Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

[COM(2018) 372 final – 2018/0197 (COD)]

(2019/C 62/14)

Föredragande:	Ioannis VARDAKASTANIS
Medföredragande:	Ester VITALE

Remiss	Europaparlamentet, 11.6.2018 Europeiska rådet, 19.6.2018
Rättslig grund	Artiklarna 177, 178, 304 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av facksektionen	3.10.2018
Antagande vid plenarsessionen	17.10.2018
Plenarsession nr	538
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	138/0/1

Detta yttrande från EESK rör det förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (1) om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden för perioden 2021–2027 som kommissionen lade fram den 29 maj 2018. Yttrandet innehåller också några korta kommentarer om vissa bestämmelser i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser (2) som direkt rör relevanta aspekter av Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) och Sammanhållningsfondens struktur, innehåll, utformning och fortsatta genomförande.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK bekräftar på nytt sitt starka engagemang för och sin tro på sammanhållningspolitiken och betraktar den som ett mycket viktigt instrument för att föra EU närmare sina medborgare och för att minska skillnaderna mellan EU:s regioner och ojämlikheterna mellan medborgarna.

1.2

Även om kommittén är medveten om kommissionens resonemang, motsätter den sig helt nedskärningarna inom sammanhållningspolitiken i allmänhet, och i synnerhet nedskärningarna inom Eruf med 12 % och inom Sammanhållningsfonden med 46 %. Kommittén uppmanar därför kommissionen, Europaparlamentet och rådet att öka budgeten i förslaget för att åtminstone bibehålla samma resurser, till fasta priser, som i den nuvarande budgetramen.

1.3

EESK understryker att minskningen av de europeiska medfinansieringssatserna kommer att hindra genomförandet av projekt, särskilt för medlemsstater med budgetsvårigheter och naturligtvis för dem som har drabbats hårdast av krisen.

1.4

EESK uppmanar kommissionen att göra kriterierna för medfinansiering mer flexibla, så att den ekonomiska och finansiella situationen i varje medlemsstat beaktas och att man tillämpar den regel som kommittén har rekommenderat i flera av sina senaste yttranden: investeringsutgifter bör inte räknas med i fullgörandet av stabilitets- och tillväxtpaktens underskottsmål.

1.5

Enligt EESK stöds inte kommissionens förslag att återinföra N+2-regeln av några faktiska bevis eller av resultatanalysen från genomförandet av N+3-regeln. Kommittén motsätter sig därför detta förslag och uppmanar kommissionen att bibehålla N+3-regeln för den nya programperioden.

1.6

EEKS välkomnar kommissionens förslag om att underlätta användningen av fonderna när det gäller struktur, administration och förvaltning, vilket gör åtkomsten till dem enklare och effektivare. Man bör dock vid förenklingen av fonderna inte förbise de principer och värderingar som är en integrerad del av EU:s regelverk.

1.7

EESK välkomnar att kommissionens förslag förbättrar flernivåstyrningen med tonvikt på delad förvaltning, då den ökar deltagandet av det civila samhällets organisationer och andra berörda parter i programplaneringen, genomförandet, utvärderingen och övervakningen av fondernas användning. Den europeiska uppförandekoden för partnerskap bör dock beaktas fullt ut på samtliga nivåer och stärkas med solida garantier och åtgärder för att säkerställa dess fulla genomförande. Efterlevnad av denna kod bör betraktas som ett nödvändigt villkor. Detta kommer att ge de berörda parterna och det civila samhällets organisationer en viktig roll att spela i egenskap av förmedlande organ som för projekten närmare slutmottagarna.

1.8

EESK poängterar att det på EU-nivå inte finns något strukturerat deltagande från det civila samhällets organisationer i övervakningen av genomförandet av sammanhållningspolitiken. Därför rekommenderar vi med eftertryck att kommissionen inrättar ett sammanhållningsforum för det europeiska civilsamhället med deltagande av arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda parter, där man varje år samråder med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer om läget när det gäller genomförandet av sammanhållningspolitiken under hela programperioden 2021–2027.

1.9

EESK rekommenderar att kommissionen på ett effektivt sätt integrerar målen för hållbar utveckling i sammanhållningspolitiken med hjälp av förordningen om gemensamma bestämmelser och förordningarna om Eruf och Sammanhållningsfonden, genom att säkerställa att de införs genomgående i fondernas alla prioriteringar och inte bara när det gäller klimatåtgärder.

1.10

EESK föreslår att glesbefolkade områden, isolerade områden, små öar och bergsregioner, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska stödjas med samma tematiska koncentration, tillämpningsområde och fördelar, samt samma avvikelser som för de yttersta randområdena. Investeringsstrategierna bör inriktas på målen för makroregioner och territoriellt och gränsöverskridande samarbete, särskilt för att hantera komplexa fenomen såsom migration.

1.11

EESK rekommenderar att budgeten för det europeiska territoriella samarbetet/Interreg ska ökas inför den nya programperioden så att samarbetet kan uppfylla sin uppgift och sina mål på ett effektivt sätt. EESK föreslår även att Eruf ska tilldelas tillräckligt med stöd för att kunna genomföra den gränsöverskridande mekanismen. EESK anser dessutom att investeringsstrategierna bör fokusera på målsättningarna med koppling till makro- och havsregionerna.

1.12

EESK uppmanar kommissionen att, förutom bruttonationalinkomst (BNI) per capita, även beakta andra sociala indikatorer för att klassificera medlemsstaterna enligt deras respektive krav på tematisk koncentration.

1.13

EESK stöder konceptet tematisk koncentration, men uppmanar kommissionen att balansera fördelningen av kraven på tematisk koncentration i investeringarna i de politiska målen, då anslagen till de politiska målen 3–5 inte förefaller vara tillräckliga för att hantera de socioekonomiska behoven och bygga ett Europa som ligger närmare sina medborgare.

1.14

EESK beklagar att kommissionens alla förslag vad gäller förordningarna inte omfattar ett horisontellt införlivande av jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kommittén rekommenderar därför med eftertryck att artikel 7 i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser för 2014–2020 ska införlivas i den nya föreslagna förordningen och att denna princip infogas direkt i huvudtexten i den föreslagna förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden. EESK rekommenderar också bestämt att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inbegrips i artikel 67 om urval av insatser i den föreslagna förordningen om gemensamma bestämmelser.

1.15

EESK understryker att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör införlivas fullständigt i huvudtexten i den föreslagna förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och förordningen om gemensamma bestämmelser. I synnerhet bör konventionen införas i sin helhet i den rättsliga grunden i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör göras till ett obligatoriskt behörighetskriterium.

1.16

EESK uppmanar kommissionen att säkerställa att uppbyggnad eller renovering av segregerade inrättningar för institutionell vård ska uteslutas från tillämpningsområdet för stöd enligt Eruf och Sammanhållningsfonden. I stället måste social delaktighet genom övergång från institutionell till samhällsbaserad vård främjas.

1.17

EESK välkomnar den förbättrade samordningen av de olika fonderna såväl som länken mellan fonderna och den europeiska planeringsterminen och stödprogrammen för strukturreformer.

1.18

EESK anser att införandet av makroekonomiska villkor, som beslutas på nationell och europeisk nivå, skapar stora hinder för regioner, kommuner, övriga berörda parter och medborgare vid användningen av medlen. Kommittén förkastar dem därför helt och uppmanar kommissionen att ompröva kriterierna för införandet.

1.19

EESK anser att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ges prioritet i sammanhållningspolitiken, inte enbart i ESF+. Kommittén rekommenderar därför bestämt att minst 10 % anslås till det politiska målet 4 i Eruf för att upprätta det regionala initiativet för social hållbarhet och tillgänglighet.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Kommittén anser fortfarande, som den gjort under många år, att sammanhållningspolitiken är en av hörnstenarna i arbetet för att uppnå EU-integration, och menar därför att denna politik, i tider av osäkerhet och ökande populism, nationalism och EU-motstånd, utgör den process som verkligen sammanför medborgarna i EU-projektet.

2.2

EESK understryker att sammanhållningspolitiken och dess finansieringsinstrument skulle ha kunnat användas för att ge EU-medborgarna en ny, positiv syn på EU-projektet.

2.3

EESK understryker därför att kommissionens förslag inte har varit tillräckligt politiskt ambitiöst, vilket i praktiken avspeglas i nedskärningarna till fasta priser om 12 % och 46 % i budgetarna för Eruf och Sammanhållningsfonden i förslaget till flerårig budgetram för 2021–2027 i förhållande till nuvarande budgetar. Nedskärningarna föreslås trots att kommissionen i sin motivering erkänner att Eruf och Sammanhållningsfonden i många länder motsvarar ”minst 50 % av de offentliga investeringarna”. De kommer därmed att ha en negativ inverkan på länder som håller på att stabilisera sin ekonomi i efterverkningarna av krisen samtidigt som deras medborgare försöker att klara sig genom åtstramningspolitiken. I många länder är fattigdomen och ojämlikheten fortsatt hög och ökar i en del fall. Det finns stora skillnader mellan olika länder, samt mellan och inom olika regioner och befolkningsgrupper, särskilt när det gäller sociala indikatorer med koppling till kvinnor, romer, personer med funktionsnedsättning, äldre personer osv.

2.4

Med tanke på den enorma betydelse som både Eruf och Sammanhållningsfonden har för den ekonomiska och sociala utvecklingen och sammanhållningen i Europas regioner kräver EESK att finansieringen av sammanhållningspolitiken förblir densamma i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, åtminstone med samma medel, till fasta priser, som i den nuvarande budgetramen (3).

2.5

Kommissionens förslag om att sänka medfinansieringssatserna för de tre kategorierna (4) av regioner undergräver möjligheterna att få tillgång till och använda medlen på lika villkor, särskilt för de medlemsstater som har större svårigheter att spendera pengarna och de som har drabbats hårdast av krisen.

2.6

EESK stöder ansträngningarna att förenkla sammanhållningspolitiken och välkomnar minskningen av antalet mål från elva till fem, då detta kommer att leda till att medlen koncentreras på prioritetsområden som rör företags konkurrenskraft och människors rättigheter. Färre, tydligare och kortare bestämmelser bör dock inte innebära att de regler som syftar till att uppnå de allmänna och specifika målen blir mindre effektiva. Mer specifikt bör inte större förenkling innebära att de övergripande principerna, som utgör en väsentlig del av det europeiska regelverket, förbises i den föreslagna förordningen.

2.7

Förenkling genom att slå samman fonder och underlätta tillgängligheten för stödmottagarna, i synnerhet genom att medlemsstaterna i större utsträckning ansvarar för förvaltningen, och genom att öka användningen av förenklande kostnadsalternativ, är ett mycket behövligt steg för att öka investeringarnas effektivitet. Genom att utvidga principen om samordnad granskning och förlita sig mer på nationella, regionala och lokala myndigheter kommer man också att bidra till effektivare utgifter för tekniskt stöd. EESK välkomnar också att man förstärker e-sammanhållningen och datautbytet då detta kommer att öka transparensen och effektiviteten i Eruf och Sammanhållningsfonden. EESK välkomnar kommissionens förslag om att stärka det interregionala samarbetet genom strategin för smart specialisering.

2.8

EESK anser att det europeiska territoriella samarbetet spelar en viktig roll för stödet av specifika gränsöverskridande regioner som ofta ställs inför problem med infrastruktur, tillhandahållande av offentliga tjänster, kommunikation och transporter på grund av bl.a. geografiska och/eller historiska särdrag. Interreg bör vara ett verktyg som i praktiken främjar dessa regioners, delregioners och lokala områdens ekonomiska och sociala konvergens och därför föreslår EESK att budgeten för detta instrument ökas. EESK rekommenderar även med eftertryck att finansiering genom Eruf används för att den gränsöverskridande mekanismen ska fungera och genomföras på ett effektivt sätt.

2.9

Även om jämlikhet, icke-diskriminering och tillgänglighet inkluderas i ingressen är kommittén fast övertygad om att dessa faktorer bör integreras fullständigt i huvudtexten till förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden för att göra dem till obligatoriska behörighetskriterier för tilldelning av medel och att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning måste inkluderas i artikel 67 om urval av insatser i den föreslagna förordningen om gemensamma bestämmelser (5).

2.10

Klassificeringen av regionerna fastställs fortfarande genom ”Berlin-metoden”, vilken enbart tar hänsyn till bruttonationalinkomsten och befolkningen i varje region för att fastställa de krav på tematisk koncentration som gäller för varje region (6). Kommissionen har dock beslutat att införa nya indikatorer i tilldelningsmetoden, såsom arbetslöshet, nettomigration eller utsläpp av växthusgaser. Även om denna lösning bidrar till att förbättra exaktheten i fördelningen av anslagen när det gäller regionernas behov, skulle kraven på tematisk koncentration fortfarande fastställas genom en klassificeringsmetod som inte tar hänsyn till dessa ojämlikheter.

2.10.1

Därför kan många regioner i medlemsstater inom ”grupp 1” få en tilldelning som är ”korrekt” med avseende på de ojämlikheter de lider av och som går bortom deras bruttonationalinkomst, men skulle sedan behöva hantera kraven på tematisk koncentration – något som skulle kunna begränsa deras möjlighet att åtgärda dessa ojämlikheter. Förklaringen i konsekvensbedömningen – som ett svar på kravet från nämnden för lagstiftningskontroll (7) – om valet av ”Berlinmetoden” förtydligar inte varför andra relevanta indikatorer inte har beaktats. EESK uppmanar därför kommissionen att ompröva denna metod.

2.11

Glesbefolkade områden, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såväl som isolerade områden, som t.ex. små öar, är regioner som drabbas av särskilda problem i fråga om kommunikation – däribland tillgång till internet – och transport. Dessutom har de ofta en bristande social infrastruktur (hälsovård, utbildning osv.). I dessa regioner ger befolkningens utspridda karaktär och bristen på arbetstillfällen upphov till en oroväckande hög medelålder och gradvist ökande kostnader för tillhandahållandet av offentliga tjänster, vilket gör det svårare att utveckla utbildningsprogram och locka till sig företag.

2.11.1

Förslaget fördelar en del av budgeten till dessa regioner tillsammans med dem som klassificeras som yttersta randområden. I klassificeringen av regionerna ingår dock de yttersta randområdena i ”grupp 3”, vilket inte tar hänsyn till de glesbefolkade områdenas särdrag förutom bruttonationalinkomsten per capita. EESK överväger att använda en specialiserad strategi med tillräcklig finansiering och rätt krav på tematisk koncentration för att kunna hantera svårigheterna som dessa glesbefolkade och isolerade områden tampas med och att de därför bör omfattas av samma tillämpningsområde för stöd när det gäller tematisk koncentration och avvikelser som för de yttersta randområdena.

2.12

EESK välkomnar förbättringen av samordningen mellan de sju EU-fonderna med delad förvaltning – huvudsakligen upprättad genom förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser – som uppfyller en viktig begäran från de berörda parterna. För Eruf och Sammanhållningsfonden är kombinationen med det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer (8) särskilt relevant då det bidrar till att länka samman genomförandet av programmen med de rekommendationer som förts fram inom ramen för den europeiska planeringsterminen, när de är socialt hållbara, vilket ökar effektiviteten i investeringarna. Denna kombination bör gynna särskilda förhandlingar mellan nationella och europeiska myndigheter, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer.

2.13

EESK erkänner vikten av att kombinera olika typer av fonder och verktyg med de sammanhållningspolitiska fonderna, särskilt finansiella instrument, för att därmed täcka målen på ett effektivare sätt. Även mobiliseringen av privat kapital säkerställer och ökar mervärdet i investeringarna och ger en bredare fördelning av fördelarna.

2.14

EESK välkomnar förbättringen av flexibiliteten när det gäller att anpassa fonderna och programmen till oförutsedda situationer, såsom kommissionen har föreslagit. Den föreslagna länken mellan landspecifika rekommendationer och programperioden och halvtidsöversynen är viktig för fondernas effektivitet. Det är dock nödvändigt att vara mycket uppmärksam på om förändringarna sker alltför ofta då de riskerar att störa planeringen. Dessutom riskerar förslaget om att låta medlen förbli oplanerade till de sista två åren att göra att medlen blir svåra att utnyttja på grund av tidsramen.

2.15

Kommittén är medveten om ökningen i den föreslagna fleråriga budgetramen för 2021–2027 jämfört med den för 2014–2020 av den procentandel som kommissionen vill anslå till klimatmål, med utgifter på 30 % av Eruf och 37 % av Sammanhållningsfonden. Mot bakgrund av den viktiga roll detta mål spelar och de båda fondernas kapacitet att hantera målet anser EESK att en ökning bör övervägas ytterligare.

2.16

Målen för hållbar utveckling beaktas av kommissionen som en motivering för de föreslagna utgifterna för klimatmål. EESK anser att kommissionen bör överväga en bredare anpassning av den föreslagna förordningen och dess fem föreslagna prioriteringsområden för planeringen och genomförandet av medlen till målen för hållbar utveckling. Detta bör ske genom att det säkerställs att de sociala och ekonomiska perspektiven i målen för hållbar utveckling också införlivas i förordningen.

2.17

Kommissionen lägger fram en styrmodell med flera nivåer som lägger tonvikten på den delade förvaltningen av programmen mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilka nu har ett mer direkt ansvar. Ansvarsfördelningen är även tydligare och bidraget från de regionala och lokala myndigheterna, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer (9) har ökat. Solida garantier och särskilda åtgärder måste dock införas för att ge arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer en viktig roll att spela i egenskap av förmedlande organ som utvecklar projekten mer effektivt och för dem närmare slutmottagarna.

2.18

EESK understryker att det finns ett behov av fler partnerskap, större deltagande och involvering av det civila samhällets organisationer och andra berörda parter när det gäller övervakningen av sammanhållningspolitiken på EU-nivå. EESK skulle kunna ta itu med denna brist på EU-nivå på ett mycket proaktivt, inkluderande och effektivt sätt. EESK föreslår därför att man inrättar ett sammanhållningsforum för det europeiska civilsamhället som har till uppgift att övervaka sammanhållningspolitiken, och som EESK har möjlighet att underlätta verksamheten för.

2.19

EESK välkomnar att kommissionen har valt att ändra den traditionella inställningen till det tekniska stödet genom att avskaffa det prioriterade mål som använts för att styra detta stöd. I stället föreslås en fast kostnad på 2,5 % för varje program, som uppgår till 100 % av investeringen och syftar till att täcka utgifter för tekniskt stöd. Andra investeringar som görs enligt klassificeringen för tekniskt stöd kan också samfinansieras, vid behov, utöver dessa 2,5 %. EESK välkomnar denna förenklade strategi. Utöver att ge prioritet åt proportionalitetsprincipen och förbättra flexibiliteten och partnerskapsstyrningen har kommissionen valt att inte begränsa den andel av tilldelningen som är vigd åt den institutionella kapaciteten hos partner, däribland organ som representerar det civila samhället.

2.20

EESK motsätter sig förslaget att ändra N+3-regeln till N+2 och uppmanar kommissionen att se över sitt förslag. I detta avseende bör flexibiliteten stå närmare behoven hos de länder, regioner, delregioner, lokala samhällen och berörda parter som har genomlidit de största svårigheterna vid genomförandet av programmen, och man bör anpassa genomförandeförfarandet till de olika medlemsstaternas kapacitet och villkoren som råder hos dem. Återinförandet av N+2-regeln kräver också en ökad effektivitet i programplaneringen och genomförandet, med ett år mindre för certifiering av betalningar.

3.   Särskilda kommentarer

3.1

EESK anser att de särskilda målen för Eruf och Sammanhållningsfonden (artikel 2) bör inbegripa områden som social ekonomi och tillgänglighet till infrastruktur och tjänster för alla EU-medborgare och att det bör göras specifika hänvisningar till glesbefolkade områden och öar, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.2

EESK anser att bilagorna I och II bör ses över för att göra dessa områden till gemensamma output- och resultatindikatorer, samt prestationsindikatorer.

3.3

Även om EESK erkänner att de politiska målen 1 och 2 är mål med högt mervärde, understryker kommittén att mycket höga procentsatser för dessa två områden i alla de tre regionala grupperna skulle underminera effektiviteten i Eruf och Sammanhållningsfonden när det gäller hanteringen av de politiska målen 3–5. Kommittén uppmanar därför kommissionen att se över kraven på tematisk koncentration (artikel 3.4) för att balansera ansträngningarna i syfte att hantera de sociala ojämlikheterna, däribland fattigdom och diskriminering – något som krävs för att uppnå inkluderande tillväxt.

3.4

EESK understryker att stadsutveckling har nära anknytning till modernisering och innovation av lokala infrastrukturer och tjänster, och välkomnar därför att man i Eruf inkluderar Europeiska stadsinitiativet, som hänger samman med EU-agendan för städer. EESK rekommenderar med eftertryck att kommissionen ökar det ekonomiska stödet till detta initiativ och samtidigt gör så att det blir övergripande och omfattar de tre pelarna i 2030-agendan för hållbar utveckling, t.ex. för att utveckla smarta och tillgängliga städer.

3.5

EESK välkomnar införandet av det horisontella nödvändiga villkoret 4, enligt vilket det krävs nationella regelverk för genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. EESK anser dock följande:

3.5.1

Eftersom EU är en part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och således är bunden att genomföra den, bör konventionen införlivas i den rättsliga grunden för den föreslagna förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden.

3.5.2

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, däribland tillgänglighet till varor, tjänster och infrastrukturer, bör inkluderas i tillämpningsområdet för den föreslagna förordningen och fastställas som ett obligatoriskt kriterium för finansiering av projekt inom varje sektor som täcks. EESK rekommenderar därför med eftertryck att punkt 5 i inledningen till den föreslagna förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden – Medlemsstaterna bör även respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och den unionslagstiftning som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster – inkluderas i förordningens huvudtext.

3.5.3

I EU:s regelverk har det utvecklats en övergripande strategi för främjandet av jämlikhet, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i programplaneringen och genomförandet av fonderna genom artikel 7 i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser (10) och artikel 16 i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2007–2013. EESK rekommenderar därför med eftertryck att artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2014–2020 även införlivas i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser.

3.6

EESK beklagar att det åtagande inom ramen för Eruf som inleddes under den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och som handlade om att främja övergång från institutionell till samhällsbaserad vård inte har följts upp i den föreslagna förordningen. I artikel 2d i den föreslagna förordningen om Eruf prioriteras en ökad socioekonomisk integration ”genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster”. Även om detta är en viktig bestämmelse är det inte säkert att detta specifika mål är tillräckligt för att säkerställa att personer, särskilt de mest missgynnade, inkluderas i samhället genom målinriktade investeringar i avinstitutionalisering. Mot bakgrund av att investeringar genom Eruf är oerhört viktiga för den sociala delaktigheten föreslår EESK att Eruf endast investerar i tjänster som stöder social delaktighet och att användningen av medel för att bygga eller renovera segregerade institutionella vårdinrättningar utesluts från Erufs och Sammanhållningsfondens tillämpningsområde. Det är mycket viktigt att både det positiva incitamentet och den negativa skyldigheten upprätthålls och även stärks i den föreslagna förordningen om Eruf.

3.7

Även om det föreslås att en tredjedel av finansieringen genom EFS+ bör stödja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, är kommittén fast övertygad om att finansiering från Eruf-budgeten bör prioriteras för att effektivt stödja genomförandet av det politiska målet 4. EESK rekommenderar därför bestämt att minst 10 % anslås till det politiska målet 4 i Eruf för att upprätta det regionala initiativet för social hållbarhet, i syfte att främja social delaktighet och tillgänglighet på ett systematiskt och konsekvent sätt.

---

(1)  COM(2018) 372 final – 2018/0197 (COD), COM(2018) 372 final – BILAGA I, COM(2018) 372 final – BILAGA II.

(2)  COM(2018) 375 final.

(3)  Se EESK:s yttrande om Den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 (EUT C 440, 6.12.2018, s. 106).

(4)  Se EESK:s yttrande om Den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 (EUT C 440, 6.12.2018, s. 106).

(5)  Artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser 2014–2020 har strukits, eftersom kommissionen har valt att inkludera en skyldighet för medlemsstaterna när det gäller urval av projekt, genom artikel 67 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. I artikel 67 nämns dock inget om tillgänglighet.

(6)  Det nya förslaget för tematisk koncentration för Eruf klassificerar medlemsstater i tre grupper enligt deras BNI: ”grupp 1” för dem vars bruttonationalinkomstsandel är lika med eller större än 100 % av EU-genomsnittet, ”grupp 2” för dem vars andel är lika med eller större än 75 % och mindre än 100 % och ”grupp 3” för dem vars andel är mindre än 75 % av EU-genomsnittet, samt de yttersta randområdena enligt deras program som är inriktade på målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. Enligt kraven på tematisk koncentration för olika regionala grupper avsätter medlemsstater i ”grupp 1” minst 85 % av sina resurser för de politiska målen 1 och 2 och minst 60 % för det politiska målet 1, medan ”grupp 2” avsätter minst 45 % av budgeten för prioriteringar för det politiska målet 1 och minst 30 % för det politiska målet 2, och ”grupp 3” avsätter minst 35 % av sina resurser för det politiska målet 1 och minst 30 % för det politiska målet 2.

(7)  SEC(2018) 268.

(8)  COM(2018) 391 – 2018/0213 (COD).

(9)  Detta omfattar miljöorganisationer och organ som ansvarar för att främja social delaktighet, grundläggande rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering, såsom anges i artikel 6 i förslaget till den fleråriga budgetramen.

(10)  Förordning (EU) nr 1301/2013.