(2)

För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)

För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri och till effektivitetsvinster för de övergripande försvarsutgifterna i unionen, och därigenom främja EU:s strategiska oberoende, bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Det är viktigt att programmet ser till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag från olika stater, särskilt små och medelstora företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)

För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)

För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan medlemsstater respektive företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik och därigenom främja standardiseringen av militära system och samtidigt förbättra deras driftskompatibilitet .

(4)

Programmet bör omfatta en tvåårsperiod från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020, samtidigt som finansieringsramen för genomförandet av programmet bör fastställas för denna period.

(4)

Programmet bör omfatta en tvåårsperiod från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020, samtidigt som finansieringsramen för genomförandet av programmet bör fastställas för denna period. För att finansiera programmet ur unionens allmänna budget bör ett belopp på 500 miljoner euro i löpande priser avsättas för detta ändamål. Med tanke på att programmet är ett nytt initiativ som inte planerades när den fleråriga budgetramen för 2014–2020 fastställdes, och för att undvika eventuella negativa effekter för finansieringen av befintliga fleråriga program, bör detta belopp tas från outnyttjade marginaler under taken i den fleråriga budgetramen. Det slutliga beloppet bör godkännas av Europaparlamentet och rådet genom det årliga budgetförfarandet.

(5)

Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6). Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt.

(5)

Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6). Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt , och mekanismer för kombinerad finansiering skulle kunna vara av intresse .

(10)

Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)

Eftersom målet för programmet är att öka EU:s strategiska oberoende och dess försvarskapacitet och främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik som utvecklats av medlemsstaterna .

(13)

Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen.

(13)

Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen.

Inom det gränsöverskridande samarbetet måste man se till att företag som är registrerade i EU skyddas mot inflytande från företag i tredjeländer.

(21)

Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder .

(21)

Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag , där bidragen bör uppgå till åtminstone 20 % av den totala budgeten varje år .

(26)

Kommissionen bör framhålla vikten av en territoriell/platsbaserad strategi och informera små och medelstora företag, regionala kluster och regioner i alla medlemsstater om möjligheterna att dra nytta av programmet och andra möjligheter att finansiera försvarsprojekt, framför allt med stöd av skyddet av regionala strategier för smart specialisering.

a)

Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

a)

Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

b)

Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

b)

Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

c)

Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling.

c)

Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling.

d)

Det ska stärka försvars- och säkerhetskapaciteten i de EU-medlemsstater som ligger vid EU:s yttre gränser.

a)

Bidrag.

b)

Finansieringsinstrument.

c)

Offentlig upphandling.

a)

Spetskompetens.

a)

Spetskompetens.

b)

Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik.

b)

Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik.

c)

Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

c)

Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

d)

Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

d)

Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

e)

För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

e)

För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

a)

Spetskompetens.

b)

Möjligheten att skapa ett system av militärindustriella företag som är integrerade i säkerhets- och försvarssektorn.

c)

Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.