—

Som första grund har klaganden gjort gällande ett åsidosättande av fördelningen av behörigheten enligt förordning (EG) nr 510/2006 (1), eftersom det inte genomförts något nationellt förfarande avseende den skyddade geografiska beteckningen ”Edam Holland” som registrerats genom den angripna förordningen.

—

Klaganden har gjort gällande att man redan genom den ursprungliga ansökan ansökt om registrering av begreppet ”Hollandse Edam” och att det enligt artikel 5 i förordning nr 510/2006 obligatoriska nationella administrativa förfarandet genomförts enbart avseende detta namn.

—

Klaganden har gjort gällande att ”Edam Holland” inte är ett uttryck i det nederländska språket.

—

I samband med den tredje grunden har klaganden gjort gällande att det registrerade namnet inte används.

—

Klaganden har gjort gällande ett åsidosättande av artikel 2.2 i förordning nr 510/2006, eftersom ”Edam Holland” inte är ett ”traditionellt” icke-geografiskt namn.

—

I samband med den femte grunden har klaganden gjort gällande ett åsidosättande av artikel 2.1 i förordning nr 510/2006, eftersom ”Edam Holland” vare sig har några särskilda egenskaper eller något visst anseende.

—

I detta avseende har klaganden gjort gällande att den angripna förordningen innebär en omotiverad inskränkning av den fria rörligheten för varor, eftersom den mjölk som produceras av de mjölkbönder som ensamt är godkända för ”Edam Holland” och som är bosatta i Nederländerna saknar särskilda egenskaper.

—

Klaganden har i detta avseende gjort gällande ett åsidosättande av artikel 2.1 och 2.2 i förordning nr 510/2006, eftersom ”Holland” i egenskap av synonym till ”Nederländerna” är ett namn på ett land. Förutsättningarna för ett undantag vid registrering av namn på länder är inte heller uppfyllda.

—

I detta avseende har klaganden gjort gällande att man vid registreringen av ”Edam Holland” med hänsyn till den tidigare registreringen ”Noord-Hollandse Edammer g.U.” inte beaktat lagligt och lokalt bruk och att registreringen är vilseledande.

—

Klaganden har slutligen gjort gällande att motparten underlåtit att i den angripna förordningen uttryckligen klargöra att beteckningen ”Edam” är generisk. Enligt klaganden är ett sådant klargörande möjligt mot bakgrund av domstolens och kommissionens praxis, och med hänsyn till omständigheterna dessutom nödvändigt. Att inte ge ett sådant klargörande strider mot proportionalitetsprincipen och förfarandeprinciperna och utgör felaktig bedömning.