52017IR5048

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017IR5048 - EN

Document 52017IR5048

Help

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Genomförande av den europeiska migrationsagendan

COR 2017/05048

EUT C 247, 13.7.2018, p. 1–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

13.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 247/1

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Genomförande av den europeiska migrationsagendan

(2018/C 247/01)

Föredragande:

Dimitrios Kalogeropoulos (EL–EPP), politiskt ansvarig inför kommunfullmäktige, Paleo Faliro

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de resultat som uppnåtts genom den europeiska migrationsagendan

COM(2017) 558 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledande kommentarer

Kommittén framhåller att migrationsflöden av en rad olika skäl är en integrerad del av den mänskliga och särskilt den europeiska historien. Vi betonar att det stora antalet migranter till följd av instabiliteten i länder utanför EU för närvarande sätter press på Europas kommuner och regioner. Den europeiska kontinenten, och i synnerhet regionerna i dess södra och östra gränstrakter och under det senaste året västra Medelhavsområdet och den spanska kusten, inklusive Spaniens södra Atlantkust, har under en lång tid varit en utgångspunkt för utvandring, men har under de senaste åren blivit en viktig ankomstpunkt för migrations- och flyktingflöden från länder utanför EU.

Antalet migranter och flyktingar, mestadels från afrikanska och asiatiska länder samt Mellanöstern, som försöker ta sig in i länder i EU har under senare år ökat kraftigt. Sedan 2015 har Europa tagit emot det största antalet migranter och flyktingar sedan andra världskrigets slut. Faktorer såsom den pågående krisen i Syrien, utvecklingen av oroshärdar i olika regioner i Afrika och Asien, och många människors ansträngningar på de kontinenterna att söka efter bättre levnadsvillkor i Europa, har varit avgörande för att underblåsa denna tendens. De huvudsakliga ankomstländerna i EU är bland andra de med kust mot Medelhavet, i synnerhet Grekland och Italien.

För att så effektivt som möjligt hantera denna utmaning som saknar motstycke tillkännagav Europeiska unionen i maj 2015 en europeisk migrationsagenda (1). Den omedelbara prioriteringen var att rädda liv till sjöss mot bakgrund av de humanitära tragedierna på Medelhavet, och att därför utveckla EU:s insatser på områden som 1) att förbättra sök- och räddningsinsatserna, 2) att bekämpa kriminella nätverk för människosmuggling och människohandel, 3) att omplacera flyktingar inom EU:s gränser, 4) att fördrivna personer ska återvända till sin ursprungsort, 5) att samarbeta med tredjeländer för att föregripa migrationsflöden, och 6) att tillhandahålla hjälp till EU-medlemsstater som befinner sig i första ledet när det gäller ankomsten av migranter och flyktingar. I den europeiska migrationsagendan fastställdes även fyra pelare för antagandet av en heltäckande migrationspolitik inom EU: 1) att minska incitamenten till irreguljär migration, 2) att rädda liv och säkra de yttre gränserna, 3) att tillhandahålla grunden för en konsekvent tillämpning av det gemensamma europeiska asylsystemet och 4) att utforma en ny politik för reguljär migration.

ReK framhåller att historien har lärt oss att migranter inte ser någon annan utväg än att söka sig till allt farligare vägar för att komma in i destinationsländerna när det saknas lagliga migrationskanaler. Människor drivs då till att vända sig till smugglingsnätverk och därigenom sätta sina liv och sin personliga integritet på spel. När det gäller kvinnor ökar dessutom deras sårbarhet avsevärt.

Särskilda kommentarer

Europeiska regionkommittén (ReK) noterar till att börja med att medan den europeiska migrationsagendan främst faller inom de nationella regeringarnas ansvarsområde spelar lokala och regionala myndigheter en viktig roll inom detta område.

ReK påpekar att lokala och regionala myndigheter spelar en viktig roll i det ökade flykting- och migrantmottagandet. Detta beror på att lokala och regionala myndigheter är de organ som tar emot flyktingar och migranter, som de är skyldiga att ta hand om, ge husrum och sörja för under förhållanden som tryggar deras mänskliga värdighet, ofta under en obestämd tidsperiod, och som de i många fall måste hjälpa till att integrera. Detta påverkar i synnerhet regionerna vid EU:s yttersta gränser (t.ex. de grekiska Egeiska öarna nära den turkiska kusten, vissa öregioner i Italien samt Andalusiens kustremsa, i synnerhet ankomstpunkterna i provinserna Cádiz, Granada och Almería, territorierna Ceuta och Melilla samt Kanarieöarna), dit migranterna först anländer när de når EU:s territorium.

ReK observerar, mot bakgrund av dessa fakta, att lokala och regionala myndigheter behöver delta i alla etapper av utformningen och genomförandet av den europeiska migrationsagendan, inbegripet fastställande av prioriteringar, utvärdering av resultat samt bevakning av konsekvenserna av den statliga politiken på detta område för lokala och regionala myndigheter. Denna process bör omfatta alla förvaltningsnivåer på ett öppet sätt, med början i kommuner och lokala myndigheter.

ReK prisar EU:s ansträngningar till stöd för inrättandet av hållbara politiska och administrativa strukturer i förhållande till frågorna migration och asyl, och anser att dessa ansträngningar bör inbegripa stöd till uppbyggnad eller förstärkning av regionala och lokala institutioner genom tillhandahållande av effektiv finansiering, tekniskt stöd och utbildning för lokala och regionala myndigheter, så att humanitärt bistånd och nuvarande och framtida finansiella resurser används på ett optimalt sätt, i synnerhet för det första mottagandet. I detta sammanhang bör de regioner som påverkas mest av migrationsflödena eller som tar emot en betydande andel migranter ha direkt tillgång till EU-medlen för integration.

ReK påpekar att de lokala och regionala myndigheter som företräds i vår kommitté gör betydande ansträngningar och avsätter lika betydande resurser för att på plats hantera de humanitära problem som uppstår till följd av flykting- och migrantflödena. I detta sammanhang har ReK redan visat sig vara en värdefull partner till de andra berörda organen (inbegripet Europeiska kommissionen) vid genomförandet av den europeiska migrationsagendan.

Prioriteringar

10.

Kommittén anser att det är uppenbart att denna frågas komplexitet gör ett nära samarbete EU-medlemsstater emellan nödvändigt och att eventuella åtgärder som vidtas av EU och dess medlemsstater alltid måste styras av de överordnade principerna om efterlevnad av internationell rätt och skydd av mänskliga rättigheter.

11.

Europeiska regionkommittén anser att det är absolut nödvändigt att EU fortsätter sina ansträngningar att inrätta och stärka den gemensamma europeiska ramen för migration och asyl samt sina förebyggande åtgärder för att ta itu med irreguljär migration, bidra till att främja stabilitet och upprätthålla grundläggande rättigheter i sitt närområde. EU måste vara i stånd att erbjuda hjälp till de medlemsstater som bär en tyngre börda med avseende på migrations- och flyktingflöden, genom att basera sin politik på den grundläggande principen om solidaritet. Medelhavsområdet samt de spanska territorier som inte ligger på Iberiska halvön (såsom Ceuta och Melilla) behöver omfattande stöd på detta område.

12.

ReK understryker att de förebyggande åtgärderna i samband med irreguljär migration måste förstärkas så att stödet kan inriktas på dem som verkligen behöver skydd. Vi är även allvarligt oroade över den slavhandel som har vuxit fram i vissa afrikanska länder till följd av de olagliga smugglingsvägarna och verksamheterna, där man framför allt handlar med kvinnor och flickor som blir offer för sexuellt utnyttjande.

13.

ReK anser att EU, som den största internationella givaren, måste göra större ansträngningar för att samordna de offentliga insatserna inom migrationspolitiken och det internationella utvecklingssamarbetet. Samtidigt anser kommittén att tendensen hos vissa internationella organ (t.ex. OECD:s biståndskommitté) att låta utvecklade länder räkna de utgifter de lägger på flyktinghanteringen som offentligt utvecklingsbistånd är farlig.

14.

Kommittén framhåller att det internationella utvecklingssamarbetet är oerhört viktigt eftersom det rör sig som en offentlig politik som syftar till att främja bättre levnadsvillkor i tredjeländer, undanröja bristande jämlikhet samt, också genom humanitära insatser, förändra de situationer som leder till ofrivillig migration.

15.

ReK identifierar för närvarande sex handlingsområden: 1) ett omedelbart svar och tillhandahållande av hjälp till medlemsstater där akuta situationer förekommer på grund av ökade flykting- eller migrationsflöden, 2) minskning av incitamenten till en fortsatt irreguljär migration, 3) förvaltning av EU:s yttre gränser, 4) politisk asyl, 5) hantering av laglig migration och integration av migranter i samhället samt 6) samarbete med ursprungsländerna.

Svar på akuta situationer

16.

Kommittén välkomnar de åtgärder som hittills har vidtagits av EU för att hantera de kritiska situationer som har uppstått som ett resultat av ökade migrations- och flyktingflöden under senare år. Dessa åtgärder inbegriper följande:

—	De gemensamma operationerna Triton och Poseidon på centrala respektive östra Medelhavet.

—	Tillhandahållande av särskilt finansiellt stöd till de medlemsstater som har störst svårigheter och som måste förstärka de grundläggande tjänster som regionerna erbjuder denna grupp, dvs. hälso- och sjukvård samt sociala och juridiska tjänster.

—	Inrättande och drift av mottagnings- och identifieringsanläggningar (”hotspots”) i Grekland och Italien, och även vid ankomstplatserna i Andalusien.

—

Avtalet mellan EU och Turkiet, som ledde till en drastisk minskning av okontrollerade migrationsflöden från Turkiet till Grekland (även om det inte bör användas som modell för att hantera migrationsproblemen), men samtidigt gav upphov till vissa farhågor om dess förenlighet med internationella människorättsnormer och dess ”hållbarhet” som en del av de övergripande EU-politiska åtgärderna för att hantera krisen.

—	Tillhandahållande av stöd till den libyska kustbevakningen, vilket var avgörande för att minska flödena till Italien inom ramen för Eunavfor MED:s operation Sophia.

—	Ökade anslag till Asyl-, migrations- och integrationsfonden, som gjorde det möjligt att tillhandahålla mer hjälp till medlemsstaterna. Regionerna måste få ta del av dessa medel.

17.

Kommittén erkänner behovet av att EU vidtar än mer radikala åtgärder för att

—

förstärka det stöd som tillhandahålls medlemsstater i första ledet när det gäller ankomster av migranter och flyktingar, med särskild betoning på stöd till lokala och regionala myndigheter i de områden (såsom de grekiska Egeiska öarna och Italien samt Spaniens södra kust och öar) som tar emot flest flyktingar och migranter på grund av sin geografiska belägenhet,

—	avlasta de regioner som tar emot flest flyktingar och migranter, med beaktande av faktorer såsom öars särskilda förhållanden,

—	säkerställa ett strikt genomförande av avtalet mellan EU och Turkiet, med full respekt för humanitära och folkrättsliga normer, inbegripet bestämmelserna om återsändande av personer till Turkiet, och samtidigt garantera tillgång till lämpliga asylförfaranden för dem som har rätt till det,

—	ge nödvändig hjälp till de grupper som lider mest av förflyttningarna, särskilt ensamkommande barn.

18.

ReK uppmärksammar den positiva roll som spelas av vissa icke-statliga organisationer vid hanteringen av de akuta problemen i fråga om inkvartering, livsmedel, sjuk- och hälsovård etc. för flyktingar och migranter, särskilt i de regioner som tar emot den största tillströmningen av flyktingar och migranter, men noterar behovet av bättre samordning av de icke-statliga organisationernas åtgärder i nära partnerskap med de lokala och regionala myndigheterna för att se till att de icke-statliga organisationernas bidrag blir mera rationaliserat och effektivt och att det är förenligt med de lokala behoven och situationerna, samtidigt som de även omfattas av de nödvändiga kraven på insyn och social ansvarsskyldighet. ReK anser att Europeiska volontärtjänsten, i samarbete med icke-statliga organisationer och offentliga förvaltningar, skulle kunna spela en viktig roll vid mottagandet av flyktingar och migranter.

19.

Kommittén framhåller betydelsen av det internationella humanitära bistånd som EU och dess medlemsstater ger till tredjeländer där det råder nödsituationer som har ett nära samband med ökade migrationsströmmar.

Motarbetande av irreguljär migration

20.

Kommittén anser att det är avgörande att EU fortsätter sina ansträngningar för att genom samarbete med tredjeländer bekämpa nätverk för irreguljär migration, särskilt i ursprungs- och transitländer.

21.

ReK understryker behovet av en robust rättslig grund för insatsen Eunavfor MED Sophia, för att öka dess effektivitet och förbättra dess förmåga att störa människohandlarnas och människosmugglarnas affärsmodell. Vi uppmanar t.ex. EU:s institutioner att samarbeta med Libyens kustbevakning för att stoppa gummijollar och båtar som olagligen försöker ta sig till EU. Patrulleringen, inbegripet stöd till sök- och räddningsinsatser, har gradvis flyttats från vatten nära Italien till vatten närmare Libyen. En direkt följd av detta är att människosmugglarna har ändrat sin affärsmodell och sätter irreguljära migranter och flyktingar i billiga och fullständigt sjöodugliga uppblåsbara gummibåtar som inte har några utsikter att någonsin nå Italiens kust, eftersom de räknar med att de kommer att plockas upp nära eller inom Libyens territorialvatten.

22.

ReK välkomnar den mycket produktiva åtgärden att inrätta Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling.

23.

Kommittén efterlyser fler initiativ från Europeiska kommissionen om att upprätta en enhetlig handlingsplan, som inbegriper alla EU-medlemsstater, relevanta EU-organ samt andra organ som berörs av frågan, för att tillhandahålla mer effektiva åtgärder mot nätverk för människosmuggling.

24.

ReK anser att det är avgörande att effektivisera den europeiska ramen för återsändande av dem som inte har rätt att stanna så att antalet återsändanden kan ökas, i enlighet med europeiska och internationella regler.

Gränsförvaltning

25.

Kommittén välkomnar inrättandet av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och ser detta som en extremt viktig utveckling och ett avgörande steg mot i synnerhet ett mer effektivt skydd av EU:s yttre gränser. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns arbete gör det möjligt att förbättra samordningen mellan EU-medlemsstaterna och säkerställer ett snabbt och effektivt svar på situationer som kräver snabba insatser vid de yttre gränserna.

26.

ReK erkänner att det finns ännu mer utrymme för åtgärder från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns sida för att hjälpa till på områden såsom 1) tillhandahållande av tekniskt och operativt bistånd till stöd för sök- och räddningsinsatser för människor i sjönöd under gränsövervakningsinsatser, 2) anordnande, samordning och genomförande av återvändandeinsatser och återvändandeinterventioner samt 3) främjande av operativt samarbete mellan medlemsstaterna och tredjeländer i samband med förvaltning av EU:s yttre gränser. ReK understryker den brådskande nödvändigheten av att minska antalet överfarter och av att stoppa gummijollar och båtar som olagligen försöker ta sig till EU.

27.

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att utarbeta en uppsättning riktlinjer för inrättande och drift av mottagnings- och identifieringscentrum (”hotspots”) vid alla EU-medlemsstaters yttre gränser. I dessa riktlinjer skulle bland annat full respekt för EU:s och internationella grundläggande rättigheter säkerställas och en särskild administrativ ram för dessa anläggningar fastställas. Detta kommer att innebära att man utnyttjar förvärvade erfarenheter (inbegripet från berörda lokala och regionala myndigheter) av att inrätta och driva mottagnings- och identifieringscentrum i Grekland och Italien, som bland annat visar på behovet av att studera den speciella behandlingen av flyktingar och migranter.

Gemensam asylpolitik

28.

Europeiska regionkommittén anser att det är mycket viktigt att det gemensamma europeiska asylsystemet anpassas till nuvarande trängande behov, och anser i detta sammanhang att det är absolut nödvändigt att se över situationen med Dublinsystemet, som fastställer kriterierna och mekanismerna för att avgöra vilken EU-medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan. I detta sammanhang uppmanar vi medlemsstaterna att göra framsteg i fråga om den föreslagna reformen av relevant EU-lagstiftning som, trots att den förmodligen inte är tillräcklig, går i rätt riktning.

29.

ReK påpekar att det rådande systemet medför att flyktingar och migranter fördelas ojämnt mellan medlemsstaterna och att de medlemsstater (i synnerhet Grekland och Italien) vars geografiska belägenhet innebär att de tar emot den överväldigande majoriteten av ankomster utsätts för störst tryck. Den nuvarande situationen bidrar till sociala spänningar och missnöje i de länder som hanterar ett oproportionerligt stort antal ankommande flyktingar och irreguljära migranter, i synnerhet på lokal nivå, och detta leder till efterföljande sekundära migrationsströmmar inom EU. Om problemet ska hanteras mer effektivt är det avgörande att, med deltagande av de lokala och regionala myndigheter som påverkas mest, beakta möjligheten att på lång sikt överföra ansvaret för att pröva asylansökningar från nationell nivå till EU-nivå. Dessutom uppmanar ReK EU:s medlemsstater att påskynda förfarandena för att pröva asylansökningar utan att göra avkall på rättssäkerheten.

30.

ReK ser planen om att fördela flyktingar proportionellt mellan alla EU-medlemsstater som konstruktiv, men vill påpeka att även om framsteg har gjorts på detta område har systemet inte fungerat effektivt till 100 %.

31.

Kommittén anser att tillämpning av principen om solidaritet mellan medlemsstater är en förutsättning för en sund hantering av det stora antalet asylsökande.

32.

ReK betonar att skyddet av kvinnor (särskilt mödrar och gravida) och barn (särskilt ensamkommande barn), som är de mest utsatta flyktinggrupperna, måste behandlas som särskilt viktigt. I de medlemsstater där regionerna har administrativt ansvar för ensamkommande barns förmyndarskap bör dessa regioner få ekonomiskt stöd för att kunna ta hand om dessa minderåriga migranter.

Reguljär migration och integration

33.

Kommittén understryker behovet av att skapa säkra vägar till EU för reguljära migranter eller för människor som enligt internationell rätt är berättigade till internationell skyddsstatus, såsom humanitära viseringar, utvidgad familjeåterförening eller privatfinansierade program. För att uppnå detta är det avgörande att både inrätta och bredda befintliga former av samarbete med tredjeländer, oavsett om dessa är ursprungsländer för fördrivna personer eller länder genom vilka sådana personer reser för att nå EU. Att inrätta hotspots på tredjeländers territorium är ett viktigt steg mot detta mål och därför bör EU vidta alla nödvändiga åtgärder för att sluta relevanta avtal med sådana länder, med full respekt för EU:s lagstiftning och internationella människorättsnormer. Samtidigt kommer det att bli nödvändigt att ta fram en sammanhängande ram av riktlinjer och regler för att se till att alla nödvändiga förutsättningar för väl fungerande hotspots är uppfyllda.

34.

ReK anser att det är en prioritet att så snabbt och fullständigt som möjligt integrera tredjelandsmedborgare (reguljära migranter och flyktingar) i EU-medlemsstaternas samhällen. Integration bör ske på flera nivåer och bör vara heltäckande. Hänsyn måste dock tas både till specifika lokala förhållanden i värdländerna och till särdragen och mångfalden (rörande nationalitet, språk, religion etc.) hos tredjelandsmedborgarna. Metoden måste därför anpassas till de specifika rådande förhållandena i varje fall.

35.

Kommittén observerar att en framgångsrik integrationspolitik alltid kommer att vila på principerna om demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, tolerans, yttrandefrihet och rättsstatsprincipen, vilka alla utgör grunden för de europeiska värderingarna.

36.

ReK anser att det är mycket viktigt att det civila samhället och den privata sektorn engagerar sig på lokal och regional nivå i initiativ för integrering av migranter, utan att glömma att tillgång till anständiga arbeten är en absolut nödvändig förutsättning för att integrationsprojekt ska bli framgångsrika. I detta avseende uppmärksammar kommittén kommissionen på den goda praxis som redan finns på internationell nivå och vars framgångar bygger just på att befolkningen i värdländerna engagerar sig från första början.

37.

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll i utarbetandet av färdplaner för fullständig integration av migranter och flyktingar. ReK uppmanar i detta sammanhang kommissionen att beakta god praxis och pilotprojekt som stöds av internationella organisationer såsom UNHCR, och som redan har inletts av europeiska lokala och regionala myndigheter.

Lokala och regionala myndigheters och ReK:s roll

38.

ReK understryker den särskilda roll som lokala och regionala myndigheter kan och måste spela inom alla ovan angivna områden. Lokala och regionala myndigheter hanterar alla frågor med anknytning till migrations- och flyktingflöden på gräsrotsnivå. Det är därför avgörande att de förses med nödvändiga ekonomiska resurser för att möta dessa utmaningar, vilket kräver en EU-budget som står i proportion till de ökade behoven, och som fördelas mellan myndigheterna i enlighet med den verksamhet som de faktiskt genomför, inom ramen för EU:s ansvar när det gäller skyddet av unionens yttre gränser och migrationen. En stark medverkan av de lokala och regionala förvaltningarna och organen skulle bidra till att skapa ett styre som kan utforma och genomföra en politik som är samstämmig och samordnad mellan nivåerna. I detta sammanhang bör de lokala och regionala myndigheterna ta på sig en del av ansvaret för förvaltningen av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

39.

ReK betonar slutligen sin roll både som det primära officiella organ som företräder lokala och regionala myndigheter på EU-nivå och som ett organ som effektivt kan främja dialog – genom organisationer såsom församlingen för lokala och regionala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) och konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) – med flyktingars och migranters ursprungs- och/eller transitländer.

Bryssel den 22 mars 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) COM(2015) 240 final.

Top