31992R2078

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande.

Miljöskyddskraven är en väsentlig del av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Åtgärder med syftet att minska jordbruksproduktionen inom gemenskapen bör påverka miljön positivt.

Många faktorer påverkar miljön och den är utsatt för mycket skilda former av påfrestningar inom gemenskapen.

Med hjälp av en lämplig stödordning kan jordbrukare utföra en verkligt samhällsnyttig uppgift genom att införa eller fortsätta att använda produktionsmetoder som är förenliga med det ökande behovet av att skydda miljön och naturresurserna och av att vårda naturen och landskapet.

Införandet av en stödordning i syfte att väsentligt minska användningen av gödningsmedel och växtskyddsmedel eller att stimulera till ekologiska produktionsmetoder, kan bidra både till att minska miljöförstöringen inom jordbruket och till att olika sektorer anpassar produktionen till marknadsbehovet genom mindre intensiva produktionsmetoder.

En minskning av jordbrukens boskapsbestånd eller av antalet djur per hektar kan förhindra skador som påfrestningar från alltför stora får- och nötkreaturshjordar ger upphov till. Den extensifieringsordning för vissa produkter som avses i artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättring av jordbruksstrukturernas effektivitet(4) bör därför ingå i den ordning som införs genom den här förordningen.

Produktionen av produkter som inte är avsedda till livsmedel inom ramen för en gemenskapsordning för att ta mark ur bruk, måste följa kraven på miljöskydd. Följaktligen får denna ordning inte tillämpas på sådana produkter.

En ordning med syfte att främja införandet eller bevarandet av särskilda produktionsmetoder kan hjälpa till att lösa speciella problem rörande miljö- eller naturvård, och därmed bidra till att miljöpolitiska mål uppnås.

Många jordbruks- och landsbygdsområden i gemenskapen hotas alltmer av avfolkning, erosion, översvämningar och skogsbränder. Riskerna kan minskas genom åtgärder för att uppmuntra till landskapsvård.

På grund av problemens omfattning bör sådana ordningar gälla alla de jordbrukare i gemenskapen som förbinder sig att använda produktionsmetoder som skyddar, bevarar eller förbättrar miljön och landskapet samt att avstå från ytterligare intensifiering av jordbruksproduktionen.

Den nu gällande ordningen för att ta mark ur bruk som fastställs i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2328/91 har ersatts av bestämmelser i de förordningar som omfattar den gemensamma organisationen av marknaderna. Trots det är det lämpligt att införa en ordning för att långsiktigt ta jordbruksmark ur produktion av hänsyn till miljön och för att skydda naturresurserna.

De åtgärder som fastställs i denna förordning måste uppmuntra jordbrukare till att förbinda sig att bruka jorden på ett sätt som är förenligt med miljöskydds- och naturvårdskrav, och att därigenom bidra till marknadsjämvikt. Åtgärderna måste kompensera jordbrukarna för inkomstbortfall på grund av produktionsminskningar eller ökade kostnader och för den roll de spelar i förbättringen av miljön.

Att medlemsstaterna inför bestämmelser om god jordbrukarsed kan också bidra till att göra produktionsmetoderna mer förenliga med kraven på miljöskydd.

De stora skillnaderna i fråga om miljö, naturförhållanden och jordbruksstruktur i de olika delarna av gemenskapen gör det nödvändigt att anpassa de fastställda åtgärderna. De bör därför genomföras inom ramen för områdesprogram för förvaltning av jordbruksmark och nedlagd jordbruksmark och eventuellt inom ramen för den nationella lagstiftningen.

Både gemenskapen och medlemsstaterna måste öka sina insatser för att utbilda och informera jordbrukarna i fråga om införandet av miljövänliga produktionsmetoder för jordbruk och skogsbruk, och särskilt i fråga om tillämpningen av god jordbrukarsed och ekologiska produktionsmetoder.

För att säkerställa att sådana program blir så effektiva som möjligt är det nödvändigt att se till att resultaten sprids och att regelbunden kontroll sker.

Åtgärderna måste bidra till att vissa specifika mål för gemenskapslagstiftningen inom miljöområdet förverkligas.

Eftersom gemenskapen deltar i finansieringen av åtgärdsprogrammet måste den ha möjlighet att förvissa sig om att medlemsstaternas genomförandebestämmelser bidrar till att målen förverkligas. Det är då lämpligt att tillämpa den struktur för samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen som fastställs i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om genomförandebestämmelser för förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller samordningen av strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens verksamheter och de övriga finansieringsorganen(5).

De medel som finns tillgängliga för genomförandet av åtgärderna i den här förordningen måste utgöra ett tillägg till medlen för genomförandet av åtgärder enligt bestämmelserna om strukturfonderna, särskilt åtgärderna för de regioner som omfattas av mål 1 och 5 b i artikel 1 i förordning (EEG) nr 2052/88(6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Stödordningens mål

En gemenskapsstödordning som medfinansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), garantisektionen, införs för att

- åtfölja de ändringar som skall genomföras inom den gemensamma organisationen av marknaderna,

- bidra till att gemenskapens mål för miljö- och jordbrukspolitik förverkligas,

- bidra till att ge jordbrukarna en rimlig inkomst.

Denna gemenskapsstödordning har följande syften:

a) Att uppmuntra användningen av produktionsmetoder som minskar föroreningen från jordbruket, vilket även bidrar till en förbättrad marknadsjämvikt genom produktionsminskning.

b) Att främja en miljövänlig extensifiering av vegetabilieproduktion och får- och kreatursuppfödning, samt omställning av åkermark till extensivt vall och bete.

c) Att främja sådana sätt att utnyttja jordbruksmark som tar hänsyn till skydd och förbättring av miljön, naturen, landskapet, naturresurserna, jorden och den genetiska mångfalden.

d) Att uppmuntra till underhåll av nedlagd jordbruks- och skogsmark när detta är nödvändigt av ekologiska skäl eller på grund av naturbetingade risker och brandfara, för att därigenom undgå de risker som är förenade med avfolkningen av jordbruksområden.

e) Att uppmuntra till att jordbruksmark långsiktigt tas ur produktion av miljöskäl.

f) Att uppmuntra till att marken sköts för att ge allmänheten tillträde och för fritidsändamål.

g) Att motivera och utbilda jordbrukare till att använda produktionsmetoder som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskrav.

Artikel 2 Stödordning

1. Förutsatt att det ger positiva effekter på miljön och landskapet får ordningen omfatta stöd till jordbrukare som förbinder sig:

a) Att väsentligt minska användningen av gödningsmedel eller växtskyddsmedel, eller att bibehålla de minskningar som redan gjorts, eller att införa eller fortsätta med ekologiska produktionsmetoder.

b) Att på andra sätt än de som avses i a övergå till mer extensiva former av vegetabilieproduktion, inbegripet foderproduktion, eller att bibehålla extensiva produktionsmetoder som införts tidigare, eller till omställning av åkermark till extensivt vall och bete.

c) Att minska andelen får och nötkreatur per foderarealenhet.

d) Att använda andra produktionsmetoder som är förenliga med kraven på skydd av miljön och naturresurserna samt bevarande av landskapet och naturen, eller att föda upp utrotningshotade lokala djurraser.

e) Att underhålla nedlagd jordbruks- eller skogsmark.

f) Att ta jordbruksmark ur produktion under minst tjugo år för att använda den i miljövårdssyfte, i synnerhet för att upprätta biotoper eller naturreservat eller som skydd för vattentäkter.

g) Att sköta mark för att ge allmänheten tillträde och för fritidsändamål.

2. Dessutom får ordningen omfatta åtgärder för att förbättra jordbrukarnas utbildning vad gäller miljövänliga produktionsmetoder inom jordbruk och skogsbruk.

Artikel 3 Stödprogram

1. Medlemsstaterna skall i hela sitt territorium och i enlighet med sina speciella behov genomföra den stödordning som fastställs i artikel 2 med hjälp av fleråriga områdesprogram omfattande de mål som avses i artikel 1. Programmen skall avspegla olika förhållanden i fråga om miljö, natur och jordbruksstruktur samt de viktigaste inriktningarna inom jordbruksproduktionen och gemenskapens miljöprioriteringar.

2. Varje områdesprogram skall omfatta ett område som är homogent vad avser miljö och landskap och skall i princip omfatta alla de typer av stöd som föreskrivs i artikel 2. Om det är befogat får dock program begränsas till att avse stöd som är anpassat till ett områdes särskilda egenskaper.

3. Varje områdesprogram skall utformas för minst en femårsperiod och innehålla åtminstone följande uppgifter:

a) En avgränsning av det geografiska området och i förekommande fall de berörda delområdena.

b) En beskrivning av områdets särdrag med avseende på natur, miljö och struktur.

c) En beskrivning av de avsedda målen och deras berättigande mot bakgrund av områdets särdrag, liksom angivande av de gemenskapsförordningar vars mål programmet har till syfte att förverkliga.

d) Villkoren för att stöden skall beviljas, med hänsyn till uppkomna problem.

e) En uppskattning av de årliga kostnaderna för att genomföra programmet.

f) De åtgärder som vidtagits för att ge lämplig information till jordbruksföretag och aktörer på landsbygden.

4. Genom avvikelse från bestämmelserna i punkt 1, 2 och 3 får medlemsstaterna inrätta ett allmänt regelsystem med föreskrifter för ett övergripande genomförande i hela deras territorium av ett eller flera av de stöd som avses i artikel 2. Detta regelsystem skall preciseras och i förekommande fall kompletteras med de områdesprogram som avses i punkt 1.

Artikel 4 Stödtyper och stödbelopp

1. Ett årligt bidrag per hektar eller för varje djurenhet som besättningen minskas med skall beviljas de jordbrukare som under minst fem år åtar sig en eller flera av de förpliktelser som avses i artikel 2 i enlighet med det program som gäller det berörda området. Beträffande jordbruksmark som tas ur produktion skall åtagandet gälla tjugo år.

2. Det maximala stöd som får finansieras av gemenskapen skall vara

- 150 ecu per hektar ettåriga grödor för vilka ett bidrag per hektar beviljas enligt organisationen av marknaden för de berörda grödorna,

- 250 ecu per hektar för andra ettåriga grödor och för ängs- och betesmark,

- 210 ecu för varje djurenhet av får eller nötkreatur som besättningen minskas med,

- 100 ecu för varje djurenhet vid uppfödning av en utrotningshotad ras,

- 400 ecu per hektar för specialiserade olivlundar,

- 1 000 ecu per hektar för odling av citrusfrukter,

- 700 ecu per hektar för andra fleråriga grödor och vin,

- 250 ecu per hektar för underhåll av nedlagd jordbruksmark,

- 600 ecu per hektar för mark som tas ur produktion,

- 250 ecu per hektar för odling och förökning av nyttoväxter som är anpassade till de lokala förhållandena och som är utrotningshotade.

En tabell för omräkning av djur till djurenheter finns i bilagan.

3. Det högsta belopp som utbetalas för ettåriga grödor samt ängs- och betesmark skall höjas till 350 ecu per hektar, om jordbrukaren samtidigt och för samma areal har åtagit sig en eller flera av de förpliktelser som avses i artikel 2.1 a heller b, samt en förpliktelse som avses i artikel 2.1 d.

4. När ett bidrag beviljas för minskning av antalet djurenheter

- får det stöd som avses i artikel 2.1 a och b inte beviljas för jordbruksföretagets foderarealer,

- skall det högsta bidragsbelopp som utbetalas för foderarealer enligt artikel 2.1 d minskas med 50 %.

5. Om inte annat följer av de villkor som kommissionen fastställer enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88 får gemenskapen bidra till finansieringen av de bidrag som avses ovan och som beviljas av medlemsstaterna för att kompensera inkomstbortfall på grund av den obligatoriska tillämpningen av de restriktioner som avses i artikel 2 i samband med att åtgärder genomförs i medlemsstaterna enligt gemenskapsbestämmelser.

6. Medlemsstaterna får fastställa att en jordbrukares förpliktelser skall uppfyllas inom ramen för en samlad plan för hela jordbruksföretaget eller för en del av det.

I sådana fall får stödbeloppet fastställas på grundval av en totalsumma som tar hänsyn till de enskilda beloppen och villkoren i denna artikel och i artikel 5.

Artikel 5 Villkor för beviljande av stöd

1. För att förverkliga målen i denna förordning inom ramen för de allmänna regler som avses i artikel 3.4 eller i områdesprogrammen, skall medlemsstaterna fastställa följande:

a) Villkoren för beviljande av stöd.

b) Stödbeloppet, på grundval av mottagarens åtaganden, inkomstbortfallet och behovet av stimulansåtgärder.

c) De villkor enligt vilka stöd till underhåll av sådan nedlagd mark som avses i artikel 2.1 e får beviljas till andra än jordbrukare, om inga jordbrukare finns tillgängliga.

d) De villkor som mottagaren skall godta, i synnerhet i avsikt att kunna kontrollera och övervaka att åtagandena utförs.

e) Villkoren för beviljande av stöd om jordbrukaren själv inte har möjlighet att åta sig en förpliktelse för den kortaste tidsperiod som krävs.

2. Stöd får inte beviljas enligt denna förordning för de områden som ingår i gemenskapsordningen för åkermark som långsiktigt tas ur jordbruksproduktion och som används till produktion av annat än livsmedel.

3. Under förutsättning att åtgärdens stimulanseffekt inte påverkas får medlemsstaterna begränsa stödet till ett högsta belopp per jordbruksföretag samt variera stödet i förhållande till företagens storlek.

Artikel 6 Kurser, praktik och demonstrationsprojekt

1. Om finansiering inte beviljas enligt artikel 28 i förordning (EEG) nr 2328/91 får medlemsstaterna införa en särskild stödordning för kurser och utbildningspraktik med inriktning på produktionsmetoder inom jordbruk och skogsbruk som är förenliga med kravet att skydda miljön och naturresurserna, bevara landskapet och naturen, och i synnerhet med regler för god jordbrukarsed eller ekologiska produktionsmetoder. Stödordningen skall omfatta beviljande av stöd för att

- delta i kurser och praktik,

- organisera och genomföra kurser och praktik.

Medlemsstaternas kostnader för att bevilja detta stöd skall berättiga till ersättning på högst 2 500 ecu per person som har genomfört en fullständig kurs eller praktik.

Åtgärden i denna artikel skall inte omfatta kurser eller praktik som ingår i studieplanerna för den grundläggande eller högre lantbruksutbildningen.

2. Gemenskapen får delta i genomförandet av demonstrationsprojekt med inriktning på miljövänliga produktionsmetoder, och särskilt regler för god jordbrukarsed eller ekologiska produktionsmetoder.

Detta gemenskapsbidrag får omfatta hjälp till utbildnings- och upplysningsinitiativ, inklusive utrustning, som organiseras av lokala eller privata organisationer med sakkunskap på området.

Artikel 7 Utvärdering av programmen

1. Senast den 30 juli 1993 (12 månader efter ikraftträdandet) skall medlemsstaterna meddela kommissionen förslag till det allmänna regelsystem som avses i artikel 3.4 och till de program som avses i artikel 3.1, samt alla befintliga eller planerade lagar, förordningar eller bestämmelser som skall möjliggöra tillämpningen av denna förordning.

2. Kommissionen skall granska meddelandena för att fastställa

- om de överensstämmer med den här förordningen genom att ta hänsyn till dess mål och sambandet mellan de olika åtgärderna,

- beskaffenheten av de åtgärder som berättigar till medfinansiering,

- totalsumman för kostnader som är berättigade till medfinansiering.

3. Kommissionen skall besluta om godkännande av de allmänna regelsystemen och områdesprogrammen på grundval av de faktorer som anges i punkt 2 och i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

Artikel 8 Gemenskapens finansieringsgrad

Gemenskapens medfinansieringsgrad skall vara 75 % i de regioner som omfattas av målet i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 2052/88 och 50 % i andra regioner.

Artikel 9 Tillämpningsföreskrifter

Tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

Artikel 10 Slutbestämmelser

1. Med undantag av det tillämpningsområde som avses i artikel 5.2 skall denna förordning inte inskränka medlemsstaternas rätt att vidta ytterligare stödåtgärder med andra villkor för beviljande av stöd än de som fastställs här eller med belopp som överstiger de gränser som fastställs här, förutsatt att dessa åtgärder överensstämmer med denna förordnings mål samt med artikel 92-94 i fördraget.

2. Kommissionen skall tre år efter ikraftträdandet i medlemsstaterna lämna en redogörelse till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 11 Övergångsbestämmelser

Tillämpningen av de bestämmelser som avses i artikel 39 i förordning (EEG) nr 2328/91 skall förlängas enligt följande:

1. Artikel 3 i förordning (EEG) nr 2328/91 om extensifiering av produktionen skall fortsätta att tillämpas till dess de områdesprogram som avses i artikel 3.1 eller det allmänna regelsystemet i artikel 3.4 i den här förordningen träder i kraft.

2. Artikel 21-24 i förordning (EEG) nr 2328/91 om stöd i miljökänsliga områden skall fortsätta att tillämpas till dess de områdesprogram som avses i artikel 3.1 eller det allmänna regelsystemet i artikel 3.4 i den här förordningen träder i kraft.

De högsta ersättningsberättigande beloppen för resterande årsbetalningar skall höjas till de tak som fastställs i artikel 4.2.

Artikel 12 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 30 juni 1992.

På rådets vägnar

Arlindo MARQUES CUNHA

Ordförande

(1) EGT nr C 300, 21.11.1991, s. 7.

(2) EGT nr C 94, 13.4.1992.

(3) EGT nr C 98, 21.4.1992, s. 25.

(4) EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1.

(5) EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 1.

(6) EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 9.

BILAGA

>Plats för tabell>

Koefficienterna för tackor och getter skall tillämpas på alla belopp per djurenhet enligt artikel 4.