15.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/59

1.1

Den europeiska livsmedelsindustrins produkter är unika vad gäller kvalitet och mångfald. På en öppen global marknad räcker det emellertid inte att producera utmärkta livsmedel och drycker för att säkra en bra marknadsposition. Med hjälp av program för information och säljfrämjande åtgärder som upplyser konsumenterna om de strikta kvalitetsstandarderna för EU:s jordbruksprodukter och som stimulerar exporten, kan man hjälpa de europeiska producenterna att möta utmaningarna i en alltmer konkurrensinriktad värld.

1.2

Den nuvarande strategin för att informera om och främja jordbruksprodukter har gett goda resultat, men kommittén är övertygad om att den bör förenklas och förbättras ytterligare för att bättre motsvara kraven på den europeiska marknaden och på världsmarknaden samt möta de europeiska producenternas behov.

1.3

EESK välkomnar kommissionens ”Grönbok om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker” och framhåller att strategin för säljfrämjande åtgärder för livsmedelsprodukter bör utgöra en av kommissionens politiska prioriteringar under de kommande åren, både på den inre och på den yttre marknaden.

1.4

EESK stöder två grundläggande mål för den nya säljfrämjande strategin, som är inriktade på målmarknaden: å ena sidan konsumentinformation och ökad medvetenhet bland konsumenterna på den inre marknaden i syfte att säkerställa mycket god märkning, spårbarhet och hälsosäkerhet samt höga krav när det gäller miljöskydd, djurskydd och respekt för arbetstagares rättigheter; å andra sidan främjande av export till den yttre marknaden.

1.5

Den aktuella finanskrisen medför begränsningar, men kommittén anser ändå att det är helt avgörande att öka budgeten för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeländer. Förenta staterna finansierar till exempel sitt program för marknadstillträde (”Market Access Program”) med 200 miljoner US-dollar årligen fram till och med budgetåret 2012.

1.6

EESK rekommenderar en förenkling av de administrativa förfarandena för att utforma och övervaka säljfrämjande program, framför allt genom att man minskar det antal rapporter som krävs av kommissionen. Det är särskilt viktigt att minska de administrativa bördorna.

1.7

EESK anser att det är mycket viktigt med större insyn i valet av program på nationell nivå och att kommissionen bör utarbeta tydliga riktlinjer för medlemsstaterna. Utvärderingen av programmen bör förbättras genom ett strikt utvärderingssystem med konkreta indikatorer såsom marknadsökning. Urvalsprocessen bör ta kortare tid. Dessutom är det mycket viktigt att programmen har en europeisk dimension och tillför ett mervärde, inbegripet skapande av nya arbetstillfällen, och att program som omfattar flera länder och flera produkter prioriteras genom ett fördelaktigare finansieringssystem (60 % i stället för 50 %).

1.8

Flexibiliteten bör ökas så att programmen kan anpassas till förändrade marknadsvillkor under genomförandefasen. Man bör därför inte kräva att programmen har en alltför detaljerad utformning.

1.9

EESK rekommenderar att kommissionen tar hänsyn till skillnaderna i kapacitet mellan branschorganisationerna i de gamla och de nya medlemsstaterna. Bristande erfarenhet och låg kapacitet begränsar förmågan hos branschorganisationer i de nya medlemsstaterna att helt och fullt delta i de säljfrämjande åtgärderna. EESK rekommenderar att kommissionen överväger att höja förskottsbetalningarna till sådana organisationer (t.ex. 30 % av årskostnaderna).

1.10

Marknadsföringslagstiftningen bör klargöra vilken roll varumärken har och balansen mellan allmän marknadsföring och marknadsföring av ett varumärke, särskilt i länder utanför EU. För att främja öppen och fullständig information, bör det vara tillåtet att ange produkternas ursprung, även för sådana som inte har skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.

1.11

Kommunikationen och samordningen behöver förbättras, dels mellan medlemsstaterna och kommissionen, dels mellan medlemsstaterna själva. Bästa praxis och kunnande bör utbytas vid konferenser och seminarier.

1.12

EESK välkomnar förslaget om att skapa en europeisk plattform för utbyte av god praxis mellan branschfolk. En sådan plattform kan vara ett värdefullt verktyg för att stödja utvecklingen av marknadsföringskampanjer. En tjänst för utbyte på EU-nivå (workshopar, webbplatser etc.) som är öppen för alla som ägnar sig åt information och marknadsföring inom livsmedelsindustrin skulle särskilt gynna utformningen av väl strukturerade och samordnade program för flera länder.

1.13

Samverkanseffekter måste uppnås mellan olika pågående säljfrämjande program. Kontinuiteten är avgörande för att programmen ska få avsedd effekt. Det bör vara lätt att återlansera ett framgångsrikt marknadsföringsprogram. Ett verkligt aktivt nätverk för säljfrämjande åtgärder behöver utvecklas.

1.14

EESK rekommenderar att kommissionen utarbetar en uttömmande och enkel ”handbok” för att hjälpa stödmottagare att följa systemets regler och förfaranden.

1.15

Den säljfrämjande strategin måste stödja de europeiska aktörernas exportverksamhet, särskilt de små och medelstora företagens, så att man kan dra nytta av konsumtionstillväxten på tillväxtmarknaderna. Exportverksamhet innebär inte bara nya marknader utan är också en central drivkraft som förbättrar företagens resultat. Därför rekommenderar EESK att kommissionen stöder pilotprojekt för utveckling av exportstrategier som kan skapa ramar eller nätverk anpassade till företagens individuella exportstrategier och exportbehov, och därmed göra det lättare för EU:s livsmedelsprodukter att komma in på dessa marknader.

1.16

Förteckningen över de produkter som omfattas av lagstiftningen bör utvidgas. Syftet är att främja alla produkter som förmedlar eller kan stärka det europeiska budskapet om produktion av hög kvalitet. Man bör också finna en lösning för andra produkter, t.ex. startkulturer.

1.17

EESK skulle vilja att man lägger stark tonvikt på produkternas näringsmässiga fördelar och på sunda matvanor. Man bör därför anlägga ett hälsoperspektiv och ett näringsmässigt perspektiv på de europeiska livsmedelsprodukterna. Initiativ som främjar mer balanserade matvanor bör införas. I detta avseende skulle fokus kunna läggas på att främja centrala hälsobudskap och framhålla produkternas kvalitet.

1.18

Kommittén anser att befogenheten att anta delegerade akter och genomförandeakter, i enlighet med kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (KOM(2011) 663 slutlig), kommer att leda till mer samstämmiga och enhetligt genomförda informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter. EESK rekommenderar att kommissionen håller regelbunden kontakt med berörda aktörer och förslagsställande organ och bemöter deras förslag på ett adekvat sätt.

2.1

EU:s säljfrämjande program för livsmedelsprodukter är en övergripande strategi som omfattar alla livsmedelssektorer och framhäver den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) allmänna karaktärsdrag och mervärde. Programmet kompletterar privata och offentliga säljfrämjande insatser på medlemsstatsnivå.

2.2

Europeiska kommissionen avsätter årligen ca 50 miljoner euro till stöd för kampanjer för att främja de europeiska livsmedelsprodukterna och produktionsmetoderna. Detta stöd ges normalt till producentorganisationer eller producentsammanslutningar som främjar strategier för europeiska livsmedelsprodukter av hög kvalitet.

2.3

Marknadsföringskampanjerna belyser kvaliteten, näringsvärdet och säkerheten hos EU:s jordbruksprodukter och riktar uppmärksamheten mot det stora mervärde som uppnås bland annat genom produktionsmetoderna, märkningen, djurskyddet och respekten för miljön.

2.4

Kampanjer kan föras inom EU eller utanför unionens gränser för att öppna nya marknader. Mellan åren 2000 och 2010 medfinansierade EU 458 säljfrämjande program, och alla medlemsstater gynnades av denna åtgärd. Exempel på säljfrämjande åtgärder är reklamkampanjer i medier, marknadsföring på försäljningsstället, deltagande i utställningar och mässor och en rad andra aktiviteter.

2.5

EU-finansieringen täcker upp till hälften av de totala kampanjkostnaderna. Den förslagsställande organisationen borde bidra med minst 20 % och den återstående delen kan tillhandahållas av nationella myndigheter eller andra källor.

2.6

Programmen bör i första hand vara fleråriga och tillräckligt omfattande för att ha en betydande inverkan på målmarknaderna. Prioritet ges åt program som föreslås av organisationer från flera medlemsstater eller program som omfattar flera medlemsstater eller tredjeländer.

2.7

Över två tredjedelar av de informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för europeiska livsmedel som godkänts under de senaste fem åren har varit riktade mot den inre marknaden. Endast 8 % av de godkända programmen gäller flera länder och mer än hälften av alla ansökningar under perioden 2006–2010 har avslagits.

2.8

Sedan det säljfrämjande programmet inrättades har det regelbundet övervakats via kommissionsrapporter till rådet och Europaparlamentet. Europeiska revisionsrätten kom också med rekommendationer för att förbättra programmet i en särskild rapport från 2009.

3.1

Trots sina stora framgångar står det europeiska jordbruket och den europeiska livsmedelsindustrin inför stora utmaningar. Det arbete som EU:s producenter har gjort på områdena hälsa, miljö och djurskydd uppmärksammas inte alltid. Nya konkurrenter har tillkommit, både på EU:s traditionella marknader och på de framväxande marknaderna. Slutligen har EU ett ytterst mångfasetterat kulinariskt kulturarv som behöver lyftas fram i sin helhet.

3.2

Den pågående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 syftar till att den gemensamma jordbrukspolitiken direkt ska kunna bidra till Europa 2020-strategin genom att stödja ett jordbruk som skapar tryggad livsmedelsförsörjning, hållbar användning av naturresurser och mer dynamiska landsbygdsområden. Parallellt med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen inlett ett omfattande samråd med berörda aktörer, i syfte att fastställa formerna för en mer målinriktad och ambitiös säljfrämjande strategi för den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn.

3.3

De specifika målsättningarna för de lokala, europeiska och globala marknaderna fastställs vid en senare tidpunkt, så att målgrupperna för de åtgärder som ska vidtas på respektive marknad kan väljas med större omsorg. Den förnyade strategin för information och säljfrämjande åtgärder kommer bland annat att ha följande allmänna målsättningar:

3.4

Grönboken är indelad i fyra delar, där man diskuterar och ställer frågor om olika aspekter av strategin för information och säljfrämjande åtgärder: dess mervärde för Europa, mål och åtgärder för den inre marknaden (inklusive lokala och regionala marknader) och för yttre marknader samt mer allmänna aspekter gällande innehåll och förvaltning.

3.5

I grönboken betonas de regionala och lokala marknadernas underutnyttjade potential. Det bör finnas åtgärder för att finansiera grundläggande tjänster, t.ex. för att skapa affärscentrum, butiker eller marknader. Ett Leader-instrument som är bättre integrerat i GJP efter 2013 skulle kunna spela en större roll i främjandet av småskaliga distributionsnät.

3.6

Samarbetet mellan medlemsstaterna skulle kunna stödjas för att se till att de olika medlemsstaternas och/eller den privata sektorns informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder kompletterar varandra samt för att stimulera samverkanseffekter.

3.7

För närvarande kan förslag lämnas av branschorganisationer och branschövergripande organ som representerar de berörda sektorerna i en eller flera medlemsstater eller på europeisk nivå. I grönboken föreslås att även andra strukturer än branschorganisationer, såsom företag eller handelskamrar, ska ges möjlighet till tillträde. Syftet är att få med sektorer som inte är systematiskt organiserade på grundval av branschorganisationer i alla medlemsstater.

3.8

Programmen avser för närvarande specifika produkter eller kvalitetssystem (till exempel information om mjölk och dess näringsvärde). I grönboken föreslås en ny, mer flexibel ansats som kanske skulle få bättre genomslag. Tanken är att man först framhåller vissa nyckelbudskap på europeisk nivå och därefter bygger vidare på dem och illustrerar dem med produkter för att visa hur mångfasetterat och rikt det europeiska utbudet är och hur de olika produkterna kompletterar varandra.

3.9

I grönboken understryks att åtgärderna bör genomföras genom enkla förfaranden. Urvalsprocessen är dubbel (medlemsstaterna och Europeiska kommissionen) och lång (sju månader mellan sista dagen för att lämna in förslag och kommissionens beslut), vilket begränsar möjligheten att utarbeta pragmatiska och reaktiva kampanjer.

3.10

Kommissionen har också lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 3/2008, för att anpassa denna till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I förslaget beskrivs kommissionens befogenheter att anta delegerade akter och genomförandeakter enligt rådets förordning (EG) nr 3/2008 och förfarandet för antagande av dessa akter fastställs. Förslaget innebär också att vissa av de befogenheter som kommissionen hittills har utövat införlivas i förordning (EG) nr 3/2008.

4.1

De främsta utmaningarna för Europas jordbrukspolitik är knutna till klimatförändringarna, den finansiella och ekonomiska krisen, ojämlikheten mellan gamla och nya EU-medlemsstater och de spänningar som uppstår på grund av orättvis konkurrens dem emellan, de förutsättningar för prisdumpning som uppstår när den gemensamma jordbrukspolitiken tillämpas samt otrygg anställning och instabila marknader med stora svängningar. Med tanke på dessa utmaningar blir det allt viktigare att främja EU:s livsmedelsprodukter för att bidra till att de får erkännande som produkter med stort mervärde samt att upprätthålla EU:s ledande ställning som livsmedelsleverantör.

4.2

EU:s strategi för säljfrämjande åtgärder framhäver de fördelar som europeisk produktion har, särskilt när det gäller kvalitet, hygien och livsmedelssäkerhet tack vare ett avancerat märknings- och spårbarhetssystem, tillsammans med respekt för arbetstagares rättigheter, djurskydd och miljön. Detta kräver ett fortlöpande finansiellt stöd.

4.3

Livsmedelskedjan uppfyller höga standarder för livsmedelssäkerhet, växt- och djurhälsa, djurskydd och miljöskydd. Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder utgör ett effektivt och verkningsfullt sätt att uppmärksamma de ansträngningar som görs av jordbrukare, tillverkare och köpmän. Strategin för säljfrämjande åtgärder bör därför ha två grundläggande mål i detta avseende:

4.4

Strategin för säljfrämjande åtgärder bör omfatta nya medier (bl.a. webbsidor) med hjälp av vilka man kan informera konsumenterna om lokalproducenters initiativ och om tillgång till direktförsäljning av produkter. Utvecklingen av ”korta livsmedelskedjor” uppfyller nya förväntningar som uppstått i samhället.

4.5

Revisionsrätten har rekommenderat att producenterna erbjuds målinriktat tekniskt stöd på följande sätt:

4.6

När det gäller kommissionens förslag om att fler aktörer ska kunna få stöd genom de säljfrämjande programmen, anser EESK att branschorganisationerna bör prioriteras, eftersom det är dessa som sammanför företag och medfinansierar insatser.

4.7

EESK anser att vissa traditionella produkter, varumärken eller ursprungsbeteckningar skulle kunna öppna dörrar till marknader för ytterligare europeiska produkter, särskilt på yttre marknader. Det europeiska hos produkter som ingår i säljfrämjande program föreslagna av branschorganisationer eller branschövergripande organ skulle kunna framhävas utan att man tvingar dessa att avstå från att ange ursprungsbeteckningar eller varumärken. Samtidigt skulle det vara nödvändigt att garantera att det europeiska budskapet är tydligt överordnat varumärket. För att främja öppen och fullständig information, bör det vara möjligt att ange en produkts ursprung, även för sådana produkter som inte har skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.

4.8

Enligt artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kommer kommissionen att ha större befogenheter. Kommittén anser att befogenheten att anta delegerade akter och genomförandeakter, såsom fastställts i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (KOM(2011) 663 slutlig), kommer att leda till mer samstämmiga och enhetligt genomförda informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter. EESK rekommenderar att kommissionen håller regelbunden kontakt med berörda aktörer och förslagsställande organ och svarar på ett lämpligt sätt på deras förslag om en förenklad och smidig process för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för livsmedelsprodukter på den inre marknaden och i tredjeländer.

5.1

EESK föreslår att kommissionen erkänner EU:s sektorsorganisationer som förslagsställande organisationer.

5.2

Främjandet av EU:s jordbruksprodukter i tredjeländer skulle hjälpa EU:s jordbrukare och förädlingsföretag att komma in på större marknader såsom Brasilien, Ryssland, Kina, Indien, Nordamerika, Australien och Mellanöstern. En väl riktad europeisk säljfrämjande strategi i tredjeländer skulle kunna ge en kraftig ökning av försäljningen av EU:s livsmedelsprodukter utanför EU.

5.3

De ekonomiska förutsättningarna på de yttre marknaderna under 2010 är av central betydelse för hur väl EU:s företag ska lyckas.

5.4

För att stärka EU:s konkurrensställning föreslår EESK att kommissionen

5.5

För att EU på bästa sätt ska komma in på den yttre marknaden rekommenderar EESK att man

5.6

EESK uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd under och efter hälsokriser till sektorer i svårighet för att återupprätta förtroendet och stimulera konsumtionen. Dynamiska och omedelbara informations- och kommunikationskampanjer anpassade till situationen kan vara till mycket stor hjälp när det gäller att återupprätta konsumenternas förtroende.

5.7

EESK anser att branschorganisationer som framgångsrikt har genomfört säljfrämjande program bör ges möjlighet att ansöka om stöd genom ett förenklat förfarande, i egenskap av stödmottagare och verkställande organ.

5.8

Kommissionen uppmanas att lansera evenemang och kampanjer för att ytterligare uppmuntra branschorganisationer från EU:s medlemsstater att vara mer aktiva i fråga om ansökningar som rör säljfrämjande program utanför EU, för att presentera det bästa av smak, traditioner och kvalitet vad gäller de europeiska livsmedelsprodukterna. Program som omfattar flera länder och flera produkter borde prioriteras genom en fördelaktigare finansiering (60 % i stället för 50 %), eftersom det är de som ger programmet en europeisk dimension och som har behov av EU-stöd. Länder bör också prioriteras utifrån deras marknadspotential. EESK föreslår att kommissionen ökar sitt bidrag när det gäller program i tillväxtekonomier.

5.9

EESK rekommenderar att kommissionen spelar en nyckelroll genom att underlätta och främja små EU-producenters och förädlingsföretags tillträde till tredjeländers marknader.

5.10

Programmen för den inre marknaden måste ha en europeisk dimension och tillföra ett mervärde bortom det strikt nationella. Ju fler produkter och marknader som omfattas, desto bättre är programmet. Programmen måste dessutom komplettera eller samverka med andra nationella eller regionala program, så att överlappande åtgärder eller motstridiga budskap undviks. Potentialen på utbildningsområdet och hälsoområdet kan och måste utnyttjas för att öka effekterna av informationsåtgärderna. Slutligen bör sysselsättningseffekterna beaktas när säljfrämjande åtgärder och informationsinsatser för livsmedelsprodukter utformas och genomförs i framtiden.