29.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 36/76

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2012 om de omfattande risk- och säkerhetsbedömningarna (”stresstester”) av kärnkraftverk i Europeiska unionen och därmed förbunden verksamhet (COM(2012)0571),

—

med beaktande av det informationsuppdrag som i uppföljande syfte organiserades av den europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område (Ensreg) efter det att översynen av stresstesterna slutförts för att utbyta information om vilka åtgärder som vidtagits, planerats eller övervägts på ort och ställe för att förbättra säkerheten som ett resultat av stresstesten och för att kartlägga god praxis och anmärkningsvärda framgångar, liksom också eventuella lärdomar man dragit och svårigheter man stött på vid genomförandet av dessa åtgärder,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011 och framför allt uppropet till EU:s oberoende nationella myndigheter att genomföra en genomgripande och transparent risk- och säkerhetsbedömning av alla kärnkraftverk i EU, mot bakgrund av vad man lärt av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima-Daiichi i Japan.

—

med beaktande av att Ensreg-handlingsplanen godkändes den 1 augusti 2012 och erbjöd säkerhet för att rekommendationerna och förslagen från de inbördes utvärderingarna av stresstesterna kommer att handhas konsekvent av de nationella tillsynsmyndigheterna och Ensreg.

—

med beaktande av rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (1), där det betonas att medlemsstaternas nationella ansvar för kärnsäkerheten vid kärntekniska anläggningar är en grundläggande princip och att huvudansvaret för övervakning av kärnsäkerheten ligger hos de nationella tillsynsmyndigheterna,

—

med beaktande av Ensregs rapport om de inbördes utvärderingarna av stresstesterna, antagen av Esreg och kommissionen, och av Ensregs och kommissionens gemensamma uttalande av den 26 april 2012,

—

med beaktande av kärnkraftskatastrofen 2011 vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2012 och framför allt uppropet till medlemsstaterna att se till att de rekommendationer som med anledning av slutförandet av kärnsäkerhetsstresstesterna lagts fram i Ensregs rapport genomförs fullt ut och i god tid,

—

med beaktande av rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (2),

—

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artiklarna 2 och 30,

—

med beaktande av frågan till kommissionen om de omfattande risk- och säkerhetsbedömningarna (”stresstester”) av kärnkraftverk i Europeiska unionen och därmed förbunden verksamhet (O-000183/2012 – B7-0108/2013),

—

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I betänkandet från Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi av den 16 oktober 2012 om förslaget till rådets förordning om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete (A7-0327/2012) yrkas det på att kärnsäkerheten i tredjeländer ska återspegla europeiska säkerhetsnormer.

B.

Syftet med de omfattande risk- och säkerhetsbedömningarna (”stresstester”) av kärnkraftverk i Europeiska unionen och därmed förbunden verksamhet var att se efter vilken beredskap kärnkraftverken hade inför ett antal extrema omständigheter.

1.

Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om stresstesterna och resultatet av dem, i situationen efter Fukushimaolyckan. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete att särskilt via Ensreg och de nationella tillsynsmyndigheterna stresstesta 145 reaktorer inom EU och 20 reaktorer utanför EU. Parlamentet betonar att detta är till nytta och att något liknande aldrig förut skett någonstans i världen och förväntar sig att stresstestresultaten kommer att bidra till en bättre kärnsäkerhetskultur i Europa och på det sättet föregå med gott exempel internationellt. Parlamentet uttalar sitt beröm för vad som gjorts för att stresstesterna ska bli så transparenta som möjligt.

2.

Europaparlamentet noterar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten om de inbördes utvärderingarna, där det framhölls att fyra huvudsakliga förbättringar behövs i Europa: 1) den västeuropeiska sammanslutningen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område (Wenra) bör gå ut med vägledning om hur naturliga risker och marginaler ska bedömas, med hänsyn tagen till Internationella atomenergiorganets (IAEA) nuvarande riktlinjer, 2) det är viktigt med regelbundet återkommande säkerhetsgranskningar, 3) erkända åtgärder för att inneslutningar ska bevaras oskadade bör genomföras och 4) olyckor till följd av naturliga risker bör minimeras och konsekvenserna av dem begränsas.

3.

Europaparlamentet erkänner att olika länder efter stresstesterna börjat genomföra eller planera åtgärder för att förbättra säkerheten vid sina anläggningar, framför allt mot bakgrund av vad man lärt av Fukushima. Parlamentet välkomnar att Ensreg och kommissionen kommit överens om en handlingsplan för uppföljning av rekommendationerna och att uppgifter om allt som görs för att förbättra kärnsäkerheten kommer att delges på europeisk nivå. Parlamentet framhåller att kommissionen utgående från de inbördes bedömningarna pekat ut åtgärder som ska övervägas på EU-nivå och uppmanar alla berörda parter att se till att allt som framkommit, tillsammans med dithörande rekommendationer, bland annat identifierad bästa praxis, på lämpligt sätt och utan dröjsmål följs upp. Parlamentet rekommenderar med tanke på detta att det ska bekräftas att Ensreg spelar huvudrollen vid övervakningen av hur rekommendationerna från de inbördes bedömningarna genomförs utgående från nationella handlingsplaner och begär att Ensreg regelbundet ska informera kommissionen, parlamentet och rådet om vilka framsteg som görs samt att parlamentet årligen ska informeras och rådfrågas om resultat, åtgärder och planer på kärnsäkerhetens område.

4.

Europaparlamentet påminner dock om att de stresstester som kommissionen och Ensreg tagit initiativet till hade en begränsad omfattning och huvudsakligen avsåg att bedöma hur motståndskraftiga kärnkraftverken var mot extremt allvarliga yttre händelser och vilken beredskap de hade att bemöta dem. Parlamentet anser därför att stresstesterna i huvudsak syftat till att bedöma kärnkraftverkens motståndskraft mot och beredskap inför sådana allvarliga yttre händelser och varken avsett eller kunnat avse att ersätta de ingående säkerhetsgranskningar av kärnkraftverk som utförs som ett led i medlemsstaternas nationella behörighet att bedöma säkerheten vid kärnkraftverk, och uppmanar därför med kraft kommissionen att ta med kärnkraftverkens motståndskraft överlag (framför allt vad gäller eventuella sprickor i tryckkärlen) som ett särskilt kriterium i framtida stresstester.

5.

Europaparlamentet betonar att stresstesterna är ofullständiga och det inte tagits hänsyn till sådana risker som sekundära händelser, materialförsämring, mänskliga misstag, specifika defekter i reaktorkärl, tillsammans med ett flertal andra, och understryker därför att det inte är någon garanti för att ett kärnkraftverk är säkert ens att det med framgång genomgått en stresstest.

6.

Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande resultaten vittnar om deltagande från ett antal tredjeländers sida, låt vara att de ibland haft annorlunda metoder och tidtabeller.

7.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra tredjeländer med kärnkraftverk, framför allt grannländer, att använda förfarandet för stresstester och dela med sig av sina resultat. Parlamentet framhåller att det behövs skärpta internationella normer för kärnsäkerhet och fysiskt skydd och att dessa måste genomföras ordentligt. Parlamentet uppmuntrar EU till fortsatt internationellt samarbete om detta, framför allt inom IAEA.

8.

Europaparlamentet konstaterar att kärnsäkerhetskonventionen är ett juridiskt instrument som framför allt syftar till att främja en hög nivå av kärnsäkerhet runtom i världen och som ålägger de fördragsslutande parterna (bland dem Euratom) att vid regelbundna partssammankomster under överinseende av IAEA rapportera om hur de fullgjort sin skyldighet om inbördes utvärdering. Parlamentet uppmanar till att instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete (INSC) används för att utgående från erfarenheter som gjorts i Europa verka för att stresstesterna genomförs i internationell omfattning.

9.

Europaparlamentet påminner om att riskerna med radioaktivt avfall än en gång framträtt i relief genom kärnkraftsolyckan i Fukushima. Parlamentet konstaterar att naturkatastrofer som jordbävningar och tsunamier kan påverka säkerheten vid befintliga kärnkraftsanläggningar eller kärnkraftsanläggningar under uppförande, både i unionen och i dess grannländer där risken för jordbävningar och tsunamier är stor, såsom fallet är i Akkuyu i Turkiet. Parlamentet anser att det inte räcker med bara åtgärder inriktade på kärnkraftverk utan att också alla lämpliga åtgärder bör vidtas på unions- och medlemsstatsnivå för att radioaktivt avfall inte ska deponeras i högriskområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt stöd till att de bästa platserna för maximalt säker lagring av radioaktivt avfall kartläggs på ett öppet och opartiskt sätt och uppmanar med kraft grannländerna och kandidatländerna för anslutning att gå med i Europeiska unionens system för snabbt utbyte av information i radiologiska nödsituationer (Ecurie).

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna att genomföra rekommendationerna och förslagen i Ensregs rapport om de inbördes utvärderingarna, bland annat identifierad bästa praxis, och vid behov anpassa sin lagstiftning för att ta hänsyn till vad man lärt av olyckan vid Fukushima-Daiichi.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till hur man ska definiera principerna för kärnsäkerhetslagstiftning med avseende på kärnkraftverk inom EU som är i drift eller håller på att avvecklas eller redan har avvecklats.

12.

Europaparlamentet uppmanar till att det så länge det finns kärnkraftverk kvar i drift ska högprioriteras att tillsynsmyndigheterna bedriver sin verksamhet med oberoende och insyn.

13.

Europaparlamentet anser att det finns olika nationella synsätt på hur flygplanskrascher påverkar säkerheten vid kärnkraftverk. Parlamentet konstaterar att flygplanskrascher inte uttryckligen tagits med som initierande händelse i säkerhetsbedömningarna och att endast konsekvenserna av dem skisserats upp i specifikationerna för stresstesterna. Parlamentet beklagar dock att endast fyra medlemsstater tagit med sådana bedömningar i sina stresstestrapporter men konstaterar likväl att det i specifikationerna för stresstesterna står att det också är relevant att bedöma vilka konsekvenser en förlust av säkerhetsfunktionerna för med sig om detta framkallats av indirekta initierande händelser såsom flygplanskrascher, och konstaterar att den här risken är ett säkerhetsproblem som det i huvudsak kommer an på medlemsstaterna själva att hantera och således är en fråga för deras egen suveränitet och att det därför inrättats en ad hoc-grupp om kärnsäkerhet för att utreda frågan i detalj och offentliggöra sina slutsatser. Parlamentet känner till att det planeras ytterligare diskussioner mellan medlemsstaterna om denna fråga inför lämpliga forum, såsom European Nuclear Security Regulators Association (Ensra), och uppmanar alla berörda parter, bland dem medlemsstaterna, kommissionen, Ensreg, Ensra och de driftsansvariga för kärnkraftverken att samarbeta för att på förhand utveckla och komma överens om ett gemensamt sätt att hantera riskerna för flygplanskrascher och samtidigt erkänna att detta är ett säkerhetsproblem för medlemsstaterna själva, vilket således omfattas av deras egen suveränitet.

14.

Europaparlamentet betonar att det i EU finns 47 kärnkraftverk med sammanlagt 111 reaktorer, där det inom en radie av 30 km bor över 100 000 människor. Parlamentet beklagar att stresstesterna inte utsträckts till att omfatta nödberedskapen utanför anläggningarna, trots den betydelse denna faktor har för att begränsa konsekvenserna för befolkningen av eventuella kärntekniska olyckor. Parlamentet välkomnar att kommissionen, med stöd av Ensreg, tagit initiativ till att sätta i gång en undersökning av de gränsöverskridande regionerna i EU. Parlamentet ber kommissionen att, som ett led i det kommande kärnsäkerhetsdirektivet, lägga fram rekommendationer till gränsöverskridande och landsspecifika förebyggande åtgärder mot nödsituationer utanför anläggningarna. Parlamentet rekommenderar här att gränsöverskridande behöriga myndigheter på nationell och regional nivå ska få medverka, tillsammans med sina handlingsplaner för säkerhet och sina erfarenheter, i förfarandena för information och kommunikation i de fall då kärnkraftverk är belägna direkt på andra sidan om nationella gränser.

15.

Europaparlamentet uppmanar till att unionsmedborgarna fullständigt ska informeras och rådfrågas om kärnsäkerhet i unionen.

16.

Europaparlamentet betonar att nyckeln till en solid kärnsäkerhetskultur består i att man förfogar över en kunnig och erfaren personal och vidhåller därför att alla nödvändiga åtgärder ska genomföras på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att arbeta för och bevara en hög nivå av färdigheter inom områden som kärnsäkerhet, avfallshantering, strålskydd och nödberedskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till gränsöverskridande utbyten av experter och bästa praxis och betonar vikten av att lämpliga arbetsförhållanden garanteras, framför allt vad gäller arbetstiderna, för att inte kärnsäkerheten ska äventyras.

17.

Europaparlamentet rekommenderar att EU stöder det internationella arbetet för att ta fram så strikta säkerhetsnormer som möjligt, som ska tillämpas rigoröst och utvecklas jämsides med vetenskapens framsteg och återspegla medborgarnas berättigade farhågor. Parlamentet framhåller med tanke på detta att EU inom grannskapspolitiken kan tjäna som ett redskap för samarbete om kärnsäkerhet och uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att ta gemensamt ansvar för skärpta internationella kärnsäkerhetsnormer och korrekt genomförande av dem, i nära samarbete med IAEA, Esbokonventionens sekretariat och andra relevanta internationella organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta IAEA:s handlingsplan för situationen efter Fukushima och lägga fram en heltäckande handlingsplan med konkreta arrangemang för genomförandet av den. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med IAEA konstruktivt arbeta tillsammans med länder som inte tillämpat transparenta stresstester för kärnsäkerhet, såsom Vitryssland, Ryssland och Turkiet, och kraftfullt agera för att de ska följa internationella säkerhetsnormer och samarbeta med internationella experter under alla etapper vid planering, byggande, drift och avveckling av kärnkraftverk. Parlamentet anser att EU i detta sammanhang fullt ut måste dra nytta av de experter som ställs till förfogande av internationella organisationer och organ.

18.

Europaparlamentet anser att EU, såsom det föreskrivs i Euratomfördraget, bör eftersträva ett nära samarbete med IAEA i kärnsäkerhetsfrågor. Parlamentet betonar att rådets förordning om upprättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete bör leda till att det ges hjälp, bland annat till Japan, för att stabilisera och sanera platsen för kärnkraftverket Fukushima-Daiichi, samt med strålskydd och livsmedelssäkerhet på nationell nivå.

19.

Europaparlamentet konstaterar att de nationella tillsynsmyndigheterna utgående från stresstesterna slutit sig till att det inte finns några tekniska skäl som kräver att något enda kärnkraftverk i EU stängs. Parlamentet framhåller dock att stresstesterna ju visat att det behövs anläggningsspecifika säkerhetsförbättringar vid praktiskt taget alla kärnkraftverk eftersom ett avsevärt antal tekniska förbättringsåtgärder identifierats och tidigare åtgärder fortfarande återstår att slutföra. Parlamentet vill att de nödvändiga förbättringsåtgärderna skyndsamt genomförs och påpekar att medlemsstaternas svångremspolitik inte får drabba åtgärder med anknytning till kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

20.

Europaparlamentet vill, av omsorg om ett effektivt politiskt beslutsfattande och en offentlig debatt med insyn, att den inledande uppskattningen av de sammanlagda kostnaderna för de nödvändiga säkerhetsförbättrande åtgärder som rekommenderats efter stresstesterna av de 132 reaktorer som finns i drift i EU (mellan 10 och 25 miljarder euro under de kommande åren) ska underbyggas ytterligare genom att de nationella tillsynsmyndigheterna genomför en mer ingående kostnadsanalys i samarbete med de driftsansvariga för kärnkraftverken och, i mån av möjlighet, med anknytning till valet bland de rekommendationer man kommit fram till. Parlamentet anser att det är de driftsansvariga för kärnkraftverken och inte skattebetalarna som helt och hållet ska betala kostnaderna för dessa förbättringar, oavsett hur höga de må bli, och uppmanar kommissionen att noggrant hålla denna fråga under uppsikt, också som ett led i sin behörighet på konkurrenspolitikens område.

21.

Europaparlamentet framhåller att en övergripande politik för kärnsäkerhet och fysiskt skydd bör omfatta alla kärnanläggningar, tillsammans med bränsle- och reaktorsäkerhet, avfallshantering och avveckling, driftssäkerhet, tillräckliga personalresurser, kontinuerligt förbättrad säkerhet för arbetstagarna inom branschen och nödberedskap, även i form av nödberedskapsplaner för gränsöverskridande situationer utanför anläggningarna och även bör garantera att det finns oberoende och starka tillsynsmyndigheter.

22.

Europaparlamentet anser att kärnsäkerheten både i Europa och i angränsande tredjeländer, så länge som de befintliga kärnkraftverken fortsätter vara i drift samtidigt som nya kärnkraftverk uppförs, i första hand måste återspegla den striktaste praxis och de mest rigorösa normer för kärnsäkerhet och fysiskt skydd som finns runtom i världen. Parlamentet håller fast vid att man måste se till att detta kommer till synes under alla skeden av kärnkraftverkens livscykel, alltså också i samband med deras slutliga avveckling. Parlamentet betonar framför allt att de kostnader som uppstått under kärnkraftverkens livscykel (val av förläggningsplats, konstruktion, anläggande, ibruktagande, drift och avveckling) bör beaktas vid bedömningen av säkerhetskriterierna för kärnkraftverk och erinrar om att kostnads- och riskanalyser är mycket viktiga för den fortsatta driften av kraftverken.

23.

Europaparlamentet anser att alla yttre faromoment bör hanteras utgående från en bedömningsprocess, där minimikravet ska vara att IAEA:s riktlinjer följs och där betydelsen av andra aspekter än rent tekniska inte får underskattas.

24.

Europaparlamentet konstaterar att skillnader mellan medlemsstaterna kan leda till olika synsätt på kärnsäkerhetslagstiftningen, men att alla medlemsstater anslutit sig till IAEA:s normer för kärnsäkerhet och måste rätta sig efter föreskrifterna i unionslagstiftningen om kärnsäkerhet och tillämpa dem.

25.

Europaparlamentet erkänner att det framgått av kommissionens meddelande och Ensregs rapport om den inbördes utvärderingen att stresstesterna visat att återkommande säkerhetsgranskningar ger ett positivt bidrag, i och med att de är ett effektivt redskap för att bevara och förbättra kärnkraftverkens säkerhet och motståndskraft. Parlamentet konstaterar att till exempel Ensreg ansett att man minst vart femte eller tionde år bör ompröva vilka naturliga risker som föreligger och vilka bestämmelser dessa föranleder för kärnkraftverken och rekommenderar att de återkommande säkerhetsgranskningarna baseras på gemensamma säkerhetsnormer och att motsvarande föreskrifter tas med vid översynen av lagstiftningsramen om kärnkraftsäkerhet.

26.

Europaparlamentet välkomnar den förestående översynen av kärnsäkerhetsdirektivet, vilken bör vara ambitiöst upplagd och göra det möjligt att avsevärt förbättra såväl förfarandena och ramarna för säkerheten, framför allt genom att det fastställs och genomförs bindande kärnsäkerhetsnormer som återspeglar modernaste praxis inom EU vad teknik, lagstiftning och drift beträffar, som kärntillsynsmyndigheternas roll och resurser och framför allt göra de sistnämnda mer oberoende, öppna och transparenta och samtidigt skärpa övervakningen och de inbördes bedömningarna. Parlamentet understryker att man vid översynen av lagstiftningsramen om kärnsäkerhet bör ta hänsyn till aktuellt internationellt arbete, till exempel på IAEA-nivå.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att garantera att de nationella kärntillsynsmyndigheterna obetingat och effektivt ska arbeta fullständigt oberoende av varje organ eller institution som främjar eller driver kärnkraft.

28.

Europaparlamentet inser att rekommendationerna måste genomföras i nära samarbete med kärnsäkerhetsmyndigheterna och att man samtidigt måste bedöma i hur hög grad den återkommande säkerhetsgranskningen bör utvidgas. Parlamentet upprepar att det behövs ett nära gränsöverskridande samarbete och ett utbyte av bästa praxis om dessa frågor samt att informationsutbytet måste samordnas. Parlamentet anser samtidigt att det måste skapas garantier för gränsöverskridande samarbete och övervakning och anser i anslutning till detta att man måste ta hänsyn till dem som bor inom 50 km radie från ett kärnkraftverk och att den ansvariga myndigheten i en angränsande medlemsstat där flertalet invånare påverkas också måste medverka vid allt beslutsfattande.

29.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, med Euratoms medverkan, bör främja lämpliga informationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer för att informera medborgarna om varför stresstester behövs och vad det är för nytta med dem.

30.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens avsikt att föreslå lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinstrument om försäkring och skadeståndsansvar inom kärnenergiområdet och erinrar om att frågan om ansvarighet vid atomskada redan reglerats i internationella konventioner (Paris- och Wienkonventionen). Parlamentet anser dock att de driftsansvariga för kärnkraftverk och de som har tillstånd att hantera radioaktivt avfall bör åläggas att, genom försäkring och andra finansiella instrument, förfoga över alla ekonomiska resurser som behövs för att kunna täcka alla kostnader de ansvarar för om det inträffar en olycka som leder till skador för människor och miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om detta senast vid utgången av 2013.

31.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att, av omsorg om demokrati, medverkan från Europaparlamentets sida, insyn och fullständig tillgång till information för allmänheten, behandla kärnkraft på samma sätt som vilken annan energikälla som helst inom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

32.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Europeiska rådet och medlemsstaternas parlament.