EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011R0182

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter

EUT L 55, 28.2.2011, p. 13–18 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj

28.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/13


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 182/2011

av den 16 februari 2011

om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 291.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

När det krävs enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter, ska kommissionen eller, i särskilda vederbörligen motiverade fall och i de fall som anges i artiklarna 24 och 26 i fördraget om Europeiska unionen, rådet tilldelas genomförandebefogenheter genom dessa akter (nedan kallade grundläggande akter).

(2)

Det är upp till lagstiftaren att med avseende på varje enskild grundläggande akt besluta, med full respekt för de kriterier som anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), huruvida kommissionen ska tilldelas genomförandebefogenheter i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget.

(3)

Hittills har kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter reglerats genom rådets beslut 1999/468/EG (2).

(4)

Enligt EUF-fördraget åläggs nu Europaparlamentet och rådet att fastställa allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(5)

Det är nödvändigt att säkerställa att förfarandena för denna kontroll är tydliga, effektiva och står i proportion till den typ av genomförandeakt det gäller, och att de återspeglar de institutionella kraven i EUF-fördraget samt erfarenheterna av och den gängse praxis som följts vid genomförandet av beslut 1999/468/EG.

(6)

I de grundläggande akter enligt vilka det krävs att medlemsstaterna kontrollerar kommissionens antagande av genomförandeakter är det lämpligt att i detta syfte inrätta kommittéer sammansatta av företrädarna för medlemsstaterna och med kommissionen som ordförande.

(7)

Vid behov bör kontrollmekanismen inbegripa ett hänskjutande till en omprövningskommitté, som bör sammanträda på lämplig nivå.

(8)

I förenklingssyfte bör kommissionen utöva sina genomförandebefogenheter i enlighet med ett av endast två förfaranden, nämligen det rådgivande förfarandet eller granskningsförfarandet.

(9)

Av ytterligare förenklingsskäl bör gemensamma förfaranderegler gälla för kommittéerna, däribland centrala bestämmelser för hur kommittéerna ska arbeta och om möjligheten att avge ett yttrande genom skriftligt förfarande.

(10)

Det bör fastställas kriterier för att avgöra vilket förfarande som ska användas vid kommissionens antagande av genomförandeakter. För att skapa större konsekvens bör förfarandekraven stå i proportion till den typ av genomförandeakter som ska antas och deras verkan.

(11)

Granskningsförfarandet bör i synnerhet tillämpas på antagande av akter med allmän räckvidd som syftar till att genomföra grundläggande rättsakter och särskilda genomförandeakter som kan få betydande konsekvenser. Det förfarandet bör säkerställa att genomförandeakter inte kan antas av kommissionen om de inte överensstämmer med kommitténs yttrande, utom vid mycket exceptionella omständigheter då de kan tillämpas under en begränsad tid. Förfarandet bör också säkerställa att kommissionen har möjlighet att se över utkasten till genomförandeakter i de fall då kommittén inte avger något yttrande, med beaktande av de åsikter som framförts i kommittén.

(12)

Under förutsättning att den grundläggande akten tilldelar kommissionen genomförandebefogenheter som rör program som har betydande budgetkonsekvenser eller som riktas till tredjeländer, bör granskningsförfarandet tillämpas.

(13)

Ordföranden för en kommitté bör sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén eller omprövningskommittén och bör förklara på vilket sätt diskussionerna och förslagen till ändringar har beaktats. I detta syfte bör kommissionen ägna särskilt stor uppmärksamhet åt de åsikter som framförs inom kommittén eller omprövningskommittén angående utkast till slutgiltiga antidumpnings- eller utjämningsåtgärder.

(14)

När kommissionen överväger att anta andra utkast till genomförandeakter som rör särskilt känsliga sektorer, till exempel beskattning, konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd, kommer den, i strävan efter att finna en välavvägd lösning, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet.

(15)

Det rådgivande förfarandet bör som allmän regel tillämpas i alla andra fall eller då detta anses vara det lämpligaste.

(16)

Det bör vara möjligt att, när detta föreskrivs i en grundläggande akt, anta genomförandeakter för omedelbar tillämpning då detta är motiverat av tvingande skäl till skyndsamhet.

(17)

Europaparlamentet och rådet bör skyndsamt och regelbundet informeras om kommittéernas arbete.

(18)

Endera Europaparlamentet eller rådet bör när som helst kunna meddela kommissionen att de anser att ett utkast till genomförandeakt överskrider de genomförandebefogenheter som anges i den grundläggande akten, med hänsyn till att de har rätt att granska unionsakters lagenlighet.

(19)

Det bör säkerställas att allmänheten har tillgång till information om kommittéernas arbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (3).

(20)

Kommissionen bör föra ett register med information om kommittéernas arbete. Följaktligen bör de regler om skydd av hemligstämplade handlingar som gäller för kommissionen även gälla användningen av detta register.

(21)

Beslut 1999/468/EG bör upphävas. För att säkerställa en smidig övergång mellan systemet enligt beslut 1999/468/EG och det system som föreskrivs genom denna förordning bör alla hänvisningar i befintlig lagstiftning till de förfaranden som föreskrivs i det beslutet, med undantag av hänvisningar till det föreskrivande förfarandet med kontroll enligt artikel 5a, anses som hänvisningar till de motsvarande förfaranden som föreskrivs i denna förordning. Artikel 5a i beslut 1999/468/EG bör provisoriskt fortsätta att gälla med avseende på befintliga grundläggande akter som hänvisar till den artikeln.

(22)

Denna förordning påverkar inte kommissionens befogenheter enligt EUF-fördraget avseende genomförandet av konkurrensbestämmelserna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de allmänna regler och principer som styr de mekanismer som tillämpas när det i en rättsligt bindande unionsakt (nedan kallad grundläggande akt) fastställs att enhetliga genomförandevillkor är nödvändiga och det krävs att kommissionens antagande av genomförandeakter kontrolleras av medlemsstaterna.

Artikel 2

Val av förfarande

1.   I en grundläggande akt får föreskrivas att det rådgivande förfarandet eller granskningsförfarandet ska tillämpas, med hänsyn till den nödvändiga genomförandeaktens art eller verkan.

2.   Granskningsförfarandet ska särskilt tillämpas vid antagande av

a)

genomförandeakter med allmän räckvidd,

b)

andra genomförandeakter med anknytning till

i)

program som får betydande konsekvenser,

ii)

den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken,

iii)

miljö, säkerhet eller skydd av människors, djurs eller växters hälsa eller säkerhet,

iv)

den gemensamma handelspolitiken,

v)

beskattning.

3.   Det rådgivande förfarandet ska som allmän regel tillämpas vid antagandet av genomförandeakter som inte omfattas av punkt 2. Det rådgivande förfarandet får dock i vederbörligen motiverade fall tillämpas vid antagandet av sådana genomförandeakter som avses i punkt 2.

Artikel 3

Gemensamma bestämmelser

1.   De gemensamma bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på alla de förfaranden som avses i artiklarna 4–8.

2.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté som ska bestå av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén ska ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Ordföranden har inte rösträtt i kommittén.

3.   Ordföranden ska förelägga kommittén utkastet till den genomförandeakt som ska antas av kommissionen.

Utom i vederbörligen motiverade fall ska ordföranden kalla till möte tidigast 14 dagar efter det att utkastet till genomförandeakt och utkastet till dagordning översänts till kommittén. Kommittén ska yttra sig över utkastet till genomförandeakt inom en tidsfrist som ordföranden får fastställa med hänsyn till hur brådskande frågan är. Tidsfristerna ska vara proportionella och ge kommittéledamöterna faktisk möjlighet att i god tid granska utkastet till genomförandeakt och framföra sina åsikter.

4.   Så länge kommittén inte yttrat sig får varje kommittéledamot föreslå ändringar och ordföranden får lägga fram ändrade versioner av utkastet till genomförandeakt.

Ordföranden ska sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. Ordföranden ska informera kommittén om det sätt på vilket diskussionerna och förslagen till ändringar har beaktats, särskilt vad gäller de förslag som har ett brett stöd inom kommittén.

5.   Ordföranden får i vederbörligen motiverade fall inhämta kommitténs yttrande genom skriftligt förfarande. Ordföranden ska tillsända kommitténs ledamöter utkastet till genomförandeakt och fastställa en tidsfrist för att avge ett yttrande med hänsyn till hur brådskande frågan är. En ledamot i kommittén som inte invänder mot förslaget till genomförandeakt eller som inte uttryckligen avstår från att rösta om en sådan akt innan tidsfristen löpt ut ska anses ha gett sitt underförstådda samtycke till utkastet till genomförandeakt.

Om inte annat fastställs i den grundläggande akten ska det skriftliga förfarandet avslutas utan resultat om ordföranden så beslutar eller en kommittéledamot så begär inom den tidsfrist som avses i det första stycket. I det fallet ska ordföranden kalla till ett kommittémöte inom skälig tid.

6.   Kommitténs yttrande ska protokollföras. Kommittéledamöterna ska ha rätt att begära att få sina ståndpunkter tagna till protokollet. Ordföranden ska utan dröjsmål skicka protokollet till kommittéledamöterna.

7.   I tillämpliga fall ska kontrollmekanismen inbegripa ett hänskjutande till en omprövningskommitté.

Omprövningskommittén ska, på förslag från kommissionen, anta sin egen arbetsordning med enkel majoritet av sina ledamöter.

Vid hänskjutande till omprövningskommittén ska denna, utom i vederbörligen motiverade fall, sammanträda tidigast 14 dagar och senast sex veckor efter dagen för hänskjutande. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska omprövningskommittén lämna sitt yttrande inom två månader efter dagen för hänskjutande.

Omprövningskommittén ska ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Ordföranden ska fastställa datumet för omprövningskommitténs möte i nära samarbete med kommitténs ledamöter, så att medlemsstaterna och kommissionen ges möjlighet att säkerställa att de är representerade på lämplig nivå. Senast den 1 april 2011 ska kommissionen sammankalla det första mötet i omprövningskommittén, varvid kommitténs arbetsordning ska antas.

Artikel 4

Det rådgivande förfarandet

1.   När det rådgivande förfarandet tillämpas ska kommittén avge sitt yttrande, om nödvändigt genom omröstning. Vid omröstning i kommittén ska yttrandet avges med enkel majoritet av dess ledamöter.

2.   Kommissionen ska besluta om det utkast till genomförandeakt som ska antas och därvid ta största hänsyn till slutsatserna av diskussionerna i kommittén och till det avgivna yttrandet.

Artikel 5

Granskningsförfarandet

1.   När granskningsförfarandet tillämpas ska kommittén yttra sig med den majoritet som anges i artikel 16.4 och 16.5 i fördraget om Europeiska unionen och i tillämpliga fall artikel 238.3 i EUF-fördraget, när det gäller akter som ska antas på förslag från kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén ska viktas på det sätt som anges i de artiklarna.

2.   Om kommittén avger ett positivt yttrande ska kommissionen anta utkastet till genomförandeakt.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt om kommittén avger ett negativt yttrande. I de fall där en genomförandeakt anses vara nödvändig får ordföranden antingen förelägga samma kommitté en ändrad version av utkastet till genomförandeakt inom två månader efter avgivandet av det negativa yttrandet, eller förelägga omprövningskommittén utkastet till genomförandeakt inom en månad efter avgivandet för ytterligare överläggningar

4.   Om inget yttrande avges får kommissionen anta utkastet till genomförandeakt, utom i de fall som anges i andra stycket. Om kommissionen inte antar utkastet till genomförandeakt får ordföranden förelägga kommittén en ändrad version av denna akt.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt om

a)

akten avser beskattning, finansiella tjänster, skydd av människors, djurs eller växters hälsa eller säkerhet, eller slutgiltiga multilaterala skyddsåtgärder,

b)

det i den grundläggande akten föreskrivs att åtgärderna inte får antas om inget yttrande avges, eller

c)

en enkel majoritet av kommitténs ledamöter motsätter sig det.

I samtliga fall som nämns i andra stycket får ordföranden, i de fall där en genomförandeakt anses vara nödvändig, antingen förelägga samma kommitté en ändrad version av den akten inom två månader efter omröstningen, eller förelägga omprövningskommittén utkastet till genomförandeakt inom en månad efter omröstningen för ytterligare överläggningar.

5.   Genom undantag från punkt 4 ska nedan beskrivna förfarande tillämpas vid antagandet av utkast till slutgiltiga antidumpnings- eller utjämningsåtgärder om kommittén inte avger något yttrande och en enkel majoritet av kommitténs ledamöter motsätter sig utkastet till genomförandeakt.

Kommissionen ska samråda med medlemsstaterna. Tidigast 14 dagar och senast en månad efter kommitténs möte ska kommissionen informera kommitténs ledamöter om resultatet av dessa samråd och förelägga omprövningskommittén ett utkast till genomförandeakt. Genom undantag från artikel 3.7 ska omprövningskommittén sammanträda tidigast 14 dagar och senast en månad efter att den förelagts utkastet till genomförandeakt. Omprövningskommittén ska avge sitt yttrande i enlighet med artikel 6. De tidsfrister som fastställs i denna punkt ska inte påverka behovet av att se till att de tidsfrister som fastställs i de berörda grundläggande akterna respekteras.

Artikel 6

Hänskjutande till omprövningskommittén

1.   Omprövningskommittén ska yttra sig med den majoritet som anges i artikel 5.1.

2.   Fram till dess att ett yttrande har avgetts får varje ledamot i omprövningskommittén föreslå ändringar av utkastet till genomförandeakt och ordföranden får besluta huruvida den ska ändras.

Ordföranden ska sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd i omprövningskommittén.

Ordföranden ska informera omprövningskommittén om det sätt på vilket diskussionerna och förslagen till ändringar har beaktats, särskilt vad gäller förslag till ändringar som har ett brett stöd inom omprövningskommittén.

3.   Om omprövningskommittén avger ett positivt yttrande ska kommissionen anta utkastet till genomförandeakt.

Om inget yttrande avges får kommissionen anta utkastet till genomförandeakt.

Om omprövningskommittén avger ett negativt yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt.

4.   Genom undantag från punkt 3 ska kommissionen, när det gäller antagande av slutgiltiga multilaterala skyddsåtgärder, inte anta utkastet till åtgärder om inget positivt yttrande har antagits med den majoritet som anges i artikel 5.1.

5.   Genom undantag från punkt 1 ska omprövningskommittén, fram till den 1 september 2012, avge sitt yttrande om utkast till slutgiltiga antidumpnings- eller utjämningsåtgärder med enkel majoritet av sina ledamöter.

Artikel 7

Antagande av genomförandeakter i vissa undantagsfall

Genom undantag från artikel 5.3 och 5.4 andra stycket får kommissionen anta ett utkast till genomförandeakt om det måste antas utan dröjsmål för att undvika en allvarlig störning av marknaderna på jordbruksområdet eller en risk för unionens ekonomiska intressen i den mening som avses i artikel 325 i EUF-fördraget.

Kommissionen ska då omedelbart förelägga omprövningskommittén den antagna genomförandeakten. Om omprövningskommittén avger ett negativt yttrande om den antagna genomförandeakten ska kommissionen omedelbart upphäva akten. Om omprövningskommittén avger ett positivt yttrande eller inte avger något yttrande ska genomförandeakten fortsätta att gälla.

Artikel 8

Genomförandakter med omedelbar verkan

1.   Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får det i en grundläggande akt föreskrivas att denna artikel ska tillämpas vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet.

2.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt som ska tillämpas omedelbart, utan att först föreläggas en kommitté, och fortsätta att gälla under en period på högst sex månader, såvida inte något annat föreskrivs i den grundläggande akten.

3.   Ordföranden ska senast 14 dagar efter antagandet förelägga den berörda kommittén de akter som avses i punkt 2 för yttrande.

4.   Om granskningsförfarandet tillämpas, och kommittén avger ett negativt yttrande, ska kommissionen omedelbart upphäva den genomförandeakt som antagits enligt punkt 2.

5.   När kommissionen antar provisoriska antidumpnings- eller utjämningsåtgärder ska det i denna artikel föreskrivna förfarandet tillämpas. Kommissionen ska efter samråd med eller, i ytterst brådskande fall, efter att ha informerat medlemsstaterna, anta sådana provisoriska åtgärder. I det sistnämnda fallet ska samråd äga rum senast tio dagar efter det att kommissionen har meddelat medlemsstaterna vilka åtgärder som har antagits.

Artikel 9

Arbetsordning

1.   Varje kommitté ska själv, med en enkel majoritet av sina ledamöter, anta sin arbetsordning på förslag från sin ordförande och på grundval av en standardiserad arbetsordning som kommissionen ska utarbeta efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen ska offentliggöra denna standardiserade arbetsordning i Europeiska unionens officiella tidning.

Befintliga kommittéer ska i den utsträckning som krävs anpassa sina arbetsordningar till den standardiserade arbetsordningen.

2.   De principer och villkor för allmänhetens tillgång till handlingar och de regler för uppgiftsskydd som gäller för kommissionen ska också gälla för kommittéerna.

Artikel 10

Information om kommittéernas arbete

1.   Kommissionen ska föra ett register över kommittéernas arbete som ska innehålla

a)

en förteckning över kommittéerna,

b)

dagordningarna för kommittémötena,

c)

sammanfattningar, tillsammans med förteckningar över de myndigheter eller organ som medlemsstaternas företrädare är knutna till,

d)

de utkast till genomförandeakter som kommittéerna ombetts yttra sig om,

e)

omröstningsresultaten,

f)

de slutgiltiga utkasten till genomförandeakter efter kommittéernas yttrande,

g)

information om kommissionens antagande av de slutgiltiga utkasten till genomförandeakter samt

h)

statistiska uppgifter om kommittéernas arbete.

2.   Kommissionen ska även offentliggöra en årsrapport om kommittéernas arbete.

3.   Europaparlamentet och rådet ska ha tillgång till den information som avses i punkt 1 i enlighet med tillämpliga regler.

4.   Samtidigt som de dokument som avses i punkt 1 b, d och f skickas till kommitténs ledamöter ska kommissionen ge Europaparlamentet och rådet tillgång till dokumenten och även informera dem om att dessa dokument finns tillgängliga.

5.   Referenserna för alla dokument som avses i punkt 1 a–g liksom den information som avses i punkt 1 h ska offentliggöras i registret.

Artikel 11

Europaparlamentets och rådets rätt till kontroll

I de fall där en grundläggande akt har antagits inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet får Europaparlamentet och rådet när som helst meddela kommissionen att de anser att ett utkast till genomförandeakt överskrider de genomförandebefogenheter som anges i den grundläggande akten. Kommissionen ska då, med hänsyn till de ståndpunkter som framförts, se över utkastet till genomförandeakt och informera Europaparlamentet och rådet om huruvida den avser att gå vidare med, ändra eller dra tillbaka utkastet till genomförandeakt.

Artikel 12

Upphävande av beslut 1999/468/EG

Beslut 1999/468/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 5a i beslut 1999/468/EG ska fortsätta att gälla provisoriskt med avseende på befintliga grundläggande akter som hänvisar till den artikeln.

Artikel 13

Övergångsbestämmelser: Anpassning av befintliga grundläggande akter

1.   När det i grundläggande akter som antagits innan den här förordningen trädde i kraft föreskrivs att kommissionen ska utöva sina genomförandebefogenheter i enlighet med beslut 1999/468/EG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)

Om det i den grundläggande akten hänvisas till artikel 3 i beslut 1999/468/EG ska det rådgivande förfarandet i artikel 4 i denna förordning tillämpas.

b)

Om det i den grundläggande akten hänvisas till artikel 4 i beslut 1999/468/EG ska granskningsförfarandet i artikel 5 i denna förordning tillämpas, med undantag av artikel 5.4 andra och tredje stycket.

c)

Om det i den grundläggande akten hänvisas till artikel 5 i beslut 1999/468/EG ska granskningsförfarandet i artikel 5 i denna förordning tillämpas och den grundläggande akten ska anses föreskriva att kommissionen, i avsaknad av ett yttrande, inte får anta utkastet till genomförandeakt, vilket avses i led b i andra stycket i artikel 5.4.

d)

Om det i den grundläggande akten hänvisas till artikel 6 i beslut 1999/468/EG ska artikel 8 i denna förordning tillämpas.

e)

Om det i den grundläggande akten hänvisas till artiklarna 7 och 8 i beslut 1999/468/EG ska artiklarna 10 och 11 i denna förordning tillämpas.

2.   Artiklarna 3 och 9 i denna förordning ska tillämpas på alla befintliga kommittéer med avseende på tillämpningen av punkt 1.

3.   Artikel 7 i denna förordning ska tillämpas endast på gällande förfaranden, om de innehåller en hänvisning till artikel 4 i beslut 1999/468/EG.

4.   Övergångsbestämmelserna i denna artikel ska inte påverka ifrågavarande akters art.

Artikel 14

Övergångsbestämmelser

Denna förordning ska inte påverka pågående förfaranden där en kommitté redan har yttrat sig i enlighet med beslut 1999/468/EG.

Artikel 15

Översyn

Kommissionen ska senast den 1 mars 2016 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning, vid behov åtföljd av lämpliga lagstiftningsförslag.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 16 februari 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

MARTONYI J.

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 december 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 februari 2011.

(2)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(3)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.


UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN

I artikel 5.2 i denna förordning krävs att kommissionen antar ett utkast till genomförandeakt där kommittén avger ett positivt yttrande. Denna bestämmelse utesluter inte att kommissionen enligt nuvarande praxis i ytterst exceptionella fall kan beakta nya omständigheter som kan ha uppstått efter omröstningen och besluta att inte anta genomförandeakten, efter att ha vederbörligen informerat kommittén och lagstiftaren.


UTTALANDEN AV KOMMISSIONEN

Kommissionen kommer att granska alla gällande lagstiftningsakter som inte anpassades till det föreskrivande förfarandet med kontroll innan Lissabonfördraget trädde i kraft, för att bedöma om dessa instrument måste anpassas till den ordning med delegerade akter som införts genom artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen kommer att lägga fram lämpliga förslag så snart som möjligt och inte senare än vid de tidpunkter som anges i den preliminära tidsplan som bifogas detta uttalande.

Medan denna anpassning pågår kommer kommissionen regelbundet att underrätta Europaparlamentet om förslag till genomförandeåtgärder förknippade med dessa instrument som i framtiden bör bli delegerade akter.

I fråga om gällande lagstiftningsakter som för närvarande innehåller hänvisningar till det föreskrivande förfarandet med kontroll, kommer kommissionen att se över de bestämmelser som hänger samman med detta förfarande i varje instrument som den avser att ändra för att så småningom anpassa dem enligt kriterierna i fördraget. Dessutom kommer Europaparlamentet och rådet att ha rätt att ange vilka grundläggande akter som de anser bör anpassas i första hand.

Kommissionen kommer att bedöma resultaten av denna process före utgången av 2012 för att uppskatta hur många av de lagstiftningsakter som innehåller hänvisningar till det föreskrivande förfarandet med kontroll som fortfarande är i kraft. Den kommer sedan att utarbeta lämpliga lagstiftningsinitiativ för att slutföra anpassningen. Kommissionens övergripande mål är att alla bestämmelser som hänvisar till det föreskrivande förfarandet med kontroll ska ha avlägsnats från alla lagstiftningsinstrument i slutet av parlamentets sjunde valperiod.

Kommissionen noterar att den nyligen har inlett en undersökning som syftar till en fullständig och objektiv översyn av alla aspekter av EU:s politik och metoder för att skydda handeln, bl.a. en utvärdering av resultat, metoder, användning och effektivitet när det gäller hur den nuvarande ordningen för handelspolitiska skyddsåtgärder uppnår sina handelspolitiska mål, en utvärdering av EU:s befintliga och potentiella politiska beslut (t.ex. prövning av unionens intresse, regeln om lägsta tull, tulluppbördssystemet) jämfört med de politiska beslut som fattas av vissa handelspartner samt en granskning av de grundläggande antidumpnings- och antisubventionsförordningarna mot bakgrund av EU-institutionernas administrativa praxis, EU-domstolens domar och WTO:s tvistlösningsorgans rekommendationer och avgöranden.

Mot bakgrund av undersökningens resultat och hur förhandlingarna inom utvecklingsagendan från Doha fortskrider avser kommissionen att utreda om och hur man ytterligare ska aktualisera och modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder.

Kommissionen erinrar sig också de initiativ som den nyligen har tagit för att öka insynen i hur de handelspolitiska skyddsåtgärderna fungerar (t.ex. utnämningen av förhörsombud) och sitt arbete med medlemsstaterna för att klargöra viktiga beståndsdelar i metoderna för att skydda handeln. Kommissionen fäster avsevärd betydelse vid detta arbete och kommer i samråd med medlemsstaterna att försöka identifiera andra initiativ som skulle kunna tas i detta hänseende.

Enligt de bestämmelser för kommittéförfaranden som grundar sig på rådets beslut 1999/468/EG ska kommissionen, om en förvaltningskommitté inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) lämnat ett negativt yttrande, överlämna det berörda utkastet till åtgärd till rådet som kan fatta ett annorlunda beslut inom en månad. Kommissionen är dock inte förhindrad att agera utan kan välja att antingen genomföra åtgärden eller skjuta upp dess tillämpning. Kommissionen kan således genomföra åtgärden om den sammantaget anser att ett uppskjutande av dess tillämpning t.ex. skulle orsaka bestående negativa marknadseffekter. Om rådet därefter beslutar något annat blir naturligtvis den åtgärd som kommissionen genomfört överflödig. Enligt de nuvarande reglerna kan således kommissionen skydda hela unionens gemensamma intresse genom att anta en åtgärd åtminstone på tillfällig basis.

Syftet med artikel 7 i denna förordning är att bibehålla detta tillvägagångssätt inom de nya kommittéförfarandena, men att begränsa det till undantagsfall på grundval av tydliga och restriktiva kriterier. Därigenom skulle kommissionen kunna anta ett utkast till åtgärd trots att granskningskommittén lämnar ett negativt yttrande om ”det skulle innebära allvarliga störningar på världsmarknaden (…) eller för unionens finansiella intressen, om utkasten till åtgärder inte omedelbart antas.” Bestämmelsen avser situationer där det inte går att vänta till dess att kommittén har en ny omröstning om samma eller ett annat utkast till åtgärd eftersom allvarliga störningar under tiden skulle uppstå på marknaden t.ex. på grund av aktörernas spekulation. För att garantera unionens handlingsförmåga skulle den ge medlemsstaterna och kommissionen möjlighet att föra ytterligare en väl underbyggd diskussion om utkastet till åtgärd utan att man hamnar i en situation där inget beslut fattas, vilket kan leda till spekulationer med negativa konsekvenser för marknaderna och budgeten.

Sådana situationer kan nämligen uppstå i samband med den dagliga förvaltningen av GJP (t.ex. fastställande av exportbidrag, förvaltning av licenser, särskild skyddsklausul) där beslut ofta måste fattas snabbt och kan få betydande ekonomiska konsekvenser för marknaderna och därigenom för jordbrukare och marknadsaktörer, men också för unionens budget.

När Europaparlamentet eller rådet anger för kommissionen att de anser att ett utkast till genomförandeakt överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i grundrättsakten kommer kommissionen omedelbart att se över utkastet till genomförandeakt med beaktande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter.

Kommissionen kommer att agera på ett sätt som vederbörligen beaktar hur brådskande frågan är.

Innan kommissionen beslutar om utkastet till genomförandeakt ska antas, ändras eller dras tillbaka kommer kommissionen att underrätta Europaparlamentet eller rådet om den åtgärd den avser att vidta och orsaken till sitt agerande.


Top