15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/89

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ny respons på ett grannskap i förändring”

KOM(2011) 303 slutlig

2012/C 43/20

Föredragande: Emmanuelle BUTAUD-STUBBS

Den 19 juli 2011 beslutade Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ny respons på ett grannskap i förändring”

KOM(2011) 303 slutlig.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 22 november 2011.

Vid sin 476:e plenarsession den 7–8 december 2011 (sammanträdet den 7 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 119 röster för och 3 röster emot:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK välkomnar det gemensamma meddelandet från utrikestjänsten och Europeiska kommissionen som innebär en läglig och brådskande anpassning av EU:s politik. Kommittén stöder helt det mål som anges i meddelandet om utveckling av ett nytt förhållningssätt till EU:s grannskap för att stärka partnerskapet mellan EU och dess partnerländer.

1.2   EESK påpekar att meddelandet endast kan vara en utgångspunkt för ett framtida partnerskap och uppmanar EU-institutionerna att utveckla en långsiktig strategi, som bör genomföras inom budgetramen för perioden 2014–2020, där de fastställda prioriteringarna ingår liksom en lämplig budget för stärkta partnerskap samt olika områden av EU-politiken.

1.3   EESK hoppas att EU kommer att kunna reagera på lämpligt sätt på de senaste händelserna i vissa grannländer där verklig och varaktig demokrati ännu inte har upprättats, det vill säga beslutsamt och med en enda röst, och enligt den strategi som beskrivs i meddelandet om länderna i södra Medelhavsområdet (1).

1.4   EESK instämmer i principerna om differentiering och villkorlighet samt i behovet av större flexibilitet i förbindelserna med partnerländer. Samtidigt uppmanar kommittén EU att se till att tillämpningen av ”mindre för mindre”-principen inte försämrar ett partnerlands möjligheter att gå vidare med reformprocessen i sin egen takt och enligt sin egen absorptionsförmåga.

1.5   Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att det i meddelandet finns en ny tonvikt på det civila samhällets viktiga roll när det gäller förstärkning av demokratiska processer, och att stöd till många olika organisationer i det civila samhället, däribland arbetsmarknadens parter, betraktas som en prioriterad åtgärd.

1.6   Ett viktigt kriterium i bedömningen av samhällsstyrningen i ett land är enligt EESK förutsättningarna för det civila samhällets aktiviteter och skyddet av de mänskliga rättigheterna, de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och religionsfriheten.

1.7   Kommittén anser att EU:s stöd genom det europeiska initiativet för demokrati bör vara tillgängligt och kunna tillgodose omedelbara behov inom många olika organisationer i det civila samhället, även icke-registrerade oppositionsgrupper. Detta instrument bör vara ett komplement till befintliga verktyg, t.ex. det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) samt stabilitetsinstrumentet.

1.8   I detta sammanhang bör ett ökat och mer riktat stöd erbjudas arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer samt andra samhälls- och yrkesgrupper, eftersom de är viktiga delar av det sociala, ekonomiska och politiska livet och potentiella garanter för stabilitet. Vissa av dem har verkligen spelat en viktig roll i mobiliseringen för demokrati. Kommittén välkomnar att man planerar att stödja dessa aktörer genom det europeiska initiativet för demokrati, men hoppas att även finansieringsmekanismen för det civila samhället kommer att användas för detta ändamål.

1.9   EESK efterlyser en förbättrad effektivitet i EU-finansierade projekt. Komplexiteten i EU:s finansieringsförfaranden gör att många icke-statliga aktörer lämnas utanför. Att hjälpa organisationer att få medel, exempelvis genom utbildning i kapacitetsuppbyggnad vid EU-delegationer, bör vara ett av målen för initiativet.

1.10   Kommittén uppmanar dessutom EU att fastställa vissa försiktighetsåtgärder och grundprinciper för sunda styresformer för regeringar i partnerländerna som vill dra nytta av komponent 3 i finansieringsmekanismen för det civila samhället, vilken ger dem möjlighet att genomföra kapacitetsbyggande projekt för att stärka organisationerna i det civila samhället och deras deltagande i inrikespolitik och beslutsprocesser.

1.11   I fråga om handelsförbindelser är ett slutmål för det djupgående och omfattande frihandelsavtalet att uppnå en hög grad av ekonomisk integration mellan EU och partnerländerna. EESK uppmanar EU att överväga att differentiera regelverket för frihandelsavtalet, så att det avspeglar olika partnerländers varierande grad av intresse för europeisk ekonomisk integration och deras olika agendor. Under förhandlingarna om och genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och andra avtal är det viktigt att som ett obligatoriskt villkor föreskriva att det civila samhället ska delta och att inrätta en permanent samrådsmekanism i detta syfte. Man bör även rådfråga det civila samhället i samband med hållbarhetsbedömningarna.

1.12   Det är också mycket viktigt att främja yttrandefrihet, religionsfrihet och mediefrihet inom ramen för de medborgerliga friheterna samt obehindrad åtkomst till internet och sociala nätverk, eftersom det bidrar till att öka öppenheten och främjar demokratiseringsprocessen. Här krävs det därför särskild uppmärksamhet och riktade åtgärder.

1.13   Trots att framstegen har varit högst relativa välkomnar EESK EU:s åtagande om konfliktförebyggande i sitt närmaste grannskap och uppmanar EU att utveckla övergripande strategier på området.

1.14   EESK efterlyser åtgärder som underlättar rörligheten för människor från grannländerna – särskilt för ungdomar och studerande, konstnärer, forskare och affärsmän – för att öka kontakterna mellan människor till fördel för både partnerländerna och EU.

1.15   EESK, som företräder det civila samhället på EU-nivå, är redo att spela en aktiv roll och dela med sig av sin erfarenhet för att bygga upp en effektivare europeisk ram för samarbetet med grannländernas samhällen (2), särskilt genom att

—	bidra till att kartlägga det civila samhällets organisationer och dokumentera deras verksamhet i regionen genom en öppen och inkluderande dialog med ett brett spektrum av aktörer,

—

dela med sig av sin sakkunskap, inbegripet den som härrör från samarbetet med EU:s östliga grannländer, för att definiera särskilda kriterier och processer som syftar till uppbyggnad av verkligt representativa institutioner för samråd med det civila samhället inom ramen för den politiska beslutsprocessen i partnerländerna,

—

stödja oberoende och representativa organisationer i det civila samhället, framför allt organisationer som har spelat en aktiv roll när det gäller att protestera mot icke-demokratiska regimer, genom insatser för kapacitetsuppbyggnad och genom att dela med sig av sin sakkunskap inom många olika fält, exempelvis dialog mellan arbetsmarknadens parter (även på branschnivå) samt ekonomiska och sociala rättigheter,

—	utbyta bästa praxis på områden som dialog mellan arbetsmarknadsparter, jämställdhet mellan kvinnor och män, entreprenörskap och företagens sociala ansvar,

—	delta i utformningen av EU:s instrument, handlingsplaner och program för att stärka de socioekonomiska organisationerna, och i övervakningen av deras genomförande,

—	aktivt medverka i utformningen av de operativa reglerna för finansieringsmekanismen för det civila samhället och det europeiska initiativet för demokrati.

2.   Lärdomar från tidigare insatser

2.1   Kritisk analys av Europeiska unionens tidigare aktiviteter

2.1.1   Att det med ett par undantag helt saknas ett demokratiskt klimat har gjort att EU har tvingats att anpassa sin politik på pragmatiska grunder och som samtalspartner acceptera personer som under inga omständigheter kan beskrivas som demokratiska företrädare för sin befolkning.

2.1.2   Under exempelvis hela Barcelonaprocessen var kommunikationen och samarbetet otillräcklig mellan EU och organisationer i det civila samhället, fackföreningar och människorättsorganisationer som inte var godkända av regeringarna, och därmed missade man en möjlighet att påverka den politiska och sociala utvecklingen.

2.1.3   Erfarenheten har visat att de tillgängliga medlen för det civila samhället ofta är underutnyttjade, särskilt i Europa–Medelhavsregionen, eftersom dess organisationer är svagt utvecklade i icke-demokratiska länder.

2.1.4   Det finns vissa goda exempel på delaktighet från det civila samhället, exempelvis temainriktade plattformar, arbetsgrupper och paneler som utvecklats inom ramen för det östliga partnerskapet, och detta skulle kunna anpassas och användas på lämpligt sätt även i söder.

3.   De viktigaste beståndsdelarna i ett nytt tillvägagångssätt

3.1   Tillämpa principen om differentiering och villkorlighet

3.1.1   EESK stöder helt tonvikten på dessa båda principer i meddelandet och håller själv på att stärka tillämpningen av dem i sitt arbete, exempelvis i sina kriterier för deltagande i Euromed-toppmötet för ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner och i organisationen av uppdrag utomlands.

3.1.2   EU måste i sin ”mer för mer”-strategi ta hänsyn till regionernas och ländernas olika historia, deras utvecklingsnivå, olika stadier i förbindelserna med EU och deras särskilda behov och problem. Denna strategi kommer också att bidra till en mer effektiv användning av EU:s finansiella resurser, vilket är en elementär skyldighet som EU har gentemot de europeiska skattebetalarna.

3.1.3   Samtidigt anser vi att det är viktigt att se till att principen om ”mindre för mindre” inte tillämpas på ett sådant sätt att det skadar utvecklingspotentialen i ett partnerland där framstegen är mindre omedelbara.

3.2   Arbeta för en fördjupad och varaktig demokrati

3.2.1   EU har med rätta framhållit behovet av att främja en fördjupad demokrati genom att stärka det civila samhället och lyfta fram dess roll i demokratiseringsprocessen och genom att förankra goda styresformer i den region som berörs av den europeiska grannskapspolitiken.

3.2.2   Kommittén välkomnar införandet av nya särskilda instrument för att konsolidera de demokratiska landvinningarna. EESK är redo att medverka i arbetet med att fastställa reglerna för i synnerhet det europeiska initiativet för demokrati och finansieringsmekanismen för det civila samhället. Dessa instrument bör vara flexibla och öppna för föränderliga behov och innehålla riktade åtgärder för stöd till demokratiseringsprocesserna i EU:s grannskap, bland annat genom att främja etableringen av politiska partier och fria massmedier samt genom att öka det civila samhällets medverkan i demokratiseringsprocesserna.

3.2.3   Även om det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR), stabilitetsinstrumentet, det europeiska initiativet för demokrati och finansieringsmekanismen för det civila samhället skiljer sig åt i fråga om finansiering, drift och förvaltning måste överensstämmelsen och samverkan mellan dem tryggas och stärkas.

3.2.4   För att öka organisationernas kännedom om och förmåga att utnyttja dessa finansiella instrument, ber EESK kommissionen att utarbeta enklare och användarvänligare skriftliga motiveringar.

3.2.5   EESK anser att respekten för religionsfriheten och de medborgerliga friheterna är en grundläggande mänsklig rättighet som bör skyddas fullt ut i en region som kännetecknas av religiös och politisk mångfald. Kommittén uppmanar de länder som inte ännu har gjort det att utan dröjsmål ratificera de befintliga universella och regionala konventionerna och avtalen om politiska, medborgerliga och kulturella friheter och om ekonomiska och sociala rättigheter, som bygger på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

3.2.6   Medierna i Euromed-regionen spelar en viktig roll för att förmedla information om och förutse de omvandlingar som sker. EU-stödet behöver därför inriktas på initiativ som kan förbättra de befintliga mediernas professionalism och oberoende och främja en situation som är gynnsam för mediernas frihet och mångfald.

3.3   Stärka EU:s roll vid konfliktlösning

3.3.1   De utdragna konflikterna i EU:s grannskap – i söder och öster – utgör ett stort problem för både EU och partnerländerna själva. EU har medgett att dess åtgärder hittills har haft begränsad effektivitet. Med Lissabonfördraget har EU fått ett nytt fredsbyggande uppdrag och en ny stödstruktur som ger verkliga möjligheter till en ny inriktning.

3.3.2   EESK uppmanar EU att utveckla övergripande strategier för att skapa fred och förebygga konflikter, särskilt för unionens närmaste grannländer, och sträva efter en bättre överensstämmelse mellan EU:s många olika program och politiska insatser på området.

3.3.3   Alla fredsbyggande projekt bör främja och bygga på demokratiska principer. Kommittén efterlyser också uppföljningssystem för utvärdering av reformframstegen, där även det civila samhällets organisationer deltar. De grupper som har stort inflytande över fredsbyggandet men knappt hörs behöver uppmärksammas mer. Det handlar t.ex. om kvinnogrupper och ungdomsgrupper, fackföreningar och lokala företag. Fortsatt affärsverksamhet i konfliktområden som demonstration på motståndskraft förtjänar också stöd, liksom fackliga aktiviteter som freds- och solidaritetsdemonstrationer. De mest utsatta grupperna, t.ex. kvinnor, barn och konfliktoffer, behöver särskild uppmärksamhet och riktade program.

4.   Stärkta handelsförbindelser

4.1   Förutom att främja handelsförbindelserna bör slutmålet för det djupgående och omfattandet frihandelsavtalet vara att uppnå en hög nivå av ekonomisk integration mellan EU och partnerländerna. För att genomföra och uppfylla villkoren i frihandelsavtalet kommer partnerländerna att behöva omstrukturera sina rättsliga och ekonomiska ramar i grunden. För att detta ska kunna ske behöver EU ge väsentligt mer bistånd för att hjälpa partnerländerna att uppnå den utvecklingsnivå som krävs för att uppfylla kraven.

4.2   Kommittén önskar att ett kapitel om hållbar utveckling tas in i alla frihandelsavtal som EU förhandlar fram med sina partner. Det civila samhället bör också höras under hållbarhetsbedömningarna innan förhandlingar inleds. Denna delaktighet kommer att bidra till att öka allmänhetens kännedom om de fördelar på kort och lång sikt som det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kan medföra samt medverka till att säkra det offentliga ansvaret för processen (3).

4.3   I framtida djupgående och omfattande frihandelsavtal och andra avtal bör man därför föreskriva mekanismer för samråd med det civila samhället, exempelvis gemensamma samrådskommittéer, för att få till stånd en effektiv tillsyn av hur bestämmelserna i kapitlet om hållbar utveckling genomförs.

4.4   När det gäller sociala normer och arbetsmarknadsrelationer framhåller kommittén att relevanta ILO-konventioner bör ratificeras och genomföras på rätt sätt.

5.   På väg mot effektiva regionala partnerskap

5.1   EU måste göra den rätta avvägningen och sträva efter samverkanseffekter mellan de bilaterala och regionala dimensionerna av sina förbindelser med grannländerna.

5.2   Det är allmänt erkänt att de östra och södra regionala partnerskapen har bidragit till att utveckla förbindelserna mellan EU och dess grannländer. Det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet, som har kompletterat Euromed-samarbetet, har dock en rad brister.

5.3   Unionen för Medelhavsområdet, vars roll är att komplettera de bilaterala förbindelserna mellan EU och dess partnerländer, har hittills inte gett de förväntade resultaten. Dess roll och mål måste därför omdefinieras i grunden. Den behöver också få permanenta mekanismer för det civila samhällets medverkan i dess initiativ. EESK efterlyser omedelbara beslut om unionen för Medelhavsområdet när det gäller roll, uppdrag, organisation och finansiering. Kommittén anser också att insatserna från unionen för Medelhavsområdet måste samordnas med EU:s övergripande strategi för regionen (4).

5.4   De flesta partnerländer har allmänt sett förbättrat och intensifierat sina förbindelser med EU genom samtal om associeringsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal, om liberalisering av viseringsbestämmelserna och partnerskap för rörlighet, samarbete om tryggad energiförsörjning och andra frågor. Tyvärr har Vitryssland tagit ett stort steg bakåt i sina förbindelser med EU och i andra partnerländer har läget för de demokratiska friheterna och förutsättningarna för det civila samhällets verksamheter också försämrats, bland annat i Ukraina.

5.5   Utvecklingen av det politiska läget i EU:s grannskapsländer bör fortsättningsvis övervakas noggrant, och nivån på ekonomisk integration och handelsförbindelser bör återspegla ländernas engagemang för att bygga upp en hållbar demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

5.6   EESK är övertygad om att främjandet av ökad rörlighet, särskilt för ungdomar och studerande från grannländerna, skulle ge fördelar för partnerländerna, bland annat i form av ökade kontakter mellan människor. Samma sak gäller för konstnärer, forskare och affärsresenärer. Detta bör kompletteras med system för viseringslättnader och avgiftsbefrielser samt möjligheten att få viseringar som ger rätt till flera inresor, tillsammans med fortsatta insatser för att utveckla integrerad gränsförvaltning och ordentlig migrationshantering, bekämpa olaglig migration samt verka för asyllagar och humanitärt bistånd till flyktingar.

6.   Stöd för det civila samhället i EU:s grannskap via finansieringsmekanismen för det civila samhället och det europeiska initiativet för demokrati

6.1   Stödet till det civila samhällets organisationer måste vara heltäckande, trovärdigt, mångfasetterat och anpassat till deras behov. Under flera år har EESK argumenterat för en roll för det civila samhället i utformningen av den europeiska grannskapspolitiken och övervakningen av dess genomförande, för särskilda kapacitetsuppbyggnadsprogram för det civila samhället och för en förbättring av dialogen mellan regeringar och det civila samhället i EU:s grannländer (5). Kommittén stöder därför de tre komponenterna i finansieringsmekanismen för det civila samhället.

6.2   För genomförandet av dessa komponenter föreslås en bred och heltäckande definition av ”det civila samhällets organisationer”, såsom föreslås i kommissionens meddelande om miniminivåer för samråd (6). Kartläggningen av det civila samhället är följaktligen avgörande för genomförandet av dessa komponenter. Med sina olika nätverk har EESK beredskapen att bidra till kartläggningen av nya icke-statliga aktörer och knyta kontakter med icke-statliga organisationer på regional nivå. Det är lätt att hitta möjligheter till samverkan med det arbete som utförs inom kommissionen, utrikestjänsten och EU-delegationerna på dessa områden.

6.3   Erfarenheterna inom det civila samhällets organisationer i Europa skulle dessutom kunna användas vid utformningen av kapacitetsuppbyggnadsprogram. Förutom det breda spektrumet av nätverk för icke-statliga organisationer inom EU bör de viktigaste europeiska ekonomiska och sociala aktörerna engageras. De skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter till sina motparter i partnerländerna, för att överföra kunskap om europeisk politik och stödja det civila samhället i grannländerna i den politiska analysen, det opinionsbildande arbetet och övervakningen av tillnärmningen till EU:s politik.

6.4   Förslaget om att öka medverkan av det civila samhällets organisationer i EU:s och partnerländernas dialog om branschvisa åtgärder är mycket välkommet, eftersom detta är ett område som tyvärr ofta tidigare har försummats. När det gäller de ekonomiska och sociala aktörer bör man fokusera på program som stöder den branschvisa dialogen mellan arbetsmarknadens parter i mottagarländerna. EESK är villigt att bidra till att stärka dialogen mellan arbetsmarknadsparterna och efterlyser i detta sammanhang även medverkan av ILO, som enligt kommittén har en avgörande betydelse, och av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, som kan tillhandahålla utbildning om branschvis dialog till arbetsmarknadens parter i grannländerna.

6.5   Komponent 3 i finansieringsmekanismen för det civila samhället handlar om stöd till landsbaserade bilaterala projekt som uppmuntrar partnerländernas regeringar att stärka kapaciteten hos det civila samhällets organisationer och deras medverkan i den inhemska politiken och beslutsprocesserna. Kommittén är övertygad om att det finns ett mycket stort behov av en institutionaliserad mekanism för samråd med det civila samhället och att ekonomiska och sociala råd är ett av de bästa verktygen för att åstadkomma en sådan dialog. Vissa försiktighetsåtgärder och ett antal grundläggande principer om goda styresformer bör dock fastställas för regeringar som vill dra nytta av detta stöd. EESK är redo att utforma ett antal principer som bör vara uppfyllda för att sociala och ekonomiska råd och liknande institutioner ska anses vara representativa.

6.6   Det finns redan regionala plattformar för det civila samhällets organisationer i grannländerna: forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och Euromed-församlingen av ekonomiska och sociala råd och liknande organ, som har inrättats på EESK:s initiativ. EESK har spelat en ledande roll i inrättandet av ekonomiska och sociala råd i många länder i södra Medelhavsområdet. Under denna process har kommittén förespråkat bredast möjliga representation av olika icke-statliga aktörer i dessa råd. EESK:s sakkunskap och stöd vid inrättandet av ekonomiska och sociala råd, som institutioner för samråd med det civila samhället under den politiska beslutsprocessen, kan vara till nytta när det gäller samarbetsmöjligheterna inom finansieringsmekanismen för det civila samhället.

6.7   EU:s komplicerade finansieringsförfaranden gör att många av de icke-statliga aktörer som har den största potentialen ofta lämnas utanför på grund av att de har liten erfarenhet av hur man ansöker om EU-medel. Detta är ett återkommande problem i alla länder och regioner som får samarbetsmedel från EU. Bistånd till dessa organisationer, t.ex. utbildning i hur man ansöker om medel anordnad av EU:s delegationer, skulle kunna vara ett av målen för detta instrument.

6.8   EESK är redo att delta i arbetet med att fastställa reglerna för verksamheten i det europeiska initiativet för demokrati. Kommittén anser att instrumentet bör vara flexibelt och kunna tillgodose omedelbara behov. Det bör också vara inriktat på att stödja demokratiska processer i EU:s grannskap genom att främja bildandet av politiska partier, fria massmedier och oberoende fackföreningar och genom att stärka det civila samhällets medverkan i demokratiska processer.

6.9   EESK anser att det europeiska initiativet för demokrati bör styras av efterfrågan. Det bör inte vara projektbaserat utan inriktat på kapacitetsuppbyggnad, och det bör vara ett flexibelt och öppet instrument. Bistånd bör främst ges till organisationer som inte har tillgång till annan EU-finansiering, som t.ex. finansieringsmekanismen för det civila samhället, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) eller programmet för icke-statliga aktörer och lokala myndigheter. Instrumentet bör förvaltas på nationell nivå med så lite byråkrati och rapporteringskrav som möjligt men underbyggas av en effektiv mekanism för utvärdering av resultaten. Möjligheten till gemensamma åtgärder tillsammans med andra givare bör också finnas.

---

(1)  Meddelandet om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet, KOM (2011) 200 slutlig.

(2)  Se EESK:s särskilda rekommendationer i dess senaste yttranden: Det civila samhällets bidrag till det östliga partnerskapet, EUT C 248, 25.8.2011, s. 37–42 och REX/341, Civila samhällen i Euromed-regionen, EUT C 376, 22.12.2011, s. 32–37, samt REX/319, EU:s nya utrikes- och säkerhetspolitik och det civila samhällets roll, antaget den 27 oktober 2011 (ännu inte offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning).

(3)  EESK:s yttrande om Hållbarhetsbedömningar och EU:s handelspolitik. EUT C 218, 23.7.2011, s. 14–18.

(4)  KOM(2011) 200 slutlig.

(5)  EESK:s yttrande om Det civila samhällets deltagande i det östliga partnerskapet EUT C 277, 17.11.2009. s. 30–36; EESK:s yttrande om Det civila samhällets medverkan i genomförandet av handlingsplanerna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken i länderna i Södra Kaukasien: Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, EUT C 277, 17.11.2009, s. 37–41.

(6)  Kommissionens meddelande Mot en bättre struktur för samråd och dialog. – Förslag till allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter. KOM(2002) 704 slutlig, 11.12.2002, s. 6.

---