Kroatisk specialutgåva: Område 15 Volym 026 s. 209 - 209
EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Need more search options? Use the
Advanced search
You are here
Document 32011D0202
2011/202/EU: Council Decision of 28 February 2011 on the conclusion of a Voluntary Partnership Agreement between the European Union and the Republic of the Congo on forest law enforcement, governance and trade in timber and derived products to the European Union (FLEGT)
2011/202/EU: Rådets beslut av den 28 februari 2011 om ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (Flegt)
2011/202/EU: Rådets beslut av den 28 februari 2011 om ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (Flegt)
EUT L 92, 6.4.2011, p. 126–126
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(HR)
In force
ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/202/oj
Language
HTML
PDF
Official Journal
|
6.4.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 92/126 |
RÅDETS BESLUT
av den 28 februari 2011
om ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (Flegt)
(2011/202/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207.3 första stycket och 207.4 första stycket jämförda med artikel 218.6 a, 218.6 v och 218.7,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionen offentliggjorde i maj 2003 en EU-handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) vilken omfattade förslag till åtgärder för att med hjälp av frivilliga partnerskapsavtal med timmerproducerande länder angripa problemet med olaglig skogsavverkning. Rådets slutsatser om denna handlingsplan antogs i oktober 2003 (1) och Europaparlamentets antog en resolution i juli 2005 (2). |
|
(2) |
I enlighet med rådets beslut 2010/615/EU (3) undertecknades den 17 maj 2010 det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (nedan kallat avtalet), med förbehåll för att det senare ingås. |
|
(3) |
Avtalet bör ingås. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (Flegt) godkänns härmed på unionens vägnar.
Texten till avtalet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska rätt att på unionens vägnar överlämna det meddelande som föreskrivs i artikel 28 i avtalet, med bindande verkan för unionen.
Artikel 3
Unionen ska företrädas av representanter för kommissionen i den gemensamma kommitté för genomförandet av avtalet som upprättats i enlighet med artikel 19 i avtalet.
Medlemsstaterna kan som medlemmar i unionens delegation delta i möten inom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
Artikel 4
Vid ändringar av bilagorna till avtalet på grundval av artikel 26 i avtalet bemyndigas kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 2173/2005 (4) att godkänna sådana ändringar på unionens vägnar.
Artikel 5
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 28 februari 2011.
På rådets vägnar
FELLEGI T.
Ordförande
(1) EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.
(2) EUT C 157 E, 6.7.2006, s, 482.
(3) EUT L 271, 15.10.2010, s. 1.
(4) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.
|
6.4.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 92/127 |
FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL
mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med trävaruprodukter riktad till unionen (Flegt)
EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,
och
REPUBLIKEN KONGO, nedan kallad Kongo,
nedan tillsammans kallade parterna,
SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen och Kongo, särskilt inom ramen för partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1) och reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005 (nedan kallat Cotonouavtalet),
SOM BEAKTAR att kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) (2) är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,
SOM HÄNVISAR till ministerförklaringen av den 16 oktober 2003 från Yaoundé om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning i Afrika,
SOM ÄR MEDVETNA OM hur viktiga de principer om hållbar skogsförvaltning är som anges i konventionen om biologisk mångfald, som undertecknades i Rio de Janeiro i juni 1992, och i Riodeklarationen från 1992, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling, samt i FN:s deklaration av den 13 september 2007 om urbefolkningars rättigheter,
SOM HÄNVISAR till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I, II eller III till konventionen ska beviljas endast om vissa villkor är uppfyllda (bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med exportlandets lagar till skydd för växt- och djurliv),
SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de internationellt överenskomna utvecklingsmålen, såsom FN:s millennieutvecklingsmål,
SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt rättigheterna och skyldigheterna i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt 1994) och i andra multilaterala avtal som är bifogade avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) – och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett transparent och icke-diskriminerande sätt,
SOM HÄNVISAR till rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (3),
SOM BEAKTAR att Kongos laglighetsförsäkringssystem gäller för all export av trävaruprodukter, inte bara för exporten till unionen,
SOM BEAKTAR Kongos vilja att verka för en hållbar förvaltning av skogsresurserna i enlighet med de internationella avtalen och fördragen (bl.a. fördraget av den 5 februari 2005 om bevarande och hållbar förvaltning av skogsekosystemen i Centralafrika och om inrättande av skogskommissionen för Centralafrika), författningsbestämmelserna av den 20 januari 2002 och lag nr 16–2000 av den 20 november 2000 om skogskodexen (loi no 16–2000 du 20 novembre 2000 portant code forestier),
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och importeras till unionen från Kongo har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med trävaruprodukter.
Detta avtal tillhandahåller dessutom en grund för dialog och samarbete parterna emellan för att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen i skogssektorn.
Artikel 2
Definitioner
I detta avtal avses med
a) import till unionen: övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4) för trävaruprodukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.6 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (5),
b) export: fysisk utförsel av trävaruprodukter från alla delar av Kongos geografiska territorium, med undantag av trävaruprodukter under transitering genom kongolesiskt territorium under Kongos tullmyndigheters kontroll,
c) trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga I,
d) HS-nummer: sexsiffrigt kodnummer som fastlagts i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som upprättades genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering,
e) Flegtlicens: en licens som hänför sig till en sändning trävaruprodukter som producerats lagligt,
f) licensmyndighet: den myndighet som utsetts för att utfärda och validera Flegtlicenser,
g) behöriga myndigheter: de myndigheter som unionens medlemsstater utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicenser,
h) sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegtlicens, skickas iväg av en avsändare och uppvisas för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen,
i) lagligt producerade trävaruprodukter: trävaruprodukter betraktas som lagliga om de härrör från sådana förvärvs-, produktions- och saluföringsprocesser som är förenliga med de lagar och andra författningar i Kongo som är tillämpliga inom området förvaltning och exploatering av skogar, i enlighet med bilaga II.
Artikel 3
Systemet med Flegtlicenser
1. Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan parterna (Flegt står för Forest Law Enforcement, Governance and Trade, skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav som syftar till att det ska kunna kontrolleras och med hjälp av Flegtlicenser intygas att trävaruprodukter som sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005 ska unionen inte godta sändningar av trävaruprodukter från Kongo för import till unionen annat än om de omfattas av Flegtlicenser.
2. Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruprodukter som tas upp i bilaga I.
Artikel 4
Licensmyndighet
1. Kongo ska utse en licensmyndighet och meddela Europeiska kommissionen licensmyndighetens kontaktuppgifter. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.
2. Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukter produceras lagligt i enlighet med de lagar och andra författningar som anges i bilaga II. Den ska enligt de regler som anges i bilaga III utfärda Flegtlicenser för sändningar av trävaruprodukter som producerats lagligt i Kongo, förvärvats lagligt där eller importerats lagligt dit och är avsedda för export till unionen samt vid behov erforderlig dokumentation för trävaruprodukter under transitering genom kongolesiskt territorium under Kongos tullmyndigheters kontroll.
3. Licensmyndigheten får inte utfärda Flegtlicenser för trävaruprodukter som utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Kongo från ett tredjeland, utom om det påvisas att de importerade trävaruprodukterna har importerats i enlighet med de regler som anges i bilaga III och producerats och exporterats i överensstämmelse med bestämmelserna i det berörda tredjelandet.
4. Licensmyndigheten ska upprätthålla sina förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser och offentliggöra dessa förfaranden. Den ska föra register över alla sändningar med Flegtlicenser och med beaktande av den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd och konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information göra dessa register tillgängliga för oberoende övervakning.
Artikel 5
Behöriga myndigheter i unionen
1. Europeiska kommissionen ska meddela Kongo kontaktuppgifterna för de behöriga myndigheter som utsetts av unionens medlemsstater.
2. Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att sändningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel rörande en Flegtlicens giltighet, får övergången till fri omsättning skjutas upp och sändningen hållas kvar. Förfarandet för övergång till fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga IV.
3. De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årligen offentliggöra en förteckning över dessa.
4. De behöriga myndigheterna ska i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd ge företrädare för det organ som Kongo utsett till oberoende övervakare tillgång till de relevanta handlingarna och uppgifterna.
5. De behöriga myndigheterna i unionen ska inte handla enligt punkt 2 när det gäller sändningar av trävaruprodukter som härrör från arter som är upptagna i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), eftersom dessa arter omfattas av kontrollbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (6). Systemet med Flegtlicenser kommer ändå att ge försäkringar om att dessa trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt.
Artikel 6
Flegtlicenser
1. Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävaruprodukterna har producerats lagligt.
2. Flegtlicenserna ska upprättas på ett formulär på franska.
3. Parterna får i samförstånd upprätta elektroniska system för utfärdande, överföring och mottagande av Flegtlicenser.
4. Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser och de tekniska specifikationerna för licenserna anges i bilaga V.
Artikel 7
Laglighetsmatriser
För detta avtals syften anges i bilaga II i ett par dokument med beteckningen laglighetsmatris de kriterier och indikatorer som ska användas som bevis för att reglerna följs.
Artikel 8
Kontroll av att trävaruprodukter har producerats lagligt
1. Kongo ska inrätta ett system för kontroll av att trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats lagligt och att endast sändningar som befunnits ha producerats lagligt exporteras dit. I syfte att erhålla försäkringar om att trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats lagligt och att det inte utfärdas Flegtlicenser för sändningar av trävaruprodukter som inte producerats lagligt eller är av okänt ursprung ska kontrollsystemet omfatta kontroller av att reglerna följts. Systemet ska även omfatta förfaranden som tryggar att trävaruprodukter av olagligt eller okänt ursprung inte kommer in i försörjningskedjan.
2. Systemet för kontroll av att sändningar av trävaruprodukter har producerats lagligt redovisas i bilaga III.
Artikel 9
Tillämpning av laglighetsförsäkringssystemet på alla trävaruprodukter som produceras i Kongo
Kongo ska tillämpa laglighetsförsäkringssystemet på alla trävaruprodukter som produceras i Kongo, oavsett bestämmelsemarknaden för produkterna.
Artikel 10
Samråd rörande Flegtlicensers giltighet
1. Om det råder tvivel rörande en Flegtlicens giltighet, får den berörda behöriga myndigheten begära kompletterande upplysningar från licensmyndigheten. Om licensmyndigheten inte svarar på en sådan begäran inom 21 kalenderdagar, ska den behöriga myndigheten handla i enlighet med den gällande nationella lagstiftningen och inte godta licensen. Om det av de kompletterande upplysningarna framgår att uppgifterna i licensen inte stämmer överens med sändningen, ska den behöriga myndigheten handla i enlighet med den gällande nationella lagstiftningen och inte godta licensen.
2. Om det vid samråd rörande Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem, får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
Artikel 11
Oberoende övervakare
1. Parterna är överens om att det är nödvändigt att anlita en oberoende övervakare under avtalade perioder – i enlighet med vad som anges i bilaga VI – för att försäkra sig om att systemet med Flegtlicenser fungerar på ett effektivt sätt och ger de förväntade resultaten.
2. Den oberoende övervakaren ska meddela parterna sina iakttagelser med hjälp av rapporter, i enlighet med vad som anges i bilaga VI.
3. Parterna ska underlätta den oberoende övervakarens verksamhet bl.a. genom att se till att övervakaren på båda parternas territorier får tillgång till den information som den behöver för att utföra sina uppgifter. Parterna får dock i enlighet med sin lagstiftning om uppgiftsskydd hålla tillbaka sådan information som de inte har rätt att lämna ut.
Artikel 12
Oegentligheter
Parterna ska underrätta varandra om de har misstankar om eller bevis för kringgående av eller oegentligheter i systemet med Flegtlicenser, bl.a. i följande fall:
|
a) |
Omledning av handelsflöden från Kongo till unionen via ett tredjeland där det finns skäl att anta att detta görs i avsikt att kringgå kravet på licens. |
|
b) |
Utfärdande av Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller från tredjeland importerade trävaruprodukter av okänt ursprung. |
|
c) |
Bedrägeri i erhållandet eller användningen av Flegtlicenser. |
Artikel 13
Dag då systemet med Flegtlicenser blir operativt
1. Parterna ska underrätta varandra via den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet när de anser sig ha vidtagit de erforderliga förberedelserna för att systemet med Flegtlicenser ska bli till fullo operativt.
2. Parterna ska via den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet beställa en oberoende utvärdering av systemet med Flegtlicenser på grundval av de bedömningskriterier som anges i bilaga VII. Syftet med utvärderingen är att fastställa huruvida det laglighetsförsäkringssystem som redovisas i bilaga III och ligger till grund för systemet med Flegtlicenser kan fylla sin funktion på ett tillfredsställande sätt och huruvida det har införts förfaranden i unionen enligt artikel 5 och bilaga IV för mottagande, godtagande och kontroll av Flegtlicenser.
3. Parterna ska på grundval av en rekommendation från den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet komma överens om en tidpunkt från och med vilken systemet med Flegtlicenser ska vara till fullo operativt.
Artikel 14
Tidsplan för genomförandet av avtalet
1. Parterna är överens om den tidsplan för genomförandet av avtalet som anges i bilaga VIII.
2. Parterna ska inom ramen för den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet utvärdera framstegen i genomförandet av avtalet på grundval av tidsplanen i bilaga VIII.
Artikel 15
Kompletterande åtgärder
1. Parterna är överens om följande kompletterande åtgärder enligt bilaga IX till detta avtal:
|
a) |
Uppbyggnad av kapaciteten i Allmänna inspektionen för skogshushållningen (Inspection Générale de l’Economie Forestière, IGEF). |
|
b) |
Uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället. |
|
c) |
Komplettering av lagar och andra författningar. |
|
d) |
Genomförande av en kommunikationsplan. |
|
e) |
Inrättande av ett tekniskt sekretariat för den kongolesiska parten, med ansvar för övervakningen av avtalet. |
2. Parterna har fastställt de områden som anges i bilaga IX som områden där det finns behov av ytterligare tekniska och finansiella resurser för att genomföra detta avtal.
3. Tillhandahållandet av sådana ytterligare resurser ska vara underkastat de vanliga förfarandena för programplanering av biståndet till Kongo i unionen och dess medlemsstater samt Kongos budgetförfaranden.
4. Parterna ska överväga behovet av ett gemensamt arrangemang med hjälp av vilket finansieringen och de tekniska bidragen från Europeiska kommissionen och unionens medlemsstater samordnas för att understödja de kompletterande åtgärderna.
5. Kongo ska se till att åtgärderna för uppbyggnad av kapaciteten att genomföra detta avtal införlivas i de nationella planeringsinstrumenten, såsom strategierna för fattigdomsminskning.
6. Parterna ska se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för detta avtal samordnas med de relevanta befintliga och framtida utvecklingsprogrammen och utvecklingsinitiativen.
7. Tillhandahållandet av ytterligare resurser enligt ovan ska vara underkastat de förfaranden för bistånd från unionen som föreskrivs i Cotonouavtalet och de förfaranden som styr unionens medlemsstaters bilaterala bistånd till Kongo.
Artikel 16
Involvering av berörda aktörer i genomförandet av avtalet
1. Kongo ska i enlighet med de internationella och subregionala åtaganden som landet ingått – särskilt de som följer av konventionen av den 5 juni 1992 om biologisk mångfald och fördraget av den 5 februari 2005 om bevarande och hållbar förvaltning av skogsekosystemen i Centralafrika och om inrättande av skogskommissionen för Centralafrika – involvera berörda aktörer i genomförandet av detta avtal.
2. Unionen ska med beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av avtalet.
Artikel 17
Sociala skyddsåtgärder
1. Parterna är i syfte att minimera eventuella ogynnsamma verkningar av detta avtal överens om att utveckla en bättre förståelse av försörjningsmöjligheterna för potentiellt berörda urbefolkningar och andra lokala samhällen, inbegripet för personer som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning.
2. Parterna ska övervaka avtalets verkningar för dessa grupper och vidta skäliga åtgärder för att mildra eventuella ogynnsamma verkningar. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att komma till rätta med ogynnsamma verkningar.
Artikel 18
Marknadsincitament
Unionen ska med beaktande av sina internationella skyldigheter bemöda sig om att främja tillträde till sin marknad för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Dessa bemödanden ska omfatta
|
a) |
främjande av policyar för offentlig och privat upphandling som beaktar ansträngningarna för att se till att utbudet av trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt, och |
|
b) |
främjande av Flegtlicensprodukter på unionsmarknaden. |
Artikel 19
Gemensam kommitté för genomförandet av avtalet
1. Parterna ska i syfte att underlätta övervakning och utvärdering av detta avtal inrätta en gemensam kommitté, den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet. Kommittén ska främja dialogen och informationsutbytet parterna emellan.
2. Varje part ska utse sina företrädare i kommittén. Kommittén ska fatta sina beslut i samförstånd.
3. Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet
|
a) |
ska sammanträda minst två gånger om året, vid en tidpunkt och på en plats som fastställts i samförstånd mellan parterna, |
|
b) |
ska utarbeta en dagordning för sitt arbete samt referensramarna för gemensamma åtgärder, |
|
c) |
ska fastställa sin egen arbetsordning, |
|
d) |
ska organisera ordförandeskapet för sammanträdena så att parterna innehar detta gemensamt, |
|
e) |
ska se till att dess arbete bedrivs på ett så transparent vis som möjligt och att information om dess arbete och beslut är tillgänglig för allmänheten, |
|
f) |
får inrätta arbetsgrupper eller andra underordnade organ inom verksamhetsområden där det krävs särskild sakkunskap, och |
|
g) |
ska offentliggöra en årlig rapport. Närmare uppgifter om innehållet i denna rapport anges i bilaga X. |
4. Den gemensamma kommitténs uppgifter anges närmare i bilaga XI.
5. I syfte att underlätta genomförandet av detta avtal ska det under tiden mellan paraferingen av avtalet och dess ikraftträdande inrättas en gemensam samråds- och övervakningsmekanism.
Artikel 20
Meddelanden som rör genomförandet av avtalet
1. De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansvaret för officiella meddelanden som rör genomförandet av detta avtal.
|
För Kongos räkning: |
För Europeiska unionens räkning: |
|
Ministern för frågor som rör hållbar utveckling, skogshushållning och miljön |
Chefen för Europeiska unionens delegation i Kongo |
2. Parterna ska meddela varandra de uppgifter som behövs för genomförandet av avtalet.
Artikel 21
Rapportering och offentliggörande
1. Offentliggörande av information är en av de centrala komponenterna i detta avtal för att främja en sund förvaltning. Information underlättar genomförande och övervakning av systemet, genom att göra det mer transparent. Information möjliggör också bättre redovisning och större ansvarsskyldighet för de olika aktörer som är involverade. Den information som kommer att offentliggöras redovisas i bilaga X.
2. Vardera parten ska överväga vilka mekanismer (medier, dokument, Internet, workshoppar, årsrapporter, etc.) som lämpar sig bäst för att offentliggöra informationen. Parterna ska särskilt bemöda sig om att göra tillförlitlig och relevant information tillgänglig för de olika berörda aktörer som är knutna till skogssektorn, även realtidsinformation. Mekanismerna för offentliggörande av information redovisas i bilaga X.
Artikel 22
Konfidentiella uppgifter
1. Vardera parten förbinder sig att i den utsträckning som krävs i dess bestämmelser bevara konfidentialiteten hos konfidentiella uppgifter som utväxlas inom ramen för detta avtal. Ingendera parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att offentliggöra inom ramen för detta avtal utväxlade uppgifter som utgör affärshemligheter eller konfidentiell kommersiell information.
2. Med förbehåll för punkt 1 ska följande inte anses vara konfidentiella uppgifter:
|
a) |
Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Kongo och mottagits av unionen samt kvantiteten trävaruprodukter som exporterats från Kongo och mottagits av unionen. |
|
b) |
Licensinnehavarnas och importörernas namn och adress. |
Artikel 23
Territoriell tillämpning
Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, på Kongos territorium.
Artikel 24
Biläggande av tvister
1. Parterna ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.
2. Om en tvist inte har kunnat biläggas genom samråd inom tre månader från och med den dag då samrådet först begärdes, får vardera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, som ska bemöda sig om att lösa tvisten. Kommittén ska tillhandahållas all information som är relevant för en ingående prövning av saken med sikte på att finna en godtagbar lösning. Den ska i detta syfte pröva alla möjligheter att få avtalet att fortsätta att fungera väl.
3. Om den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet inte lyckas bilägga tvisten, får parterna
|
a) |
gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part. |
|
b) |
tillgripa skiljeförfarande. Om det inte är möjligt att bilägga tvisten enligt punkt 3 a, får endera parten meddela den andra parten att den utsett en skiljeman: den andra parten måste i så fall utse en andra skiljeman inom 30 kalenderdagar efter det att den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman. Skiljemännens beslut ska utgöras av ett majoritetsbeslut som fattas inom sex månader efter det att den tredje skiljemannen utsågs. Utslaget ska vara bindande för parterna och får inte överklagas. |
4. Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.
Artikel 25
Tillfälligt avbrytande av tillämpningen av avtalet
1. Vardera parten får tillfälligt avbryta tillämpningen av detta avtal. Beslutet om tillfälligt avbrytande och skälen för beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.
2. Villkoren i avtalet ska upphöra att gälla 30 kalenderdagar efter en sådan anmälan.
3. Tillämpningen av avtalet ska återupptas 30 kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt avbröt tillämpningen har underrättat den andra parten om att skälen för avbrytandet inte längre gäller.
Artikel 26
Ändringar
1. En part som vill få till stånd en ändring av detta avtal ska lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före nästa sammanträde i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet. Kommittén ska diskutera förslaget och ifall enighet uppnås avge en rekommendation. Vardera parten ska överväga rekommendationen och ifall den samtycker till denna godkänna den i enlighet med sina egna förfaranden.
2. Av parterna enligt ovan godkända ändringar träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
3. Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.
4. Alla ändringar ska anmälas till de båda depositarierna för avtalet.
Artikel 27
Bilagor
Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av detta.
Artikel 28
Ikraftträdande
1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra skriftligen anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
2. Anmälningarna ska sändas till Europeiska unionens råds generalsekretariat och till Kongos utrikesministerium, som ska vara depositarier för avtalet.
Artikel 29
Varaktighet och förlängning
Detta avtal ska förbli i kraft under en period av sju år och ska därefter förlängas för på varandra följande perioder av fem år, om inte någon av parterna i en skriftlig anmälan till den andra parten minst ett år innan avtalet löper ut förklarar att den inte önskar förlängning.
Artikel 30
Uppsägning
Utan hinder av vad som sägs i artikel 29 får vardera parten säga upp detta avtal genom anmälan till den andra parten. Avtalet upphör att gälla 12 månader efter dagen för en sådan anmälan.
Artikel 31
Giltiga texter
Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den franska texten ha företräde.
Съставено в Брюксел на седемнайсети май две хиляди и десета година.
Hecho en Bruselas, el diecisiete de mayo de dos mil diez.
V Bruselu dne sedmnáctého května dva tisíce deset.
Udfærdiget i Bruxelles den syttende maj to tusind og ti.
Geschehen zu Brüssel am siebzehnten Mai zweitausendzehn.
Kahe tuhande kümnenda aasta maikuu seitsmeteistkümnendal päeval Brüsselis.
Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δέκα εφτά Μαΐου δύο χιλιάδες δέκα.
Done at Brussels on the seventeenth day of May in the year two thousand and ten.
Fait à Bruxelles, le dix-sept mai deux mille dix.
Fatto a Bruxelles, addì diciassette maggio duemiladieci.
Briselē, divi tūkstoši desmitā gada septiņpadsmitajā maijā
Priimta du tūkstančiai dešimtų metų gegužės septynioliktą dieną Briuselyje.
Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizedik év május havának tizenhetedik napján.
Magħmul fi Brussell, fis-sbatax-il jum ta’ Mejju tas-sena elfejn u għaxra.
Gedaan te Brussel, de zeventiende mei tweeduizend tien.
Sporządzono w Brukseli dnia siedemnastego maja roku dwa tysiące dziesiątego.
Feito em Bruxelas, em dezassete de Maio de dois mil e dez.
Întocmit la Bruxelles, la șaptesprezece mai două mii zece.
V Bruseli dňa sedemnásteho mája dvetisícdesať.
V Bruslju, dne sedemnajstega maja leta dva tisoč deset.
Tehty Brysselissä seitsemäntenätoista päivänä toukokuuta vuonna kaksituhattakymmenen.
Som skedde i Bryssel den sjuttonde maj tjugohundratio.
За Европейския съюз
Por la Unión Europea
Za Evropskou unii
For Den Europæiske Union
Für die Europäische Union
Euroopa Liidu nimel
Για την Ευρωπαϊκή Ένωση
For the European Union
Pour l’Union européenne
Per l’Unione europea
Eiropas Savienības vārdā –
Europos Sąjungos vardu
Az Európai Unió részéről
Għall-Unjoni Ewropea
Voor de Europese Unie
W imieniu Unii Europejskiej
Pela União Europeia
Pentru Uniunea Europeană
Za Európsku úniu
Za Evropsko unijo
Euroopan unionin puolesta
För Europeiska unionen
За Република Конго
Por la República de Congo
Za Konžskou republiku
For Republikken Congo
Für die Republik Kongo
Kongo Vabariigi nimel
Για τη Δημοκρατία του Κονγκό
For the Republic of Congo
Pour la Répubique du Congo
Per la Repubblica del Congo
Kongo Republikas vārdā
Kongo Respublikos vardu
A Kongói Köztársaság részéről
Għar-Repubblika tal-Kongo
Voor de Republiek Congo
W imieniu Republiki Konga
Pela República do Congo
Pentru Republica Congo
Za Konžskú republiku
Za Republiko Kongo
Kongon tasavallan puolesta
För republiken Kongo
(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) KOM(2003) 251 slutlig, 21.5.2003.
(3) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.
(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 38.
(5) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER
Följande produkter omfattas av systemet med Flegtlicenser:
|
HS-nr |
Varuslag |
|
4403 |
Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor |
|
4406 |
Järnvägs- och spårvägssliprar av trä |
|
4407 |
Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm |
|
4408 |
Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek av högst 6 mm |
|
4412 |
Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat |
|
44 09 |
Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat |
|
44 01 10 |
Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d. |
|
44 01 30 |
Sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former |
|
44 02 90 |
Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även agglomererat (annat än av bambu) |
|
44 10 11 |
Spånskivor |
|
44 14 00 |
Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. |
|
44 15 10 |
Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar; kabeltrummor |
|
44 15 20 |
Lastpallar, pallboxar och liknande anordningar; pallflänsar |
|
44 17 00 |
Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä |
|
44 18 10 |
Fönster (även franska) och fönsterkarmar |
|
44 18 20 |
Dörrar, dörrkarmar och dörrtrösklar |
|
44 18 90 |
Andra slag (än de övriga byggnadssnickerierna och timmermansarbetena enligt nr 4418) |
|
94 03 30 |
Kontorsmöbler av trä |
|
94 03 40 |
Köksmöbler av trä |
|
94 03 50 |
Sovrumsmöbler av trä |
|
94 03 60 |
Andra möbler av trä |
BILAGA II
LAGLIGHETSMATRIS FÖR TRÄVARUPRODUKTER FRÅN NATURSKOG OCH SKOGSPLANTERINGAR I KONGO
Inledning
Bilaga II till det frivilliga partnerskapsavtalet består av följande delar:
|
— |
Matris för utvärdering av lagligheten hos timmer från naturskog. |
|
— |
Matris för utvärdering av lagligheten hos timmer från skogsplanteringar. |
De två matriserna för utvärdering av laglighet omfattar alla trävaruprodukter som tillverkas och saluförs i Kongo (1).
Laglighet definieras som följer:
|
|
Timmer betraktas som lagligt om det härrör från sådana förvärvs-, produktions- och försäljningsprocesser som är förenliga med de lagar och andra författningar i Kongo som är tillämpliga inom området förvaltning och exploatering av skogar. |
|
|
Laglighetsmatriserna är grunddokumenten för laglighetskontrollen. |
|
|
De har utarbetats i en demokratisk process med deltagande av de parter som är verksamma i den hållbara skogsförvaltningen, dvs. den offentliga och privata sektorn och det civila samhället i Kongo. Ett test av dessa matriser utfördes i februari 2009 för att kontrollera indikatorernas och verifikatorernas lämplighet. Testet ledde till att matriserna förbättrades. |
|
|
Om lagarna och föreskrifterna ändras ska också laglighetsmatriserna ändras. Förslag till ändringar av denna bilaga ska, tillsammans med tillhörande motiveringar, valideras av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, i enlighet med bilaga XI till detta avtal. |
|
|
Det bör understrykas att förvaltningsplanen för varje avverkningskoncession kommer att antas genom ett separat dekret. Därför kan hänvisningar till dessa föreskrifter inte anges i laglighetsmatriserna. |
|
|
Utöver avverkning och bearbetning av samt handel med timmer omfattar laglighetsmatriserna, i enlighet med laglighetsdefinitionen, även följande:
|
|
|
Laglighetsmatriserna omfattar alla avverkningslicenser, som definieras i artiklarna 65–70 i lag 16–2000:
|
1. Laglighetsmatris för timmer från naturskog i Kongo
Laglighetsmatrisen för timmer från naturskog omfattar 5 principer, 23 kriterier, 65 indikatorer och 162 verifikatorer.
Matrisen för timmer från naturskog omfattar timmer från alla typer av avverkningar:
|
— |
Avverkning av de årliga avverkningsunderlagen (tillstånd för årlig avverkning, tillstånd för slutavverkning, tillstånd för bortforsling). |
|
— |
Timmeravverkning baserad på specialtillstånd. |
|
— |
Anläggning av större transportvägar eller mindre vägar inom avverkningskoncessionerna, inrättande av baser och industrianläggningar, på grundval av anläggningstillståndet. |
|
— |
Genomförande av utvecklingsprojekt för anläggning av social och ekonomisk infrastruktur (vägar, kraftverksdammar etc.). Det handlar om timmeravverkning baserad på kalhuggningstillstånd. |
|
|
Hänvisning till lagar och andra författningar |
Artiklar |
Typ av tillstånd |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
1, 3 och 9 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
18 och 40 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
172 |
CAT, CTI |
||||
|
18 och 40 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
181 |
CAT, CTI |
||||
|
1, andra strecksatsen |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|
48 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
48 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
8 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
28, 42 och 43 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
26 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
|||||||
|
|
10 |
CAT, CTI |
||||
|
26 |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
73 |
CAT, CTI |
||||
|
148 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
164 |
CAT, CTI |
||||
|
|
165 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
65 och 66 |
CAT, CTI |
||||
|
|
77 |
PS |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
71 |
CAT, CTI |
||||
|
|
72, 74, 101 och 172 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
74, 75, 101 och 172 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
277 och 314 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
112–119 |
CAT, CTI |
||||
|
|
48 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
— |
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|
37 och 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
72 |
CAT, CTI |
||||
|
168 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
37 och 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
10 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
1 och 9 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
173 ny och 210–3 |
CAT, CTI |
||||
|
|
210–5 |
CAT, CTI |
||||
|
|
210–7 och 179 ny |
CAT, CTI |
||||
|
27 |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|
179 ny |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
7 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
26 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
182 |
CAT, CTI |
||||
|
|
13–16 |
CAT, CTI |
||||
|
75 |
CAT, CTI |
|||||
|
6 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
172 |
CAT, CTI |
||||
|
|
175 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
90 |
CAT, CTI |
||||
|
|
90 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
9 |
CAT, CTI |
||||
|
|
145–1 ny |
CAT, CTI |
||||
|
22 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
141–2 ny |
CAT, CTI |
||||
|
|
141–2 ny |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
5 |
CAT, CTI |
||||
|
|
10 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
9 och 10 |
CAT, CTI |
||||
|
|
16 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
2 |
CAT, CTI |
||||
|
1 och 4 |
CAT, CTI |
|||||
|
4 och 5 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
2 |
CAT, CTI |
||||
|
1 och 4 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
2 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
39 |
CAT, CTI |
||||
|
16, 17 och 18 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
37 och 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
142 och 143 |
CAT, CTI |
||||
|
12 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
2 |
CAT, CTI |
||||
|
|
9 |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
37 och 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
74 |
CAT, CTI |
||||
|
|
37 och 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
5 |
CAT |
||||
|
|
5 |
CAT |
||||
|
|
55 och 56 |
CAT |
||||
|
54 |
CAT |
|||||
|
|||||||
|
|
5 |
CAT |
||||
|
|
5 |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
5 |
CAT |
||||
|
|
8 |
CAT |
||||
|
68 |
CAT |
|||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
24 |
CAT, CTI |
||||
|
|
80, 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
81, 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|
80 och 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|
82 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
55, 56 |
CAT |
||||
|
|
24 |
CAT |
||||
|
68 |
CAT, CTI |
|||||
|
8 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
99 |
CAT, CTI |
||||
|
|
37, 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
55, 56 |
CAT |
||||
|
24 |
CAT |
|||||
|
|
8 |
CAT, CTI |
||||
|
68 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
72, 74 |
CAT, CTI |
||||
|
|
87 |
CAT, CTI |
||||
|
|
37, 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
87 |
CAT, CTI |
||||
|
|
37, 81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
87 |
CAT, CTI |
||||
|
|
121 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
81 |
CAT, CTI |
||||
|
|
82 |
CAT, CTI |
||||
|
|
87 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
90 |
CAT, CTI |
||||
|
|
130, 131 |
CAT, CTI |
||||
|
|
88 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
65, 66, 67 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
119 |
CAT, CTI |
||||
|
|
121 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 och 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
65 |
CAT, CTI |
||||
|
|
118 |
CAT, CTI |
||||
|
|
71 och 72 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 och 82 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
168 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 |
CAT, CTI |
||||
|
|
82 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|
— |
CAT |
||||
|
|||||||
|
|
169 och 170 |
CAT, CTI |
||||
|
|
81 |
CAT, CTI |
||||
|
|
82 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
124–124 b |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
110 och 111 |
CAT, CTI |
||||
|
|
14 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|
6 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
31, 46 47 |
CAT, CTI |
||||
|
191 |
CAT, CTI |
|||||
|
137 |
CAT, CTI |
|||||
|
23 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
179 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
87 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
124–124 b |
CAT, CTI, PS |
||||
|
87 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
|||||||
|
|
132–135 |
CAT, CTI |
||||
|
461 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
462 |
CAT, CTI |
||||
|
134 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
134 |
CAT, CTI |
||||
|
462 och 463 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
33 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
462 |
CAT, CTI |
||||
|
|
461, 462 och 463 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
171 |
CAT, CTI |
||||
|
|
461–463 |
CAT, CTI |
||||
|
147 bis |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|
21, 22, 23 och 26 |
CAT, CTI |
||||
|
111 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
387(5) och 399 |
CAT, CTI |
|||||
|
308 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
21, 22, 23 och 26 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
463 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
134 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
327 och 328 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
134 |
CAT, CTI |
||||
|
426, 463 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
|
CAT, CTI, PS |
|||||
|
|
461, 462 och 463 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
134 |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
10 och 15 |
CAT, CTI |
||||
|
16, 17, 18, 23, 24 och 40 |
CAT, CTI |
|||||
|
|
173 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
118 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|
173 |
CAT, CTI |
||||
|
|
73–3 |
CAT, CTI |
||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
2 och 3 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
10 och 11 |
|
|||||
|
|
503 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|
5 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
23 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
1–9 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
48 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|
9 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
1–24 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
23 |
CAT, CTI, PS |
|||||
|
|||||||
|
|
121 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
1, 2, 3, 4 |
CAT, CTI |
||||
|
|
3 |
CAT, CTI |
||||
|
3 och 4 |
CAT, CTI |
|||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
86 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
75 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|
81 |
CAT, CTI, PS |
||||
|
|||||||
|
|
20 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|
135 |
CAT, CTI |
||||
|
|
3 och 8 |
CAT, CTI |
||||
|
|
18 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|
110 och 111 |
CAT, CTI |
||||
|
|
6, 14 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|
6, 14 och 27 |
CAT, CTI |
||||
|
|
27 |
CAT, CTI |
||||
2. Laglighetsmatris för timmer från skogsplanteringar
Laglighetsmatrisen för timmer från skogsplanteringar omfattar 5 principer, 20 kriterier, 56 indikatorer och 141 verifikatorer.
|
|
Hänvisning till lagar eller andra författningar |
Artikel |
||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
|
1, 3 och 9 |
||||
|
|
18 och 40 |
||||
|
||||||
|
|
172 |
||||
|
|
18 och 40 |
||||
|
181 |
|||||
|
1, andra strecksatsen |
|||||
|
||||||
|
|
48 |
||||
|
|
48 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
8 |
||||
|
28, 42 och 43 |
|||||
|
26 |
|||||
|
||||||
|
|
10 |
||||
|
26 |
|||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
|
60 |
||||
|
|
24 |
||||
|
|
24 |
||||
|
||||||
|
|
102 |
||||
|
|
37 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
15 |
||||
|
|
15 |
||||
|
|
17 |
||||
|
|
19 |
||||
|
|
14 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
61 |
||||
|
|
62 |
||||
|
|
2 |
||||
|
92 |
|||||
|
|
102 |
||||
|
|
64 |
||||
|
||||||
|
|
65, 76 |
||||
|
178 |
|||||
|
||||||
|
||||||
|
|
277 och 314 |
||||
|
|
112–119 |
||||
|
|
48 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
|
— |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
— |
||||
|
|
— |
||||
|
|
37 och 81 |
||||
|
||||||
|
|
72 |
||||
|
168 |
|||||
|
|
37 och 81 |
||||
|
|
— |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
10 |
||||
|
|
1 och 9 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
173 ny och 210–3 |
||||
|
|
210–5 |
||||
|
|
210–7 och 179 ny |
||||
|
27 |
|||||
|
||||||
|
|
179 ny |
||||
|
||||||
|
|
7 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
26 |
||||
|
||||||
|
|
182 |
||||
|
|
13–16 |
||||
|
75 |
|||||
|
6 |
|||||
|
|
172 |
||||
|
|
172 |
||||
|
||||||
|
|
90 |
||||
|
|
90 |
||||
|
||||||
|
|
9 |
||||
|
|
145–1 ny |
||||
|
22 |
|||||
|
|
141–2 ny |
||||
|
|
141–2 ny |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
5 |
||||
|
|
10 |
||||
|
||||||
|
|
9 och 10 |
||||
|
|
16 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
|
2 |
||||
|
1 och 4 |
|||||
|
4 och 5 |
|||||
|
|
|||||
|
|
1 och 4 |
||||
|
|
2 |
||||
|
||||||
|
|
39 |
||||
|
16, 17 och 18 |
|||||
|
|
37 och 82 |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
142 och 143 |
||||
|
12 |
|||||
|
|
2 |
||||
|
|
9 |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
37 och 82 |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
74 |
||||
|
|
37 och 82 |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
5 |
||||
|
|
5 |
||||
|
|
55 och 56 |
||||
|
54 |
|||||
|
||||||
|
|
5 |
||||
|
|
5 |
||||
|
||||||
|
|
5 |
||||
|
|
8 |
||||
|
68 |
|||||
|
||||||
|
||||||
|
|
24 |
||||
|
|
37 och 82 |
||||
|
||||||
|
|
68 |
||||
|
8 |
|||||
|
|
183 |
||||
|
|
37, 81, 82 |
||||
|
||||||
|
|
— |
||||
|
|
— |
||||
|
|
— |
||||
|
||||||
|
|
121 |
||||
|
|
81 och 82 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
114, 115 |
||||
|
|
81 och 82 |
||||
|
||||||
|
|
121 |
||||
|
|
119 |
||||
|
|
81 och 82 |
||||
|
||||||
|
|
118 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
124–124 b |
||||
|
||||||
|
|
110 och 111 |
||||
|
|
6, 14 och 27 |
||||
|
49 |
|||||
|
||||||
|
|
31, 46 och 47 |
||||
|
191 |
|||||
|
137 |
|||||
|
23 |
|||||
|
|
179 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
|
87 |
||||
|
||||||
|
|
132–135 |
||||
|
461 |
|||||
|
|
134 |
||||
|
462 och 463 |
|||||
|
|
134 |
||||
|
46 och 463 |
|||||
|
||||||
|
|
462 |
||||
|
|
462 |
||||
|
|
461, 462 och 463 |
||||
|
||||||
|
|
171 |
||||
|
|
461–463 |
||||
|
147 bis |
|||||
|
||||||
|
|
21, 22, 23 och 26 |
||||
|
111 |
|||||
|
461 |
|||||
|
308 |
|||||
|
|
21, 22, 23 och 26 |
||||
|
463 |
|||||
|
134 |
|||||
|
327 och 328 |
|||||
|
|
134 |
||||
|
426 och 463 |
|||||
|
||||||
|
||||||
|
|
10 och 15 |
||||
|
16, 17, 18, 23, 24 och 40 |
|||||
|
|
173 |
||||
|
||||||
|
|
10 och 15 |
||||
|
|
73–3 |
||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
|
1, 2, 3 och 4 |
||||
|
|
1–5 |
||||
|
77 och 78 |
|||||
|
|
503 |
||||
|
||||||
|
|
5 |
||||
|
|
23 |
||||
|
|
1–9 |
||||
|
|
48 |
||||
|
||||||
|
|
9 |
||||
|
|
1–24 |
||||
|
23 |
|||||
|
||||||
|
|
121 |
||||
|
|
1, 2, 3 och 4 |
||||
|
|
3 |
||||
|
3 och 4 |
|||||
|
||||||
|
||||||
|
|
86 |
||||
|
|
75 |
||||
|
|
81 |
||||
|
||||||
|
|
20 och 27 |
||||
|
|
135 |
||||
|
|
18 och 27 |
||||
|
|
110 och 111 |
||||
|
|
14 och 27 |
||||
|
|
6 och 27 |
||||
|
|
27 |
||||
FÖRTECKNING ÖVER LAGAR OCH DE VIKTIGASTE ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH REGIONALA OCH INTERNATIONELLA AVTAL SOM BEAKTAS VID FASTSTÄLLANDE AV SKOGSPRODUKTERS LAGLIGHET
1. Skog
|
— |
lag nr 16–2000 av den 20 november 2000 om inrättande av en skogslag. |
|
— |
dekret nr 2002–434 av den 31 december 2002 om skogsfondens organisation och funktion. |
|
— |
dekret nr 2002–435 av den 31 december 2002 om befogenheterna för och organisationen och driften av det nationella centret för övervakning och förvaltning av skogs- och djurresurser. |
|
— |
dekret nr 2002–436 av den 31 december 2002 om befogenheterna för och organisationen och driften av kontrollmyndigheten för skogsprodukter som ska exporteras. |
|
— |
dekret nr 2002–437 av den 31 december 2002 om fastställande av villkoren för förvaltning och utnyttjande av skogar. |
|
— |
förordning nr 5053/MEF/CAB av den 19 juni 2007 om fastställande av nationella direktiv för hållbar förvaltning av skogskoncessioner. |
2. Miljö
|
— |
lag nr 003/91 av den 23 april 1991 om miljöskydd. |
|
— |
dekret nr 86/775 av den 7 juni 1986 om införande av obligatoriska miljökonsekvensanalyser. |
|
— |
förordning nr 1450/MIME/DGE av den 18 november 1999 om tillämpningen av vissa bestämmelser om inrättningar som klassificerats enligt lag 003/91 om miljöskydd. |
|
— |
förordning nr 835/MIME/DGE av den 6 september 1999 om fastställande av villkoren för godkännande av genomförandet av undersökningar eller utvärderingar av miljökonsekvenser i Republiken Kongo. |
3. Arbete, hygien och hälsa
|
— |
lag nr 45–75 av den 15 mars 1975 om inrättande av en arbetsmarknadslag i Folkrepubliken Kongo. |
|
— |
lag nr 6–96 av den 6 mars 1996 om ändring och komplettering av vissa bestämmelser i lag nro45–75 av den 15 mars 1975 om inrättande av en arbetsmarknadslag i Folkrepubliken Kongo. |
|
— |
lag 004/86 av den 25 februari 1986 om inrättande av en socialförsäkringskodex i Folkrepubliken Kongo. |
|
— |
lag nr 022/88 av den 17 september 1988 om ändring av lag nr 001/86 av den 22 februari 1986 som ersätter och kompletterar lag nr 03/85 av den 14 februari 1985 om inrättande av nationella sysselsättnings- och arbetskraftsbyrån (ONEMO) och ändring av lagen om arbete. |
|
— |
dekret nr 78/359/MJT.SGFPT.DTPS.ST.3/8 av den 12 maj 1978 om fastställande av de undantag som föreskrivs i artikel 105 i arbetsmarknadslagen. |
|
— |
dekret nr 78/360/MJT.SGFPT.DTPS.ST. 3/8 av den 12 maj 1978 om fastställande, för de inrättningar som inte omfattas av jordbrukssystemet, av arbetstid, föreskrifter för övertid och villkoren för ersättning för denna. |
|
— |
dekret nr 78/361/MJT.SGFPT.DTPS.ST.3/8 av den 12 maj 1978 om fastställande, för jordbruksföretag och liknande, av föreskrifter för övertid och villkoren för ersättning av denna. |
|
— |
förordning nr 9028/MTERFPPS/DGT/DSSHST av den 10 december 1986 om särskilda åtgärder för hälsa och säkerhet tillämpliga på skogsbruk. |
|
— |
förordning nr 9030/MTERFPPS/DGT/DSSHST av den 10 december 1986 om inrättande av kommittéer för hälsa och säkerhet i företagen. |
|
— |
förordning nr 9033/MTERFSPPS/DGT/DSSHST av den 10 december 1986 om organisationen och driften av centrumen för sociala frågor och hälsovårdsfrågor i företag som är etablerade i Folkrepubliken Kongo |
|
— |
dekret nr 2008–942 av den 31 december 2008 om fastställande av den garanterade minimilönen (SMIG). |
|
— |
förordning nr 3092 av den 9 juli 2003 om fastställande av villkoren för inrättande och öppnande av privata hälsovårdsutbildningar. |
4. Handel
|
— |
lag nr 6–94 av den 1 juni 1994 om reglering av priser, handelsnormer och fastställande och bekämpning av bedrägerier. |
|
— |
lag nr 19–2005 av den 24 november 2005 om reglering av handelsyrken i Republiken Kongo. |
|
— |
lag nr 3–2007 av den 24 januari 2007 om reglering av import, export och återexport. |
|
— |
dekret nr 2008–446 av den 15 november 2008 om fastställande av villkoren för erhållande av licens att utöva verksamhet som handlare. |
5. Markförvaltning
|
— |
lag nr 17–2000 av den 31 december 2000 om markägande. |
6. Jordbruk och djuruppfödning
|
— |
dekret nr 55/1219 av den 13 september 1955 om verkställighetsföreskrifter avseende villkoren för tillämpning av lagen av den 26 november 1952 om organisationen av växtskyddet i de territorier som lyder under ministeriet för Frankrikes utomeuropeiska territorier. |
|
— |
dekret nr 86/970 av den 27 september 1986 om fastställande av den ersättning som ska betalas om fruktträd förstörs och grödor skadas. |
|
— |
förordning 1142 av den 12 juni 1945 om inrättande av växtskyddskontroller i Franska Ekvatorialafrika (AEF). |
|
— |
förordning 1143 av den 12 juni 1945 om inrättande av en övervakning och en växtskyddspolitik för grödor i Franska Ekvatorialafrika (AEF). |
|
— |
förordning nr 2866/MAE/MEFB av den 3 juli 2008 om fastställande av avgifter för inspektioner, djurskydds- och växtskyddstjänster och om utfärdande av dokument med hälsovårdsföreskrifter. |
7. Transport
|
— |
lag nr 018/89 av den 31 oktober 1989 om definition av olika typer av vägtransportsverksamhet och verksamhet förknippad med transport med motorfordon och om fastställande av de avgifter som ska betalas för beviljande av licenser för att utöva dessa yrken. |
|
— |
reviderad Cemac-gemenskapskodex för vägar från 2001. |
|
— |
Cemac/RDC-kodex för navigering på inre vattenvägar. |
|
— |
dekret nr 90/135 av den 31 mars 1990 om reglering av tillträdet till vägtransportyrket och utövandet av verksamhet förknippad med transport med motorfordon i Republiken Kongo. |
|
— |
dekret nr 98–39 av den 29 januari 1998 om organisation och reglering av sjötrafiken från och till Republiken Kongo. |
|
— |
dekret nr 2003–61 av den 6 maj 2003 om reglering av registreringen av motorfordon. |
|
— |
förordning nr 5694 av den 17 september 2001 om fastställande av villkoren för erhållande av tillstånd att arbeta i vägtransportyrket och yrken förknippade med transport med motorfordon. |
|
— |
förordning nr 11599 av den 15 november 2004 om reglering av den tekniska fordonskontrollen. |
|
— |
förordning nr 2844 av den 12 april 2005 om fastställande av villkoren för upprättande och utfärdande av registreringsbevis för motorfordon. |
|
— |
förordning nr 1033/MTMMM-CAB av den 14 maj 2008 om inrättande av ett dokument för lastspårning vid internationell transport av varor från och till Kongo. |
8. Ekonomi
|
— |
lag nr 6–2003 av den 18 januari 2003 om investeringsstadgan. |
|
— |
dekret nr 2004–30 av den 18 februari 2004 om fastställande av villkoren för godkännande av förmånerna i investeringsstadgan. |
9. Internationella, regionala och subregionala avtal
|
— |
enhetlig rättsakt från Ohada om allmän handelslagstiftning. |
|
— |
enhetlig rättsakt av den 17 april 1997 om handelslagstiftningen för handelsföretag och om ekonomiska intressegrupper. |
|
— |
enhetlig rättsakt från Ohada av den 10 april 1998 om organisationen av kollektiva förfaranden för avskrivning av skulder. |
|
— |
enhetlig rättsakt av Ohada om organisationen av indrivningsförfaranden och verkställighetsförfaranden av den 10 april 1998. |
|
— |
afrikansk konvention om bevarande av faunan och naturresurserna, kallad Algerkonventionen från 1968, ratificerad genom lag nro27/80 av den 21 april 1980. |
|
— |
konvention om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), ratificerad genom lag nr 34/82 av den 7 juli 1982 och till vilken Kongo anslöt sig den 31 januari 1983. |
|
— |
konvention om biologisk mångfald, Rio 1992, ratificerad genom lag nr 29/96 av den 25 juni 1996. |
|
— |
internationellt avtal om tropiskt timmer, ratificerat genom lag nr 28/96 av den 25 juni 1996. |
|
— |
ramkonvention om klimatförändringarna, ratificerad genom lag nr 28/96 av den 25 juni 1996. |
|
— |
konvention om våtmarker av internationell betydelse, särskilt som naturlig hemvist för vildfåglar (Ramsar-konventionen), ratificerad genom lag nr 28/96 av den 25 juni 1996. |
|
— |
Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur, 1985, ratificerad genom lag nr 14/99 av den 3 mars 1999. |
|
— |
konvention för bekämpning av ökenspridning, ratificerad genom lag nr 8/99 av den 8 januari 1999. |
|
— |
Kyotoprotokollet om bekämpning av klimatförändringar, ratificerat genom lag nr 24–2006 av den 12 september 2006. |
|
— |
fördraget om den centralafrikanska skogskommissionen, undertecknat den 5 februari 2005 i Brazzaville och ratificerat genom lag nr 35–2006 av den 26 oktober 2006 om bemyndigande av ratificeringen av fördraget om bevarande och hållbar förvaltning av skogsekosystemen i Centralafrika och om inrättande av den centralafrikanska skogskommissionen. |
(1) Fallet med Eucalyptus Fibre Congo är för närvarande det enda undantaget. Det håller dock på att uppklaras (se bilaga IX). Fallet rör överlåtelse av statliga skogsplanteringar som i april 2008 omfattade ca 48 000 ha. De ska förvaltas av EFC enligt ett tomträttsavtal. En lagtext ska antas med närmare bestämmelser om villkoren för överlåtelse av planteringar till tredje part. På sikt kommer lagligheten hos dessa timmerprodukter att framgå av laglighetsmatrisen för timmer från planteringar.
BILAGA III
LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEM
KAPITEL 1
INLEDNING
Republiken Kongos laglighetsförsäkringssystem grundar sig på lagar och andra författningar samt på normer och direktiv. Laglighetsförsäkringssystemet vilar på två viktiga hörnstenar:
|
— |
Administrativ kontroll. |
|
— |
Kontroll på plats. |
Det laglighetsförsäkringssystem som utvecklats här grundar sig på den uppföljning, kontroll och granskning som för närvarande genomförs som ett led i kongolesiska statens övervakning av förvaltningen och användningen av skogsresurser, men förstärks för att garantera tillförlitligheten hos systemet med Flegtlicenser, som införts genom detta avtal. Laglighetsförsäkringssystemet omfattar följande:
|
1) |
Två laglighetsmatriser. |
|
2) |
Ett spårningssystem. |
|
3) |
Granskning av skogsbolagets laglighet. |
|
4) |
Granskning av kontrollen av försörjningskedjan. |
|
5) |
Utfärdande av Flegtlicenser. |
|
6) |
Oberoende övervakning. |
Laglighetsförsäkringssystemet genomförs av
|
— |
två (2) centrala styrelser som lyder under generaldirektoratet för skogshushållning (Direction Générale de l’Economie Forestière, DGEF): skogsdirektoratet (Direction des Forêts) och direktoratet för användning av skogsresurser (Direction de la Valorisation des Ressources Forestières), |
|
— |
tre (3) distriktsinspektorat som lyder under generalinspektoratet för skogshushållning (Inspection Générale de l’Economie Forestière, IGEF): skogsinspektoratet (Inspection des Forêts), inspektoratet för fauna och skyddade områden (Inspection de la Faune et des Aires Protégées) och det administrativa och juridiska inspektoratet (Inspection Administrative et Juridique), |
|
— |
tolv (12) departementsdirektorat företrädda i landets samtliga departement (Brazzaville, Pointe-Noire, Kouilou, Niari, Lékoumou, Bouenza, Pool, Plateaux, Cuvette-Ouest, Cuvette, Sangha, Likouala) samt deras brigader och kontrollposter, |
|
— |
två (2) oberoende förvaltningsorgan: avdelningen för kontroll av skogsbruksprodukter för export (Service de Contrôle des Produits Forestiers à l’Exportation, SCPFE) jämte lokalkontor och det nationella centrumet för inventering och utveckling av skogs- och djurresurser (Centre National d’Inventaire et d’Aménagement des Ressources Forestières et Fauniques, CNIAF), |
|
— |
avdelningarna inom handelsförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom den rättsliga förvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom tullförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom skatteförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom arbetsmarknadsförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom miljöförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom hälsovårdsförvaltningen, |
|
— |
avdelningarna inom socialförsäkringsförvaltningen (Administration de la Sécurité Sociale), (nationella socialförsäkringskassan (Caisse Nationale de Sécurité Sociale, CNSS)), |
|
— |
skogsbolag. |
Dessutom inrättas det en struktur för det civila samhället som ska övervaka skogsbolagens verksamhet och hjälpa till med att utveckla granskningsförfaranden.
Laglighetsförsäkringssystemet övervakas av en oberoende övervakare (Auditeur Indépendant du Système).
Ansvarsområdena för de olika enheter som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet anges närmare i kapitlen nedan.
De olika involverade enheternas uppgifter och ansvarsområden och de personalresurser som behövs, inklusive den kompetensnivå som krävs för de olika befattningarna, kommer att anges närmare under systemutvecklingsfasen.
När det gäller uppläggningen av gransknings- och kontrollfunktionerna kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid rutiner för att hantera och kontrollera potentiella intressekonflikter.
KAPITEL 2
TÄCKNING
Laglighetsförsäkringssystemet tillämpas på alla nationella virkeskällor och på importerade produkter. Allt timmer som säljs i Kongo omfattas därför av laglighetsförsäkringssystemet.
Laglighetsförsäkringen omfattar således den nationella marknaden och exportmarknaderna för samtliga produkter som definieras i bilaga I och oavsett vilket land de exporteras till.
Systemet omfattar också krav som avser timmer av kongolesiskt ursprung som passerar via andra länder (särskilt Kamerun).
KAPITEL 3
3.1 Laglighetsmatriser
Kongos laglighetsförsäkringssystem omfattar två laglighetsmatriser: i) matris för bedömning av om timmer från naturskog i Kongo är lagligt och ii) matris för bedömning av om timmer från skogsplanteringar i Kongo är lagligt (se bilaga II). Matriserna innehåller indikatorer och verifikatorer som avser följande aspekter:
|
— |
Skogsbolagets existens. |
|
— |
Lagliga rättigheter till skogsresurser och beviljande av tillstånd för viss tid. |
|
— |
Efterlevnad av förvaltningsregler. |
|
— |
Efterlevnad av vissa bestämmelser om avverkning och bearbetning. |
|
— |
Efterlevnad av miljöregler. |
|
— |
Korrekta skattedeklarationer samt betalning av skatter och socialavgifter inom föreskriven tid. |
|
— |
Information till civilsamhälle, lokalbefolkning och urbefolkning om förvaltningen av avverkningskoncessionen och deras deltagande i denna. |
|
— |
Respekt för lokal- och urbefolkningens och arbetstagarnas rättigheter. |
|
— |
Fullgörande av åtaganden för att bidra till socioekonomisk utveckling. |
Laglighetsmatriserna anger vilka krav som ska ställas på företag som bedriver skogsbruksverksamhet och producerar eller bearbetar trävaruprodukter. Indikatorerna och verifikatorerna i matrisen indelas i två kategorier: i) de som inte hänger samman med spårningskedjan och ii) de som granskas inom ramen för spårningskedjan.
Följande underkapitel 3.2 handlar om den förra kategorin, medan kapitel 4 ägnas åt indikatorer och verifikatorer i den senare kategorin.
3.2 Granskningsförfaranden
Lagligheten verifieras på grundval av dokumentation (dokumentkontroll) och/eller besök på plats. Vissa indikatorer och verifikatorer kan granskas endast en gång under företagets existens (om avverkningslicensen och utarbetandet av förvaltningsplanen är giltiga). Andra indikatorer och verifikatorer måste kontrolleras regelbundet (månads- eller kvartalsvis) eller en gång per år.
I tabell 1 sammanfattas vem som har ansvaret, vilka metoder som används och hur ofta verksamheten granskas när det gäller timmer från naturskog.
Granskningsstrategin kan sammanfattas på följande sätt:
|
3.2.a) |
Nivå 1: Kontroller som utförs av de behöriga avdelningarna
De närmare villkoren för översändande av kontrollresultaten på nivå 1 till IGEF anges i systemutvecklingsfasen. I dessa villkor ska också anges hur en förvaltning ska underrätta IGEF om att en överträdelse har konstaterats. |
|
3.2.b) |
Nivå 2: Granskningar som utförs av IGEF IGEF (generalinspektoratet för skogshushållning) har det övergripande ansvaret på nivå 2 för att granska
Vad gäller granskningen av skogsbolagets laglighet ger de olika kontroller som nämns i punkt 3.2.a allmänna inspektoratet för skogshushållning möjlighet att utföra sin granskning med hjälp av följande:
I detta sammanhang ansvarar IGEF för att se till att övriga institutioner som utför kontroller (handel, arbetsmarknad, skatter, jordbruk, markanvändning, miljö, CNSS m.fl.) har utfört sina uppgifter och nått de resultat som kontrollerna kräver. Detta ska naturligtvis ske genom fältuppdrag hos de berörda institutionerna, dokumentkontroll och granskning av tillgängliga databaser. De olika data som är resultatet av kontrollen på nivå 1 granskas av IGEF, varefter de valideras. Denna granskning och validering på nivå 2 kommer att sparas i pappersform och arkiveras på de villkor som fastställs i systemutvecklingsfasen. |
Granskningen resulterar i utfärdandet av ett laglighetscertifikat som ges till sökanden.
Ett företags laglighet kommer att grunda sig på efterlevnaden av indikatorer och verifikatorer genom användning av ett blandsystem, dvs. att indikatorerna och verifikatorerna för det år som föregår ansökan om ett laglighetscertifikat verkligen efterlevts och intygar företagets laglighet och att ingen överträdelse rapporterats för innevarande år.
Laglighetscertifikatet gäller ett år. Innan laglighetscertifikatet upphör att gälla planerar och genomför IGEF en ny kontroll för att ett nytt intyg ska kunna utfärdas för nästa år. Om den nya kontrollen på grund av omständigheter som företaget inte råder över inte kan genomföras inom utsatt tid kan certifikatet förlängas med högst sex månader.
3.3 Granskning av lagligheten hos certifierade avverkningskoncessioner
De olika standarder som används av de organ som utför privat certifiering av avverkningskoncessioner i Kongo (FSC, OLB, TLTV) omfattar de viktigaste kriterierna, indikatorerna och verifikatorerna såvitt avser
|
— |
laglig existens, |
|
— |
innehav av tidsbegränsade verksamhetstillstånd, |
|
— |
efterlevnad av lagar och andra författningar på skogsbruksområdet, |
|
— |
efterlevnad av bestämmelser om markanvändning, skogsavverkning, timmerbearbetning och beskattning, |
|
— |
efterlevnad av miljöregler, |
|
— |
utläggande på entreprenad enligt gällande bestämmelser. |
Under systemutvecklingsfasen kommer IGEF att göra en formell utvärdering av standarderna för privat certifiering av avverkningskoncessioner i Kongo (FSC, OLB, TLTV som för närvarande används i Kongo samt eventuella andra standarder) avseende laglighetsmatrisen. Efter utvärderingen utarbetas en rapport som ska offentliggöras och göras tillgänglig för allmänheten.
Om utvärderingen är positiv kommer IGEF att godkänna det privata certifieringssystemet. Godkännandet kommer att offentliggöras. Det kommer således att ge IGEF möjlighet att bevilja ett laglighetscertifikat till företag som certifierats enligt ett sådant system, utan att IGEF behöver göra något särskilt kontrollbesök på plats. Syftet är att undvika dubbel granskning av lagligheten hos dessa certifierade avverkningskoncessioner.
Det skogsbolag som berörs av denna certifiering ska dock till IGEF översända samtliga de rapporter om övervakningen av certifieringen som utarbetats inom ramen för det privata systemet. Syftet är att IGEF ska kunna övervaka att lagligheten iakttas i detta förfarande och därmed göra det möjligt att utfärda ett laglighetscertifikat för det berörda företaget. Dessutom ska skogsbolaget omedelbart underrätta IGEF om det privata intyget tillfälligt dras in eller återkallas. Under systemutvecklingsfasen anges villkoren för korrigeringsåtgärder som krävs inom ramen för privata certifieringssystem.
3.4 Bristande efterlevnad av matrisen
Inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet kommer bristande efterlevnad av kravet på laglighet att behandlas i enlighet med gällande lagar och andra författningar i det berörda landet. De befintliga bestämmelserna kommer att fyllas ut med kompletterande åtgärder.
Om matrisen inte följs kommer alla åtgärder att vidtas för att dra in laglighetscertifikatet och, eventuellt, beslagta alla sändningar för vilka en ansökan om en Flegtlicens håller på att behandlas. IGEF kan således ogiltigförklara laglighetscertifikatet om metoder tillämpas som står i strid med kraven rörande Flegtsystemet, om dessa vederbörligen konstaterats av IGEF och/eller den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
Under systemutvecklingsfasen utarbetas en handbok med riktlinjer för vilka åtgärder som ska vidtas om indikatorerna i laglighetsmatrisen och/eller i spårningssystemet inte följs. I handboken kommer bland annat att klargöras hur dessa överträdelser (t.ex. överträdelse av föreskrivna tidsfrister) ska behandlas, vilka eventuella korrigeringsåtgärder som krävs samt de olika aktörernas ansvar i detta avseende. Villkoren för hantering och spridning av information om dessa överträdelser kommer likaså att fastställas under systemets utvecklingsfas.
Tabell 1: Granskning och kontroll av verifikatorer som inte hänger samman med spårningskedjan för timmer från naturskog
|
Laglighetsaspekt |
Indikator/verifikator |
Ansvar för kontroll på nivå 1 |
Kontrollmetoder |
Kontrollintervaller |
||
|
Företagets lagliga existens |
|
|
|
|
||
|
Handelsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF/brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF/brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Den rättsliga förvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Den rättsliga förvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Handelsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Laglig tillträdesrätt till skogsresurser (2) |
|
|
|
|
||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år så länge CTI/CAT gäller |
|||
|
|
|
|
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats som utförs av DDEF |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontroll på plats som utförs av DDEF |
En gång per år |
|||
|
Tullförvaltningen, skatteförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF/brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per å |
|||
|
Efterlevnad av regler för skogsvård |
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll (genomgång av rapporter) |
En gång under den period då förvaltningsplanen utarbetas |
||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll (granskning av protokoll) |
En gång under den period då förvaltningsplanen utarbetas |
|||
|
Efterlevnad av bestämmelserna om avverkning och bearbetning av timmer (4) |
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
||
|
DDEF Brigader |
Kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats, samråd med SIGEF |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll och kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
Skattedeklarationers korrekthet samt betalning av skatter och socialavgifter |
|
|
|
|
||
|
Skatteförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Tullförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Tullförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Tullförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Skatteförvaltningen och DDEF |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Brigader Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||||
|
Skatteförvaltningen och tullförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||||
|
Skatteförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||||
|
Skatteförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||||
|
Skatteförvaltningen, DDEF, brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per månad |
|||
|
Kontrollbesök på plats |
Två gånger per år |
|||||
|
Efterlevnad av bestämmelser i lagar och andra författningar på miljöområdet |
|
Miljöförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång medan studien genomförs |
||
|
Miljöförvaltningen |
Kontrollbesök på plats |
En gång per år |
|||
|
Rapporter från kommittén för uppföljning av planen |
En gång per år |
|||||
|
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Miljöförvaltningen |
Kontroll på plats |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Miljöförvaltningen |
Kontroll på plats |
En gång per år |
|||
|
Skogsbruksförvaltningen |
Rapporter från USLAB |
Två gånger per år |
|||
|
Rapporter från kommittén för uppföljning av förvaltningsplanen |
En gång per år |
|||||
|
Information till civilsamhälle, lokalbefolkning och urbefolkning om förvaltningen av avverkningskoncessioner och deras engagemang i denna. |
|
|
|
|
||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Kontroll på plats, dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
DDEF Brigader |
Kontroll på plats, dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Respekt för lokal- och urbefolkningens och arbetstagarnas rättigheter. |
|
|
|
|
||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Skogsbruksförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen |
Kontroll på plats |
En gång per år |
|||
|
Skogsbruksförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen |
Kontroll på plats |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Skogsbruksförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Skogsbruksförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen, |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
DDEF Brigader |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
|
|
|
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen, DDEF |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen, DDEF |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen, DDEF |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Arbetsmarknadsförvaltningen, DDEF |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Iakttagande av bestämmelserna om transport och saluföring av timmer |
|
|
|
|
||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
|||
|
Transportförvaltningen |
Dokumentkontroll |
En gång per år |
Under systemutvecklingsfasen kommer en motsvarande tabell att utarbetas för specialtillstånd och timmer från planteringar.
KAPITEL 4
4.1 Principer för kontroll av försörjningskedjan/spårningssystemet
Kongo har ett system för spårning av timmer som grundar sig på följande huvudkomponenter:
|
— |
Produktens ursprung eller härkomst. |
|
— |
Identifiering av produkten genom märkning. |
|
— |
Registrering av grundläggande information om dessa produkter i ett medium som i sig självt har en etablerad spårbarhet. |
|
— |
Uppföljning av produkterna. |
Detta system infördes genom lag 16–2000 av den 20 november 2000 om skogslagstiftningen och dess viktigaste genomförandebestämmelser, särskilt dekret 2002–437 av den 31 december 2002 om villkoren för förvaltning och utnyttjande av skogar. Bestämmelserna om spårbarhet omfattar fyra (4) huvudkomponenter (ursprung eller härkomst, identifiering av produkten genom märkning, registrering av grundläggande information, uppföljning av produkterna). Bestämmelserna föreskriver följande:
|
— |
Det avverkande skogsbolaget är skyldig att inom en klart avgränsad areal som kallas årlig avverkning ta ut en timmervolym som motsvarar den högsta tillåtna årsvolym som godkänts av skogsbruksförvaltningen. Denna areal, som kan användas som geografisk referens enligt det geografiska informationssystemet (GIS), är ursprungsort för produkter som godkänts för fällning. Denna årliga avverkning består av arealer inom vilka de träd som kan fällas har räknats; träden har märkts ut på förhand med vit färg i samband med räkningen. Resultaten av trädräkningen angiven på en karta i skala 1/20 000 och en karta eller skiss i skala 1/50 000 visar alla timmerlager, vägar och skogsvägar som är öppna eller ska öppnas. På grundval av de anmälningsuppgifter som ges in av de avverkande skogsbolagen bekräftar skogsbruksförvaltningen trädräkningens exakthet och gränserna för den årliga avverkningen, innan den beviljar avverkningslicens. |
|
— |
För varje avverkat träd måste det avverkande bolaget
|
|
— |
Det avverkande bolaget ska varje månad förse skogsbruksförvaltningen med en lägesrapport som anger produktionen per trädslag och bestämmelseort. Vid årets slut är bolaget skyldigt att till skogsbruksförvaltningen lämna in en årlig redovisning av produktionsvolymen per trädslag och bestämmelseort |
|
— |
Uppföljningen och kontrollerna genomförs av de behöriga avdelningarna inom skogsbruksförvaltningen, det vill säga
|
Dessutom kan strukturen för det civila samhället vara med när IGEF gör sina inspektioner på plats och göra sina egna observationer.
4.2 Struktur: Steg i spårbarheten för timmer från naturskog
4.2.a) Avtal
Spårningen av timmer från naturskog som härrör från koncessioner som utnyttjas med stöd av avtal (avtal om förvaltning och bearbetning eller avtal om industriell bearbetning) sker i åtta (8) steg:
— Steg 1: Utarbetande av ansökan om årlig avverkning (karta över räkningen, karta över vägnätet osv.).
— Steg 2: Granskning av råmärken och resultatet av räkningen, därefter beviljande av årlig avverkningslicens.
— Steg 3: Timmeravverkning (fällning, kapning av krona och rot, utforsling, sågning eller kapning).
— Steg 4: Lagring av stockar på olika produktionsplatser (skogslager, exportlager, fabrikslager).
— Steg 5: Transport av produkterna: Stockar från skogslager till bearbetningsenheter/exporthamnar/lokala marknader, bearbetat timmer från bearbetningsenheter till exporthamnen/den lokala marknaden.
— Steg 6: Lokal bearbetning av stockar (första, andra osv.).
— Steg 7: Export av produkter från exporthamnen (hamnen i Pointe-Noire i Kongo eller hamnen i Douala i Kamerun).
— Steg 8: Lokala nätverk för marknadsföring på de nationella marknaderna.
Det nuvarande laglighetsförsäkringssystemet kommer att förbättras stegvis på följande sätt:
— Steg 1: Märkningen av träd kommer att kompletteras med ett prospekteringsnummer för varje träd, varefter detta nummer måste märkas ut på en karta. Registreringen kommer att förbättras genom upprättandet av en katalog eller ett register över numreringen av de prospekterade träden och genom kataloger och/eller kartor som visar indelningen i avverkningsområden med angivelse av trädens geografiska referensposition.
— Steg 2: CNIAF:s lokalkontor och/eller brigader för skogsvård kommer att bidra med sin expertis för att förbättra skogsbruksförvaltningens rutiner för att kontrollera att resultaten av den systematiska inventeringen av den årliga avverkningen är korrekta.
— Steg 3: Märkningen av stammar ska förbättras genom komplettering med avverkningsdatum eller avverkningsår och nummer för årlig avverkning. CNIAF:s lokalkontor och/eller brigader för skogsvård kommer att bidra med sin expertis för att förbättra skogsbruksförvaltningens rutiner för att övervaka och kontrollera den årliga avverkningen. Dessutom kommer dagliga produktionsrapporter (fällning, kapning av rot och krona, sammanföring och utforsling osv.), kort eller kartor som anger indelningen i avverkningsområden med positionering av träden i den högsta tillåtna årsvolymen och rapporter från avverkningsplatserna att tas upp i förteckningen över obligatorisk dokumentation för avverkningsplatsen. Stubbar kan kontrolleras endast i konkreta tvister. I sådana kommer medlemmar av brigaden att kontrollera stubbarna för att fastställa deras antal.
— Steg 4: Märkningen av stockar ska förbättras med hjälp av en kod som anger bestämmelseort (fabrik eller export). Vidare måste stockarna lagras/emballeras på grundval av avsett ändamål (lokal fabrik eller export). CNIAF:s lokalkontor och/eller brigader kommer att bidra med sin expertis för att förbättra skogsbruksförvaltningens rutiner för att övervaka och kontrollera den årliga avverkningen. Dessutom kommer dagliga produktionsrapporter (fällning, kapning av krona, sammanföring osv.), kort eller kartor som anger indelningen i avverkningsområden med positionering av träden i den högsta tillåtna årsvolymen och rapporter från avverkningsplatserna att tas upp i förteckningen över obligatorisk dokumentation för avverkningsplatsen.
— Steg 6: Registreringen av timmer ska förbättras genom införandet av dagliga produktionsjournaler och ett register över bearbetat timmer som lämnar fabriken.
Den nya schematiska struktur för spårningskedjan som ska införas för timmer från naturskog som avverkas med stöd av avtal ser ut på följande sätt:
Tabell 2: Schematisk struktur för spårningskedjan för timmer från naturskog som avverkas på grundval av avtal
|
Steg |
Verksamheter |
Ansvar för verksamheten |
Uppgifter som ska läggas in |
Ansvar för inläggning/befintliga dokument |
Kontroll (fysisk kontroll och dokumentkontroll) och kontrollintervaller |
Avstämning av uppgifter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Skogsbolaget utför systematiska räkningar av de träd som kan fällas och märker dem med vit färg |
|
|
|
Test av överensstämmelse med inventeringen för timmerproduktionsplaneringen vid avslutandet av det sista avverkningsområdet i skogsproduktionsenheten UFP). UFP är en underavdelning till den förvaltningsplan som omfattar fem avverkningsområden (AAC) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kontroll av de systematiska räkningarna
|
DDEF/brigaden förvissar sig om att räkneresultaten är korrekta genom att räkna om 5 % av de avverknings-områden som räknats |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av antalet träd i räkningsfasen med antalet träd vid omräkningen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Skogsbolaget mäter varje stock och märker den med en streckkod Streckkods-numret skiljer sig från prospekterings-numret |
Streckkoden ska innehålla följande information: nummer på AAC, företagets namn, avverkningsåret, arealen på AAC, numren på de berörda avverkningsområdena, bland annat för att överensstämmelsen ska kunna testas |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av antalet fällda träd per trädslag med det antal som anges i tillståndet till årlig avverkning i steg 1. Le VMA (m3) är inte en relevant indikator om den årliga avverkningen sker på grundval av en riktgivande volym som fastställs med hjälp av en volymtabell. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kapning och fastställande av ändamålet med stockarna (lokal fabrik eller export)
|
Skogsbolaget skannar alla streckkoder |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av trädnumren/streck-koderna i steg 3 (avverkning) med trädnumren/streck-koderna i steg 4 (lagring). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Transport-företaget skannar alla streckkoder |
|
|
På kontrollposterna genom kontroll av det transporterade timret (trädslag och märkning) |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Företaget noterar volymerna och skannar alla streckkoder när timret anländer till företagets fabrikslager Företaget utarbetar rapporter om dagsproduktionen Företaget ska göra en uppföljning/kontroll av lagren av stockar och färdigvaror |
|
|
Kontroll av timmeravkastningen på grundval av dagsrapporter |
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av:
Test av överensstämmelsen mellan följande tre steg:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utarbetande av exporthandlingar för timret: fraktsedlar, specifikationer AVE, EX1 (ex-D6), EX8 (ex- D15), ursprungscertifikat, leveransavier, sundhetsintyg, leveransavier, lastbesked/ konossement, proformafakturor, tulldeklarationer och packsedel |
Det exportansvariga företaget skannar alla streckkoder SCPFE kontrollerar överensstämmelsen mellan deklarationerna och de fysiska kontrollerna. Dessutom kontrollerar SCPFE på grundval av IGEF:s validering överensstämmelsen mellan deklarationerna och de uppgifter som registrerats i SIGEF och utfärdar en Flegtlicens |
Streckkodsnummer (stockar eller kollin med färdigvaror) |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Lokal försäljning av bearbetade produkter (brädor, plankor, sparrar och annat kantat virke) |
Företaget för räkenskaper över den lokala försäljningen |
Antal kollin/kollinummer |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av produktions-rapporterna i steg 6 (bearbetning) med produktionsrapporter-na i steg 8 (lokal handel). |
Anmärkning: Med hjälp av ett (unikt) avverkningsnummer garanteras produktens identitet genom hela kedjan. Allt konfiskerat timmer fångas upp av spårningssystemet och används för välgörande ändamål till förmån för lokalsamhällen samt inom socialtjänst och hälsovård (skolor, sjukhus osv.). Generaldirektoratet för skogshushållning kommer att säkerställa en lämplig kodifiering.
Halvfabrikat (sågat virke, fanerprodukter, svarvade fanerprodukter osv.) märks på grundval av de partier som fastställts på grundval av produkt och/eller kund. Det återstår ännu att förbättra metoden för ”materialavkastning” för att förbättra timrets spårbarhet till fabriken.
Avdelningen för kontroll av skogsprodukter för export (SCPFE) översänder, i enlighet med bestämmelserna i artikel 130 i dekret nr 2002–437 av den 31 december 2002 om villkoren för förvaltning och användning av skogar, en månadsrapport till ministerkansliet med ansvar för skogsfrågor, till generaldirektoratet för skogshushållning och till allmänna inspektoratet för skogshushållning (rapporten måste ange timmervolymer eller timmermängder som exporterats och timmer under transitering per trädslag, handelskvalitet, bestämmelseland (timmer för export) eller ursprungsland (timmer under transitering) och per leverantör. Begreppet timmer under transitering förklaras närmare i punkt 4.4.
De företag som har sitt eget spårningssystem kommer att kopplas ihop med det nationella spårningssystemet för att uppgifter ska kunna överföras.
För det timmer som inte exporteras direkt via hamnen i Pointe-Noire kommer rutinerna för avstämning av uppgifterna med uppgifterna från timmerlagringsbolaget i Douala och de organ som kontrollerar lagligheten i grannländer att fastställas under systemutvecklingsfasen.
4.2.b) Specialtillstånd
Timmer från naturskog som fälls på grundval av specialtillstånd måste följa den spårningskedja som består av följande fem (5) steg:
— Steg 1: Ansökan om och beviljande av en avverkningslicens (specialtillstånd).
— Steg 2: Timmeravverkning (fällning, kapning av krona och rot, utforsling, sågning eller kapning av stockar).
— Steg 3: Bearbetning av produkterna.
— Steg 4: Transport av bearbetat timmer.
— Steg 5: Den lokala marknaden för bearbetat timmer.
Förbättringarna kommer att göras stegvis på följande sätt:
— Steg 1: Registrering av räknade och märkta träd i ett arbetsdokument (inventeringsrapport eller rapport om kartläggning av märkta träd och en karta som visar var de märkta träden finns). Märkningsrapporten måste finnas med i förteckningen över obligatorisk dokumentation för avverkningsplatsen.
— Steg 2: Registrering av fällda träd i handlingarna rörande avverkningsplatsen (produktionsrapport, avverkningsbok). Produktionsrapporterna och avverkningsboken måste finnas med i förteckningen över obligatorisk dokumentation för avverkningsplatsen.
— Steg 3: Registrering av bearbetat timmer i ett register över bearbetade produkter. Produktionsrapporterna och registret över bearbetat timmer eller registret över timmer som levererats till fabriken måste finnas med i förteckningen över obligatoriska dokument för avverkningsplatsen.
— Steg 4: Registreringen av transporterade produkter i en fraktsedel. Specialtillståndet avser antalet träd eller stammar. Det måste kompletteras med fraktsedeln med angivelse av antal, volym, ursprung, bestämmelseort och datum för produktion av de transporterade produkterna.
— Steg 5: Registrering i en fraktsedel av produkter som släppts ut på den lokala marknaden.
Det bör påpekas att enligt bestämmelserna i artikel 186 i dekret nr 2002–437 av den 31 december 2002 om villkoren för förvaltning och utnyttjande av skogar utfärdas specialtillståndet för kommersiellt utnyttjande av trädslag, i enlighet med artikel 70 i skogslagstiftningen, endast i områden där befolkningen har svårt att anskaffa virke. Dessa produkter marknadsförs endast i de berörda områdena, enligt beslut av ministeriet för skogshushållning.
Enligt lag är det fråga om en överträdelse om sådana produkter återfinns utanför de berörda områdena, och de konfiskeras och används för välgörande ändamål till förmån för lokalsamhällen samt inom socialtjänst och hälsovård (skolor, sjukhus osv.). Generaldirektoratet för skogshushållning kommer att säkerställa en lämplig kodifiering.
Om verktygen för kontroll av lagligheten hos produkter som utnyttjas på grundval av fällda träd inom ramen för specialtillstånd kontrolleras, kan den spårningskedja som ska införas ha följande struktur:
Tabell 3: Schematisk struktur för spårningskedjan för timmer som avverkas med specialtillstånd
|
Steg |
Verksamheter |
Ansvar för verksamheten |
Uppgifter som ska läggas in |
Ansvar för inläggning/befintliga dokument |
Kontroll (fysisk kontroll och dokumentkontroll) och kontrollintervaller |
Avstämning av uppgifter |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
DDEF och den som ansöker om specialtillstånd sköter stämplingen av de träd som ansökan omfattar |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Innehavaren av specialtillståndet mäter varje stock, fastställer dess volym och märker den med ett nummer |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av antalet fällda träd per trädslag med det antal som anges i stämplingsrapporten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Innehavaren av specialtillståndet mäter volymen på trävaruprodukterna |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av produktmängderna angivna i trädekvivalenter i steg 3 (bearbetning) med trädmängden i steg 2 (avverkning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Innehavaren av specialtillståndet registrerar alla produkter som härrör från bearbetning av fällda träd |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av produktmängderna uttryckta i trädekvivalenter i steg 3 (bearbetning) med antalet träd/numren på träden i steg 2 (avverkning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Lokal försäljning av bearbetade produkter (brädor, plankor, sparrar och annat kantat virke) |
Innehavaren av specialtillståndet för räkenskaper över den lokala handeln |
Antal produkter per kategori (brädor, plankor, sparrar, ribbor) |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av produktmängderna uttryckta i trädekvivalenter i steg 3 (bearbetning) med antalet träd/numren på träden i steg 2 (avverkning) |
Så kallad småskalig produktion omfattas av de krav som ställs för specialtillstånd. Småskalig produktion avser sådan användning av trädens rotdelar som skogsbruksförvaltningen tillåter på grundval av specialtillstånd. Det måste dock fortfarande säkerställas att databasen är fullständig genom dokument rörande avverkningsplatsen och SIGEF. För att denna bestämmelse ska kunna tillämpas krävs följande:
|
— |
Märkning av träd enligt gällande bestämmelser (stämpling av träd på rot och märkning av fällda träd). |
|
— |
Registrering av stammar och stockar enligt gällande bestämmelser (avverkningsbok). |
|
— |
Deklarering av bearbetade produkter (timmer som avverkats på grundval av specialtillstånd bearbetas alltid på avverkningsplatsen. Detta är fallet med sågade produkter (brädor, sparrar, plankor, ribbor), transportmedel (pirog) osv.). |
|
— |
Detta tillvägagångssätt, som underlättar spårning av trädets ursprung, förutsätter att stubben och stammen märks för att spårbarheten ska vara fullständig. |
4.3 Struktur: Steg i spårbarheten för timmer från skogsplanteringar:
Timmer från skogsplanteringar ska ingå i en spårningskedja som består av följande sju (7) steg:
— Steg 1: Ansökan om och beviljande av en avverkningslicens (tillstånd att avverka i skogsplanteringar).
— Steg 2: Timmeravverkning (fällning, kapning av krona och rot, utforsling, sågning eller kapning av rundtimmer, stolpar och/eller vedmått).
— Steg 3: Lagring av produkterna (rundtimmer, stolpar och/eller vedmått) i de olika produktlagren.
— Steg 4: Transport av produkterna (rundtimmer, stolpar osv.) till bearbetningsenheter/exporthamnar, och av stolpar och/eller vedmått till den lokala marknaden.
— Steg 5: Lokal bearbetning av produkterna (rundtimmer osv).
— Steg 6: Export av produkterna (rundtimmer, stolpar osv.) från exporthamnen (hamnen i Pointe-Noire).
— Steg 7: Lokala kretslopp för marknadsföring av biprodukter.
Det bör påpekas att följande förbättringar kommer att göras i följande steg under genomförandefasen:
— Steg 1: Tillståndet för årlig avverkning ska vara ett obligatoriskt dokument för avverkningsplatsen.
— Steg 2: Produktionsrapporterna (rapporter om fällda träd osv.) och avverkningsböckerna ska vara obligatoriska dokument för avverkningsplatsen.
— Steg 3: Produktionsrapporterna (hanterings-/klassificeringsrapporter osv.) och avverkningsböckerna ska vara obligatoriska dokument för avverkningsplatsen.
— Steg 4: Registrering av transporterade produkter i fraktsedlar. Tillståndet att avverka timmer från skogsplanteringar måste kompletteras med fraktsedeln med angivelse av antal, volym, ursprung, bestämmelseort och datum för produktion m.m. av de transporterade produkterna.
Märkningen av stockarna ska förbättras med hjälp av en kod som anger bestämmelseort (fabrik eller export). CNIAF:s lokalkontor och/eller brigader för skogsvård kommer att bidra med sin expertis för att förbättra skogsbruksförvaltningens rutiner för att övervaka och kontrollera den årliga avverkningen. Dessutom kommer dagliga produktionsrapporter (fällning, kapning av krona, utforsling osv.), kort eller kartor som anger indelningen i avverkningsområden med lägesangivelse av de träd som ingår i den högsta tillåtna årsvolymen och rapporter från avverkningsplatserna att tas upp i förteckningen över obligatoriska dokument för avverkningsplatsen.
— Steg 5: Registreringen av timmer ska förbättras genom införande av ett register över timmer som körts in i fabrikslagret, ett register över timmer som levererats till fabriken (stockar från fabrikslagret som levererats till fabriken) och ett register över bearbetade produkter (produkter som framställs av stockar som levererats till fabriken). En kontrollpost kommer att inrättas i fabrikslagret.
— Steg 6: Registreringen av exporterade produkter ska förbättras med hjälp av fraktsedlar, specifikationer, AVE, konossement och andra dokument, som ska ingå i exporthandlingarna för timret.
Som ett led i en hållbar skogsförvaltning finns det förvaltningsplaner och årliga driftsplaner för skogsplanteringarna. Varje årlig driftsplan kommer att konsolideras på grundval av en utvärdering (inventering). Spårbarheten för de produkter som den årliga avverkningen resulterar i kan garanteras genom märkning av kollina.
För timmer från skogsplanteringar som avverkas på grundval av tillstånd att avverka timmer i skogsplanteringar kan spårningskedjan framställas schematiskt på följande sätt:
Tabell 4: Schematisk struktur för spårningskedjan för timmer som avverkas i skogsplanteringar
|
Steg |
Verksamheter |
Ansvar för verksamheten |
Uppgifter som ska läggas in |
Ansvar för kodning/informationskällor för befintliga handlingar |
Kontroll (fysisk kontroll och dokumentkontroll) och kontrollintervaller |
Avstämning av uppgifter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utarbetande och översändande av ansökningar om tillstånd att avverka timmer i skogsplantering-ar |
Företag |
|
|
|
Utarbetande av en uttömmande redovisning av träd som inte kan marknadsföras (antal och motivering) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Företaget mäter varje stock |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av antalet fällda träd per trädslag med det antal som anges i avverkningstillståndet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kapning och fastställande av ändamålet med stockarna (lokal fabrik eller export)
|
Skogsbolaget skannar alla streckkoder |
|
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av antalet träd i steg 2 (avverkning) med antalet träd i steg 3 (lagring). Avstämning på grundval av volymer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Transportföretaget skannar alla streckkoder |
|
|
På kontrollposterna genom kontroll av det transporterade timret |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Företaget mäter volymen i följande tre steg: Vid ankomst till fabrikslagret, vid inmatning i produktionslinjen, vid utmatning ur produktionslinjen i slutet av kedjan Företaget utarbetar rapporter om dagsproduktionen |
|
|
Kontroll av timmeravkastningen på grundval av dagsrapporter |
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av:
Test av överensstämmelsen mellan följande tre steg:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utarbetande av exporthandlingar för timret: fraktsedlar, specifikationer AVE, EX1 (ex-D6), EX8 (ex- D15), ursprungscertifikat, leveransavier, sundhetsintyg, leveransavier, lastbesked/konossement, proformahandelsfakturor, tulldeklarationer och packsedel |
Det exportansvariga företaget skannar alla streckkoder SCPFE kontrollerar att uppgifterna om exportprodukterna stämmer överens och utfärdar en AVE |
Streckkodsnummer (stockar eller färdigvaror) |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av (stockar):
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av (bearbetade produkter): volym som lämnar fabriken och exportvolymerna |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Lokal försäljning av biprodukter (brännved, träkol) |
Företaget för räkenskaper över den lokala försäljningen |
Antal kollin per kategori (vedfamnar, säckar med träkol) |
|
|
Test av uppgifternas överensstämmelse genom jämförelse av produktionsrapporterna i steg 5 (bearbetning), 6 (export) och 8 (lokal handel) |
4.4 Timmer av utländskt ursprung under transitering genom kongolesiskt territorium eller importerat för bearbetning i Kongo
Transporten över kongolesiskt territorium av timmer som importerats från andra länder kontrolleras med hjälp av laglighetsförsäkringssystemet.
För närvarande importeras inget timmer till Kongo från andra länder för bearbetning i kongolesiska fabriker. Däremot förekommer det att timmer passerar via kongolesiskt territorium, det vill säga importeras för att exporteras vidare direkt via hamnen i Pointe-Noire.
Lagligheten hos importerat timmer kontrolleras alltid vid Republiken Kongos gränser.
Försörjningskedjan för timmer under transitering eller importerat timmer innan timret når kongolesiskt terrritorium kan inte kontrolleras på samma sätt som timmer från inhemska skogar.
Förfarandet för gränskontroll av timmer under transitering eller importerat timmer, märkning av timret och vem som ska ansvara för kontrollerna kommer att anges närmare i kompletterande regler som ska offentliggöras och genomföras under systemutvecklingsfasen. Förfarandet kommer att ta hänsyn till om ursprungslandet har ett laglighetsförsäkringssystem eller inte. Allt importerat timmer och timmer under transitering kommer att fångas upp av spårningssystemet på det sätt som fastställs under systemutvecklingsfasen.
4.5 Bristande efterlevnad av laglighetskriterier som hänger samman med spårningssystemet
Försörjningskedjan för varje sändning av timmer och trävaruprodukter kontrolleras inom ramen för spårningssystemet. Förfaranden för att lösa eventuella problem som kommer att konstateras kommer att utvecklas i laglighetsförsäkringssystemet under systemutvecklingsfasen.
Om laglighetsmatrisen inte iakttas kommer alla åtgärder att vidtas för att stoppa utfärdandet av Flegtlicenser och eventuellt konfiskera de berörda sändningarna.
Under systemutvecklingsfasen kommer en handbok att utarbetas med riktlinjer för vilka åtgärder som ska vidtas om indikatorerna i laglighetsmatrisen och/eller i spårningssystemet inte följs
Timrets spårbarhet kommer att kunna kontrolleras i en databas (SIGEF), som har ett självspärrande system. Om de laglighetskriterier som hänger samman med spårningssystemet inte följs, kan SIGEF-databasen visa vilket kriterium som inte följs, vilket kan iakttas i realtid i IGEF när ansökan om utfärdande av tillstånd behandlas.
KAPITEL 5
5.1 Hantering av uppgifter som rör kontroll enligt laglighetsmatriserna
Hanteringen av uppgifter som avser kontroll enligt laglighetsmatriserna ska garanteras av IGEF med hjälp av elektroniska filer av typen Microsoft Excel eller andra databaser. Under systemutvecklingsfasen ska det utarbetas detaljerade förfaranden för hantering av uppgifter som rör kontroll enligt laglighetsmatriserna, för olika aktörers åtkomst till uppgifterna och konsekvenserna om ett av laglighetskriterierna inte uppfylls (självspärrande system) samt en mall för laglighetscertifikatet.
5.2 Hantering av uppgifter i timrets spårningskedja
Det förbättrade SIGEF är det spårningssystem som utarbetats på grundval av det SIGEF-system som fanns 2009, som är ett informationssystem med uppgifter som för närvarande finns lagrade i databaserna hos DDEF, CNIAF och SCPFE. Systemet kallas SIGEF i hela detta dokument.
De grundläggande uppgifterna i timrets spårningskedja, som ingår i databasen, förs om möjligt över varje dag av skogsbolagen via Internet till den centrala SIGEF-databasen, som finns hos generaldirektoratet för skogshushållning. Den validering av uppgifterna som departementsstyrelserna för skogshushållning (DDEF) gör efter analys av de månatliga produktionsredovisningarna kommer också att föras in i systemet, företrädesvis via Internet.
Hanteringen av uppgifter i försörjningskedjan sker med hjälp av en central databas (SIGEF), vilket kommer att främja synergin mellan de olika aktörerna. Hanteringen av denna centrala databas innebär följande:
|
— |
Det inrättas en struktur för informationshantering vid ministeriet under det generaldirektoratet. Denna struktur ska också se till att streckkoder framställs. |
|
— |
Det utvecklas en programvara för informationshantering som är anpassad till spårbarhetskraven. |
|
— |
Det utvecklas en webbplats vid ministeriet med ett fönster som ger alla berörda aktörer tillgång till databasen på vissa villkor. |
Följande aktörer ansvarar för insamlingen av information:
|
— |
CNIAF |
|
— |
underleverantörerna (förberedelser inför årlig avverkning) |
|
— |
skogsbolagen (avverkningsböcker) |
|
— |
departementsstyrelserna |
|
— |
kontrollpost vid utfarten från avverkningsplatserna (brigad) |
|
— |
kontrollpost vid infarten till fabrikerna (brigad) |
|
— |
inmatning i respektive utmatning ur produktionslinjen (brigad) |
|
— |
kontrollpost vid utfarten från fabriken (brigad) |
|
— |
kontrollpost vid infarten till hamnen (SCPFE) |
|
— |
station för datainsamling (brigad/departementsdirektorat) |
|
— |
skogsbolagen (deklaration). |
Generaldirektoratet för skogshushållning, som kommer att hysa SIGEF, blir myndighet med ansvar för upprätthållande och förvaltning av spårningssystemet.
Uppgifterna kommer att granskas regelbundet av de lokala strukturerna (DDEF) vid varje validering av de uppgifter som ingår i SIGEF och produkternas spårningskedja. Ett projekt håller på att utarbetas för detta ändamål. Medan projektet genomförs (2009–2010) blir det möjligt att specificera och genomföra det förbättrade spårningssystemet i Republiken Kongo. Programvaran och den it-utrustning som lämpar sig för ändamålet samt reglerna för datahantering kommer att definieras och valideras när projektet sätts igång.
KAPITEL 6
UTFÄRDANDE AV FLEGTLICENSER
Utfärdandet av Flegtlicenser avser endast timmer och trävaruprodukter som exporteras till unionen. Timmer och trävaruprodukter under transitering som kontrolleras av de kongolesiska tullmyndigheterna kommer inte att kräva en Flegtlicens för export till unionen. De kongolesiska myndigheterna kommer att ställa dokumentation till förfogande för unionens tullmyndigheter för att dessa ska kunna fastställa att timret och de berörda sändningarna inte kräver en Flegtlicens. Dokumentationens art och form kommer att anges närmare i systemutvecklingsfasen.
Varje sändning av trävaruprodukter enligt bilaga I som kommer från naturskog och skogsplanteringar i Republiken Kongo kräver en Flegtlicens. Flegtlicensen utfärdas av SCPFE på anmodan av IGEF och ges till sökanden.
Flegtlicensen utfärdas för en sändning av trävaruprodukter på följande villkor:
|
1) |
Det företag som ansöker om licens har ett giltigt laglighetscertifikat. |
|
2) |
SIGEF-databasen innehåller samtliga uppgifter som rör denna sändning. |
Vidare ska IGEF på förhand försäkra sig om att lagligheten har kontrollerats av behöriga avdelningar, och bland annat försäkra sig om följande:
|
— |
Ett laglighetscertifikat har utfärdats enligt de gällande förfaranden som beskrivs i kapitel 3. |
|
— |
Försörjningskedjan kontrolleras av behöriga avdelningar enligt de gällande förfaranden om beskrivs i kapitel 4. |
|
— |
Flegtlicensen utfärdas vid SCPFE:s lokalkontor, som är belägna i närheten av produktionsplatserna, på grundval av ett SIGEF-baserat dokument och på de villkor som fastställs i systemutvecklingsfasen. |
Elektroniska tillstånd kan inte användas inom ramen för detta avtal.
Information om utfärdade tillstånd bevaras i en dokumentakt i pappersform och som en digital fil hos IGEF. Licensen utfärdas lokalt i en pappersversion, i enlighet med artikel 6 i bilaga V. Den lokala arkiveringen sköts av SCPFE, som i enlighet med artikel 6 i bilaga V sparar den kopia som var avsedd för den licensutfärdande myndigheten. En kopia tas av licensen och skickas till IGEF för central arkivering. Detta gör det möjligt för IGEF att stämma av licensansökningarna med de i vederbörlig ordning utfärdade Flegtlicenserna.
Informationen om licenserna offentliggörs på en webbplats i enlighet med bestämmelserna i bilaga X.
Specifikationerna för Flegtlicenserna samt förfarandena för utfärdandet av dessa anges närmare i bilaga V och utvecklas vidare i systemutvecklingsfasen, bland annat vad gäller tidsfrister för utfärdande av licenser och fullmakt att underteckna dem. Förfarandet för utfärdande av laglighetscertifikat kommer också att utvecklas under genomförandefasen.
KAPITEL 7
OBEROENDE ÖVERVAKNING AV SYSTEMET
En oberoende övervakning av systemet planeras. Särskilda referensramar har utvecklats som presenteras i bilaga VI.
BILAGA IV
FÖRFARANDE FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I EUROPEISKA UNIONEN FÖR TRÄVARUPRODUKTER SOM EXPORTERATS FRÅN PARTNERLANDET OCH OMFATTAS AV EN FLEGTLICENS
Allmän ram
Förfarandet för import till unionens marknad av sändningar av trävaruprodukter från Kongo som omfattas av en Flegtlicens regleras i förordning (EG) nr 2173/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 1024/2008 av den 17 oktober 2008 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2173/2005 (1). Förfarandet medger vissa anpassningar till förhållandena i de olika medlemsstaterna i unionen: så t.ex. kan den medlemsstatsmyndighet som har ansvaret för godtagandet av licensen vid importen till unionsmarknaden (dvs. den behöriga myndigheten) vara antingen tullmyndigheten eller en annan myndighet. Av denna anledning omfattar redovisningen nedan av förfarandet två kontrolletapper: 1) kontroll av själva licensen och 2) kontroll av att sändningen överensstämmer med licensen. Kontrollerna syftar till att befästa de kontroller som Kongo inrättat och säkerställa att de licenser som uppvisas vid importen till unionen verkligen är de som utfärdats och registrerats av licensmyndigheten i Kongo och gäller för sändningarna i enlighet med de kongolesiska myndigheternas regler. De behöriga myndigheterna i unionen har inte befogenhet att ifrågasätta laglighetsförsäkringssystemet i Kongo och giltigheten i tilldelningen av licenser, eftersom dessa frågor i enlighet med artiklarna 12, 19 och 24 i avtalet behandlas av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
Artikel 1
Hantering av licensen
1. Flegtlicensen ska inges till den behöriga myndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning (2) som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning (3).
2. Så snart en licens har godtagits ska den behöriga myndighet som avses i punkt 1 i enlighet med de tillämpliga nationella förfarandena underrätta tullmyndigheterna om detta.
Artikel 2
Kontroll av själva licensen
1. Licenserna ska överensstämma med mallen i bilaga V.
2. En licens ska anses ogiltig om den inges efter den i licensen angivna sista giltighetsdagen.
3. Raderingar eller ändringar i en licens får godtas endast om de har validerats av licensmyndigheten.
4. En förlängning av en licens giltighetstid får godtas endast om förlängningen har validerats av licensmyndigheten.
5. En dubblett av licensen eller en ersättningshandling får godtas endast om dubbletten eller ersättningshandlingen har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.
Artikel 3
Begäran om kompletterande upplysningar
1. Om det råder tvivel rörande en licens, en dubbletts eller en ersättningshandlings giltighet, får den behöriga myndigheten begära kompletterande upplysningar från licensmyndigheten.
2. En kopia av licensen, dubbletten eller ersättningshandlingen i fråga får bifogas en sådan begäran.
Artikel 4
Fysisk kontroll
1. Den behöriga myndigheten ska vid behov utföra kontroller av att sändningen överensstämmer med den motsvarande licensen.
2. Om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt att företa kontroller av en sändning, får sådana kontroller genomföras för att fastställa huruvida sändningen överensstämmer med uppgifterna i licensen och med licensmyndighetens registeruppgifter om licensen.
3. Om volymen eller vikten på trävaruprodukterna i en sändning som uppvisas för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än 10 % från den volym eller vikt som anges i licensen, ska sändningen vad beträffar volym eller vikt anses överensstämma med uppgifterna i licensen.
4. De kostnader som kontrollerna ger upphov till ska bäras av importören, om inget annat anges i den berörda unionsmedlemsstatens nationella lagstiftning.
Artikel 5
Förhandskontroll
En licens som inges till den behöriga myndigheten innan den sändning som omfattas av licensen har anlänt får godtas om licensen uppfyller alla krav i bilaga V till detta avtal och inga ytterligare kontroller enligt artiklarna 3 och 4 i den här bilagan anses nödvändiga.
Artikel 6
Övergång till fri omsättning
1. En hänvisning till numret på den licens som täcker de trävaruprodukter som omfattas av tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska anges i fält 44 i det administrativa enhetsdokument i vilket tulldeklarationen görs.
Om tulldeklarationen görs med hjälp av databehandlingsteknik, ska hänvisningen anges i det för detta ändamål avsedda fältet.
2. Trävaruprodukterna får inte friges för övergång till fri omsättning förrän efter förfarandet enligt denna bilaga.
(1) EUT L 277, 18.10.2008, s. 23.
(2) Med sändning avses en kvantitet trävaruprodukter enligt bilagorna II och III till förordning (EG) nr 2173/2005 som omfattas av en Flegtlicens, sänds från partnerlandet av en avsändare eller befraktare och uppvisas för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen.
(3) Övergång till fri omsättning är ett av tullförfarandena i unionen. Enligt artikel 129.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex) medför övergång till fri omsättning följande åtgärder: 1) att tillämpliga importtullar tas ut, 2) att, i förekommande fall, andra avgifter tas ut i enlighet med tillämpliga gällande bestämmelser för uttag av dessa avgifter, 3) att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas (det är inom ramen för dessa åtgärder som kontrollen av Flegtlicenser företas), i den mån de inte tillämpats i ett tidigare skede, och 4) att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs. Övergång till fri omsättning ger icke-gemenskapsvaror tullstatus som gemenskapsvaror.
BILAGA V
FÖRFARANDE FÖR UTFÄRDANDE AV FLEGTLICENSER OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR LICENSERNA
KAPITEL 1
FORMALITETER RÖRANDE LICENSANSÖKNINGAR
Kongo har inom ramen för Flegtprocessen förbundit sig att göra exporten av kongolesiska trävaruprodukter till unionen avhängig av utfärdandet av en Flegtlicens för produkterna. Detta innebär att de som producerar och säljer trävaruprodukter för export är tvungna att följa de krav som ställs inom ramen för systemet med Flegtlicenser.
Övervakningen – med tanke på utfärdandet av Flegtlicenser – av kontrollerna av att trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats lagligt kommer att handhas av Allmänna inspektionen för skogshushållningen (Inspection Générale de l'Economie Forestière, IGEF).
Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser kan indelas i två etapper:
|
1) |
Ansökan (till IGEF) om utfärdande av ett laglighetscertifikat (certificat de légalité).
|
|
2) |
Ansökan (på elektronisk väg till IGEF) om utfärdande av en Flegtlicens för en viss sändning. IGEF kontrollerar att sökanden har ett giltigt laglighetscertifikat, konsulterar SIGEF-databasen (Système d'information et de gestion forestière) hos Generaldirektoratet för skogshushållningen (Direction Générale de l'Economie Forestière, DGEF) och kontrollerar att denna innehåller alla erforderliga uppgifter om sändningen och att det inte finns någon blockering, tar del av yttrandet från Avdelningen för kontroll av skogsbruksprodukter för export (Service de Contrôle des Produits Forestiers à l'Exportation, SCPFE), bevarar ett skriftligt spår av kontrollprocessen och ger SCPFE i uppdrag att utfärda en Flegtlicens och överlämna denna till sökanden. Punktvisa missioner för kontroll av sändningars laglighet kan organiseras. Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser kommer att fastläggas närmare under fasen för utveckling av systemet med Flegtlicenser. IGEF kommer därefter att meddela berörda aktörer (särskilt potentiella exportörer) förfarandet och offentliggöra detta på en webbplats. |
KAPITEL 2
AVGIFTER
Utfärdandet av en Flegtlicens kommer att vara underkastat betalning av en avgift. Storleken på avgiften och betalningsvillkoren kommer att fastläggas i en förordning från skogshushållningsministern (Ministre de l'Economie Forestière).
KAPITEL 3
FORDRINGAR RÖRANDE FLEGTLICENSER
Artikel 1
1. Flegtlicenserna ska vara pappersbaserade.
2. Licenserna ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1 och stå i överensstämmelse med anvisningarna i tillägg 2.
Artikel 2
1. En Flegtlicens ska vara giltig från och med dagen för utfärdandet av licensen.
2. Licensens giltighetstid ska inte överstiga nio månader. Den sista giltighetsdagen ska anges i licensen.
3. Licensen ska anses ogiltig efter det att den har löpt ut.
4. Om de trävaruprodukter som omfattas av en licens har förstörts, ska licensen upphöra att gälla och återsändas till licensmyndigheten.
FORDRINGAR RÖRANDE PAPPERSBASERADE FLEGTLICENSER
Artikel 3
Flegtlicenserna ska överensstämma med mallen i tillägg 1.
Artikel 4
1. Papperet ska ha vanligt A4-format.
2. Färgerna på de olika exemplaren i licensformuläret ska vara enligt följande:
|
a) |
Vit färg på exemplar 1 (original). |
|
b) |
Gul färg på exemplar 2 (exemplar avsett för tullmyndigheten i Europeiska unionen). |
|
c) |
Grön färg på exemplar 3 (exemplar avsett för licensmyndigheten). |
Artikel 5
1. Licenserna ska fyllas i med hjälp av dator eller skrivmaskin.
2. Licensmyndighetens stämpelavtryck ska anbringas med hjälp av en präglingsstämpel av metall. Licensmyndigheten ska ange kvantiteten med bokstäver och siffror och den ska därvid använda en metod som omöjliggör förfalskning, så att det inte går att lägga till siffror eller andra uppgifter.
3. Formuläret får inte innehålla några raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten genom stämpel och underskrift.
4. Licenserna ska tryckas och ifyllas på franska.
Artikel 6
1. Licensen ska upprättas i tre exemplar, varav två ska överlämnas till sökanden.
2. Exemplar 1 (original) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till den behöriga myndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning.
3. Exemplar 2 (exemplar avsett för tullmyndigheten i Europeiska unionen) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till tullmyndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning.
4. Exemplar 3 (exemplar avsett för licensmyndigheten) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten bevaras av denna för dess register.
BORTTAPPAD, STULEN ELLER FÖRSTÖRD FLEGTLICENS
Artikel 7
1. Om originalet eller det exemplar som är avsett för tullmyndigheten i Europeiska unionen tappas bort, stjäls eller förstörs, får licensinnehavaren eller ett befullmäktigat ombud för denne på grundval av den handling som licensinnehavaren fortfarande har kvar ansöka hos licensmyndigheten om en ersättningshandling.
2. Om såväl originalet som det exemplar som är avsett för tullmyndigheten i Europeiska unionen tappas bort, stjäls eller förstörs, får licensinnehavaren eller ett befullmäktigat ombud för denne ansöka hos licensmyndigheten om ersättningshandlingar för båda handlingarna.
3. Licensmyndigheten ska utfärda ersättningshandlingen eller ersättningshandlingarna inom två veckor efter mottagandet av licensinnehavarens ansökan.
4. En ersättningshandling ska innehålla de uppgifter som angavs i den handling som den ersätter, inbegripet licensnumret. Den ska även innehålla uppgiften ”Duplicata” (duplikat).
5. Om ett duplikat tappas bort, stjäls eller förstörs, får det inte utfärdas någon ytterligare ersättningshandling.
6. En borttappad eller stulen licens som återfinnes efter det att en ersättningshandling har utfärdats får inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID TVIVEL RÖRANDE EN LICENSGILTIGHET
Artikel 8
1. Om den behöriga myndigheten när det råder tvivel rörande en licens eller en ersättningshandlings giltighet har begärt kompletterande upplysningar från licensmyndigheten, ska licensmyndigheten skriftligen meddela den behöriga myndigheten huruvida den har utfärdat licensen och lämna de erforderliga upplysningarna.
2. Vid behov får licensmyndigheten be den behöriga myndigheten att skicka den en kopia av licensen eller ersättningshandlingen i fråga.
3. Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar innehållande uppgiften ”Double” (dubblett) – validerad med myndighetens stämpel – och skicka detta till den behöriga myndigheten.
4. Om licensmyndigheten finner att licensen är giltig, ska den underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg; om den behöriga myndigheten har skickat en kopia av licensen till licensmyndigheten, ska licensmyndigheten skicka tillbaka denna. Kopior som skickas tillbaka ska innehålla uppgiften ”Validé le …” (Validerad den …), validerad med licensmyndighetens stämpel.
5. Om licensmyndigheten finner att licensen inte är giltig, ska den underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg.
BILAGA VI
SPECIFIKATIONER FÖR OBEROENDE ÖVERVAKNING
I. Uppgifter
Den oberoende övervakarens huvuduppgifter ska vara att med hjälp av dokumentkontroller och besök på fältet (missioner)
|
— |
övervaka laglighetsförsäkringssystemet och dess funktion genom utvärdering av användningen av laglighetsmatriserna, kontrollerna, spårningssystemet och systemet för utfärdande av licenser, |
|
— |
kontrollera användningen av licenserna i samband med processen för införsel av trävaruprodukter till unionens marknad, |
|
— |
fastställa eventuella brister i laglighetsförsäkringssystemet och avlägga rapporter till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, och |
|
— |
utvärdera effektiviteten hos sådana korrigeringsåtgärder som vidtagits på grund av i övervakningsrapporter konstaterade brister. |
II. Kvalifikationer
Den oberoende övervakningen ska skötas av ett oberoende konsultföretag som har styrkta kunskaper om övervakningsförfaranden och om skogssektorn i Kongo eller Kongobäckenet.
Den oberoende övervakaren
|
— |
får inte vara direkt involverad i skogsförvaltningen, bearbetningen av timmer, handeln med trävaruprodukter eller kontrollen av verksamheterna i skogssektorn i Kongo. Tillhandahållare av tjänster som står under kontrakt med Kongos statsförvaltning inom ramen för kontrollen av skogarna kan inte komma i fråga för urvalet av en oberoende övervakare. |
|
— |
ska ha ett internt kvalitetssäkringssystem som uppfyller fordringarna enligt ISO 17021 eller en likvärdig standard. |
|
— |
ska kunna påvisa att dess arbetsgrupper omfattar experter inom övervakning som har att göra med skogsförvaltning, timmerbearbetningsindustri, spårningssystem, export av trävaruprodukter och internationella marknader (bl.a. unionens marknad). |
|
— |
ska kunna påvisa att dess arbetsgrupper omfattar experter som har tillräcklig erfarenhet av Kongo eller Kongobäckenet. Involvering av experter från subregionen ska främjas parallellt med mobiliseringen av internationella experter. |
|
— |
får inte befinna sig i en sådan administrativ eller finansiell situation som kan leda till att övervakningsorganet eller dess experter hamnar i intressekonflikter. |
III. Metoder
Den oberoende övervakningen ska utföras på grundval av dokumenterade förfaranden.
|
— |
Den oberoende övervakaren ska handla i överensstämmelse med avtalet och ha en dokumenterad förvaltningsstruktur, policyar och en förfarandehandbok som upprättats i enlighet med ISO 17021, ISO 19011 eller likvärdiga standarder och gjorts offentligt tillgängliga. Övervakarens förfarandehandbok och bilagorna till denna, som ska tjäna som vägledning för (de på stickprov baserade) dokumentkontrollerna och kontrollerna på fältet, ska läggas fram för den gemensamma kommittén för godkännande. |
|
— |
Övervakaren ska upprätta en treårstidsplan för övervakningen, vars frekvens ska fastläggas i samråd med den gemensamma kommittén. De två första åren ska frekvensen vara minst tre. Det tredje året får frekvensen minskas, om övervakningen kompletteras med oanmälda kontroller. Övervakningens frekvens och intensitet får ses över i samband med möten i den gemensamma kommittén vid vilka övervakningsrapporter behandlas, på grundval av konstaterandena i rapporterna. |
|
— |
Övervakaren ska upprätta ett system för ingivande och behandling av klagomål rörande övervakaren. Systemet för hantering av klagomål – inbegripet riktlinjerna för rapporter om klagomål samt de åtgärder som vidtas – ska godkännas av den gemensamma kommittén. Systemet ska trygga ett säkert ingivande av klagomål, dvs. garantera upphovsmännens konfidentialitet. |
|
— |
Övervakaren ska på grundval av sina iakttagelser lägga fram en analys av de systemproblem som påträffas. |
|
— |
Övervakaren ska vara skyldig att bevara konfidentialiteten hos de uppgifter som inhämtas hos de olika strukturer som övervakaren besöker under sina missioner. |
|
— |
Övervakningsrapporterna ska omfatta all relevant information om övervakningsprogrammet och om de konstateranden som övervakningen leder till. Förfarandehandboken ska omfatta en redovisning av huvuddragen i övervakningsrapporter och sammanfattningar. |
|
— |
Övervakaren ska avlägga rapport om sina slutsatser via den mekanism som inrättas av den gemensamma kommittén. |
IV. Informationskällor
Den oberoende övervakaren ska för utövandet av sina funktioner använda sig av alla tillgängliga informationskällor (rapporter från missioner (övervakningsrapporter), årsrapporter och andra dokument, samtal, databaser, besök på fältet, etc.). Övervakaren bör ges tillgång till dokument, databaser osv. hos de nedan angivna aktörerna och inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet ackrediterade organen.
|
1. |
Alla avdelningar i skogshushållningsministeriet (Generaldirektoratet för skogshushållningen (DGEF), Direktoratet för utveckling av skogsresurserna (DVRF), Allmänna inspektionen för skogshushållningen (IGEF), Avdelningen för kontroll av skogsbruksprodukter för export (SCPFE), departementsdirektoraten för skogshushållningen (DDEF), brigaderna (brigades), kontrollposterna osv., i Kongo och i förekommande fall i grannländerna) som har ansvar för genomförandet av den permanenta kontrollen av skogarna inom ramen för den nationella kontrollstrategin (som ska fastläggas av skogshushållningsministeriet före genomförandet av avtalet). |
|
2. |
Aktörer som är involverade i övervakningen och kontrollen av skogsavverkningen:
|
|
3. |
Andra ministerieavdelningar, såsom de som hör till handelsministeriet, ekonomi-, finans- och budgetministeriet (tullar, skatter osv.), transportministeriet och arbetsmarknadsministeriet (Nationella sysselsättnings- och arbetskraftsbyrån (ONEMO), Nationella socialförsäkringskassan (CNSS)). |
|
4. |
De organ i Kongos grannländer som handhar kontrollen av att trävaruprodukter produceras lagligt (kontrollen av lagligheten) och den oberoende övervakningen av systemet med Fleglicenser samt dessa organs informationskällor. |
|
5. |
De gemensamma kommittéerna för genomförandet av de frivilliga partnerskapsavtalen mellan Europeiska unionen och Kongos grannländer. |
|
6. |
Övriga källor:
|
|
7. |
De behöriga myndigheterna i unionen. Den oberoende övervakaren får utfråga personer som är involverade i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet och personer som tillhör de organ som ackrediterats inom ramen för detta system och inhämta sådana vittnesmål som övervakaren anser sig behöva för att utföra sina uppgifter, utan att det påverkar behandlingen av sådana klagomål om genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet och om systemets och de inom ramen för systemet ackrediterade organens funktionssätt som övervakaren kan komma att göras uppmärksam på. Avtalsparterna ska se till att den oberoende övervakaren på båda parternas territorier får tillgång till den information som övervakaren behöver för att utföra sina uppgifter. |
V. Rapporter
Den oberoende övervakarens övervakningsrapporter ska innehålla alla relevanta uppgifter om övervakningsprogrammet och om hur laglighetsförsäkringssystemet och systemet med Flegtlicenser fungerar. Alla klagomål som mottagits samt de svar som lämnats på klagomålen och de åtgärder som ska vidtas med anledning av dessa ska anges i en bilaga till rapporterna. Övervakningsrapporterna ska offentliggöras av den gemensamma kommittén.
Den oberoende övervakaren ska inom en månad efter avslutandet av en mission lägga fram en preliminär övervakningsrapport för avtalsparterna. En muntlig presentation av övervakningsrapporten för den gemensamma kommittén får föreskrivas. Parternas synpunkter på rapporten ska med tanke på färdigställandet av denna överlämnas till den oberoende övervakaren inom en frist som den oberoende övervakaren och den gemensamma kommittén kommer överens om men som inte överstiger en månad efter det att parterna mottagit rapporten. Den oberoende övervakaren ska inom en frist som den oberoende övervakaren och den gemensamma kommittén kommer överens om men som inte överstiger 15 dagar efter det att den oberoende övervakaren har mottagit parternas synpunkter tillhandahålla svar på sådana klarlägganden som begärts och lämna alla övriga erforderliga uppgifter. Den slutliga rapporten ska grunda sig på den preliminära rapporten. Alla klarlägganden som tillhandahållits av någon av parterna och eventuella reaktioner på dessa klarlägganden från den oberoende övervakarens sida ska redovisas i den slutliga rapporten.
Den gemensamma kommittén ska offentliggöra den slutliga rapporten.
Den gemensamma kommittén ska på grundval av övervakningsrapporterna och annan information som den förfogar över – särskilt kritik och klagomål rörande laglighetsförsäkringssystemets funktion – fastställa vilka korrigeringsåtgärder som ska vidtas och se till att åtgärderna genomförs.
Protokoll från möten i den gemensamma kommittén vid vilka övervakningsrapporter behandlas ska offentliggöras.
VI. Institutionella arrangemang
Parterna ska inom ramen för arbetet i den gemensamma kommittén genom ett adekvat, transparent anbudsförfarande välja ut en anbudsgivare som har de erforderliga kvalifikationerna för att handha den oberoende övervakningen. De ska i samband med urvalsprocessen bemöda sig om att analysera anbudsgivarnas kunskaper om övervakningsförfaranden och om skogssektorn i Kongo eller Kongobäckenet och deras trovärdighet på internationell nivå särskilt i fråga om oberoende. Den anbudsgivare som väljs ut ska ingå ett treårskontrakt med Kongos statsförvaltning, som ska låta den oberoende övervakaren arbeta på ett effektivt och transparent sätt. Kontraktet får förnyas på villor att den gemensamma kommittén godkänner detta. Vid behov ska en ny anbudsinfordran utlysas.
Den oberoende övervakaren måste ha ett fast kontor i Brazzaville under hela kontraktsperioden. Kontoret måste vara öppet under hela kontraktsperioden. Det ska tjäna som kontaktpunkt för de berörda aktörerna. Det ska även organisera punktvisa övervakningsmissioner. De personer som handhar övervakningen ska under fastställda perioder uppehålla sig på kontoret.
Rapporterna från den oberoende övervakaren och alla erforderliga korrigeringsåtgärder ska diskuteras i den gemensamma kommittén. Den oberoende övervakaren ska underättas om alla korrigeringsåtgärder. Vid behov ska den oberoende övervakarens förfarandehandbok ändras.
BILAGA VII
KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DET OPERATIVA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET I KONGO
Partnerskapsavtalet mellan unionen och Kongo innehåller bestämmelser om utveckling och tillämpning av ett laglighetsförsäkringssystem, för att säkerställa att alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och exporteras från Kongo till unionen har producerats lagligt. Laglighetsförsäkringssystemet ska omfatta följande: en definition av vad som avses med lagligt producerade trävaruprodukter i vilken de lagar och andra författningar redovisas som måste följas för att en Flegtlicens ska få utfärdas (laglighetsdefinition), kontroll av försörjningskedjan syftande bl.a. till att spåra timmers och trävaruprodukters väg från platsen för avverkning av timret till platsen för export av trävaruprodukterna, förfaranden för kontroller syftande bl.a. till att säkerställa och dokumentera överensstämmelse med alla komponenter av laglighetsdefinitionen, förfaranden för utfärdande av licenser samt förfaranden för oberoende övervakning syftande till att ge försäkringar om att laglighetsförsäkringssystemet fungerar som planerat.
Unionens förväntningar på laglighetsförsäkringssystemet anges i en serie informationsnoter som utarbetats av en expertgrupp som sammankallats av Europeiska kommissionen (1).
Bedömningskriterier
Laglighetsförsäkringssystemet ska underkastas en oberoende teknisk utvärdering innan systemet med Flegtlicenser blir till fullo operativt. Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet och andra berörda aktörer ska komma överens om specifikationerna för utvärderingen. Av bedömningskriterierna nedan framgår vad laglighetsförsäkringssystemet väntas ge. Kriterierna ska ligga till grund för specifikationerna för utvärderingen. Syftet med utvärderingen ska vara att
|
i) |
se över systembeskrivningen med särskild inriktning på sådana ändringar som gjorts efter undertecknandet av partnerskapsavtalet, och |
|
ii) |
undersöka hur systemet fungerar i praktiken. |
Avsnitt 1: Laglighetsdefinition
Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter måste grunda sig på de gällande lagarna och andra författningarna i Kongo. Den måste vara entydig, objektivt verifierbar och operativt tillämplig och som minst omfatta de lagar och andra författningar som gäller följande:
— Avverkningsrättigheter: Tilldelning av lagliga rättigheter att avverka timmer inom ett lagligt fastställt område.
— Skogsarbete: Uppfyllande av de rättsliga kraven på området skogsförvaltning inbegripet iakttagande av den relevanta miljö- och arbetsrättslagstiftningen.
— Skatter, avgifter o.d.: Uppfyllande av de rättsliga kraven i fråga om skatter, royalties och avgifter som har direkt samband med avverkningsrättigheter och timmeravverkning.
— Andra användare: Respekt (där så är tillämpligt) för andra parters besittnings- och nyttjanderättigheter till mark och andra resurser som kan påverkas av timmeravverkningsrättigheter.
— Handel och tullförfaranden: Uppfyllande av de rättsliga kraven i fråga om handel och tullförfaranden.
Framgår det tydligt vilket rättsinstrument som ligger till grund för varje enskild komponent av laglighetsdefinitionen?
Specificeras kriterier och indikatorer som kan användas för att kontrollera överensstämmelse med varje enskild komponent av definitionen?
Är kriterierna och indikatorerna tydliga, objektiva och operativt tillämpliga?
Framgår olika aktörers uppgifter och befogenheter tydligt av kriterierna och indikatorerna och omfattar kontrollen av lagligheten en bedömning av alla relevanta aktörers insatser?
Omfattar laglighetsdefinitionen de gällande lagarna och andra författningarna på alla de ovan angivna huvudområdena? Om inte, varför togs lagstiftningen på vissa områden inte med i definitionen?
Beaktades alla huvudområden av den tillämpliga lagstiftningen i processen för involvering av berörda aktörer i utarbetandet av definitionen?
Omfattar systemet för kontroll av lagligheten de viktigaste rättsliga bestämmelser som identifierades vid samråden med berörda aktörer?
Har laglighetsdefinitionen och laglighetsmatriserna ändrats sedan ingåendet av partnerskapsavtalet? Om ja, har det tagits fram kriterier och indikatorer för att säkerställa kontroll av ändringarna?
Avsnitt 2: Kontroll av försörjningskedjan
Systemet för kontroll av försörjningskedjan måste ge trovärdiga försäkringar om att timmer och trävaruprodukter kan spåras genom försörjningskedjan, från platsen för avverkning av timret eller platsen för import till platsen för export av trävaruprodukterna. det kommer inte alltid att vara nödvändigt att hålla fast vid fysisk spårbarhet för en enskild stock, en enskild last av stockar eller en enskild trävaruprodukt från platsen för export tillbaka till platsen för avverkning av timret, men det är alltid nödvändigt mellan platsen för avverkning och den första plats där en blandning sker (t.ex. en timmerterminal eller en bearbetningsanläggning).
2.1 Nyttjanderättigheter
De områden inom vilka det allokerats rättigheter till skogsresurser och innehavarna av dessa rättigheter måste anges tydligt.
Tryggar kontrollsystemet att endast timmer som har sitt ursprung i skogsområden för vilka det finns giltiga och tillåtliga nyttjanderättigheter kommer in i försörjningskedjan?
Tryggar kontrollsystemet att de företag som utför timmeravverkningen har tilldelats nyttjanderättigheter för de berörda skogsområdena?
Är förfarandena för tilldelning av nyttjanderättigheter och uppgifterna om de nyttjanderättigheter som tilldelats och om innehavarna av dessa rättigheter offentligt tillgängliga?
2.2 Systemet för kontroll av försörjningskedjan
Det måste finnas effektiva mekanismer för spårning av timmer och trävaruprodukter genom försörjningskedjan, från platsen för avverkning av timret till platsen för export av trävaruprodukterna.
Metoderna för identifiering av material kan variera. Det kan t.ex. röra sig om användning av etiketter för enskilda artiklar eller om användning av dokumentation som åtföljer en last eller ett parti. Vid valet av metod bör typen av material, värdet på materialet och risken för blandning med olagligt eller okontrollerat material beaktas.
Identifieras och redovisas alla försörjningskedjealternativ i kontrollsystemet?
Identifieras och redovisas alla etapper i försörjningskedjan i kontrollsystemet?
Har metoder för att a) identifiera materialets ursprung och b) förhindra blandning med material av okänt ursprung i de nedan angivna etapperna i försörjningskedjan fastställts och dokumenterats?
|
— |
Timmer i skogen |
|
— |
Transport |
|
— |
Mellanlagring |
|
— |
Ankomst till anläggning för primär bearbetning |
|
— |
Bearbetningsanläggningar |
|
— |
Mellanlagring |
|
— |
Transport |
|
— |
Ankomst till platsen för export |
Vilka organisationer har ansvaret för kontrollen av materialflödena? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra resurser för att utföra kontrolluppgifterna?
2.3 Kvantiteter
Det måste finnas robusta och effektiva mekanismer för att mäta och registrera kvantiteten timmer eller trävaruprodukter i de olika etapperna i försörjningskedjan, inbegripet tillförlitliga, före avverkning utförda uppskattningar av adekvat noggrannhetsgrad av volymen skog på rot inom varje avverkningsområde.
Frambringar kontrollsystemet kvantitativa input-/outputuppgifter i de nedan angivna etapperna i försörjningskedjan?
|
— |
Skog på rot |
|
— |
Stockar i skogen |
|
— |
Transport och lagring av timmer |
|
— |
Ankomst till bearbetningsanläggning |
|
— |
Införsel till produktionslinje |
|
— |
Utförsel från produktionslinje |
|
— |
Avgång från bearbetningsanläggning |
|
— |
Ankomst till platsen för export |
Vilka organisationer har ansvaret för inmatningen av de kvantitativa uppgifterna i kontrollsystemet? Hur kontrolleras kvaliteten på uppgifterna?
Registreras alla kvantitativa uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de kvantitativa uppgifter som inhämtats i den föregående och den nästföljande etappen i försörjningskedjan?
Vilken information om kontrollen av försörjningskedjan görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få tillgång till informationen?
2.4 Blandning av kontrollerat timmer med annat godkänt timmer
Om blandning av timmer från kontrollerade lagliga källor med timmer från andra källor medges, måste det finnas tillräckliga kontroller för att utesluta timmer från okända källor eller timmer som avverkats utan lagliga avverkningsrättigheter.
Medger kontrollsystemet blandning av kontrollerat timmer med annat godkänt timmer (t.ex. med importerat sådant timmer eller med timmer som har sitt ursprung i ett skogsområde som har lagliga avverkningsrättigheter men som ännu inte omfattas av den fullständiga kontrollprocessen)?
Vilka kontrollåtgärder tillämpas för sådana fall? Tryggar kontrollerna t.ex. att den kontrollerade outputen inte överstiger den kontrollerade inputen i de olika etapperna i försörjningskedjan?
2.5 Importerat timmer
Det måste finnas adekvata kontroller för att säkerställa att importerat timmer och dito trävaruprodukter har importerats lagligt.
Hur påvisas laglig import av timmer och trävaruprodukter?
Vilka bevis måste läggas fram som belägg för att importerat timmer och dito trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt i ett tredjeland?
Följs importerat timmer och dito trävaruprodukter längs hela försörjningskedjan inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet?
Om importerat timmer eller importerade trävaruprodukter används, anges ursprungslandet för timret respektive ursprungslandet för komponenter som ingår i sammansatta produkter i Flegtlicensen?
Avsnitt 3: Andra kontroller
Syftet med kontrollerna är att säkerställa lagligheten hos timret och trävaruprodukterna. Kontrollerna måste vara tillräckligt robusta och effektiva för att trygga att bristande efterlevnad av reglerna längs försörjningskedjan upptäcks och att korrigeringsåtgärder snabbt vidtas.
3.1 Organisation
Kontrollerna ska utföras av ett statligt organ eller ett tredjepartsorgan (eller eventuellt av ett statligt organ och ett tredjepartsorgan i samarbete). Kontrollorganet måste förfoga över adekvata resurser och förvaltningssystem och ha kvalificerad personal och robusta och effektiva mekanismer för att hantera intressekonflikter.
Har statsförvaltningen utsett ett organ som ska handha kontrolluppgifterna? Har organets mandat och dess därmed sammanhängande befogenheter angivits tydligt och offentliggjorts?
Har kontrollorganet tillräckliga resurser för att utföra kontrollerna av laglighetsdefinitionen och av systemet för kontroll av försörjningskedjan?
Har kontrollorganet ett dokumenterat förvaltningssystem
|
— |
som säkerställer att dess personal har adekvat kompetens och erfarenhet? |
|
— |
som omfattar intern kontroll och övervakning? |
|
— |
som omfattar mekanismer för att hantera intressekonflikter? |
|
— |
som säkerställer att kontrollsystemet är transparent? |
|
— |
för fastställande och tillämpning av kontrollmetoderna? |
3.2 Kontroller av laglighetsdefinitionen
Det måste anges tydligt vad som ska kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och säkerställa att kontrollprocessen är systematisk, transparent och bevisbaserad, att den genomförs med regelbundna intervaller och att den omfattar alla komponenter av laglighetsdefinitionen.
Omfattar kontrollmetoden alla komponenter av laglighetsdefinitionen? Omfattar den kontroller av överensstämmelse med alla angivna indikatorer?
Omfattar kontrollmetoden
|
— |
anmälda och oanmälda kontroller av verksamheten på fältet och av dokument rörande denna? |
|
— |
inhämtande av information från utomstående berörda parter? |
|
— |
bevarande av uppteckningar över kontrollerna som gör det möjligt för interna granskare och för den oberoende övervakaren att företa kontroller vid en senare tidpunkt? |
Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och tillämpas definitionerna i fråga?
Offentliggörs resultaten av kontrollerna av laglighetsdefinitionen? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?
3.3 Kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjan
Det måste finnas en tydlig definition – täckande hela försörjningskedjan från avverkning till export – av vad som ska kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och säkerställa att kontrollprocessen är systematisk och bevisbaserad, att den genomförs med regelbundna intervaller och att den omfattar allting som täcks av definitionen och regelbunden avstämning av uppgifter mellan de olika etapperna i försörjningskedjan.
Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och tillämpas definitionerna i fråga?
Täcker kontrollmetoden till fullo kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Om ja, framgår detta klart av kontrollmetoden?
Vilka bevis finns det för att kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan verkligen genomförts?
Avstämning av uppgifter:
|
— |
Vilken organisation har ansvaret för avstämningen av uppgifterna? Har denna organisation tillräckligt med personal och andra resurser för att klara av hanteringen av uppgifterna? |
|
— |
Har det tagits fram metoder för att bedöma överensstämmelsen mellan kvantiteten skog på rot och kvantiteten timmer vid ankomst till bearbetningsanläggning/plats för export? |
|
— |
Har det tagits fram metoder för att bedöma överensstämmelsen mellan kvantiteten råmaterial och kvantiteten bearbetade produkter i sågverk och andra anläggningar? |
|
— |
Är tillförlitlig avstämning för enskilda artiklar eller partier möjlig längs hela försörjningskedjan? |
|
— |
Vilka informationssystem och vilken informationsteknik används för lagring och avstämning av uppgifter samt för rapportering? Har det inrättats robusta system för säkring av uppgifterna? |
Offentliggörs resultaten av kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?
3.4 Bristande efterlevnad av reglerna
Det måste finnas en effektiv mekanism för att kräva och genomdriva lämpliga korrigeringsåtgärder vid bristande efterlevnad av reglerna.
Omfattar kontrollsystemet en definition av en sådan mekanism?
Hur tillämpas mekanismen för hantering av bristande efterlevnad av reglerna i praktiken?
Finns adekvata uppteckningar tillgängliga över de fall av bristande efterlevnad av reglerna som konstaterats och de korrigeringsåtgärder som vidtagits? Utvärderas korrigeringsåtgärders effektivitet?
Vilka uppgifter om fall av bristande efterlevnad av reglerna offentliggörs?
Avsnitt 4: Utfärdande av licenser
Kongo har utsett en licensmyndighet som har det övergripande ansvaret för utfärdandet av Flegtlicenser. Flegtlicenserna utfärdas på basis av enskilda sändningar eller på basis av ett system med godkända marknadsaktörer.
4.1 Organisation
Vilket organ har ansvaret för utfärdandet av Flegtlicenser?
Har licensmyndighetens och dess personals uppgifter i utfärdandet av Flegtlicenser definierats tydligt och offentliggjorts?
Har det fastställts kompetenskrav för licensmyndighetens personal? Har det införts interna kontroller av personalen?
Har licensmyndigheten tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter?
4.2 Utfärdande av licenser
Har licensmyndigheten dokumenterade förfaranden för utfärdandet av licenserna? Är dessa förfaranden och information om eventuella avgifter som ska betalas offentligt tillgängliga?
Vilka bevis finns det för att förfarandena tillämpas på korrekt vis i praktiken?
Finns adekvata uppteckningar tillgängliga över de utfärdade licenserna och avvisade licensansökningarna? Omfattar uppteckningarna den bevisning på grundval av vilken licenserna utfärdades?
4.3 Licenser som utfärdas på basis av enskilda sändningar
Grundar sig utfärdandet av licenser på enskilda sändningar?
Påvisas exportsändningarnas laglighet med hjälp av statsförvaltningens kontroll- och spårningssystem?
Är kraven för utfärdande av licenser tydligt angivna? Underrättas exportörerna och andra berörda parter om vilka krav som gäller?
Vilka uppgifter om utfärdade licenser offentliggörs?
Avsnitt 5: Oberoende övervakning
Den oberoende övervakningen av laglighetsförsäkringssystemet är en funktion som är fristående från Kongos regleringsmyndigheter för skogssektorn. Syftet med den oberoende övervakningen är att genom kontroller av att alla aspekter av Kongos laglighetsförsäkringssystem fungerar som planerat ge systemet med Flegtlicenser trovärdighet.
5.1 Institutionella arrangemang
5.1.1 Inrättande av en funktion för oberoende övervakning
Kongo har formellt inrättat en funktion för oberoende övervakning och låter den oberoende övervakaren arbeta på ett effektivt och transparent sätt.
5.1.2 Oberoende i förhållande till andra aktörer i laglighetsförsäkringssystemet
Det måste finnas en tydlig avgränsning mellan de organ som är involverade i skogsförvaltningen eller regleringen av skogssektorn, å ena sidan, och den oberoende övervakaren, å andra sidan.
Har statsförvaltningen fastställt och dokumenterat kraven på den oberoende övervakaren i fråga om oberoende? Fastställs det att aktörer som har ett kommersiellt intresse eller en institutionell roll i skogssektorn i Kongo inte får utöva funktionen för oberoende övervakning?
5.1.3 Utseende av en oberoende övervakare
Den oberoende övervakaren utsågs med hjälp av ett transparent förfarande och dess verksamhet är underkastad tydliga, offentliggjorda regler.
Har statsförvaltningen offentliggjort specifikationerna för den oberoende övervakningen?
Har statsförvaltningen dokumenterat förfarandet för att utse den oberoende övervakaren och offentliggjort detta?
5.1.4 Inrättande av ett förfarande för hantering av klagomål
Det måste finnas ett förfarande för hantering av sådana klagomål och tvister som den oberoende övervakningen ger upphov till. Förfarandet måste kunna hantera alla typer av klagomål rörande licenssystemets funktion.
Har det inrättats ett dokumenterat, för alla berörda parter tillgängligt förfarande för hantering av klagomål?
Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras, behandlas och (vid behov) förs vidare?
5.2 Den oberoende övervakaren
5.2.1 Organisatoriska och tekniska krav
Den oberoende övervakaren måste vara oavhängig av de andra aktörerna i laglighetsförsäkringssystemet. Övervakarens verksamhet måste grunda sig på dokumenterade förvaltningsstrukturer, policyar och förfaranden som står i överensstämmelse med internationellt erkänd bästa praxis.
Grundar sig den oberoende övervakarens verksamhet på ett dokumenterat förvaltningssystem som står i överensstämmelse med kraven enligt ISO-guide 62, 65 eller en liknande standard?
5.2.2 Övervakningsmetoder
Den oberoende övervakarens metoder måste vara bevisbaserade. Övervakningen måste utföras med vissa angivna minimiintervaller.
Anges det i den oberoende övervakarens metoder att alla konstateranden måste grunda sig på objektiv bevisning rörande laglighetsförsäkringssystemets funktion?
Anges det i den oberoende övervakarens metoder med vilka maximiintervaller de olika komponenterna i laglighetsförsäkringssystemet kommer att kontrolleras?
5.2.3 Övervakningens omfång
Den oberoende övervakaren måste arbeta i enlighet med specifikationer som klart anger vad som ska övervakas och täcker alla fastlagda krav för utfärdande av Flegtlicenser.
Täcker den oberoende övervakarens metoder alla komponenter i laglighetsförsäkringssystemet? Anges de viktigaste effektivitetskontrollerna i dessa metoder?
5.2.4 Rapporteringskrav
Den oberoende övervakaren måste regelbundet avlägga rapport till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet om hur laglighetsförsäkringssystemet fungerar, om fall av bristande efterlevnad av reglerna och om övervakarens bedömning av de korrigeringsåtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristande efterlevnad av reglerna.
Anges rapporteringskraven och rapporteringsintervallen i specifikationerna för den oberoende övervakningen?
(1) http://ec.europa.eu/development/policies/9interventionareas/environment/forest/flegt_briefing_notes_en.cfm
BILAGA VIII
|
Åtgärd Period |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
||||||||
|
1 |
Parafering av avtalet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Inrättande av den gemensamma samråds- och övervakningsmekanismen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Inledande av ratificeringsförfarandet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Inrättande av ett tekniskt sekretariat för den kongolesiska parten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Undersökning av möjligheterna att få fram kompletterande finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Uppbyggnad av laglighetsförsäkringssystemet (se bilaga V) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Rekrytering av en konsult för frågor som rör spårning av timmer (EU:s spårningsprojekt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Genomförande av spårningsprojektet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Komplettering av lagar och andra författningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Fastläggande av de olika kontrollstrukturernas uppgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Uppbyggnad av kapaciteten i IGEF |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Uppbyggnad av kapaciteten i DGEF/DDEF/brigaderna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Genomförande av kommunikationsplanen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Utvärdering av de privata certifieringssystemen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utformning av handboken med förfaranden i fall av bristande efterlevnad av reglerna och för påföljder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Fullföljande av utarbetandet och valideringen av förvaltningsplanerna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
Utläggning på webbplats av information om systemet med Flegtlicenser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Ratificering av avtalet (p.m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Inrättande av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet (p.m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Rekrytering av en oberoende övervakare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Första IGEF-missionen för utfärdande av laglighetscertifikat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Utvärdering av det operativa laglighetsförsäkringssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Förklaring från parterna om att systemet med Flegtlicenser är till fullo operativt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Utfärdande av den första Flegtlicensen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åtgärd Period |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
||||||||
|
1 |
Rutinmässig tillämpning av laglighetsförsäkringssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Uppföljning av genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Tekniska sekretariatet verksamt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Gemensamma kommittén verksam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Oberoende övervakning av systemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Övervakning av marknaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Övervakning av avtalets verkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Förvaltning av webbplatsen och spridning av information |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Utvärdering av genomförandet av avtalet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA IX
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
För ett effektivt genomförande av det frivilliga partnerskapsavtalet krävs det att vissa kompletterande åtgärder vidtas. Det finns behov av kompletterande åtgärder på följande områden:
|
1. |
Uppbyggnad av kapaciteten i Allmänna inspektionen för skogshushållningen (IGEF). |
|
2. |
Uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället. |
|
3. |
Komplettering av lagar och andra författningar. |
|
4. |
Genomförande av en kommunikationsplan. |
|
5. |
Inrättande av ett tekniskt sekretariat för den kongolesiska parten, med ansvar för övervakningen av avtalet. |
De kompletterande åtgärderna redovisas närmare i avsnitten nedan.
Parterna måste med tanke på genomförandet av dessa åtgärder såväl som med tanke på inrättandet av vissa komponenter i laglighetsförsäkringssystemet sörja för att ett adekvat stöd tillhandahålls, i fråga om mänskliga, tekniska och finansiella resurser. Parterna förbinder sig att vid behov undersöka möjligheterna att få fram erforderlig kompletterande finansiering, som ska sättas in i enlighet med vad som anges i artikel 15 i avtalet.
1. Uppbyggnad av kapaciteten i Allmänna Inspektionen för Skogshushållningen (IGEF)
Allmänna inspektionen för skogshushållningen ska inom ramen för kontrollen av att trävaruprodukter produceras lagligt (kontrollen av lagligheten) utföra besök på fältet och företa kontroller av verifikatorerna i laglighetsmatriserna och av spårningskedjan, hos skogsföretagen och vid departementsdirektoraten för skogshushållningen (DDEF), brigaderna (brigades) och andra decentraliserade offentliga organ som är involverade i skogsförvaltningen (särskilt de som ägnar sig åt miljö-, tull-, skatte-, arbetsrätts- och handelsfrågor).
Efter sådana kontrollförfaranden har Allmänna inspektionen till uppgift att utfärda laglighetscertifikat och ge Avdelningen för kontroll av skogsbruksprodukter för export (SCPFE) i uppdrag att utfärda Flegtlicenser.
För att Allmänna inspektionen ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt vis krävs en omstrukturering av inspektionen.
Det ska inrättas en enhet inom Allmänna inspektionen som ska ha ansvaret för kontrollen av lagligheten, för utfärdandet av laglighetscertifikat och för handläggningen av ansökningar om utfärdande av Flegtlicenser. För att inspektionen ska kunna utföra dessa uppgifter krävs en uppbyggnad av kapaciteten i denna. Antalet anställda i den nya enheten kommer att fastläggas under fasen för utveckling av laglighetsförsäkringssystemet.
Under denna fas kommer även tjänsteprofilerna och behovet av kompletterande utbildning att fastläggas. Utbildning om följande ska tas i beaktande: laglighetsmatriserna, övervakning av skogsförvaltning och försörjningskedjan, användning av GPS och vissa programvaror för GIS (geografiska informationssystem), principer för förvaltning av databaser, användning av SIGEF-databasen.
Viss utrustning ska också tas i beaktande (transportmedel, kontorsmateriel och utrustning för arbete på fältet).
Särskild utbildning för andra förvaltningsanställda som är involverade i kontrollen av lagligheten kan komma att fastläggas och genomföras i den utsträckning det är nödvändigt för att avtalet ska fungera väl.
2. Uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället
För genomförandet av avtalet krävs det bl.a. att systemet för kontroll av lagligheten, systemet för spårning av timmer och den oberoende övervakningen av systemet för kontroll av lagligheten fungerar väl. Det civila samhället i Kongo har för avsikt att bidra till genomförandet av avtalet via en lokal formell struktur baserad på resultaten och erfarenheterna från projektet Oberoende observation av skogarna (OIF), som Resource Extraction Monitoring och Forest Monitor drev i Kongo mellan 2007 och 2009.
Denna struktur ska bestå av en eller flera nationella icke-statliga organisationer och en internationell icke-statlig organisation som har erfarenhet av obeoende observation. De nationella icke-statliga organisationerna kommer även att dra nytta av den sakkunskap som medlemmarna i arbetsgrupperna i OIF-projektet förvärvat.
Det allmänna målet för den lokala formella strukturen är att bidra till en sund förvaltning i skogssektorn i dess helhet. Strukturen har följande särskilda mål:
|
— |
Att förbättra systemen för genomdrivande, från statens sida, av skogslagstiftningen. |
|
— |
Att bygga upp kapaciteten i det civila samhället för oberoende observation. |
|
— |
Att bidra till att förbättra genomdrivandet av skogslagstiftningen och förvaltningen i skogssektorn. |
|
— |
Att dokumentera den information som inhämtas och göra den tillgänglig för laglighetscertifikatsmyndigheten och licensmyndigheten. |
|
— |
Att dokumentera den information som inhämtas och göra den tillgänglig för den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet. |
Vid sidan av den lokala formella strukturen för oberoende observation ska en mer allmän uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhällets organisationer tas i beaktande.
Inom denna ram kommer det att ske en uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället i fråga om följande:
oberoende observation, laglighetsmatriserna, förvaltning och behandling av information, förvaltning av webbplatser, kommunikationsmetoder, spridning av kunskap hos urbefolkningar och andra lokala samhällen, metoder för konfliktlösning och principer för skogsförvaltning.
De närmare praktiska arrangemangen kommer att fastläggas efter samråd med de berörda aktörerna.
Avtalsparterna kommer att sträva efter att underlätta tillträdet till särskilda finansiella resurser för att genomföra uppbyggnaden av kapaciteten.
3. Komplettering av lagar och andra författningar
Utarbetandet av laglighetsmatriserna har klargjort att vissa aspekter som har ett direkt eller indirekt samband med en hållbar förvaltning av skogsresurserna inte regleras eller beaktas i skogslagstiftningen, t.ex. involvering av urbefolkningar och andra lokala samhällen och det civila samhället i förvaltningen av skogarna, utläggning av förvaltningen av statliga skogsplanteringar och normer i fråga om skogsodling. Det är nödvändigt att uppdatera skogskodexen (code forestier) och avfatta kompletterande författningar till denna inom ramen för genomförandet av avtalet. Även på andra områden måste det avfattas kompletterande texter.
En internationell konsult och två nationella konsulter kommer att rekryteras för att utföra dessa uppgifter.
Utkasten till texterna kommer att valideras av alla parter som deltar i förvaltningen av skogarna (statliga och lokala myndigheter, den privata sektorn, urbefolkningar och andra lokala samhällen, det civila samhället, etc.), via workshoppar på departementsnivå och en nationell workshop i Brazzaville.
Den nedan angivna förteckningen över texter som ska avfattas är inte uttömmande, utan kommer att kompletteras allt eftersom nya synpunkter läggs fram.
3.1 Berörda ministerier
Miljöministeriet
|
1. |
Förordning med regler för genomförande och godkännande av konsekvensanalyser |
|
2. |
Förordning om förfarandena för Miljögeneraldirektoratets kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i lagar och andra författningar på miljöområdet |
Justitieministeriet
|
1. |
Lag om främjande av och skydd för urbefolkningars rättigheter i Kongo |
Arbetsmarknadsministeriet
|
1. |
Författning om utfärdande av utbildningsintyg |
|
2. |
Mallar för avlöningslistor |
|
3. |
Mallar för register över olycksfall i arbetet och säkerhet |
Skogshushållningsministeriet
|
1. |
Författning om villkoren för överlåtelse av statliga skogsplanteringar till tredje man |
|
2. |
Förordning om principer för spårning av timmer |
|
3. |
Förordning om normer i fråga om skogsodling, för skogsplanteringar |
|
4. |
Ramdekret om villkoren för samordnad participativ förvaltning (gestion concertée et participative) av skog enligt artikel 1 andra strecksatsen i skogskodexen, omfattande
|
|
5. |
Dekret om formerna för involvering av urbefolkningar och andra lokala samhällen och det civila samhället i beslutsfattandet i samband med utarbetandet av kravspecifikationer (cahiers des charges) |
|
6. |
Tillämpningsföreskrifter rörande tre olika aspekter av ”skogar för lokala samhällen” (forêts communautaires): begreppet skogar för lokala samhällen, processen för zonering (indelning i zoner) och förfaranden för förvaltning av skogar för lokala samhällen som tryggar att alla berörda parter involveras. |
|
7. |
Tillämpningsföreskrifter rörande involveringen av urbefolkningar och andra lokala samhällen i förvaltningsplanerna (zonering av serien för utveckling av lokala samhällen (série de développement communautaire) och de andra serierna) |
|
8. |
Tillämpningsföreskrifter rörande involveringen av det civila samhället/utseendet av företrädare för det civila samhället i de olika kommissionerna (kommissionen för tilldelning av skogskoncessioner, kommissionen för tilldelning av tillstånd och godkännanden i skogs- och trävarubranscherna, etc.) och kriterierna för urvalet av företrädare för det civila samhället |
|
9. |
Författning om kontrollarrangemangen |
|
10. |
Förordning om förfarandena för kontroll av timmer och trävaruprodukter vid import och export och under transitering |
|
11. |
Författning med regler för godkännande av varor och byggnation vid prövning av om kravspecifikationerna och samförståndsavtalen har följts |
|
12. |
Andra texter som måste kompletteras för genomförande av skogskodexen i enlighet med Flegtprinciperna för sund förvaltning i skogssektorn |
För att säkra de åtaganden som ingåtts inom ramen för det frivilliga partnerskapsavtalet mellan unionen och Kongo måste förslagen till kompletterande texter bygga på principerna för sund förvaltning i skogssektorn.
Principer som de kompletterande texterna ska bygga på
För att trygga skogskodexens effektivitet och dess överensstämmelse med laglighetsmatriserna och Flegtprinciperna bör de kompletterande texterna till kodexen vara i kraft senast vid tidpunkten för utfärdandet av den första Flegtlicensen.
Erkännande av lokala samhällens rättigheter
Deltagande
Det måste tas fram författningar om involveringen av urbefolkningar och andra lokala samhällen och det civila samhället i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av lagar och program.
Transparens
Det måste införas bestämmelser som tryggar transparens i skogsförvaltningen och offentliggörande av information. Dessa bestämmelser måste omfatta formerna för tillhandahållande av information till och samråd med urbefolkningar och andra lokala samhällen.
Skogar för lokala samhällen
Begreppet skogar för lokala samhällen tas inte upp i lag nr 16–2000 av den 20 november 2000 om skogskodexen.
Begreppet ska beaktas på de två möjliga sätten: 1) skogarna i serien för utveckling av lokala samhällen inom ramen för förvaltningsplanerna och 2) lokala myndigheters skogar.
Oberoende observation
Det måste införas bestämmelser om oberoende observatörer från det civila samhället. Dessa ska delta i tilldelningen av avverkningstillstånd, i utarbetandet och genomförandet av förvaltningsplanerna och i kommittén för förvaltning av skogsfonden (fonds forestier). Observatörerna ska rekryteras genom ett konkurrensbetonat, transparent förfarande.
3.2 Metoder
Ett förslag till en ny författning ska vara resultatet av en allmän process för samråd med alla berörda aktörer.
Samråd med lokala samhällen och det civila samhället
I syfte att trygga att urbefolkningarna och andra lokala samhällen och det civila samhället verkligen involveras i utarbetandet av kompletterande texter till skogskodexen måste dessa parters organisationer aktivera sig och utforma en process för effektivt deltagande och verksam representation.
Inrättande av en kommission för utarbetande av förslag till kompletterande texter
I syfte att sörja för att alla berörda aktörer deltar i utarbetandet av kompletterande texter till skogskodexen föreslås det att det inrättas en kommission för utarbetande av förslag till kompletterande texter bestående av företrädare för alla berörda aktörer. Utarbetandet av förslag till kompletterande texter bör ske inom ramen för samråd med de lokala samhällena och det civila samhället om de frågor det gäller. Samråden bör pågå under minst 12 månader.
De lokala samhällenas och och det civila samhällets deltagande i samrådsprocessen bör understödjas med finansiella medel och befrämjas med hjälp av en expertkommitté omfattande medlemmar av det nationella och subregionala civila samhällets organisationer.
Etapper i samrådet
Workshoppar för att tillhandahålla information till och samråda med urbefolkningar och andra lokala samhällen om utarbetandet av kompletterande texter till skogskodexen och sammanställa deras synpunkter på de åtgärder som ska vidtas till förmån för dem.
Workshoppar för att fastställa formerna för de lokala samhällenas och det civila samhällets deltagande och representation i kommissionen för utarbetande av förslag till kompletterande texter till skogskodexen.
Utarbetande av utkast till kompletterande texter till skogskodexen, med deltagande av företrädare för de lokala samhällena och det civila samhället.
Workshoppar för att samråda med de lokala samhällena om utkast till kompletterande texter till skogskodexen.
Omprövning av utkast i kommissionen för utarbetande av förslag till kompletterande texter till skogskodexen, för att behandla frågor som tagits upp av de lokala samhällena och det civila samhället.
Workshoppar för att utvärdera bestämmelserna i utkast och fastlägga strategier för att försvara dessa på parlamentsnivå.
4. Genomförande av en kommunikationsplan
Huvudsyftet med kommunikationsplanen är att sprida kunskap om det frivilliga partnerskapsavtalet (avtalet).
Bakgrund
Avtalet gäller ett område – skogen – som är av så stor ekonomisk betydelse för Kongo att allmänheten måste informeras om avtalet. Det är nödvändigt att utforma och genomföra ett informations- och upplysningsprogram som riktar sig såväl till de ansvariga i skogsföretagen och departementsdirektoraten i de berörda förvaltningarna som till allmänheten.
Det ska tas fram en kommunikationsplan med följande mål:
|
— |
Att göra allmänheten i Kongo medveten
|
|
— |
Att förbereda Kongos ratificering av avtalet. |
|
— |
Att identifiera behovet av kompletterande information. |
|
— |
Att efter ikraftträdandet av avtalet få de berörda aktörerna att delta i genomförandet av avtalet. |
I fråga om strategi gäller det
|
— |
att få de olika aktörerna i skogssektorn att inse avtalets betydelse för Kongo, |
|
— |
att informera allmänheten om vad som gjorts med sikte på ingåendet av avtalet, |
|
— |
att mediatisera ratificeringen och genomförandet av avtalet, |
|
— |
att sprida kunskap om avtalet, och |
|
— |
att informera om avtalets verkningar. |
4.1 Målgrupper
De nedan angivna målgrupperna har identifierats. Det ska tas fram särskilda meddelanden för de olika målgrupperna. Kommunikationsmedlen ska anpassas efter målgrupperna.
4.1.1 Inhemska aktörer
|
— |
Regeringsorgan |
|
— |
Skogsbruksförvaltningen |
|
— |
Andra förvaltningar som har med skogssektorn att göra |
|
— |
Lokala myndigheter |
|
— |
Urbefolkningar och andra lokala samhällen i skogsområden |
|
— |
Skogsföretag |
|
— |
Det civila samhället |
|
— |
Icke-statliga organisationer som arbetar med att bevara och skydda skogar |
4.1.2. Internationella aktörer
|
— |
Importörer och mellanhänder |
|
— |
Sammanslutningar och andra inrättningar som har med skogssektorn att göra |
|
— |
Icke-statliga organisationer som arbetar med att bevara och skydda skogar |
|
— |
Investerare |
|
— |
Banker osv. |
4.2 Åtgärder som ska genomföras
Följande typer av åtgärder med inriktning på de ovan nämnda målgrupperna ska genomföras:
|
4.2.1. |
På det inhemska planet
|
|
4.2.2. |
På det internationella planet
|
4.3 Meddelandenas innehåll
De meddelanden som ska tas fram och spridas ska bl.a. gälla
|
— |
de sociala och sociokulturella fördelar för Kongo som ett fungerande avtal leder till, |
|
— |
de miljöfördelar för skogarna i Kongo som ett fungerande avtal leder till, |
|
— |
de kommersiella fördelar för ekonomiska aktörer i Kongo som ett fungerande avtal leder till, |
|
— |
Kongos mål inom ramen för avtalet, |
|
— |
de ekonomiska fördelar för Kongo som avtalet leder till, och |
|
— |
andra möjliga verkningar i Kongo av avtalet. |
4.4 Ansvaret för genomförandet av kommunikationsplanen
Det tekniska sekretariatet för den kongolesiska parten, som ska vara underställt skogshushållningsministeriets kansli, ska tillsammans med andra aktörer ha ansvaret för genomförandet av kommunikationsplanen:
|
— |
En arbetsgrupp bestående av ett antal olika aktörer ska handha de åtgärder som riktar sig till de offentliga förvaltningarna, parlamentet och skogsföretagen. |
|
— |
Det civila samhällets organisationer ska handha de åtgärder som riktar sig till urbefolkningar och andra lokala samhällen. |
5. Inrättande av ett tekniskt sekretariat för den kongolesiska parten, med ansvar för övervakningen av avtalet
Den kongolesiska parten ska vad den beträffar inrätta ett organ (kallat det tekniska sekretariatet) som ska understödja övervakningen av avtalet. Organet ska bestå av företrädare för alla parter som deltar i Flegtprocessen (de offentliga förvaltningarna, den privata sektorn och det civila samhället). Det ska understödja den kongolesiska partens förberedelser för möten i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet och hjälpa till att följa upp de beslut som fattats av kommittén.
5.1 Uppgifter
Det tekniska sekretariatet ska bl.a. ha till uppgift att för den kongolesiska partens räkning
|
— |
se till att tidsplanen för genomförandet av avtalet hålls, |
|
— |
analysera rapporterna från den oberoende övervakaren, |
|
— |
förbereda dokument till den gemensamma kommittén, |
|
— |
förbereda möten i den gemensamma kommittén och i den nationella rådgivande gruppen (Groupe Consultatif National), |
|
— |
övervaka att IGEF och de andra organ som är involverade i kontrollerna av lagligheten genomför kontrollerna på rätt sätt, |
|
— |
bedöma och utvärdera vad som behövs för att de berörda aktörerna i Kongo ska kunna arbeta effektivt, |
|
— |
se till att kommunikationsplanen genomförs, |
|
— |
granska och fastställa utkast till kompletterande texter till lagar och andra -författningar som omfattas av laglighetsdefinitionen, |
|
— |
föreslå åtgärder som påskyndar ikraftträdandet av avtalet och genomförandet av detta, |
|
— |
sörja för utarbetande av periodiska rapporter om timmermarknaden, |
|
— |
se till att åtgärder för uppbyggnad av kapaciteten i det civila samhället och den privata sektorn genomförs, |
|
— |
föreslå lämpliga åtgärder för att avhjälpa av den gemensamma kommittén identifierade problem som har samband med genomförandet av avtalet, och |
|
— |
sörja för utarbetande av periodiska rapporter om situationen på timmermarknaden. |
5.2 Det tekniska sekretariatets sammansättning
Det tekniska sekretariatet ska bestå av
|
— |
en ordförande, |
|
— |
en vice ordförande, |
|
— |
en föredragande, |
|
— |
en biträdande föredragande, och |
|
— |
företrädare för de offentliga förvaltningarna, den privata sektorn och det civila samhället. |
BILAGA X
OFFENTLIGGÖRANDE AV INFORMATION
1. Inledning
För genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet krävs bl.a. att information om genomförandet, om själva avtalet, om målen för avtalet och om uppföljningen och kontrollen av detta finns tillgänglig. Sådan information ska offentliggöras av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet och av de båda avtalsparterna, i syfte att sörja för att samtliga aktörer förstår systemet med Flegtlicenser och att trygga en sund skogsförvaltning.
2. Information som ska offentliggöras av Kongos skogsbruksförvaltning och andra aktörer
Följande ska offentliggöras:
|
|
Information om regelverket:
|
|
|
Information om den årliga produktionen av timmer och trävaruprodukter i Kongo:
|
|
|
Information om processen för tilldelning av tillstånd och om tillståndshavare:
|
|
|
Information om skogsförvaltning:
|
|
|
Information om bearbetning:
|
|
|
Information om kontroller av lagligheten:
|
|
|
Information om intäkter från timmer och trävaruprodukter:
|
|
|
Information om handeln med unionen:
|
|
|
Information från unionen:
|
Kongo ska regelbundet tillhandahållas information om priserna för timret och trävaruprodukterna på unionens marknad.
3. Information som ska offentliggöras av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet
3.1 Protokoll från möten i den gemensamma kommittén och förteckningar över beslut
3.2 En årsrapport omfattande bl.a. följande:
|
a) |
De åtgärder som parterna vidtagit för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och upprätthålla Flegtlicenssystemets integritet. |
|
b) |
Fall av bristande efterlevnad av reglerna inom ramen för systemet med Flegtlicenser i Kongo och de åtgärder som vidtagits för att lösa sådana fall. |
|
c) |
Antalet fall där artikel 10.1 i avtalet tillämpats (1) och den kvantitet trävaruprodukter som fallen gällde. |
|
d) |
De åtgärder som vidtagits för att förhindra att olagligt producerade trävaruprodukter exporteras till andra marknader än unionen eller saluförs på den inhemska marknaden. |
|
e) |
Framsteg med att uppnå målen för avtalet och genomföra de tidsbundna åtgärderna i detta samt andra frågor som rör genomförandet av avtalet. |
|
f) |
Information om den gemensamma kommitténs struktur och arbetssätt. |
|
g) |
Vissa av de uppgifter som parterna ska offentliggöra enligt punkt 2 (2). |
3.3 Specifikationer för den oberoende övervakaren och missions- och övervakningsrapporter från denne
4. Tillgång till information
Information enligt ovan ska göras tillgänglig
|
— |
på skogshushållningsministeriets webbplats, |
|
— |
hos den kongolesiska partens tekniska sekretariat med ansvar för övervakningen av avtalet, |
|
— |
i skogsbruksförvaltningens årsrapporter, som ska finnas tillgängliga hos skogshushållningsministeriet och departementsdirektoraten för skogshushållningen (DDEF), och |
|
— |
i nationell och internationell press. |
I syfte att sprida information till berörda parter (särskilt till grupper som inte har tillgång till Internet) ska det dessutom anordnas offentliga informationssammankomster inom ramen för kommunikationsplanen.
(1) Artikel 10.1 i avtalet: här avses de fall där trävaruprodukter uppvisas vid ett tullkontor i unionen utan giltig licens.
(2) De uppgifter där en asterisk * anges.
BILAGA XI
DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉNS UPPGIFTER
Den gemensamma kommittén för gernomförandet av avtalet ska ha ansvaret för förvaltningen av avtalet och för övervakningen och utvärderingen av genomförandet av detta.
Vad beträffar
|
a) |
förvaltningen av avtalet ska kommittén
|
|
b) |
övervakningen och utvärderingen av genomförandet av avtalet ska kommittén
|
|
c) |
den oberoende övervakningen ska kommittén
|
|
d) |
involvering av andra aktörer i förvaltningen av avtalet ska kommittén
|