EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014CN0179

Mål C-179/14: Talan väckt den 10 april 2014 – kommissionen mot Ungern

EUT C 202, 30.6.2014, p. 10–11 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

30.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 202/10


Talan väckt den 10 april 2014 – kommissionen mot Ungern

(Mål C-179/14)

2014/C 202/12

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Tokár och E. Montaguti)

Svarande: Ungern

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

1.

fastställa att Ungern har åsidosatt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (1) genom att införa och vidmakthålla kortsystemet SZÉP, som regleras av dekret 55/2011 av den 12 april och ändrats av lag CLVI från 2011, i den mån som:

artikel 13 i dekretet om SZÉP-kort, jämförd med artikel 2.2 d i lag XCVI från 1993, artikel 2 b i lag CXXXII från 1997 och artiklarna 1, 2.1, 2.2, 55.1, 55.3 och 64.1 i lag IV från 2006 utesluter möjligheten att filialer utfärdar SZÉP-kort och på detta sätt åsidosätter bestämmelserna i artikel 14.3 och artikel 15.2 b i direktiv 2006/123,

artikel 13 i dekretet om SZÉP-kort, jämförd med artiklarna 1, 2.1, 2.2, 55.1, 55.3 och 64.1 i lag IV från 2006, artikel 2.2 d i lag XCVI från 1993 och artikel 2 b i lag CXXXII från 1997, inte, vid bedömningen av huruvida villkoren i artikel 13 a–c i dekretet om SZÉP-kort är uppfyllda, erkänner koncernernas verksamhet i den mån moderbolaget inte är grundat enligt ungersk rätt och företagen i koncernen inte är bolag enligt ungersk rätt, och på detta sätt åsidosätter bestämmelserna i artikel 15.1, 15.2 b och 15.3 i direktiv 2006/123,

artikel 13 i dekretet om SZÉP-kort, jämförd med artiklarna 1, 2.1, 2.2, 55.1, 55.3 och 64.1 i lag IV från 2006, artikel 2.2 d i lag XCVI från 1993 och artikel 2 b i lag CXXXII från 1997, vidmakthåller möjligheten för banker och kreditinstitut att utfärda SZÉP-kort, eftersom endast dessa kan uppfylla villkoren i artikel 13 i dekretet, och på detta sätt åsidosätter bestämmelserna i artikel 15.1, 15.2 d och 15.3 i direktiv 2006/123,

artikel 13 i dekretet om SZÉP-kort åsidosätter artikel 16 i direktiv 2006/123 genom att kräva ett ungerskt etableringsställe för utfärdande av SZÉP-kort,

2.

i andra hand fastställa att kortsystemet SZÉP, som införts genom dekret 55/2011 av den 12 april, strider mot artiklarna 49 FEUF och 56 FEUF, i den mån som de ovan i punkt 1 nämnda bestämmelserna i direktiv 2006/123 inte är tillämpliga på de bestämmelser som nämnts i den punkten,

3.

förklara att kupongssystemet Erzsébet, som regleras genom lag CLVI från 2011 och lag CIII från 2012, vilken föreskriver ett monopol för offentliga organ när det gäller utfärdande av kuponger avseende kalla rätter och trädde i kraft utan lämplig övergångsperiod eller nödvändiga övergångsåtgärder, strider mot artiklarna 49 FEUF och 56 FEUF, i den mån som artiklarna 1, 5 och 477 i lag CLVI från 2011 och artiklarna 2.1, 2.2, 6 och 7 i lag CIII från 2012 föreskriver oproportionerliga inskränkningar, och

4.

förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

År 2011 ändrade Ungern lagstiftningen rörande utfärdande av kuponger avseende semester, nöjen och varma och kalla måltider, vilka utgör en löneförmån som ges av arbetsgivare till arbetstagarna och därför omfattas av fördelaktiga regler när det gäller skatter och socialförsäkringar. Denna nya lagstiftning trädde i kraft den 1 januari 2012 utan någon lämplig övergångsperiod. Före dessa ändringar föreskrev inte den nationella rätten några särskilda villkor för utfärdandet av sådana matkuponger, och inte heller rörande deras form. Till följd av dessa ändringar tilldelades ett statligt organ, Magyar Nemzeti Üdülési Alapítvány (nationella ungerska semesterstiftelsen), monopol avseende elektroniska kuponger och papperskuponger för kalla rätter samt papperskuponger för varma rätter. Denna lagstiftning ställer dessutom upp extremt stränga krav för utfärdande av kuponger för semester, nöjen och varma rätter som endast kunde utfärdas elektroniskt. De ifrågasatta åtgärderna gjorde att flera aktörer som redan funnits på marknaden i flera år trängdes ut, att nya aktörers inträde på marknaden hindrades och att fritt tillhandahållande av tjänster omöjliggjordes. Dessutom är marknaden för SZÉP-kort i praktiken förbehållen tre relativt betydande bankkoncerner, som grundats enligt ungersk rätt, medan Erzsébet-kuponger endast kan utfärdas inom ramen för ett statligt monopol. Den omständigheten att intäkterna från den offentligrättsliga stiftelse som åtnjuter monopolet används för utgifter av social karaktär räcker inte för att motivera de inskränkningar som införts genom denna lagstiftning. Enligt relevanta bestämmelser i EUF-fördraget och direktiv 2006/123 får inskränkningar i etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster endast göras om inskränkningarna tillämpas utan åtskillnad, görs av ett allmänintresse och uppfyller kraven på nödvändighet och proportionalitet.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, s. 36).


Top