15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/25

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Rapport från kommissionen – Rapport om konkurrenspolitiken 2010”

KOM(2011) 328 slutlig

2012/C 43/06

Föredragande: Paulo BARROS VALE

Den 10 juni 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Rapport från kommissionen – Rapport om konkurrenspolitiken 2010”

KOM(2011) 328 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 november 2011.

Vid sin 476:e plenarsession den 7–8 december 2011 (sammanträdet den 7 december 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 116 röster för och 7 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén utvärderar årligen kommissionens rapport om konkurrenspolitiken, och tar i samband med detta tillfället i akt att framföra olika synpunkter och förslag som fångat myndigheternas uppmärksamhet, och har på så sätt medverkat till flera justeringar som har bidragit till den ökade effektivitet som vi har sett resultatet av. Årets utvärdering utförs i en tid då det europeiska projektet står inför stora utmaningar, eftersom den extraordinära integration som har uppnåtts genom drygt ett halvt sekels arbete nu riskerar att splittras, och, enligt mångas mening, till och med att gå helt om intet. Inom loppet av två generationer har Europas befolkning åstadkommit en enastående period av fred och välstånd, tack vare solidariteten mellan länder och regioner och de gemensamma politiska strategier som har utarbetats genom tålmodigt arbete. Vi står därför inför valet mellan att ta ett oväntat steg tillbaka eller ett historiskt kliv framåt, och med hänsyn till detta måste vi se över de olika områdena inom den europeiska politiken, inte minst konkurrenspolitiken. En potentiell åternationalisering av politiken till följd av krisen och medlemsstaternas eventuella motstridiga intressen samt protektionistiska åtgärder från regeringarnas sida för att påverka ekonomiernas utveckling, är scenarier som skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den inre marknaden och konkurrenspolitiken, som åtminstone på det interna planet bevisligen har ett betydande värde.

1.2   Årets rapport, som är den 40:e i ordningen, innehåller en sammanställning av de viktigaste milstolparna inom den konkurrenspolitiska utvecklingen och deras betydelse för EU:s målsättningar: genomförandet av en inre marknad som konsumenterna, för vilka den inre marknaden innebär särskilt stora fördelar, har kunnat dra nytta av samt uppbyggnaden av en konkurrenskraftig social marknadsekonomi. EESK vill härmed uttrycka sin uppskattning för den rapport som kommissionen har utarbetat och de framsteg som har gjorts under de senaste 40 åren, men vill samtidigt påpeka att rapporten närmast har karaktären av en hyllning av kommissionens arbete. Detta innebär att de aktuella frågorna hamnar i bakgrunden, vilket också påpekas i rapporten. Dokumentet har onekligen sina positiva sidor, men det hade varit mer användbart om det hade innehållit en utvärdering och analys av styrkorna och svagheterna i det arbete som har gjorts, och kanske även omfattat jämförelser mellan EU:s medlemsstater och andra länder av intresse, i stället för att enbart utgöra en självberömmande historisk återblick. Detta 40-årsjubileum hade varit ett gyllene tillfälle för kommissionen att, med utgångspunkt i en saklig analys av den historiska bakgrunden, föreslå en modernisering och utvidgning av konkurrenspolitiken samt att utvärdera den utveckling som den allt snabbare globaliseringen har gett upphov till och undersöka de negativa effekter som Europa har drabbats av på grund av de förändringar och omlokaliseringar som är resultatet av en hämningslös exploatering av mänskliga, materiella och miljömässiga resurser i delar av världen där man inte har samma värderingar som i de europeiska samhällena, utan utnyttjar den köpkraft som Europa så här långt har kunnat garantera sina medborgare.

1.3   Även år 2010 kom i stor utsträckning att präglas av den ekonomiska och finansiella krisen, som dessutom kom att förvärras ytterligare av statsskuldkrisen. EESK vill framhålla att en fortsatt kris, och de tillfälliga åtgärder som har till syfte att motverka den, riskerar att leda till snedvridningar av konkurrensen, och betonar att det är viktigt att detta område står under noggrann övervakning och att man så fort som möjligt gör lämpliga justeringar. Det är ytterst viktigt att man följer genomförandet av de nationella planerna för ekonomisk återhämtning och deras återverkningar på konkurrensen genom att utvärdera de åtgärder som vidtas, eftersom man endast på detta sätt kan garantera att välgrundade beslut fattas om hur den vidare utvecklingen ska se ut när det gäller de tillfälliga åtgärder mot krisen som fortfarande är i kraft.

1.4   EESK ser positivt på utvecklingen inom området internationellt samarbete, men vill än en gång framhålla att det är viktigt att skapa garantier för en rättvis utrikeshandel och att se till att tredje länder inte drar fördel av den avreglerade handeln på ett felaktigt sätt genom att utöva social eller miljömässig dumpning. Man måste se till att de internationella reglerna för rättvis handel och de grundläggande miljöskyddsreglerna efterlevs samt att reglerna för etableringsfrihet och arbetsgivarföreningar respekteras, och på detta område kan Europa spela en framträdande roll. EU måste också se till att WTO:s regler mot alla eventuella åtgärder som riskerar att förhindra de europeiska företagens tillgång till olika marknader noggrant följs genom att man utarbetar regler som främjar lika möjligheter, oberoende av företagens storlek, lokalisering och beskattningsramar. EU:s konkurrenspolitik måste gå in i en ny fas: Man måste fastställa nya prioriteringar, utarbeta nya instrument och vidta effektivare åtgärder när det gäller handeln med länder utanför unionen. EESK vill uttrycka sin besvikelse över att kommitténs tidigare synpunkter om detta inte har lett till någon modernisering eller breddning av EU:s strategier på detta område.

1.5   Man måste säkra att ILO:s grundläggande konventioner om fackföreningsrelaterade friheter och rättigheter, barnarbete, omänskliga arbetsförhållanden och strejkrätt efterlevs strikt ur alla aspekter. På det interna planet måste man harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om arbetsrätt och lika möjligheter för att förebygga en snedvridning av konkurrensen. Arbetsmarknaden har drabbats hårt av krisen och därför måste man fästa största möjliga vikt vid att uppnå målet om tillväxt för alla, en av Europa 2020-strategins prioriteringar, genom att främja bevarandet och skapandet av arbetstillfällen och stimulera rörlighet.

1.6   Redan nu kan man se effekter av Europa 2020-strategin, och strategins sektorsspecifika utveckling och instrument förklaras i rapporten. EESK vill framhålla att en avreglering av energisektorn medför risker som kan påverka kvaliteten, försörjningskontinuiteten och prisnivån. Vad gäller den digitala agendan betonas än en gång att det är viktigt att höja kunskapsnivån hos dem som förvaltar och använder de elektroniska kommunikationstjänsterna, eftersom man på så sätt kan dra största möjliga nytta av de satsningar som görs på detta område.

1.7   Spekulationen med råvarupriser har fått kännbara konsekvenser, men denna fråga tas inte upp i rapporten. Det är mycket viktigt att följa marknaden och att inrätta eller tillämpa instrument som kan hålla prisvolatiliteten under kontroll och minimera dess inverkan på konkurrensen.

1.8   EESK oroas av att de nationella konkurrensmyndigheterna inte kan fylla någon reglerande funktion inom vissa sektorer där priserna i hög grad påverkas av de varierande råvarupriserna och där ökade råvarupriser omedelbart och direkt påverkar slutpriset, men där sänkta råvarupriser inte får motsvarande effekt. De nationella konkurrensmyndigheterna bör genom sin närhet till marknaden vara ett centralt instrument när man vidtar konkurrenspolitiska åtgärder, och deras verksamhet bör koncentreras till de regionala marknaderna.

1.9   EESK vill betona vikten av att de nationella konkurrensmyndigheterna övervakar den storskaliga detaljhandeln, eftersom de stora koncernernas förhandlingsstyrka kan leda till allvarliga snedvridningar av konkurrensen om de missbrukar sin ledande ställning. Det står förvisso företagen fritt att bestämma hur deras produkter ska distribueras, men i praktiken finns det en påtaglig risk att avtal ingås på basis av de stora köparnas prissättning, vilket klart och tydligt strider mot lagen och reglerna om förhandlingsbalans och gradvis undergräver såväl tillverkningssektorn som de mindre aktörerna inom grossist- och detaljhandeln.

1.10   Vad gäller initiativet i 2008 års vitbok om skadeståndstalan för brott mot EG:s antitrustbestämmelser har det fortfarande inte skett några betydande framsteg, och därför har skyddet av konsumenternas rättigheter på detta område kommit att försvagas ytterligare: Antalet kränkningar av dessa rättigheter har ökat utan att någon har ställts till svars. Man måste snarast möjligt utarbeta nödvändiga förslag till EU-lagstiftning på detta område för att garantera effektiv prövning i de fall då den skada som har vållats är av kollektiv eller omfattande karaktär. Rättvis handel och sund konkurrens är ytterst viktiga för konsumenterna. För att konsumenterna garanterat ska kunna hävda sina rättigheter måste den information som tillhandahålls om kvaliteten på varor och tjänster vara relevant, och klagomålsförfarandena måste förenklas.

1.11   EESK välkomnar det arbete som har gjorts för att införa ett europeiskt patent, ett instrument som ska göra det lättare att skydda äganderätten. Instrumentet har stor betydelse för främjandet av investeringar i forskning och innovation, och kommittén hoppas att man med bred enighet kommer att anta detta nya system för skydd av äganderätten.

1.12   Självreglering kan vara ett effektivt sätt att stimulera utvecklingen av vissa marknader som främjar rättvis handel. Detta har redan visat sig vara ett mer effektivt och flexibelt instrument än införandet av regler och lagar när det gäller att hantera konsekvenserna av marknadernas, produkternas och tjänsternas utveckling. Detta är en möjlighet som bör utvärderas och beaktas, men kommissionen tar inte upp den i sin rapport.

1.13   När det gäller EU:s randområden eller öregioner är kostnaderna för transport till de centrala marknaderna ofta ett hinder för en sund konkurrens mellan aktörer i dessa regioner och aktörer som är baserade i regioner med ett mer fördelaktigt läge. I dessa fall bör det finnas kompensation eller instrument som främjar lika möjligheter.

1.14   EESK ser positivt på att kommissionen har för avsikt att förnya utformningen av rapporten om konkurrenspolitiken genom att nu besvara ett antal frågor som har framförts av kommittén i stället för att, enligt den gamla modellen, endast rada upp punkter som innehåller allmänt kända fakta. Man bör framhålla vikten av att innehållet i dokumentet nu har en mer strategisk inriktning, vilket banar väg för en debatt som i första hand rör konkurrenspolitiken och inte konkurrenslagstiftningen.

1.15   EESK frågar sig dock varför det i Europeiska kommissionens rapport saknas en fördragsenlig hänvisning till offentliga myndigheters åliggande att efterleva konkurrensreglerna i fråga om prestationer som även är öppna för företag i den privata sektorn.

2.   Innehållet i 2010 års rapport

2.1   Rapporten är indelad i sex delar: de konkurrenspolitiska instrumenten, deras tillämpning, det europeiska konkurrensnätverket och dess samarbete med de nationella domstolarna, internationell verksamhet, konsumentrelaterad verksamhet och samarbetet mellan EU-institutionerna.

2.2   Instrument

2.2.1   Uppföljning av hur ramen för temporärt krisrelaterat statligt stöd har tillämpats

2.2.1.1   Som ett svar på de svårigheter som finanssektorn har drabbats av till följd av statsskuldkrisen förlängdes de stödåtgärder som har till syfte att göra det lättare för bankerna att få tillgång till finansiering. Att utfärda statliga garantier för att underlätta denna tillgång visade sig vara en effektiv åtgärd.

2.2.1.2   Man förlängde även de stödåtgärder som har till syfte att underlätta företags tillgång till finansiering, men begränsade antalet åtgärder och inskränkte deras tillämpningsområde till att endast omfatta små och medelstora företag.

2.2.1.3   Man måste snarast möjligt utvärdera effekten av dessa åtgärder och se om de verkligen gör någon nytta. Med utgångspunkt i denna utvärdering kan man fastställa fördelarna och nackdelarna med detta slags stöd och se hur det påverkar konkurrensen samt ta ställning till om det bör ställas till förfogande även under år 2012.

2.2.2   De ekonomiska anpassningsprogrammen

2.2.2.1   Inom ramen för de ekonomiska anpassningsprogrammen för Grekland och Irland vidtogs konkurrensrelaterade åtgärder. I Grekland omfattade de en reform av den nationella konkurrensmyndigheten, öppnande av reglerade yrken och ny lagstiftning på investeringsområdet. I Irland omfattade de ändringar av lagstiftningen för att avlägsna hinder för handel och konkurrens inom sektorer som för närvarande skyddas av den nationella lagstiftningen.

2.2.2.2   Nationell överskuldsättning är utan tvivel en grogrund för snedvriden konkurrens eftersom den främjar vissa ekonomiska aktörers verksamhet. Dessutom leder den till att vissa medborgare hamnar i ett sämre läge än andra genom att de erfordras att göra ytterligare ansträngningar för att få den offentliga budgeten i balans. Stödet till Grekland och Irland, som sedan kom att följas av stödet till Portugal, bör hädanefter följas med särskild uppmärksamhet så att man kan fastställa om de vidtagna åtgärderna eventuellt leder till snedvriden konkurrens.

2.2.3   Tillämpning av antitrustreglerna

2.2.3.1   Tillämpningen av antitrustreglerna intensifierades på grund av kommissionens – både vertikala och horisontella – ändringar av gruppundantagsförordningarna.

2.2.3.2   Vad gäller 2008 års vitbok om skadeståndstalan för brott mot EG:s antitrustbestämmelser beslutade man, tvärt emot EESK:s förslag i flera yttranden om att införa ett gemensamt förfarande för kollektiv talan och kompensation (grupptalan på EU-nivå), att inleda ett nytt offentligt samråd där man troligen inte kommer att lyckas identifiera de generella principer som borde tas i beaktande när man utarbetar lagförslag som gäller kollektiv talan. Man måste snarast möjligt finna lagstiftningsmässiga lösningar på detta område för att skydda konsumenter och företag.

2.2.3.3   Det bör påpekas att 70 företag (27 fler än år 2009) ålades straffavgifter till följd av sju kartellbeslut, och att det för första gången fattades ett kartellbeslut på marknaden för sjuk- och hälsovårdstjänster.

2.2.3.4   Kampen mot missbruk av ledande ställning ledde till fyra beslut inom energisektorn och till att man inledde ett flertal processer inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik.

2.2.4   Koncentrationskontroll

Till följd av den ekonomiska krisen höll sig antalet företagskoncentrationer på en relativt låg nivå under år 2010. Totalt anmäldes 274 företagskoncentrationer; sexton av besluten förenades med villkor medan inga beslut om förbud fattades.

2.2.5   Kontroll av statligt stöd

2.2.5.1   Huvuddelen av det stöd som godkändes 2010 rörde övergripande mål av gemensamt europeiskt intresse (t.ex. kultur och bevarande av kulturarvet, regional sammanhållning, miljöskydd, forskning, utveckling och innovation samt ersättning för skador orsakade av naturkatastrofer).

2.2.5.2   Av särskilt intresse är offentliggörandet av en handbok om nationella domstolars tillämpning av EU:s lagstiftning om statligt stöd. Syftet med denna är att bistå de nationella domstolarna, eftersom allt fler ärenden som har anknytning till statligt stöd prövas i nationella domstolar.

2.3   Utvecklingen inom olika sektorer

2.3.1   Vad gäller sektorn för finansiella tjänster utgjorde genomförandet av sektorns tillfälliga regelverk den främsta aktiviteten på konkurrensområdet. Ett mindre antal fusionsärenden granskades med anknytning till de omstruktureringsvillkor som gäller för beviljandet av statligt stöd. Insatserna för att skapa finansiell stabilitet är mycket viktiga och arbetet med dem måste fortsätta, men för att undvika att vi drabbas av en situation liknande den i USA får vi inte underskatta de faror som risken för marknadsspekulation medför.

Som ett resultat av det tidigare arbetet gjordes de åtaganden som Visa hade gjort i fråga om multilaterala förmedlingsavgifter rättsligt bindande av kommissionen.

2.3.2   I november 2010 lade kommissionen fram sin energistrategi för de kommande tio åren, som ett led i Europa 2020-strategin, med syftet att inrätta en inre marknad inom energisektorn. En öppen och konkurrensutsatt inre marknad inom energisektorn skulle onekligen gynna konsumenterna, men man måste fästa större vikt vid konsumenternas farhågor beträffande den energimässiga kvaliteten och försörjningskontinuiteten, framför allt i de fall då tjänsten tillhandahålls av företag som är baserade i ett annat land.

Man fortsatte att uppmuntra åtgärder med inriktning på produktion av förnybar energi, energisparande och sanering av förorenade områden, i enlighet med Europa 2020-strategins klimat- och energimål.

2.3.3   Kommissionen lanserade en digital agenda för Europa, som utgör en del av Europa 2020-strategin och har målet att inrätta en inre marknad för telekomtjänster och, mer specifikt, utjämna prisskillnaderna mellan roaming och nationella tariffer och ge alla medborgare tillgång till bredband. Frågor som utgör stora utmaningar handlar om hur man ska skapa en balanserad konkurrens mellan e-handelsaktörer och småhandeln och om hur konsumenterna ska skyddas mot otillbörliga affärsmetoder. Konsumenternas förtroende för aktörernas legitimitet, betalningarnas säkerhet och skyddet av personuppgifter måste öka.

2.3.4   Vad gäller marknaden för informations- och kommunikationsteknik koncentrerade sig kommissionen på att tillhandahålla riktlinjer för samarbetsavtal, som ett medel för att främja konkurrensen på marknaden och därmed bidra till en av Europa 2020-strategins målsättningar om tillhandahållande av effektiva produkter och tjänster. På detta område är det viktigt att även fortsättningsvis fästa vikt vid utbildningen av såväl aktörer som slutanvändare för att höja deras kompetensnivå.

2.3.5   När det gäller medierna fortsatte kommissionen sin övervakning av övergången från analoga till digitala sändningar.

2.3.6   Med hänsyn till det brådskande behovet av ett gemenskapspatent fortsätter arbetet med att införa ett enhetligt patentsystem för läkemedelsindustrin inom EU. Man tillkännagav också sin avsikt att se över öppenhetsdirektivet om normer för prissättnings- och ersättningsförfaranden för läkemedel.

2.3.7   Vad gäller hälso- och sjukvårdssektorn granskades ett antal klagomål som inlämnats av privata tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster om orättvis behandling i förhållande till offentliga tillhandahållare. Det sägs dock ingenting om resultaten av dessa granskningar.

2.3.8   För transportsektorn, som drabbades hårt av krisen under år 2009, visade sig 2010 bli ett år av återhämtning och priserna kom till slut i princip att ligga på samma nivåer som före krisen.

2.3.8.1   Inom lufttransportsektorn gjordes de åtaganden som gjorts av British Airways, American Airlines och Iberia i fråga om de transatlantiska linjerna rättsligt bindande, och man godkände såväl fusionen av British Airways och Iberia som fusionen av United Airlines och Continental Airlines.

2.3.8.2   Beträffande transporter på vägar och järnvägar antogs ett förslag om att omarbeta det första järnvägspaketet, som har till syfte att öka konkurrensen genom inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

2.3.8.3   Vad gäller sjötransporter godkände man, på grundval av såväl riktlinjerna för sjötransport som riktlinjerna om kompletterande stöd, att stöd ska avsättas för ett projekt kallat ”Höghastighetsleder till sjöss”, som syftar till att minska vägtrafiken mellan Frankrike och Spanien. Kommissionen inledde också en undersökning med syftet att samla in information för att bättre förstå hamnarnas funktion och den offentliga finansieringen av deras infrastruktur.

2.3.9   För elva medlemsstater förlängdes tidsgränsen för det totala öppnandet av deras marknader för posttjänster, och kommissionen fortsatte att övervaka avregleringen för att se till att offentliga tjänsteleverantörer inte ges otillbörliga fördelar.

2.3.10   När det gäller bilindustrin handlar de främsta konkurrensrelaterade utmaningarna om behoven av att omstrukturera sektorn och främja utvecklingen av nya miljövänliga bilmodeller.

Det antogs en gruppundantagsförordning med inriktning på eftermarknaderna och marknaderna för försäljning av nya fordon, som gäller vertikala avtal mellan fordonsproducenter och deras auktoriserade återförsäljare, reparatörer och reservdelsdistributörer, och man godkände 15 fusioner inom bilindustrin.

2.3.11   Som ett svar på de konkurrensproblem som har uppkommit till följd av skillnaderna i förhandlingsstyrka mellan leverantörer och köpare i livsmedelskedjan inrättades högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja.

Sektorn har i allt högre grad kommit att domineras av stora grupper, vilket har fått tydliga negativa konsekvenser för såväl den småskaliga handeln, som saknar möjligheter att konkurrera med hjälp av prissättningen, som de småskaliga aktörerna inom detaljhandeln, produktionen och distributionen, som ser sina handelsmarginaler pressas allt mer till följd av de stora gruppernas dominans. Detta är ett fenomen som undergräver marknaden och det finns brister i de nationella konkurrensmyndigheternas arbete för att motverka missbruk av ledande ställning inom denna sektor. Det räcker således inte att identifiera bästa praxis: Åtgärder måste inriktas på övervakning och bestraffning av metoder som leder till missbruk av ledande ställning.

2.4   Det europeiska konkurrensnätverket och samarbetet med nationella domstolar

Det europeiska konkurrensnätverket fortsatte sin verksamhet och visade att det har en viktig funktion att fylla när man diskuterar och utbyter exempel på bästa praxis för tillämpning av antitrustreglerna. Förutom att inrätta en arbetsgrupp för företagskoncentrationer inledde man en översyn av gruppundantagsförordningarna och de tillhörande riktlinjerna för horisontella avtal och vertikala begränsningar.

2.5   Internationell verksamhet

2.5.1   Man fortsatte satsningarna på internationellt samarbete i konkurrensrelaterade frågor, och kommissionen fortsatte att delta i det internationella konkurrensnätverket och OECD:s konkurrenskommitté. Det bedrevs ett intensivt samarbete med USA och man inledde förhandlingar med Schweiz om konkurrensrelaterade frågor. Man bör särskilt framhålla att samarbetet och överläggningarna om antimonopollagstiftningen med Kina var ett prioriterat område, liksom GD Konkurrens samarbete med Indien i frågor kring konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställning och kontroll av företagskoncentrationer.

2.5.2   Det bör också nämnas att man inledde anslutningsförhandlingar om konkurrenskapitlet med Kroatien och att det turkiska parlamentet antog en lag om statligt stöd.

2.6   Dialog med konsumentorganisationer och berörda parter

2.6.1   På webbplatsen för GD Konkurrens skapades en sida med information till konsumenterna på samtliga officiella EU-språk om konkurrenspolitikens roll och de främsta konkurrenspolitiska initiativen och målsättningarna.

2.6.2   Den rådgivande europeiska konsumentgruppen (ECCG) utfärdade ett yttrande om skadeståndstalan och rådfrågades om vertikala begränsningar.

2.7   Samarbete mellan institutionerna

2.7.1   Ett nytt ramavtal mellan Europaparlamentet och kommissionen trädde i kraft i oktober.

2.7.2   Europaparlamentet antog resolutioner om 2008 års rapport om konkurrenspolitiken, gruppundantagsförordningen för motorfordon, horisontella avtal och rådets beslut om statligt stöd för nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga.

2.7.3   Kommissionen höll rådet underrättat om de initiativ som utarbetades på konkurrensområdet, i synnerhet vad gäller reglerna för statligt stöd i samband med krisen.

2.7.4   EESK bidrog på det konkurrenspolitiska området genom att anta yttranden om 2008 års rapport om konkurrenspolitiken, icke-konkurrenskraftiga gruvor, varvsindustrin och gruppundantagsförordningen för motorfordon.

---