inom lämpliga ramar” 36 .

(4)Konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen) från 1997, som utarbetats av Europarådet och Unesco, tillhandahåller en rättslig ram för erkännande av examensbevis för högre utbildning och gymnasieutbildning som ger tillträde till högre utbildning.

(5)Utbildningsministrarna i det europeiska området för högre utbildning åtog sig att uppnå det långsiktiga målet om automatiskt erkännande av jämförbara akademiska examina i Bukarestkommunikén från 2012. Framsteg har gjorts genom banbrytargruppens arbete för automatiskt erkännande, men målet är fortfarande långt ifrån uppnått.

(6)De europeiska ministrarna för yrkesutbildning uttryckte 2002 sitt engagemang för Köpenhamnsprocessen, en process för utökat samarbete som främjar erkännandet av kvalifikationer och kompetens.

(7)I synnerhet kvalitetssäkring har en viktig roll att spela när det gäller att förbättra öppenheten och på så sätt hjälpa till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Det är därför viktigt att bygga vidare på det som redan har uppnåtts inom ramen för de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

(8)För att göra det lättare att erkänna läranderesultat i enlighet med nationell lagstiftning, bl.a. inom ramen för rörlighet, bör arbetet med att genomföra ett europeiskt system för överföring och ackumulering av studiemeriter och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen fortsätta.

(9)Syftet med rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 37 var att göra kvalifikationerna tydligare och lättare att jämföra och överföra, och därmed underlätta deras erkännande.

(10)I sin resolution av den 20 april 2012 om modernisering av Europas system för högre utbildning uppmanar Europaparlamentet EU och medlemsstaterna att genomföra ytterligare insatser för att effektivisera erkännandet och öka samordningen av akademiska kvalifikationer 38 .

(11)I en allt mer globaliserad värld är det viktigt att studenter på bästa sätt kan utnyttja alla möjligheter till lärande runtom i Europa. För att detta ska kunna ske bör ett utbildningsbevis som utfärdats av en behörig myndighet i en viss medlemsstat vara giltigt i alla andra medlemsstater med tanke på tillträde till vidareutbildning. Detta omfattar även tredjelandsmedborgare som innehar ett utbildningsbevis från en medlemsstat och flyttar till en annan medlemsstat. Emellertid är bristen på automatiskt erkännande av kvalifikationer och resultat från studieperioder utomlands ett hinder för rörligheten. Endast en EU-omfattande strategi för automatiskt erkännande kan skapa den klarhet och konsekvens som krävs för att övervinna de kvarstående hindren.

(12)Inom högre utbildning är förfarandena för erkännande fortfarande ofta alltför komplicerade eller för kostsamma och alltför många utbytesstudenter får inte ett fullständigt erkännande av framgångsrikt uppnådda läranderesultat. Flera medlemsstater har dock tagit initiativ och gjort framsteg när det gäller automatiskt erkännande, bl.a. genom att underteckna regionala avtal. Dessa avtal kan fungera som modeller för att skapa ett unionsomfattande system.

(13)För personer som innehar utbildningsbevis från sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning i en viss medlemsstat råder ofta ovisshet om tillträde till högre utbildning i en annan medlemsstat. I vissa medlemsstater erkänns framför allt inte kvalifikationer som ger tillträde till högre utbildning för personer med kvalifikationer från gymnasial yrkesutbildning i andra medlemsstater. Medan kortare studieperioder utomlands inte nödvändigtvis vållar några problem med erkännande råder fortfarande stor ovisshet kring perioder mellan tre månader och ett år.

(14)En stegvis strategi ska hjälpa medlemsstaterna att skapa bättre förutsättningar som gör automatiskt erkännande möjligt. Denna strategi bygger på de verktyg som redan finns för högre utbildning och yrkesutbildning, men den kommer att förbättra användningen av dem och successivt öka ambitionsnivån. Inom högstadie- och gymnasieutbildning kommer en samarbetsprocess som syftar till att bygga upp det nödvändiga förtroendet mellan medlemsstaternas olika utbildningssystem att inledas. Denna rekommendation utgör ett komplement till medlemsstaternas initiativ, och åtagandena är av frivillig karaktär.

(15)Denna rekommendation påverkar inte systemet för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och harmoniserade minimikrav för flera yrken i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2005/36 om erkännande av yrkeskvalifikationer 39 , ändrat genom direktiv (EU) 2013/55 40 .

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA att göra följande:

I enlighet med nationell och EU:s lagstiftning, tillgängliga resurser och nationella förhållanden, och i nära samarbete med alla berörda parter:

Grundprincip

1.Införa de åtgärder som är nödvändiga för att senast 2025 uppnå automatiskt erkännande av examensbevis för högre utbildning och gymnasieutbildning 41 samt erkännande av resultat från studieperioder utomlands, utan att ett separat förfarande för erkännande behövs, så att

(a)ett examensbevis från högre utbildning som erhållits i en medlemsstat erkänns automatiskt i syfte att bevilja tillträde till fortsatta studier i övriga medlemsstater, utan att det påverkar ett lärosätes rätt att fastställa specifika antagningskriterier för specifika program,

(b)en gymnasieutbildning som ger tillträde till högre utbildning i en medlemsstat erkänns automatiskt i syfte att bevilja tillträde till högre utbildning i övriga medlemsstater, utan att det påverkar ett lärosätes rätt att fastställa specifika antagningskriterier för specifika program,

(c)resultat från en studieperiod utomlands inom högre utbildning i en medlemsstat erkänns automatiskt och fullt ut i övriga medlemsstater, antingen enligt vad som överenskommits i lärandeavtalet och bekräftats i betygsdokumentationen, eller enligt läranderesultaten i de moduler som slutförts utomlands, enligt beskrivningen i kurskatalogen, i överensstämmelse med det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, och

(d)resultaten från en studieperiod utomlands på upp till ett år under en högstadie- och gymnasieutbildning i en medlemsstat erkänns fullt ut i alla andra medlemsstater, utan att eleven behöver gå om läsåret i ursprungslandet, förutsatt att den kompetens som förvärvats i stora drag överensstämmer med den kompetens som fastställs i de nationella kursplanerna.

Högre utbildning

2.Eftersom det är viktigt att främja öppenhet och bygga upp förtroende för ländernas högre utbildningssystem för att uppnå automatiskt erkännande, åta sig att uppfylla följande villkor, enligt vilka

(a)nationella referensramar eller system för kvalifikationer hänvisar till den europeiska referensramen för kvalifikationer och självcertifieras för referensramen för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning,

(b)högre utbildningssystem är organiserade i enlighet med Bolognaprocessens strukturer, som består av en ram med tre nivåer och, i tillämpliga fall för medlemsstaten, kortare utbildningar, samt

(c)extern kvalitetssäkring genomförs av oberoende kvalitetssäkringsorgan som är registrerade i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning och som därmed arbetar i linje med både standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning och det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program.

3.I samarbete med nationella informationscentrum för akademiskt erkännande, högre utbildningsanstalter, kvalitetssäkringsorgan och andra viktiga aktörer, utarbeta nationell vägledning för att uppmuntra högre utbildningsanstalter att ta fram och effektivt genomföra följande verktyg för öppenhet:

(a)en aktuell kurskatalog, med beskrivningar av samtliga examensprogram, enskilda utbildningsenheter och tabeller över betygsfördelning,

(b)bilagor till examensbevis som utfärdas automatiskt och kostnadsfritt till alla utexaminerade på ett utbrett språk och i digitalt format, samt

(c)öppenhetskriterier för erkännande som tillämpas konsekvent inom varje högre utbildningsanstalt.

4.Erbjuda expertstöd till högre utbildningsanstalter för att genomföra sådan nationella vägledning, och övervaka dess genomförande.

Högstadie- och gymnasieutbildning

5.För att uppnå automatiskt erkännande av examensbevis från gymnasieutbildning, främja öppenhet och bygga upp förtroende för varandras system för högstadie- och gymnasieutbildning genom att

(a)säkerställa att nationella referensramar eller system för kvalifikationer hänvisar till den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF),

(b)utbyta information och främja ömsesidigt lärande om system för kvalitetssäkring inom högstadie- och gymnasieutbildning, samtidigt som olika nationella metoder för kvalitetssäkring respekteras fullt ut, samt

(c)utveckla ytterligare instrument för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning i enlighet med den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

6.Underlätta rörlighet och erkännande av studieperioder utomlands under högstadie- och gymnasieutbildning genom att

(a)ta fram nationellt vägledningsmaterial till högstadie- och gymnasieskolor om allmänna principer och verktyg för erkännande,

(b)främja användningen av kriterier och verktyg för öppenhet, t.ex. kompetensbaserade lärandeavtal mellan de skolor som skickar ut och de som tar emot elever; inom yrkesutbildning, öka användningen av EU-verktyg såsom dokumentet Europass-Rörlighet, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, samförståndsavtal och lärandeavtal samt andra verktyg som gjorts tillgängliga via Europass digitala plattform för färdigheter och kvalifikationer, samt

(c)lyfta fram fördelarna med rörlighet för högstadie- och gymnasieskolor samt elever och deras familjer, och fördelarna för arbetsgivare med att ta emot personer i samband med utbyten.

Nationella informationscentrum för akademiskt erkännande

7.Utveckla kapaciteten hos nationella informationscentrum för akademiskt erkännande och utvärderare av examina, särskilt när det gäller spridning av information, användning av onlineverktyg för att förbättra effektiviteten och konsekvensen, och målet att minska den administrativa och finansiella bördan för användarna av deras tjänster.

Övergångsmöjligheter och rörlighet

8.Utforska god praxis i fråga om erkännande av tidigare lärande och övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, särskilt mellan yrkesutbildning och högre utbildning.

Evidensbas

9.Förbättra evidensbasen genom att samla in och sprida uppgifter om antalet fall och typ av erkännande.

Rapportering och utvärdering

10.Inom två år från det att denna rekommendation har antagits och därefter regelbundet avlägga rapport om erfarenheter och framsteg på väg mot automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultat av studieperioder utomlands, genom befintliga system och verktyg.

HÄRIGENOM VÄLKOMNAS KOMMISSIONENS AVSIKT ATT

11.främja ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis och samarbete mellan medlemsstaterna och med berörda parter, myndigheter för erkännande och internationella organisationer; detta EU-samarbete ska syfta till att säkerställa att instrumenten för högre utbildning inom ramen för Bolognaprocessen och instrumenten för yrkesutbildning inom Köpenhamnsprocessen genomförs fullt ut,

12.på området högstadie- och gymnasieutbildning, sätta igång en europeisk samarbetsprocess tillsammans med medlemsstaterna för att inleda ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna på högstadie- och gymnasienivå för att uppnå målen i denna rekommendation, att främja öppenhet och skapa förtroende i skolsystem i hela unionen,

13.erbjuda riktat stöd till utbildningsanstalter som rapporterar fler problem än genomsnittet med erkännande av studieperioder utomlands,

14.inrätta en användarvänlig nätbaserad EU-informationstjänst över gymnasieutbildningar som ger tillträde till högre utbildning i varje medlemsstat,

15.utforska synergieffekter mellan EU:s verktyg för öppenhet 42 och, när så är lämpligt, vidareutveckla dessa i syfte att förbättra samarbete och rörlighet mellan utbildningssektorer,

16.undersöka potentialen för ny teknik, såsom blockkedjeteknik, för att underlätta automatiskt erkännande,

17.i samarbete med medlemsstaterna och nationella informationscentrum för akademiskt erkännande undersöka en utvidgning av deras roll så att den omfattar andra utbildningssektorer,

18.stödja användningen av europeiska finansieringskällor, såsom Erasmus+ och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, när så är lämpligt och i enlighet med deras finansiella kapacitet, rättsliga grund, beslutsförfaranden och prioriteringar som fastställts för perioden 2014–2020, utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram; stärka rörligheten för studerande på högstadie- och gymnasienivå inom Erasmus+-programmet,

19.Rapportera till rådet om uppföljningen av rekommendationen genom befintliga system och verktyg.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Utfärdad i Bryssel den

(1)     https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/documents.evaluations_sv  

(2)     https://www.coe.int/t/dg4/highereducation/recognition/lrc_en.asp  

(3)    Här ingår alla medlemsstater med undantag för Grekland.

(4)     http://www.ehea.info/  

(5)     http://bologna-yerevan2015.ehea.info/files/YerevanCommuniqueFinal.pdf .

(6)    Making Integration Work, OECD (2017): http://www.oecd.org/migration/making-integration-work-humanitarian-migrants-9789264251236-en.htm

(7)    Detta omfattar både kortare utbildningar och utbildningar på kandidatnivå.

(8)    Belgien, Luxemburg, Nederländerna.

(9)    Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

(10)    Estland, Lettland, Litauen.

(11)    Europaskolorna styrs av samarbetet mellan alla EU-medlemsstater och EU enligt konventionen med stadga för Europaskolorna (EGT L 212, 17.8.1994 s. 3).

(12)

   COM(2017) 673 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=COM%3A2017%3A673%3AFIN

(13)    EUCO 19/1/17 REV 1: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-19-2017-REV-1/sv/pdf  

(14)    2015/C 417/04: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=celex:52015XG1215%2802%29  

(15)    Antaget i Europaparlamentet den 14 mars 2018 och av medlemsstaterna den 12 april 2018.

(16)     http://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:395443f6-fb6d-11e7-b8f5-01aa75ed71a1.0002.02/DOC_1&format=PDF  

(17)    2006/962/EG: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=celex%3A32006H0962  

(18)    2012/C 398/01: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=CELEX:32012H1222(01)  

(19)    2006/143/EG: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=celex%3A32006H0143  

(20)    18 medlemsstater använder sig av kvalitetssäkringsorgan som har registrerats i det europeiska registret för kvalitetssäkring.

(21)    2009/C 155/01: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2009.155.01.0001.01.ENG  

(22)    2009/C 155/02: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/ALL/?uri=OJ%3AC%3A2009%3A155%3ATOC  

(23)     https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment_sv .

(24)     http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/  

(25)     https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv  

(26)    COM(2017) 677 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52017PC0677  

(27)    COM(2016) 381 final: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0381&qid=1524555538474&from=EN  

(28)    COM(2016) 381 final: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0377&rid=1  

(29)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (omarbetning): https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016L0801&from=EN  

(30)    COM(2017) 534 final: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017DC0534&qid=1524561601531&from=EN

(31)    Resultaten av samråden beskrivs kortfattat i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(32)    Bolognaprocessens genomföranderapporter 2015 och 2018, 2015 års rapport om automatiskt erkännande från banbrytargruppen inom det europeiska området för högre utbildning och 2016 års rapport om övervakning av Lissabonkonventionens effekter.

(33)     http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31995L0046:sv:HTML  

(34)     http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=CELEX:32016R0679  

(35)    COM(2017) 673 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=COM%3A2017%3A673%3AFIN

(36)    EUCO 19/1/17 REV 1: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-19-2017-REV-1/sv/pdf

(37)    2017/C 189/03: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=CELEX%3A32017H0615%2801%29  

(38)    P7_TA(2012)0139: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=sv&reference=P7-TA-2012-139

(39)    EUT L 255, 30.9.2005, s. 22:  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=celex%3A32005L0036

(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2013/55 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/ALL/?uri=celex%3A32013L0055  

(41)    I denna rekommendation avses med kvalifikationer på gymnasienivå nivå 4 och med kvalifikationer från högre utbildning nivåerna 5–8 enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer.

(42)    Såsom bilagan till examensbevis, europeiskt system för överföring och ackumulering av studiemeriter, europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, europeiska referensramen för kvalifikationer samt Europass.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den22.5.2018

COM(2018) 270 final

BILAGA

till

RÅDETS REKOMMENDATION

om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och gymnasieutbildning samt resultat av studieperioder utomlands

{SWD(2018) 170 final}

BILAGA
ORDLISTA

Automatiskt erkännande av resultat från en studieperiod utomlands: Rätten att få resultat från en studieperiod utomlands erkända; på högre utbildningsnivå såsom överenskommits i lärandeavtalet och bekräftats i betygsdokumentationen, eller enligt läranderesultaten i de moduler som slutförts utomlands, såsom beskrivs i kurskatalogen inom ramen för det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter. På högstadie- och gymnasienivå erkänns resultat från en studieperiod utomlands i en medlemsstat fullt ut i ursprungslandet förutsatt att de kompetenser som förvärvats överensstämmer med de som fastställs i de nationella kursplanerna.

Blockkedja: Ett sätt att göra det möjligt att registrera uppgifter och dela dem i en grupp. Varje medlem i gruppen behåller sin egen kopia av uppgifterna. Uppgifterna är permanenta, öppna och sökbara. Varje uppdatering är ett nytt ”block” som läggs till i slutet av en ”kedja”.

Tillägg till utbildningsbevis: Handling som beskriver de kunskaper och färdigheter som innehavare av yrkesutbildningsbevis har förvärvat, som kompletterar de uppgifter som redan ingår i det officiella utbildningsbeviset och/eller betygsdokumentationen så att de blir lätta att förstå, särskilt för arbetsgivare eller institutioner utomlands,

Kurskatalogen: Beskrivs i ECTS-handledningen från 2015 som att ”kurskatalog[en] innehåller detaljerad, användarvänlig och aktuell information om läroanstaltens lärandemiljö (allmän information om läroanstalten, dess resurser och tjänster samt akademisk information om dess program och enskilda ämnen) som bör vara tillgänglig för de studerande innan de påbörjar studierna och under studietiden för att hjälpa dem att välja rätt och använda sin tid så effektivt som möjligt. Kurskatalogen bör publiceras på läroanstaltens webbplats och ange vad kursen/ämnet heter på det nationella språket (eller ett regionalt språk, i förekommande fall) och på engelska, så att den blir lättillgänglig för alla berörda parter. Det är upp till läroanstalten att bestämma katalogens format och ordningen för informationen. Den bör offentliggöras i tillräckligt god tid så att blivande studenter ska kunna göra sina val.”

Behörig myndighet: En person eller en organisation som har rättsligen delegerad eller laglig befogenhet, kapacitet eller förmåga att utföra en avsedd funktion.

Utvärderare av examina: En person som fattar beslut om erkännande av kvalifikationer.

Bilaga till examensbevis Ett dokument som bifogas ett examensbevis för en högre utbildning, med en detaljerad beskrivning av innehavarens läranderesultat samt arten, nivån, sammanhanget, innehållet och ställningen för enskilda studiekomponenter.

Europeiska systemet för kvalitetssäkring av gemensamma program: Utbildningsministrarna i det europeiska området för högre utbildning 2015 godkände dess mål att förbättra kvalitetssäkringen av gemensamma program genom att fastställa standarder och undanröja hinder för deras erkännande.

Europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET): En teknisk ram för överföring, erkännande och, i förekommande fall, ackumulering av enskilda studenters läranderesultat i avsikt att erhålla ett utbildningsbevis. Europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen bygger på att kvalifikationer beskrivs i utbildningsmoduler som rör processer för överföring, erkännande och ackumulering, samt en rad kompletterande dokument, såsom samförståndsavtal och lärandeavtal.

Europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS): ”Ett elevcentrerat system för ackumulering och överföring av meriter, baserat på principen om öppenhet i inlärnings-, undervisnings- och bedömningsprocesser. Dess mål är att underlätta planering, genomförande och utvärdering av studieprogram och rörlighet i studiesyfte genom att erkänna läranderesultat och kvalifikationer samt studieperioder”, enligt beskrivning i ECTS-handledningen 2015.

Referensramen för kvalifikationer i det europeiska området för högre utbildning: Övergripande ram för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning i 48 länder. Den omfattar tre utbildningsnivåer (kandidat-, master- och doktorandstudier) inbegripet, inom nationella sammanhang, generiskt hållna beskrivningar för varje nivå baserade på läranderesultat och kompetenser, och meritpoängsskalor på den första och andra nivån.

Europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar): Ett register över kvalitetssäkringsorgan som anger vilka som har visat att de väsentligen uppfyller en gemensam uppsättning standarder och principer för kvalitetssäkring i Europa. Dessa principer fastställs i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning.

Europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet): En praktikgemenskap som sammanför medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och Europeiska kommissionen för att utveckla och förbättra kvalitetssäkring inom yrkesinriktad utbildning.

Europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF): Verktyg för översättning som underlättar kommunikation och jämförelser mellan kvalifikationssystem i Europa. Den har åtta gemensamma europeiska referensnivåer som beskrivs i termer av läranderesultat: kunskaper, färdigheter och kompetens. Detta gör det möjligt för alla nationella kvalifikationssystem, nationella referensramar för kvalifikationer och kvalifikationer i Europa att hänvisa sina kvalifikationsnivåer till nivåerna inom den europeiska referensramen för kvalifikationer. Studerande, utexaminerade, utbildningsanordnare och arbetsgivare kan använda dessa nivåer för att förstå och jämföra kvalifikationer från olika länder och olika utbildningssystem.

Lärandeavtal: Definieras i ECTS-handledningen (2015) som ”[e]tt formellt avtal mellan de tre parter som rörligheten gäller – den studerande, heminstitutionen och värdinstitutionen eller värdföretaget – för att underlätta anordnandet av rörligheten för anskaffning av studiepoäng och dess erkännande. Avtalet ska undertecknas av de tre parterna innan studieperioden börjar och är tänkt att fungera som en bekräftelse på att den studerande kan tillgodoräkna sig de meriter han eller hon lyckas uppnå under studieperioden utomlands”.

Läranderesultat: Ett sätt att uttrycka vad en inlärare vet, förstår och kan göra efter att ha avslutat en lärandeprocess, och som definieras som kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Nationell referensram för kvalifikationer: Ett instrument för att klassificera kvalifikationer i förhållande till en rad kriterier för angivna kunskapsnivåer som uppnåtts, vars syfte är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationerna i förhållande till arbetsmarknaden och till det civila samhället.

Kvalifikation: Definieras i ECTS-handledningen (2015) som ”[e]n examen, ett examensbevis eller annat utbildningsbevis som utfärdats av en behörig myndighet och som styrker slutförandet av ett erkänt studieprogram”.

Erkännande av tidigare lärande: Erkännande av läranderesultat, antingen från formell utbildning eller icke-formellt eller informellt lärande, som erhållits innan validering begärs.

Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning: En uppsättning standarder och riktlinjer för intern och extern kvalitetssäkring inom högre utbildning i Europa, utarbetade inom Bolognaprocessen. De ger vägledning på områden som är av avgörande betydelse för att lyckas tillhandahålla kvalitet och lärandemiljöer inom högre utbildning. Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning bör ses i ett bredare sammanhang som även inbegriper referensramar för kvalifikationer, ECTS och bilagan till examensbevis, som även bidrar till att främja öppenhet och ömsesidigt förtroende inom det europeiska området för högre utbildning.

Betygsdokumentation: Definieras i ECTS-handledningen (2015) som ”[e]n uppdaterad förteckning över de studerandes framsteg i studierna: vilka ämnen de har studerat, antalet ECTS-poäng som uppnåtts, och vilka betyg de har fått. Det är ett viktigt dokument för registreringsprocessen och för erkännande av läranderesultat, och även för rörlighet i studiesyfte. De flesta institutioner tar fram betygsdokumentation från sina databaser”.