15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/20

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”

KOM(2011) 152 slutlig

2012/C 43/05

Föredragande: Edgardo Maria IOZIA

Den 4 april 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”

KOM(2011) 152 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 november 2011.

Vid sin 476:e plenarsession den 7–8 december 2011 (sammanträdet den 7 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 174 röster för och 8 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   EESK betraktar rymden som en oersättlig och strategisk resurs för att uppfylla EU:s behov på det sociala, ekonomiska och säkerhetspolitiska området. Den utgör en drivkraft för tillväxt och innovation och kan skapa välstånd tack vare högt kvalificerade arbetstillfällen, innovativa tjänster och marknadsmöjligheter även i andra industrigrenar, samt det stöd som den ger forskningen, som i sin tur utvecklar innovationer för industrin.

1.2   EESK noterar vikten av en konkurrenskraftig rymdindustri med en fullständig värdekedja – dvs. som omfattar tillverkning, uppskjutning, drift och följdtjänster.

1.3   EESK konstaterar att ansvaret för rymdpolitiken delas mellan EU och medlemsstaterna, som genomför egna initiativ på detta område. Kommittén efterlyser ett förstärkt samarbete med medlemsstaterna, även med dem som inte deltar i ESA, i syfte att samordna politiken och befogenheterna på rymdområdet. Man bör också undersöka möjligheten för stater som inte är medlemmar i ESA att delta i olika samarbetsprogram, t.ex. ISS (den internationella rymdstationen).

1.4   EESK välkomnar därför insatserna för att stärka grundvalen för den europeiska rymdpolitiken genom att koppla den till EU:s grundtexter via de relevanta bestämmelserna i Lissabonfördraget, och till den europeiska industripolitiken genom Europa 2020-strategin, samt till forsknings- och innovationssektorn via Horisont 2020-initiativet.

1.5   Eftersom det globala övervakningsprogrammet GMES utgör hörnstenen när det gäller att upprätthålla en oberoende europeisk kapacitet för insamling av data och information om jordsystemet, både i realtid och i tioåriga historiska tidsserier, i syfte att övervaka och garantera säkerheten i miljön och territoriet och för att förstå vissa mekanismer bakom klimatförändringarna, vill kommittén uttrycka allvarlig oro över att GMES-budgeten inte ingår som en post i den fleråriga budgetramen 2014–2020. Vi uppmanar kommissionen att redovisa de ekonomiska resurser som krävs för att undvika en kollaps av detta program.

1.6   EESK noterar Europeiska rymdorganisationens (European Space Agency – ESA) centrala roll som EU:s kompetensbank när det gäller teknik, vetenskap och förvaltning. Denna kompetens är oumbärlig för en effektiv förvaltning av rymdprogrammen.

1.7   Andra viktiga organisationer är det operativa organet Eumetsat som tillhandahåller meteorologiska data, European Environment Agency  (1) (EEA) och European Centre for Medium-Range Weather Forecasts  (2) (ECMWF).

1.8   EESK framhåller rymdens avgörande bidrag till säkerheten och försvaret. Vi understryker nödvändigheten av att ta vederbörlig hänsyn till den gemensamma försvarspolitikens krav, också i samband med utvecklingen av nya program för samarbete och infrastruktur (3).

1.9   EESK framhåller att man måste skydda den egna rymdinfrastrukturens värde genom att utveckla systemet för övervakning av rymden: SSA (Space Situational Awareness).

1.10   När det gäller utforskning och utnyttjande av rymden krävs ett intensifierat samarbete med EU:s etablerade samarbetsparter, t.ex. USA, Ryssland och Japan, och eventuellt bör man försöka uppnå bilaterala avtal med tillväxtekonomier med verksamhet på rymdområdet, t.ex. Kina, Indien och Brasilien.

1.11   Det internationella samarbetet på rymdområdet är en nyckelfaktor inte bara för att främja europeisk teknik och europeiska tjänster utan även för att sprida sociala och humanitära värderingar.

1.12   Forskningen är ett grundläggande värde för Europa och har dessutom avgörande betydelse för utvecklingen av Europas oberoende kapacitet när det gäller sådan viktig möjliggörande teknik som krävs för att göra den europeiska industrin konkurrenskraftig på världsmarknaden.

1.13   EU:s investeringar i forskning måste effektiviseras genom inrättandet av en gemensam strategisk ram för finansiering av forskning och innovation.

2.   Inledning

2.1   I det aktuella meddelandet beskrivs den rättsliga ramen och den ekonomiska, sociala och strategiska situationen för den europeiska rymdpolitiken. Det upprättas en förbindelse mellan den sistnämnda och grundvalarna för Europeiska unionen: bestämmelserna i Lissabonfördraget, den europeiska industripolitiken och forskningspolitiken samt den gemensamma försvarspolitiken.

2.2   I meddelandet anges de prioriterade insatser som definierar EU:s rymdpolitik. Man beskriver dess internationella dimension och värderar vilka styrningsbehov som finns och förbereder därigenom utarbetandet och genomförandet av ett europeiskt rymdprogram.

2.3   I meddelandet sägs att kommissionen ska lägga fram ett förslag om ett europeiskt rymdprogram 2011 och utforma de åtgärder som krävs för att genomföra den föreslagna strategin (industripolitik, organisering av rymdverksamheten).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Rymdindustrin står för cirka 1 % av EU:s budget och omkring 5 % av den europeiska flyg- och rymdindustrins volym.

3.2   Trots sin relativa litenhet erkänns i dag rymdindustrins ekonomiska, strategiska och sociala betydelse såväl av kommissionen som av Europaparlamentet. Det är svårt att föreställa sig ett välmående Europa utan det stöd och den stimulans som dess ledande ställning inom rymdindustrin ger och som därtill, förutom att generera positiva ekonomiska följder (i genomsnitt dubbelt så stora som investeringarna, och som i Norges fall upp till 4,5 gånger så stora [källa: OECD 2011]), leder till spin-off-effekter i form av tillämpningar som är oersättliga och har en grundläggande samhällsnytta: meteorologi, navigation, positioneringssystem, flygledning, sjöfartsövervakning, jordbruksskötsel och förvaltning av territoriet, humanitära insatser och hantering av naturkatastrofer, nationell säkerhet och gränskontroll (för att bara nämna några).

3.3   I de rådande tiderna av ekonomiska svårigheter skulle minskade investeringar i denna sektor – i relation till de helt marginella fördelarna vad gäller besparingar – få den allvarliga konsekvensen att man slösar bort det vetenskapliga kunnande och den industriella kapacitet som Europa har byggt upp under tidigare årtionden inom denna strategiska sektor.

3.4   EU:s uppbyggnad av en egen kapacitet när det gäller viktig möjliggörande teknik och dess självständiga tillträde till rymden anses vara mål av fundamental betydelse som kräver ett aktivt stöd.

3.5   I och med att nya länder som Kina, Indien, Brasilien och andra ger sig in i rymdindustrin, måste Europa utforma en strategisk plan för att bibehålla sin ledande ställning inom denna sektor och sin trovärdighet inför sina främsta samarbetsparter, särskilt USA och Ryssland.

3.6   De stora flaggskeppsprogrammen GMES och Galileo är de instrument som gör att EU även fortsättningsvis ska kunna vara ledande inom de strategiska sektorer som är kopplade till användningen av satellitnavigeringssystem och till de tjänster som genereras av jordobservation.

3.7   En prioriterad fråga är att lösa finansieringsproblemet för GMES-programmet. Detta kan inte uppskjutas, eftersom det finns en konkret risk för att ett årtiondes investeringar i Europa på det strategiskt allt viktigare jordobservationsområdet ska gå förlorade, vilket kan leda till att Europa, den europeiska industrin och forskningen förlorar den ledande ställning man byggt upp.

3.8   Även rymdforskningsprogrammen, där man testar framtidens teknik, skulle kunna äventyras av den rådande ekonomiska krisen i EU:s medlemsstater. Därför måste man se till att denna sektor inte försvagas.

3.9   Tabell 1 visar ett icke uttömmande exempel på de totala investeringarna i rymdindustrin från några EU-medlemsstater i ESA 2009. Dessa investeringar utgör i genomsnitt en andel på mellan 0,01 % och 0,05 % av BNP (uppgifter från 2009, källa: OECD). Som jämförelse kan nämnas att stormakterna Kina, Ryssland och USA, investerar en betydligt större andel: 0,12 %, 0,20 % respektive 0,31 %. För Ryssland och Kina har denna siffra dessutom fördubblats under perioden 2005–2009. I Europa utmärker sig Frankrike genom en högre procentuell investeringsandel, motsvarande 0,1 % av landets BNP (källa: OECD).

Tabell 1

Budgetanslag till rymdindustrin 2009 från de största bidragsgivarna till ESA

(i miljoner euro)
Land	Budgetanslag till rymdindustrin (4)	Bidrag till ESA (5)
FR	1 960	(716)
DE	1 190	(648)
IT	685	(369)
UK	350	(269)
ES	190	(184)
BE	170	(161)
ESA:s totala budget 2009	3 600

3.10   ESA besitter den tekniska kunskap och den kapacitet som krävs för att utforma och genomföra rymdprogram och främja utvecklingen av ny teknik och nya tillämpningar. ESA driver på egen hand många av de system som projekteras, särskilt de som har en vetenskaplig och forskningsinriktad karaktär. När det gäller infrastruktur för större program som Galileo och GMES är det upp till Europeiska kommissionen att påta sig det operativa ansvaret.

3.11   Eumetsat är ett viktigt inslag i Europas operativa kapacitet.

3.12   Andra mellanstatliga organ är Europeiska miljöbyrån (EEA) och Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF), som är parter i avtalet för utnyttjande av uppgifter och tjänster från GMES.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Den europeiska rymdpolitiken baseras på en rad pelare: regelverket och den industripolitiska kontexten, dess internationella dimension, förvaltningen, förhållandet till säkerhetspolitiken och det gemensamma försvaret, samt en adekvat och hållbar finansieringsordning.

4.2   Den rättsliga grunden för den europeiska rymdpolitiken utgörs av bestämmelserna i Lissabonfördraget.

4.2.1   Artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ger EU ett brett mandat att utarbeta en rymdpolitik, och i artikeln rekommenderas också att politiken på detta område omsätts i praktisk handling genom införandet av ett europeiskt rymdprogram

4.2.2   EU:s rymdpolitik och Galileoprogrammet styrs direkt av Europeiska kommissionens GD Näringsliv (GD ENTR).

4.2.3   I förordningen om inrättande av GMES-programmet (6) anges bestämmelserna för genomförandet och för budgetanslagen till programmets utveckling och inledande driftsfas under perioden 2011–2013. Den tekniska samordningen och genomförandet av GMES rymdkomponent delegeras till ESA, som om så krävs tar hjälp av Eumetsat.

4.3   Den industripolitiska kontexten

4.3.1   Rymdindustrin utgör 5 % av flyg- och rymdindustrin i Europa (dominerad av flygindustrin, som utgör 92 %). Produktionen inom den samlade flyg- och rymdindustrin i Europa (uppgifter från 2008, källa: Ecorys Report to the EC) uppgår till cirka 130 miljarder euro, varav 6 miljarder är kopplade till rymdindustrin. Antalet anställda inom flyg- och rymdindustrin är cirka 375 000; 31 000 i rymdindustrin i Europa (källa: OECD 2011). Arbetskraften karakteriseras av en hög kvalifikationsnivå och utgörs till 35 % av akademiker, ingenjörer och verksamhetsansvariga.

4.3.2   Rymdindustrin har en oerhört viktig roll när det gäller innovationsverksamheten, och särskilt för utvecklingen av ny teknik och nya material.

4.3.3   Europa 2020-strategin utgör den industriella kontext som den europeiska rymdpolitiken ingår i.

4.3.4   I flaggskeppsinitiativet för en sådan strategi, skisserad i meddelandet KOM(2010) 614 slutlig, definieras rymden som ”en drivkraft för innovation och konkurrenskraft i befolkningens tjänst”, med en uttrycklig hänvisning till de redan inrättade programmen Galileo/Egnis och GMES, som kommer att kompletteras och fullföljas efter 2013 på grundval av lagförslag som kommer att läggas fram under 2011, i enlighet med de övergripande förslagen till flerårig budgetram. Rymdinfrastrukturen betraktas som ett viktigt instrument för att trygga befolkningens säkerhet och måste därför skyddas. SSA-programmet (Space Situational Awareness) är det instrument som används för övervakning av rymden.

4.3.5   Satellitkommunikation är en mycket viktig rymdsektor, som också bidrar till målen för den europeiska digitala agendan genom att tillgången till bredband kan ökas.

4.4   Internationellt samarbete

4.4.1   Enligt GMES-förordningen utgör detta program det europeiska bidraget till uppbyggnaden av Global Earth Observation System of Systems  (7) (GEOSS), som utvecklats inom Group on Earth Observations  (8) (GEO).

4.4.2   Partnerskapet med Afrika om användning av Egnos, GMES och telekommunikationsinfrastrukturen kommer att få konsekvenser inom mycket viktiga sektorer, t.ex. resursförvaltning, säkerhet, kartografi, geodesi, telekommunikationer och information.

4.4.3   Större delen av de institutionella investeringarna i rymdindustrin kommer från länderna i G7, som 2009 investerade ett belopp motsvarande 53 miljarder US-dollar (källa: OECD). USA bidrog på egen hand med så mycket som 44 miljarder US-dollar, varav 17 miljarder utgjorde NASA:s andel, medan de övriga G7-länderna (exklusive USA) stod för de övriga totalt 9 miljarderna US-dollar.

4.4.4   Vid sidan av de traditionella aktörerna inom rymdindustrin, USA, Ryssland och Japan, är betydelsen av de nya tillväxtekonomierna – Brasilien, Indien och Kina – också uppenbar. Deras anslag till denna sektor uppgår totalt till 7,2 miljarder US-dollar (9). Som jämförelse kan nämnas att Ryska federationens anslag uppgår till 2,5 miljarder US-dollar.

4.4.5   ESA:s anslag å sin sida uppgick 2009 till 3,6 miljarder euro (jfr även tabell 1).

4.4.6   Europa har en politik för ”fri och öppen” spridning av data som tillämpas av ESA och som är gällande inom GMES-programmet.

4.5   Förvaltning

4.5.1   På basis av artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen ”upprätta alla lämpliga kontakter med Europeiska rymdorganisationen”, samt stärka samarbetet med medlemsstaterna och samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden.

4.5.2   ESA är en mellanstatlig organisation med snart 19 medlemsstater. Medlemskap är inte reserverat för EU:s medlemsstater (t.ex. är Schweiz medlem i organisationen) eller begränsat till europeiska länder (Kanada har slutit ett samarbetsavtal med ESA). Förvaltningen av ESA:s resurser bygger på principen om geografisk fördelning (”geographical return”), som innebär att medlemsstaterna erhåller industriorder i proportion till deras egen andel av anslagen till ESA. Denna princip har hittills inneburit att medlemsstaterna anslagit betydande resurser. Personalförvaltningen följer en liknande princip om fair return (rättvist återflöde), även om kopplingen inte är lika direkt som i fallet med industriorder, eftersom personalen i princip inte får företräda eller följa nationella intressen. Den rådande tendensen i EU är att överge principen om de samlade nationella intressena till förmån för ett europeiskt mervärde (10). I ESA:s fall, och med avseende på ett europeiskt rymdprogram, förefaller denna princip vara särskilt lämplig.

4.5.3   Samarbetet mellan ESA och EU styrs av ett ramavtal som trädde i kraft i maj 2004 (EUT L 261, 6.8.2004, s. 63). Europeiska kommissionen och ESA samordnar sina aktiviteter via ett gemensamt sekretariat som består av tjänstemän vid Europeiska kommissionen respektive ESA. ESA:s och EU:s medlemsstater möts på ministernivå i ”rymdrådet”, den gemensamma församlingen för Europeiska unionens råd och ESA:s råd. Rymdrådets sammanträden förbereds av företrädare för medlemsstaterna som samlas i högnivågruppen för rymdpolitik (High-level Space Policy Group, HSPG) ESA har ett sambandskontor i Bryssel med uppgift att underlätta kontakterna med EU-institutionerna.

4.5.4   Rymdrådet har fram till nu gjort det möjligt att utveckla goda relationer mellan ESA och kommissionen.

4.5.5   Eumetsat är en mellanstatlig organisation som i nuläget har 26 medlemsstater. Dess beslutande organ är rådet, som består av företrädare för medlemsstaternas meteorologiska institut. Dessa institut finansierar Eumetsats verksamhet, och vart och ett av dem bidrar med ett belopp som är proportionellt mot medlemsstatens bruttonationalinkomst. År 2010 uppgick organisationens budget till omkring 300 miljoner euro.

4.5.6   Andra mellanstatliga organ är Europeiska miljöbyrån (EEA) och Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF), som är parter i avtalet för utnyttjande av uppgifter och tjänster från GMES.

4.6   Forskning och innovation

4.6.1   Forskningen är ett fundamentalt värde för den europeiska kulturen. Forskning och innovation bidrar till att skapa arbetstillfällen, välstånd och livskvalitet. Forskningsverksamheten ligger också till grund för EU:s oberoende när det gäller möjliggörande teknik. Rymdindustrin är den viktigaste sektorn när det gäller att upprätta relationer och band mellan universitetsforskningen, de industriella innovationerna och den innovativa tekniska utvecklingen.

4.6.2   Finansieringen av rymdforskningen är en del av EU:s system för finansiering av forskningen. När det gäller tillämpningar är dock den europeiska närvaron otillräcklig. Därför är det nödvändigt att agera på ett sådant sätt att den europeiska forskningen leder fram till nya och innovativa tillämpningar.

4.6.3   EU:s forskningsverksamhet finansieras främst genom sjunde ramprogrammet (2007–2013), som har en budget på 50,5 miljarder euro, varav cirka 3 % anslås till rymdforskningen (= 1,4 miljarder euro).

4.6.4   I den fjärde fleråriga budgetram som föreslås för 2014–2020 ska de medel som anslås till forskning och innovation samlas i en gemensam strategisk ram för forskning, innovation och teknisk utveckling (kallad Horisont 2020), och under den gemensamma strategiska ramens löptid (2014–2020) kommer anslagen till forskningen att öka till 80 miljarder euro.

4.6.5   EU har i Europa 2020-strategin satt upp det ambitiösa målet att 3 % av BNP ska gå till forskning.

4.7   Säkerhet och gemensamt försvar

4.7.1   Rymdinfrastrukturen tillhandahåller viktiga säkerhets- och försvarstjänster, något som framhålls i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt i anslutning till förebyggande och hantering av kriser.

4.7.2   Rymdinfrastrukturens säkerhet äventyras av den ökande mängden rymdskrot. ESA och Europeiska försvarsbyrån har för civila respektive militära ändamål inlett olika program i anslutning till SSA-övervakningssystemet (Space Situational Awareness). EU håller på att utarbeta en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden (Code of Conduct for Outer space activities).

4.8   Det europeiska rymdprogrammet – Budget

4.8.1   I det aktuella meddelandet undersöker kommissionen möjligheten att lägga fram ett förslag till europeiskt rymdprogram inom ramen för den fjärde fleråriga budgetramen från juni 2011. Förslaget till EU-budget för perioden 2014–2020, som lades fram i juni 2011, är inriktat på genomförandet av målsättningarna i Europa 2020-strategin (11).

4.8.2   I den fleråriga budgetramen är förslaget om ett europeiskt rymdprogram inte tydligt omnämnt med detta namn, men för programmen GMES och Galileo föreslås följande bestämmelser:

—	Inom FLERÅRIGA BUDGETRAMENS RUBRIK 1: Smart tillväxt för alla tilldelas Galileo 7 miljarder euro.

—	UTANFÖR DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GMES finansieras genom ett anslag på 5,8 miljarder euro.

Detta förslag till finansiering av GMES utanför den fleråriga budgetramen står i tydlig motsättning till rekommendationerna i kommissionens arbetsdokument SEK(2011) 868 slutlig av den 29 juni 2011, som är fogat till meddelandet ”En budget för Europa 2020”, och till slutsatserna från mötet i rådet (konkurrenskraft) av den 31 maj 2011.

4.8.3   Det är nödvändigt att veta hur budgeten för GMES ska kunna garanteras, för att undvika risken att mista ett program som är av avgörande betydelse för Europas framtida konkurrenskraft i en sektor av strategisk betydelse för jordobservation och som hittills har krävt ett tioårigt arbete och en totalinvestering på 3 miljarder euro. Enligt slutsatserna från det 3094:e mötet i rådet (konkurrenskraft – inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor) av den 31 maj 2011”… kommer [kommissionen] att utarbeta ett förslag till finansiering av dessa flaggskeppsprogram [red. anm.: GMES och Galileo] som en del av nästa fleråriga budgetram” och ”båda programmen [bör] även fortsättningsvis […] finansieras genom EU:s budget eftersom de är europeiska program under EU:s ansvar”.

4.8.4   Den strategi som skisseras i förslaget till flerårig budgetram kommer före utgången av 2011 att beskrivas ingående i lagstiftningsförslagen om de finansiella programmen och instrumenten på de enskilda politikområdena.

---

(1)  Europeiska miljöbyrån.

(2)  Europacentret för medellånga väderprognoser.

(3)  ”Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska omfatta den gradvisa utformningen av unionens gemensamma försvarspolitik. Den kommer att leda till ett gemensamt försvar, när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat detta. Europeiska rådet ska i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser.

Unionens politik enligt detta avsnitt ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och den ska respektera de förpliktelser som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar förverkligas genom Atlantpaktsorganisationen (Nato), har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har upprättats inom den ramen.” (fördraget om Europeiska unionen, avdelning V kapitel 2 avsnitt 2 artikel 42. 2).

(4)  Källa: OECD;

(5)  Källa: ESA

(6)  Förordning (EU) nr 911/2010, EUT L 276, 20.10.2010, s. 1.

(7)  Det globala systemet av jordobservationssystem.

(8)  Gruppen för jordobservation.

(9)  Kina: 6,1 miljarder US-dollar; Indien: 861 miljoner US-dollar; Brasilien: 205 miljoner US-dollar.

(10)  Se punkt 166 i Europaparlamentet resolution av den 8 juni 2011 om Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla:”Parlamentet betonar att det sätt som systemet med egna medel har utvecklats på och det faktum att egna medel har ersatts med så kallade ’nationella bidrag’, innebär att en oproportionellt hög tonvikt läggs vid nettobalansen mellan medlemsstaterna och sålunda strider mot principen om solidaritet inom EU, försvagar det gemensamma europeiska intresset och till stor del förbiser det europeiska mervärdet”.

(11)  KOM(2011) 500 slutlig, En budget för Europa 2020, del I.

---