15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/51

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövande”

KOM(2011) 326 slutlig – 2011/0154 (COD)

2012/C 43/11

Föredragande utan studiegrupp: Edouard DE LAMAZE

Den 1 september 2011 beslutade rådet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövande”

KOM(2011) 326 slutlig – 2011/0154 (COD).

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 november 2011.

Vid sin 476:e plenarsession den 7–8 december (sammanträdet den 7 december 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 181 röster för, 3 röster emot och 10 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK ställer sig mycket positiv till principen för ett sådant här direktiv. Antagandet av en normativ text som innefattar Europadomstolens senaste framsteg beträffande rätten till försvar skulle innebära en odiskutabel förbättring när det gäller såväl kravet på rättssäkerhet som skyddet av dessa rättigheter i de olika medlemsstaterna.

1.2   Möjligheten att bistås av en fritt vald advokat redan under det inledande skedet av det straffrättsliga förfarandet säkerställer en rättvis process. EESK håller med kommissionen om att det är viktigt att säkerställa ett effektivt utövande av denna rätt.

1.3   Av just denna anledning, och eftersom de principer som fastställs i förslaget till direktiv förefaller ambitiösa, oroar sig EESK över de svårigheter som genomförandet kommer att innebära.

1.4   EESK beklagar djupt att åtgärderna på området för rättshjälp skjuts upp. Dessa var i rådets färdplan länkade till rätten till tillgång till advokat, och effektiviteten av de rättigheter som fastställts riskerar att påverkas.

1.5   Direktivförslagets ambitionsnivå framgår i första hand av det faktum att även misstänkta får rätt till advokat.

1.5.1   I princip bör rättigheterna vara en följd av frihetsberövandet, men EESK medger att varje person som hörs bör ha rätt till advokat när straffrättsliga åtgärder vidtagits mot honom eller henne, med hänvisning till att opartiskhet ska prägla sökandet efter sanningen.

1.5.2   Därför förefaller det logiskt att, med hänvisning till rätten att inte vittna mot sig själv, ge personer som det vidtagits rättsliga åtgärder mot tillgång till advokat; utan advokat kan inte deras egna uttalanden ligga till grund för en fällande dom.

1.5.3   Därför skulle EESK vilja förorda en terminologisk ändring som innebär att ”misstänkt” ersätts med ”person som det vidtagits rättsliga åtgärder mot”, eftersom denna formulering minskar osäkerheten och subjektiviteten.

1.6   Direktivets ambitionsnivå framgår i andra hand av det faktum att det stärker rätten till en advokat, som ska spela en aktiv roll tillsammans med den person han eller hon bistår, framför allt i samband med förhör.

1.7   Rätten till advokat i förslaget till direktiv är enligt EESK förenlig med utredningskraven och kan till och med, genom att säkerställa att bevisen är giltiga, underlätta det straffrättsliga förfarandet under förutsättning att följande villkor respekteras:

1.7.1   För det första måste direktivet innebära att

—	advokaten ska ha rätt att närvara vid utrednings- eller bevisupptagningsåtgärder som den berörda personen är skyldig att närvara vid endast när det är nödvändigt för att skydda rätten till försvar,

—	det finns en rimlig tidsgräns efter vilken utredningsavdelningarna kan arbeta utan advokats närvaro om man kan visa att denne vederbörligen underrättats,

—	varje medlemsstat ska införa en rimlig begränsning med avseende på hur länge och hur ofta advokaten får samtala med sin klient, åtminstone före varje muntlig utfrågning,

—	varje medlemsstat ska kunna genomföra förfaranden som innebär undantag från vissa principer, såväl i samband med utredningen som vid domstolsförhandlingarna, framför allt när det rör sig om mängdbrott och handlingar som inte är särskilt allvarliga och som varken bestrids eller kan bestridas,

—	advokaterna måste beakta kraven på utredningssekretess,

—	”rätten att låta underrätta”, och inte att kommunicera med, en tredje person eller hemlandets konsulat fastställs.

1.7.1.1   Utredningsavdelningarna måste behålla kontrollen över utredningarnas tidsgränser och genomförande.

1.7.1.2   Under alla omständigheter anser EESK att det är viktigt att man fastställer ett undantag om man kan förutse att utredningen kommer att påverkas.

1.7.2   Å andra sidan är det ett villkor att medlemsstaterna planerar att fastställa strukturer för nödfall som gör det möjligt att omedelbart få tillgång till advokat om den valda advokaten inte omgående är tillgänglig.

1.8   För att säkerställa jämvikten vill EESK uppmana rådet att fastställa riktlinjer som syftar till att förbättra skyddet av offer med hänsyn till de nya rättigheter som försvaret ges. Offren bör i själva verket kunna biträdas av en advokat när de förhörs av utredningsavdelningarna, framför allt när de sammanförs med tilltalade personer som i sin tur biträds av advokat.

2.   Bakgrund till och innehåll i förslaget till direktiv

2.1   Rådet har konstaterat att det hittills inte har gjorts tillräckligt på EU-nivå för att skydda enskilda personers grundläggande rättigheter i straffrättsliga förfaranden. Den 30 november 2009 antog rådet (rättsliga frågor) en resolution om en färdplan som syftar till att stärka dessa rättigheter. I färdplanen, som bifogades Stockholmsprogrammet, uppmanades kommissionen att lägga fram förslag avseende följande åtgärder:

(A)	Rätten till översättning och tolkning.

(B)	Rätten till information om rättigheter och om åtal.

(C)	Rätten till tillgång till advokat och rättshjälp.

(D)	Rätten till kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter.

(E)	Särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller åtalade personer.

2.2   Antagandet av direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (åtgärd A) utgör en första etapp.

2.3   Det andra steget kommer att bli ett direktiv om rätten till information (1), vilket det för närvarande förs förhandlingar om. I detta direktiv ska minimiregler fastställas när det gäller information om rättigheter och om anklagelsen samt rätten till tillgång till ärendeakten (åtgärd B).

2.4   Föreliggande förslag till direktiv motsvarar lagstiftningspaketets tredje åtgärd. Det återspeglar kommissionens val att samtidigt behandla rätten till advokat och rätten till kontakt med tredje part (D). Frågan om rättshjälp, som i rådets färdplan länkas till rätten till advokat, skjuts däremot upp till en senare tidpunkt (2013). Precis som när det gäller tidigare åtgärder har kommissionen beslutat att låta dessa rättigheter omfatta personer som gripits med stöd av en europeisk arresteringsorder.

2.5   Förslaget till direktiv syftar till att säkerställa tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 4, 6, 7 och 47 i denna, och bygger på artiklarna 3 och 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som bland annat behandlar förbudet mot tortyr och rätten till tillgång till advokat, såsom dessa tolkas av Europeiska domstolen.

2.6   Den misstänkte eller tilltalade ska ha rätt att träffa en advokat så snart som möjligt. Oavsett om det rör sig om ett frihetsberövande eller ej måste tillgång till advokat beviljas vid förhör (artikel 3).

2.6.1   Denna deltar aktivt (frågor, yttranden) vid förhör och utfrågningar och har rätt att assistera vid processuella åtgärder och bevisupptagning som kräver, eller tillåter, att den misstänkta eller tilltalade är närvarande, med undantag för de fall då de bevis som ska samlas in kan komma att ändras, avlägsnas eller förstöras under den tid som det tar för advokaten att anlända. Advokaten har tillträde till de lokaler där vederbörande hålls frihetsberövad för att kontrollera under vilka förhållanden denne hålls frihetsberövad (artikel 4).

2.7   Förslaget inbegriper även rätten till kontakt med tredje part eller vederbörandes konsulat vid frihetsberövande (artiklarna 5 och 6) i syfte att informera om kvarhållandet.

2.8   Endast i undantagsfall får undantag från de rättigheter som fastställs i förslaget till direktiv (artikel 8) medges. Beslutet ska fattas av en rättslig myndighet i det enskilda fallet och får inte uteslutande grunda sig på brottets svårhetsgrad.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   EESK ser positivt på den politiska omorienteringen i den färdplan som antogs av rådet den 30 november 2009 för att stärka de grundläggande rättigheterna i straffrättsliga förfaranden.

3.2   Föreliggande förslag bör ses mot bakgrund av Europadomstolens framsteg när det gäller rättspraxisen, och även om det fastställer minimiregler – det står för övrigt medlemsstaterna fritt att fastställa högre normer – syftar det till en harmonisering ”uppifrån” av de nationella straffrättsliga förfarandena.

3.3   De nationella lagstiftningarna ger fortfarande ett mycket varierande skydd när det gäller rätten till försvar. Att fastställa gemensamma normer som kan tillämpas i hela EU är nödvändigt för att skapa ett gemensamt rättsligt område och stärka det ömsesidiga förtroendet mellan de nationella rättsliga myndigheterna. EESK fäster särskild vikt vid att dessa mål uppfylls, eftersom de både är nödvändiga villkor för och resultat av den fria rörligheten för personer.

3.4   EESK vill även understryka att det är angeläget att minska antalet tvister som belastar Europadomstolen och leder till ekonomiska sanktioner för staterna.

3.5   EESK vill dock erinra om att sådana bestämmelser endast kan tillämpas och genomföras fullt ut om de tar hänsyn till skillnaderna i traditioner och rättssystem i medlemsstaterna (ackusatoriska eller inkvisitoriska system), i enlighet med artikel 82.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Denna aspekt förtjänar enligt kommittén att granskas närmare.

3.6   Metoden och lagstiftningskalendern

3.6.1   Kommittén är inte övertygad om att det innebär ett mervärde att länka samman rätten till advokat med rätten till kontakt med tredje part. Sistnämnda ingår egentligen inte i skyddet av försvarets rättigheter.

3.6.2   EESK beklagar däremot att rätten till advokat

—	inte kopplats till rätten till information i straffrättsliga förfaranden (B),

—	behandlas separat i förhållande till rättshjälpen, till vilken den länkades i rådets färdplan.

3.6.3   Samtidigt som EESK förstår orsakerna till att frågan om rättshjälp har skjutits upp, ifrågasätter kommittén kommissionens val att fastställa principer innan man ser till att det finns ekonomiska resurser för att genomföra dem. De ekonomiska effekterna i sig kan visserligen inte motivera åsidosättandet av artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – såsom denna tolkas av Europadomstolen – men det finns risk för att effektiviteten av de rättigheter som fastställts påverkas.

3.6.4   Kommittén är desto mer bekymrad eftersom man i den konsekvensanalys som åtföljer förslaget till direktiv förefaller underskatta de kostnader som tillämpningen av ett sådant direktiv innebär.

3.6.5   EESK undrar framför allt över hur man inom ramen för genomförandet av en europeisk arresteringsorder ska finansiera tillgången till två advokater (en i den utfärdande medlemsstaten och en i den verkställande medlemsstaten), även om kommittén inte ifrågasätter grunderna.

3.7   Prövning i sak

3.7.1   Rätten till advokat utsträcks till att även omfatta misstänkta personer (artiklarna 2 och 3)

3.7.1.1   Direktivförslagets största mervärde ligger i att även misstänkta får rätt till advokat.

3.7.1.2   Den senaste utvecklingen av Europadomstolens rättspraxis utgör för närvarande föremål för i vissa fall motsägelsefulla tolkningar: EESK anser att tillgången till advokat bör gälla i och med det att en person berövas sin frihet.

3.7.1.3   Undantag bör endast kunna göras när rättsliga åtgärder vidtagits mot den hörda personen, som av denna anledning (med hänvisning till principen om opartiskhet i strävan efter att fastställa sanningen) inte längre kan höras endast som vittne och som har rätt att biträdas av en advokat.

3.7.1.4   Denna inriktning förefaller stämma överens med den senaste utvecklingen inom rättspraxisen.

3.7.2   Innebörden av rätten till advokat (artikel 4)

3.7.2.1   Aktivt deltagande av advokaten i samband med förhör (4.2)

3.7.2.1.1   EESK uppskattar att man i direktivförslaget betonar effektiviteten av att biträdas av en advokat, som vid utfrågningar och förhör kan ställa frågor, begära förtydliganden och avge yttranden. Med hänsyn till de olika rättssystemens särdrag anser EESK att tillämpningen av dessa rättigheter bör kunna regleras av varje medlemsstat.

3.7.2.1.2   Kommittén anser att det även vore intressant att ge advokaten möjlighet att begära att hans eller hennes observationer bifogas förhörsprotokollet i syfte att undvika problem med utredningsavdelningarna.

3.7.2.1.3   EESK vill dock påpeka att när det gäller misstänkta – om termen ”misstänkta” ska användas – kommer rätten att ha tillgång till advokat att stöta på praktiska svårigheter, särskilt när det gäller överföringen i realtid av ärendeakten (2). När det gäller avgöranden om grupptvister har utredningsavdelningarna inte tillgång till någon ärendeakt före utfrågningen av den tilltalade.

3.7.2.2   Advokatens rätt att närvara vid utrednings- eller bevisupptagningsåtgärder i närvaro av den tilltalade (artikel 3)

3.7.2.2.1   Denna rättighet innebär en odiskutabel förbättring när det gäller skyddet av försvarets rättigheter, men enligt EESK:s uppfattning är det viktigt att göra åtskillnad mellan olika sorters åtgärder. Tillgång till advokat bör beviljas vid husrannsakan.

3.7.2.2.2   När det däremot gäller tekniska och vetenskapliga åtgärder (fingeravtryck, vävnadsprover osv.), där advokaten inte besitter någon specialistkompetens, anser EESK inte att en sådan rätt skulle innebära något mervärde. Ett formulär undertecknat av den berörda personen med information om följderna av ett avstående skulle kunna räcka.

3.7.2.2.3   Kommittén är emellertid medveten om de förpliktelser en sådan rätt kan komma att innebära för utredningen. Det är enligt kommitténs uppfattning av grundläggande betydelse att man inte inverkar negativt på förfarandet. Bevisupptagningen måste kunna ske så snabbt som möjligt, och detta ligger även i den misstänktes intresse. EESK föreslår att det i direktivet anges en tidsgräns efter vilken utredningsavdelningarna kan arbeta utan en advokats närvaro om man kan visa att denne vederbörligen underrättats.

3.7.2.2.4   I vissa fall, och endast då det inte påverkar förfarandet negativt, anser EESK att det skulle kunna åligga de nationella domstolarna att besluta om ifall bevisning som erhållits utan advokats närvaro kan godtas.

3.7.2.3   Advokatens samtal med sin klient (artikel 5)

3.7.2.3.1   Längden på och intervallen mellan mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat måste vara rimlig, men det faktum att inga gränser fastställs utöver den vaga och subjektiva formuleringen att mötena inte får begränsas ”på något sätt som kan inverka menligt på hans eller hennes rättigheter” kommer enligt EESK:s uppfattning att ge upphov till tvister mellan advokater och polis.

3.7.2.3.2   EESK ifrågasätter i själva verket den tid som utövandet av dessa rättigheter kräver (advokatens yttrande, faktisk närvaro, kännedom om ärendeakten, samtal med klienten, närvaro vid förhör och vissa undersökningar osv.) inom ramen för en utredning som tidsmässigt begränsats så att den blivit för kort för att vara effektiv.

3.7.2.3.3   EESK anser att det är nödvändigt att varje medlemsstat inför en rimlig begränsning med avseende på hur länge och hur ofta advokaten får samtala med sin klient i syfte att undvika att utredningen störs, samtidigt som man bevarar rätten att utöva dessa rättigheter. Kommittén anser att dessa samtal åtminstone bör äga rum före varje nytt förhör.

3.7.2.4   Förhållanden under vilka den misstänkte eller tilltalade hålls frihetsberövad (artikel 4)

3.7.2.4.1   Man behöver inte framhålla betydelsen av förhållandena under vilka den misstänkte eller tilltalade hålls frihetsberövad. Av självklara skäl som rör människans värdighet vill EESK understryka att det är angeläget att avsätta nödvändiga medel för att förbättra dessa förhållanden. Även om det inte är advokatens uppgift att ”kontrollera” under vilka förhållanden den berörda personen hålls frihetsberövad, bör det däremot anges att advokaten ska ”konstatera” (3) vilka förhållanden som råder och kunna begära att observationerna registreras. EESK föreslår att man ska ange att advokaten så snabbt som möjligt ska få tillträde till de lokaler där personen hålls frihetsberövad.

3.7.2.5   Principen om att fritt välja advokat

3.7.2.5.1   Rätten till advokat kan inte nämnas utan att man även tar upp principen om fritt val av advokat, i enlighet med artikel 6.3 c i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. EESK kan konstatera att denna inte nämns i direktivförslaget, och föreslår därför att man erinrar om denna princip. Ett undantag skulle kunna införas när det gäller terrorism och organiserad brottslighet, på begäran av rättslig myndighet; advokaten skulle då kunna utses av domstolens instanser.

3.7.2.5.2   I syfte att tillämpa principen om fritt val av advokat bör det i det framtida instrumentet om rättshjälp anges att alla europeiska advokater ska kunna få ersättning via rättshjälpen.

3.7.2.5.3   I syfte att säkerställa effektiviteten av de rättigheter som anges i direktivet vill EESK uppmana medlemsstaterna att omedelbart överväga att inrätta strukturer för nödfall som gör det möjligt att omedelbart få tillgång till advokat om den fritt valda advokaten inte omgående är tillgänglig.

3.7.2.6   Utredningens sekretess

3.7.2.6.1   EESK vill erinra om att advokaterna måste beakta kraven på utredningssekretess. Detta kommer enligt EESK:s uppfattning att säkerställa att en stärkning av de rättigheter som fastställs i direktivförslaget inte inverkar menligt på utredningen.

3.7.3   Rätt till kontakt med tredje part (artiklarna 5 och 6)

3.7.3.1   EESK erkänner att det är viktigt att säkerställa informationen till tredje part, men anser samtidigt att det är viktigt att undvika riskerna att rätten till direkt kontakt påverkar utredningen. Kommittén rekommenderar därför följande formulering: ”rätt att låta underrätta” eller att ”informera” tredje part eller sitt hemlands konsulat.

3.7.4   Tillämpningsområde (artikel 2) och undantag (artikel 8)

3.7.4.1   Kommittén är rädd att alltför höga formella krav på de straffrättsliga förfarandena kan göra utredningen mindre effektiv, och anser att det är viktigt att ge varje medlemsstat möjlighet att genomföra förfaranden som innebär undantag från vissa principer såväl i samband med utredningen som vid domstolsförhandlingarna, framför allt när det rör sig om handlingar som inte är särskilt allvarliga och mängdbrott som varken bestrids eller kan bestridas.

3.7.4.2   EESK anser att det är viktigt att inte påverka utredningen negativt och föreslår under alla omständigheter att man fastställer ett undantag om man kan förutse att utredningen kommer att påverkas. Det föreslås att artikel 8 a ändras på detta vis (jfr de särskilda kommentarerna).

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Ersätt i hela texten till förslaget ”en misstänkt eller tilltalad person” med ”person som rättsliga åtgärder vidtagits mot”.

4.2   Artikel 3.1 a: Lägg efter ”förhör” till ”eller hörande av parterna”.

4.3   Artikel 4.1: Ersätt ”företräder” med ”biträder”.

4.4   Artikel 4.2: Precisera enligt följande: ”alla utfrågningar och förhör av personer som rättsliga åtgärder vidtagits mot”, och lägg till ”och bifogas protokollet”.

4.5   Artikel 4.4: Ersätt ”kontrollera” med ”konstatera”, och lägg efter ”och för detta ändamål ha tillträde till” till ”så snabbt som möjligt” och ”låta registrera sina observationer”.

4.6   Artikel 5.1: Ersätt ”kontakta” med ”låta underrätta”.

4.7   Artikel 5.2: Ersätt ”barn” med ”minderårig”.

4.8   Artikel 6: Ersätt ”kontakta” med ”låta informera”.

4.9   Artikel 8 a: Lägg till följande i slutet: ”och får inte inverka menligt på utredningen”.

4.10   Artikel 8, andra stycket: Ersätt ”rättslig myndighet” med ”behörig myndighet”.

4.11   Artikel 11.2, tredje strecksatsen: Lägg till ”och låta sina observationer bifogas protokollet”.

---

(1)  EUT C 54, 19.2.2011, s. 48–50.

(2)  I artikel 7 i förslaget till direktiv om rätten till information i brottmål anges att misstänkta eller tilltalade eller deras advokat ska ha tillgång till ärendeakten.

(3)  En översättning som bättre motsvarar ”to check up”.

---