EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Need more search options? Use the
Advanced search
You are here
Document 52017IR6047
Opinion of the European Committee of the Regions — Boosting broadband connectivity in Europe
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att främja bredbandskonnektiviteten i Europa
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att främja bredbandskonnektiviteten i Europa
COR 2017/06047
EUT C 247, 13.7.2018, p. 7–10
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Language
HTML
PDF
Official Journal
|
13.7.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/7 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att främja bredbandskonnektiviteten i Europa
(2018/C 247/02)
|
POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
Allmänna kommentarer
|
1. |
Enligt Världsbanken (1) har den snabba tillväxten av digital teknik i världen lett till genomgripande samhällsförändringar och internet har nu blivit en grundläggande infrastruktur, som leder till minskade kostnader för informationsutbyte och bidrar till innovationer som i sin tur medför bättre förbindelser mellan människor, företag och stat. |
|
2. |
Kommittén välkomnar arbetet inom den gemensamma bredbandsplattformen med kommissionen med målet om bättre samarbete, bättre reglering och genomförande av den digitala konnektiviteten i Europa och naturligtvis bättre finansiering av den. |
|
3. |
Kommittén är medveten om att den grundläggande fasta bredbandstäckningen och tillgängligheten i unionen omfattade 97 % av hushållen år 2015 (med en utnyttjandegrad på 72 %), och att tjänster som bygger på trådlös teknik hade ännu större räckvidd. Det finns dock skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller tillgänglighet och överkomliga priser på fast bredband i tätorts- och landsbygdsområden. |
|
4. |
Enligt den sjunde sammanhållningsrapporten behövs det ytterligare investeringar eftersom alla hushåll i EU visserligen har tillgång till grundläggande bredband, men bara 40 % av invånarna på landsbygden, jämfört med 90 % av invånarna i städerna, har tillgång till de mycket snabbare nästa generationens bredbandsnät (NGA). |
|
5. |
En långsam internetuppkoppling och svag utbyggnad i landsbygdsområden samt de specifika problemen i glesbefolkade områden och EU:s yttersta randområden skulle kunna hämma uppnåendet av EU:s ambitiösa mål för 2020–2025. Att nå dessa mål skulle enligt kommissionen kunna ge EU uppskattningsvis 146,5 miljarder euro om året, och samtidigt skulle upp till 2,4 miljoner nya arbetstillfällen kunna skapas. |
|
6. |
Kommittén håller med G20 (2) om att man genom att överbrygga den digitala klyftan i slutändan strävar efter att på ett inkluderande sätt ge alla medborgare möjlighet att på lika villkor dra nytta av den digitala utvecklingen, vars fördelar sträcker sig från ökad effektivitet via starkare social och ekonomisk delaktighet till större möjligheter att delta i en ny ekonomi. Den digitala klyftan har två dimensioner: möjligheten att få tillgång till en bra bredbandsuppkoppling samt möjligheten och motivationen att använda sig av internettjänster. |
|
7. |
Kommittén betonar att det för utvecklingen i hela EU är viktigt att man löser problemet med den ”sista länken” (last mile) och att det krävs flexibla åtgärder för att lösa problemet. |
|
8. |
ReK framhåller den viktiga roll som IKT-infrastruktur och bredbandsanslutning skulle kunna spela i samband med kapacitetsuppbyggnad vid strukturomvandlingen på landsbygden till följd av minskad befolkning, eftersom utflyttning från och marginalisering av landsbygden är ett växande problem i hela Europa. |
Konnektivitetsproblem och möjliga lösningar
|
9. |
Kommittén anser att flera stora utmaningar måste mötas, t.ex.
|
|
10. |
ReK uttrycker sin oro beträffande efterfrågan på anslutning i vissa områden, vilket visar hur viktiga läroplaner och program för e-lärande för vuxna är. I fråga om bredband handlar det inte bara om finansieringsproblemet utan också om efterfrågan på uppbyggnad och användning av infrastrukturen. Alla offentliga institutioner, skolor och utbildningsinrättningar måste ha snabb bredbandsanslutning. |
|
11. |
I vissa länder och regioner kan även begränsade tekniska kunskaper samt bristande information om möjligheterna till finansiering av bredbandsinfrastruktur och s.k. bästa praxis utgöra ett problem. |
|
12. |
Kommittén välkomnar varmt inrättandet av kompetenscentrum med experter på bredband (Broadband Competence Offices) samt samarbetet mellan kommissionens olika generaldirektorat för att uppnå det gemensamma målet, vilket även bör återspeglas i den framtida EU-budgeten. |
|
13. |
Vi anser det nödvändigt att det i alla medlemsstater inrättas kompetenscentrum som bildar ett gemensamt samarbetsnätverk, och att regionerna och de lokala myndigheterna också tar kontakt med dessa centrum innan lösningar söks – redan på förhand bör samråd genomföras och optimala lösningar sökas utifrån de nationella och regionala särdragen. |
|
14. |
ReK välkomnar fempunktsverktygslådan för EU:s landsbygd, som utlovar framsteg mot bättre bredbandstäckning. |
|
15. |
Kommittén följer uppmärksamt hur potentialen hos konceptet med smarta byar i Cork 2.0-förklaringen ”Ett bättre liv i landsbygdsområden” utvecklas. Det handlar om investeringar i IKT-sektorn för att förbättra livskvaliteten och trygga tillgången till offentliga tjänster och infrastruktur, varvid territoriella särdrag samtidigt måste beaktas. |
|
16. |
ReK välkomnar i detta sammanhang den starkare inriktning på proportionerlig reglering och infrastrukturkonkurrens för att främja investeringar som kännetecknar bestämmelserna om nättillträde samt tonvikten på marknadsinriktade och samarbetsbaserade lösningar för att främja den fortsatta infrastrukturutbyggnaden på lokal och regional nivå, där detta inte är enkelt ur affärsmässig synvinkel. Det är viktigt att tillträdesregleringen bidrar till att förhindra en digital klyfta i fråga om nätverk med mycket hög kapacitet och till att stärka den territoriella sammanhållningen. |
|
17. |
Med hänsyn till konkurrensen på både fastnäts- och 5G-marknaden är det nödvändigt att separera tjänster och nät (”åtskillnad”) med energisektorn som förebild. I ett antal EU-medlemsstater (t.ex. Sverige och Förenade kungariket) har man genomfört en fullständig separation mellan telekommunikationstjänster och nätdrift. Kommittén anser att de fiberoptiska näten bör tillhöra sådana telekommunikationsföretag vars affärsmodell bygger på lika nättillträde för alla tjänsteleverantörer. På så sätt skulle många tjänsteleverantörer kunna vara verksamma på marknaden, konsumenterna skulle kunna välja tjänster med det önskade förhållandet mellan pris och kvalitet och dessutom skulle den långsiktiga utvecklingen på området tryggas. |
|
18. |
Detta skulle ge lika möjligheter för alla vid utvecklingen av 5G-nät. Det bör inte finnas någon beroende av de marknadsdominerande telekommunikationsföretagens grundläggande infrastruktur. Därför bör EU stödja uppförandet av öppna nät och även styra medlemsstaterna i denna riktning, så att alla nya och befintliga fiberoptiska nät görs operatörsoberoende. |
|
19. |
Kommittén betonar vikten av noggrannare geografiska kartläggningar ur ett marknadsanalytiskt perspektiv av befintlig infrastruktur och framtida planerade projekt för att identifiera områden med otillräcklig täckning. Eftersom dessa områden tenderar att finnas i glesbefolkade och mindre gynnade regioner torde det offentliga stödets effektivitet höjas genom en korrekt kartläggning av dessa områden. |
|
20. |
ReK efterlyser rättsliga bestämmelser i medlemsstaterna så att befintlig infrastruktur (elnät, kraftledningsstolpar osv.) kan utnyttjas på flexiblast möjliga sätt vid utbyggnaden av bredbandsnätet för att därigenom spara tid och pengar vid tillhandahållandet av ny bredbandsinfrastruktur. |
|
21. |
Under den nuvarande programperioden har 14 miljarder euro från ESI-fonderna avsatts för upprättandet av bredbandsinfrastruktur. |
|
22. |
Kommittén stöder främjandet av bredbandsutbyggnaden genom en förstärkning av sammanhållningspolitiken, bland annat i syfte att se till att den kan ta itu med de allvarligaste marknadsmisslyckandena i glesbefolkade landsbygdsområden i EU. Detta utesluter inte en utökning av finansinstrumenten (t.ex. lånefinansiering) i samarbete med Europeiska investeringsbanken och andra utvecklingsbanker. |
|
23. |
Kommittén anser att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Efsi bör ges en mer central roll när det gäller tillhandahållandet av medel till finansieringsinstrument och blandfinansieringsinstrument (som kombinerar bidrag med finansiella instrument) för att hantera mer måttliga typer av marknadsmisslyckanden, till exempel otillräcklig finansiering med eget kapital när det gäller mindre projekt i mer livskraftiga områden. Sådana kompletterande åtgärder skulle garantera en högkvalitativ tillgång till bredband i alla regioner i EU. |
|
24. |
ReK rekommenderar att man utnyttjar den gemensamma bredbandsplattformen som ett samarbetsinstrument och även gör GD Regional- och stadspolitik delaktigt i plattformens arbete. |
|
25. |
Kommittén stöder främjandet av utnyttjandet av EU:s program och framtagandet av nya modeller för offentlig-privata partnerskap för investeringar i bredbandsutbyggnad. |
|
26. |
Kommittén upprepar att man i områden där stora företag inte är intresserade av att investera och små företag har svårt att uppfylla kraven måste utveckla enklare modeller som gör det lättare för små företag att investera och tillhandahålla lösningar i dessa missgynnade områden, eller erkänna bredbandsutvecklingsprojekt som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (3). |
|
27. |
ReK påpekar i detta sammanhang att det är viktigt att förenkla förfarandena, eftersom tekniken utvecklas snabbare än den tillhörande infrastrukturen byggs ut. |
|
28. |
Verkligt fungerande utvecklingsplaner för bredbandsutbyggnad kan bara utarbetas i samförstånd mellan telekommunikationsföretagen, staterna och de lokala och regionala myndigheterna, så att alla staters, kommuners och regioners intressen beaktas. I de länder där man har nått en sådan överenskommelse (Sverige, Förenade kungariket osv.) har bredbandsutbyggnaden redan nått längre. Om ingen överenskommelse nås riskerar bredbandstäckningen att förbli otillräcklig utanför stadsområdena. |
|
29. |
Kommittén välkomnar Europeiska investeringsbankens utmärkta initiativ att inrätta en fond för bredbandsutbyggnad och uppmanar till att genomföra den snabbt. ReK hoppas att detta kommer att bidra till finansieringen av i synnerhet små projekt och undanröjandet av ”vita fläckar”. |
|
30. |
Kommittén påminner om sina rekommendationer till högnivågruppen för förenkling för tiden efter 2020, där man betonade att reglerna om statligt stöd och offentlig upphandling inom ramen för ESI-fonderna måste anpassas till dem som gäller för centralt förvaltade program. ReK upprepar sin begäran om en bedömning av om vissa eller alla ESI-fondsutgifter skulle kunna undantas från förfarandena för statligt stöd efter 2020. I detta sammanhang gläder sig ReK åt att högnivågruppen har tagit fasta på dess rekommendationer om behovet av gemensamma definitioner för att jämföra och kombinera olika fonder (4). |
|
31. |
Kommittén framhåller att EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät bör samordnas med de olika EU-medel som står till förfogande för att finansiera bredbandsutbyggnaden, och uttrycker sin oro över antalet avvisade förhandsanmälningar, som i slutändan leder till att utnyttjandet av investeringarna bromsas eller till och med förhindras och därför är en orsak till den långsamma utbyggnaden av bredband i dessa områden. |
|
32. |
Såsom ReK också nämner i sina rekommendationer till den ovan nämnda högnivågruppen för förenkling gläder sig kommittén åt att principen om ett differentierat tillvägagångssätt övervägs. Ett sådant tillvägagångssätt bör möjliggöra en betydande minskning av den administrativa bördan och ge möjlighet att ta bättre hänsyn till särdragen i samband med genomförandet i de berörda regionerna och därmed underlätta en platsbaserad strategi och uppmuntra skräddarsydda investeringar i bredbandsutbyggnad. |
|
33. |
Kommittén förespråkar en så snabb uppbyggnad av heltäckande snabbt bredband som möjligt för att skapa förutsättningarna för gigabitsamhället, dra största möjliga nytta av den digitala inre marknadens möjligheter och på så sätt bidra till samtliga medlemsstaters utveckling på detta område. För att uppnå detta mål måste olika lösningar eftersträvas eftersom det kan vara kostsamt och tidskrävande att ansluta varje hus till det fiberoptiska nätet, särskilt i glesbefolkade områden. |
|
34. |
Utöver kabelanslutningar bör man i glesbebyggelse och på otillgängliga platser överväga och undersöka vilka möjligheter som mobila bredbandstjänster, satellitbredband och uppförande av offentliga wifi-nät på offentliga platser och vid offentliga inrättningar, såsom initiativet ”Wifi4EU”, kan erbjuda. Genom alternativa lösningar påskyndas nätutbyggnaden och sparas samtidigt pengar, men det krävs överväganden och ett systematiskt tillvägagångssätt så att lösningarna tillgodoser behoven och den teknik som används kan utnyttjas på lång sikt. |
|
35. |
Det är viktigt att ta itu med de problem som uppstår till följd av den snabba utbyggnaden av 5G-kommunikationsnät när det gäller spektrumförvaltningen, eftersom 5G-tekniken kräver nät med hög kapacitet i hela EU. Det är mycket viktigt att finna en gemensam metod för fördelningen av licenser (nyttjanderätter) för de högre frekvenser (radiofrekvenser) som kommer att användas i framtiden, vilket eventuellt också omfattar ökad förutsägbarhet i regelverket vid gemensam användning av spektrumet och mer flexibilitet, så att skillnaderna i efterfrågan på harmoniserade frekvensband kan tillgodoses på nationell eller regional nivå. |
|
36. |
Kommittén stöder de grundläggande åtgärderna i kodexen för elektronisk kommunikation, såsom införandet av nya bestämmelser om stöd till uppförandet av mycket snabba nät i hela Europa som möjliggör hastigheter på flera gigabit per sekund, utvidgningen av regelverkets tillämpningsområde till att omfatta nya kommunikationsverktyg, s.k. over-the-top-tjänster, samt tillhandahållandet av funktionella internetanslutningar till överkomligt pris till slutanvändarna. |
|
37. |
ReK välkomnar kommissionens utmärkelse ”European Broadband Awards”, som bidrar till att sprida lösningar på problemet med bredbandstäckning samt god praxis. |
Bryssel den 22 mars 2018.
Karl-Heinz LAMBERTZ
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) ”World Development Report 2016: Digital dividends”.
(2) ”Digital infrastructure: Overcoming the Digital Divide in Emerging Economies”, G20 Insights, april 2017.
(3) COR-2016-02880.
(4) COR-2017-04842-00-00-PAC-TRA.