8.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 202/1

1.

ERINRAR om att enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionens insatser komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan. Unionen ska också främja samarbete mellan medlemsstaterna på de områden där de i samverkan med kommissionen inbördes ska samordna sin politik och sina program, och kommissionen kan i nära kontakt med medlemsstaterna ta lämpliga initiativ för att främja en sådan samordning, särskilt initiativ med syftet att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering,

2.

ERINRAR om kommissionens grönbok av den 14 oktober 2005Förbättring av befolkningens psykiska hälsa – Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen,

3.

ERINRAR om Världshälsoorganisationens europeiska ministerkonferens den 15 januari 2005 om att möta utmaningarna när det gäller den mentala hälsan och utarbeta lösningar,

4.

ERINRAR om EU:s högnivåkonferens Tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande, som ägde rum i Bryssel den 13 juni 2008, där den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande inrättades,

5.

ERINRAR om Världshälsoorganisationens rapport 2010 om mental hälsa och utveckling: Inriktning på människor med mental ohälsa som sårbar grupp som välkomnades av FN:s generalförsamling i resolution 65/95 av den 1 december 2010 om global hälsa och utrikespolitik,

6.

ERINRAR om Europa 2010-strategins flaggskeppsinitiativ Den europeiska plattformen mot fattigdom, där det sägs att människor med psykiska problem i nästan alla avseenden är en av de mest utestängda grupperna i samhället, och att de konsekvent anger stigmatisering, diskriminering och utestängning som allvarliga hinder för hälsa, välfärd och livskvalitet,

7.

ERINRAR om Europa 2010-strategins flaggskeppsinitiativ En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och kommissionens meddelande om ett EU-bidrag till full sysselsättning (1), där det anges att för att väsentligt höja sysselsättningsgraden måste man beakta arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa med tanke på de krav som ställs i arbetslivet i dag som karakteriseras av fler övergångar till mer intensiva och krävande arbeten och nya arbetsformer,

8.

ERINRAR om konferensen Discovery research in neuropsychiatry: depression, anxiety and schizophrenia in focus som hölls i Budapest den 18 och 19 mars 2011,

9.

ERKÄNNER att mentalt välbefinnande är en väsentlig beståndsdel i fråga om hälsa och livskvalitet och en förutsättning för förmågan att utbilda sig, arbeta och bidra till samhällslivet,

10.

ERKÄNNER att enligt senaste forskningsresultaten är en hög mental hälso- och välbefinnandenivå bland befolkningen en viktig faktor för ekonomin och att mentala störningar leder till ekonomisk förlust, t.ex. genom lägre produktivitet, lägre deltagande i arbetslivet och kostnader för enskilda, familjer och samhällsgrupper som hanterar mentala störningar,

11.

ERKÄNNER att mentala störningar är funktionsnedsättande och utgör den största andelen av funktionsjusterade levnadsår inom EU där depression och ångest är de främsta orsakerna till denna sjukdomsbörda,

12.

ERKÄNNER att enligt Världshälsoorganisationens beräkningar drabbas var fjärde medborgare minst en gång i sitt liv av mentala störningar och dessa kan drabba mer än 10 % av EU:s befolkning under ett visst år,

13.

ERKÄNNER att självmord fortfarande är en viktig orsak till för tidig död i Europa med över 50 000 döda per år inom EU, och att självmord i nio fall av tio föregås av utvecklingen av mentala störningar,

14.

ERKÄNNER att det råder avsevärda skillnader i mental hälsostatus mellan medlemsstaterna och inom medlemsstaterna och också mellan olika samhällsgrupper där socioekonomiskt missgynnade grupper är de mest sårbara,

15.

ERKÄNNER att de bestämmandefaktorer som påverkar mental hälsa och välbefinnande, t.ex. social utslagning, fattigdom, arbetslöshet, dåliga bostäder och dåliga arbetsförhållanden, problem med utbildningen, övergrepp mot barn, vanvård och dålig behandling, ojämlikheter mellan könen samt sådana riskfaktorer som alkohol- och narkotikamissbruk är samverkande orsaker och att man ofta kan finna dem utanför vårdsystemen, varför det krävs innovativa partnerskap mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra sektorer, t.ex. social trygghet, boende, sysselsättning och utbildning, för att förbättra mental hälsa och välbefinnande bland befolkningen,

16.

ERKÄNNER vikten av att sätta in åtgärder för mental hälsa och välbefinnande på utbildningsanstalter och arbetsplatser samt de fördelar de kan vinna genom sådana åtgärder för sina egna syften,

17.

ERKÄNNER att myndigheter och andra aktörer på regional och lokal nivå spelar en nyckelroll i åtgärder för mental hälsa och välbefinnande, både som agerande för att förbättra mentalt välbefinnande för egen räkning och som främjare av andra sektorers och samhällsgruppers deltagande,

18.

ERKÄNNER att utnyttjare av mental hälsovård och deras familjemedlemmar, vårdare och deras organisationer kan bidra med specifika och värdefulla sakkunskaper och bör engageras i politiska åtgärder som rör mental hälsa och välbefinnande,

19.

ERKÄNNER behovet av forskning om mental hälsa och välbefinnande samt mentala störningar och VÄLKOMNAR det bidrag som lämnas av EU:s ramprogram för forskning,

20.

VÄLKOMNAR resultaten av följande fem tematiska konferenser som anordnats inom ramen för den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande (2):

21.

UPPMANAR medlemsstaterna att

22.

UPPMANAR medlemsstaterna och kommissionen att

23.

UPPMANAR kommissionen att