—

med beaktande av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artiklarna 24 och 29 i konventionen av den 2 juli 2019 om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område (konventionen om domar),

—

med beaktande av frågan till kommissionen och rådet angående Ukrainas anslutning till konventionen av den 2 juli 2019 om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område,

—

med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2023 om ett år av Rysslands invasion och anfallskrig mot Ukraina (1) och sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina (2),

—

med beaktande av frågan till kommissionen angående stöd till Ukrainas anslutning till konventionen av den 2 juli 2019 om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område (O-00000024/2023 – B9-0025/2023),

—

med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för rättsliga frågor, och av följande skäl:

A.

Det stadgeenliga syftet med Haagkonferensen för internationell privaträtt (Haagkonferensen) är att verka för en gradvis harmonisering av reglerna i internationell privaträtt.

B.

Europeiska unionen blev part i Haagkonferensen den 3 april 2007.

C.

Konventionen om domar underlättar en effektiv internationell rörlighet för domar på privaträttens område genom att skapa rättssäkerhet och förutsebarhet för parter som deltar i gränsöverskridande transaktioner och klarhet om huruvida och i vilken utsträckning en dom kommer att erkännas och verkställas i en annan jurisdiktion. Genom att säkerställa erkännande och verkställighet av utländska domar bör konventionen om domar förbättra tillgången till rättslig prövning genom att minska de rättsliga tidsramarna, kostnaderna och riskerna i gränsöverskridande situationer.

D.

I enlighet med artikel 24 i konventionen om domar kan alla tredjestater ansluta sig till konventionen. En sådan anslutning medför endast att avtalsmässiga förbindelser upprättas mellan två konventionsstater om ingen av dem har lämnat något meddelande till depositarien att anslutningen inte ska leda till att avtalsmässiga förbindelser upprättas med den andra. Ett sådant meddelande måste lämnas inom en frist av tolv månader efter den dag då anslutningen meddelades.

E.

Enligt nuvarande praxis inleder kommissionen inte något formellt förfarande i enlighet med artikel 218.6 i EUF-fördraget för de konventioner som innehåller en mekanism för att inte invända, utan informerar endast rådet och parlamentet om tredjeländers begäran om anslutning till ett visst Haaginstrument.

F.

Enligt fast rättspraxis kan ett internationellt avtal inte påverka den befogenhetsfördelning som fastställs i fördragen. När ett förenklat skriftligt förfarande har antagits på internationell nivå för att underlätta tredjeländers anslutning bör det därför inte ha någon inverkan på EU:s interna beslutsprocess.

G.

Europeiska unionen anslöt sig till konventionen om domar den 29 augusti 2022.

H.

Ukraina har undertecknat och ratificerat konventionen om domar.

I.

Den 24 april 2023 enades rådet om att upprätta avtalsmässiga förbindelser med Ukraina inom ramen för konventionen om domar.

J.

Om unionen godtar Ukrainas anslutning till konventionen om domar kommer den att träda i kraft den 1 september 2023 och vara tillämplig mellan de båda parterna.