—

med beaktande av artiklarna 2, 6 och 9–12 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samt artiklarna 18–25 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artiklarna 21 och 39–46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

—

med beaktande av rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vilken fastställs i artiklarna 24.2 och 227 i EUF-fördraget och i artikel 44 i stadgan,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (1) (direktivet om fri rörlighet),

—

med beaktande av rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (2) och rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (4),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (5),

—

med beaktande av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (6),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 15 december 2020Rapport om EU-medborgarskapet Stärka medborgarna och skydda deras rättigheter (COM(2020)0730),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 15 december 2020 om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2016–2020 (COM(2020)0731),

—

med beaktande av resultaten av kommissionens offentliga samråd 2020 om de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet och resultaten av Flash Eurobarometer-undersökningen nr 485 om EU-medborgarskapet och demokratin, vilka offentliggjordes i juli 2020 och visar att många EU-medborgare under covid-19-pandemin haft svårt att få stöd med hälso- och sjukvård och barnomsorg samt att få upplysningar om gränsrestriktioner m.m.,

—

med beaktande av sin resolution av den 12 december 2017EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende EU-medborgarskapet (8),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 17 juni 2020 om de demografiska förändringarnas konsekvenser,

—

med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (9),

—

med beaktande av kommissionens strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030,

—

med beaktande av grönboken om åldrande: Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna av den 27 januari 2021 (COM(2021)0050),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs informationsrapport av den 20 mars 2019Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 24 november 2020 om Schengensystemet och åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen (10) och av den 17 september 2020Covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering samt konsekvenserna för Schengen och den inre marknaden (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om europeiskt skydd av gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samband med covid-19-krisen (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2020 om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 november 2020 om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen (14),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 17 december 2020 om det europeiska medborgarinitiativet ”Minority SafePack – en miljon underskrifter för mångfald i Europa” (15) och den 7 februari 2018 om skydd och icke-diskriminering av minoriteter i EU:s medlemsstater (16),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 september 2021 om hbtqi-personers rättigheter i EU (17),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021Skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter (18),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 11 mars 2021 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2019 (19), och den 16 januari 2020 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018 (20),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2019 (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 december 2021 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2020 (22),

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar om dialog med medborgarna: Dialog med medborgarna: rätten att göra framställningar, rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen och det europeiska medborgarinitiativet (A9-0018/2022),

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2020 (A9-0342/2021),

—

med beaktande av de offentliga utfrågningarna om frågor med anknytning till EU-medborgarskapet vilka anordnats av utskottet för framställningar sedan 2018, särskilt utfrågningen den 26 maj 2021Interinstitutionella förbindelser vid handläggningen av framställningar: Europeiska kommissionens roll, den 29 oktober 2020Unionsmedborgarskap: egenmakt, inkludering, deltagande, som utskottet för framställningar höll tillsammans med utskottet för rättsliga frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, den 1 februari 2018 om medborgerliga rättigheter efter brexit, vilken hölls tillsammans med utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och den 21 februari 2018 om det europeiska medborgarinitiativet med en bedömning av kommissionens förslag till en ny förordning om detta initiativ, vilken hölls tillsammans med utskottet för konstitutionella frågor,

—

med beaktande av den offentliga utfrågning om det europeiska medborgarinitiativet ”Minority SafePack – en miljon underskrifter för mångfald i Europa” som anordnades den 15 oktober 2020 av utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, tillsammans med utskottet för framställningar,

—

med beaktande av det interparlamentariska utskottssammanträdet den 27 november 2018 om egenmakt till parlamenten och förverkligande av medborgarnas rättigheter i samband med genomförandet och tillämpningen av unionsrätten, vilket anordnats av utskottet för framställningar tillsammans med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—

med beaktande av de studier som under 2019, 2020 och 2021 beställts av parlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor på begäran av utskottet för framställningar, nämligen studierna om en förstärkt roll för och verkan av framställningar såsom ett verktyg för deltagandedemokratin och lärdomar som dragits ur medborgarsynvinkel tio år efter att Lissabonfördraget trätt i kraft (den 29 oktober 2021), om hinder för regnbågsfamiljers fria rörlighet inom EU (den 8 mars 2021), om hinder för deltagandet i lokala val och val till Europaparlament inom EU (den 15 september 2020) samt om vad utskottet för framställningar fått till stånd under valperioden 2014–2019, och om vilka framtida utmaningar som förestår (den 3 juli 2019),

—

med beaktande av de workshoppar om hbti+-personers rättigheter i EU och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilka anordnades för utskottet för framställningar den 22 mars 2021 respektive den 28 oktober 2020 av utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor,

—

med beaktande av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (23) (avtalet om utträde),

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A9-0019/2022), och av följande skäl:

A.

Unionsmedborgarskapet är något av det mest påtagliga som EU fått till stånd. Det ger unionsmedborgarna en rad grundläggande rättigheter, bland annat fri rörlighet inom EU, rätten att delta i EU:s demokratiska liv och rätten att skyddas mot diskriminering, varjämte det tillförsäkrar lika möjligheter.

B.

Brexit har låtit det framgå hur viktiga de rättigheter är som följer av unionsmedborgarskapet och vilken utslagsgivande roll de spelar i flera miljoner unionsmedborgares vardagsliv, och skapat ökad medvetenhet inom EU om att dessa rättigheter kan gå förlorade, med allt vad detta för med sig, något som framgått av det stora antalet framställningar som ingetts av unionsmedborgare bosatta i Storbritannien och av brittiska medborgare som bor i något EU-land, och handlar om konsekvenserna av brexit för deras ställning som unionsmedborgare.

C.

Rättsstatsprincipen är ett av unionens grundläggande värden och skyddet av denna princip tillförsäkrar respekten för grundläggande rättigheter och demokrati.

D.

Fri rörlighet, som ger varje unionsmedborgare rätt att bo, arbeta eller studera, samt att få tillgång till hälso- och sjukvård i vilken medlemsstat som helst, är en av grundvalarna för EU.

E.

Det går bättre att säkerställa ett aktivt medborgarskap om medborgarnas grundläggande behov tillgodoses. Därför är det mycket viktigt med det skydd som minimilöner ger och det är en förutsättning för att man ska kunna uppnå EU:s mål om att ingen ska lämnas på efterkälken.

F.

De som har osäkra anställningar och levnadsvillkor upplever sig ofta som marginaliserade och deltar inte i lika hög grad i samhällslivet, det civila samhället och politiska val, i den mån de alls deltar.

G.

De hemlösa drabbas inte bara av osäkra levnadsvillkor, utan brukar få knapphändig information eller ingen information alls om sina rättigheter och om redskap för att försvara dem.

H.

Definitionerna av utsatta, missgynnade eller underrepresenterade grupper varierar starkt mellan medlemsstaterna och kan rentav bero av den politiska och sociala situationen i en medlemsstat vid någon viss tidpunkt.

I.

Många gränsarbetare och säsongarbetare arbetar under svåra, ohälsosamma och osäkra arbetsförhållanden, med ringa eller ingen anställningstrygghet, och kan endast i ringa grad eller inte alls få socialförsäkringstäckning och sociala förmåner. Många gränsarbetare och säsongarbetare kommer från utsatta socialgrupper och regioner. Covid-19-krisen har förvärrat den rådande vanskliga situationen för många gränsarbetare och säsongarbetare och föranlett luckor i tillämpningen av gällande lagstiftning till skydd för dem.

J.

Covid-19-utbrottet har fört med sig en rad utmaningar för den fria rörligheten inom EU av ett slag man aldrig sett förut, i och med att många medlemsstater tillämpar krisåtgärder i form av reserestriktioner och kontroller vid de inre gränserna. Unionsmedborgare har ingett ett stort antal framställningar där det aktualiseras allvarliga farhågor för hur nationella krisåtgärder kommer att påverka dels deras frihet att resa, arbeta och studera utomlands, dels deras möjligheter att knyta och upprätthålla gränsöverskridande familjeband.

K.

Pandemin slår särskilt hårt mot personer med funktionsnedsättning och äldre personer och kringskär markant deras förmåga att utöva sina rättigheter.

L.

Utskottet för framställningar har fått ta emot ett stort antal framställningar där det uttrycks oro över den diskriminering som hbtqi-personer i allmänhet och i synnerhet regnbågsfamiljer (alltså familjer där minst en familjemedlem är en hbtqi-person) får uppleva inom EU, särskilt när de utövar sin rätt till fri rörlighet inom EU, vilket får negativa konsekvenser för deras barns rättigheter och intressen.

M.

I artikel 21 i stadgan uttrycks unionsmedborgarskapet primärt i form av ett kategoriskt förbud ”diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder och sexuell läggning”. Stadgan utgör samtidigt en avgörande del av det framgångsrika utövandet av den fria rörligheten, vilket bevisas i de ovannämnda framställningarna.

N.

Omkring 50 miljoner människor i EU tillhör någon nationell minoritet i EU eller någon grupp som talar ett minoritetsspråk. Kommissionen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder med anledning av det europeiska medborgarinitiativet ”Minority SafePack – en miljon underskrifter för mångfald i Europa”, trots att initiativet fick en stor majoritet av ledamöterna av Europaparlamentet bakom sig.

O.

Beviljande och fråntagande av medborgarskap kvarstår som en behörighet för medlemsstaterna.

P.

Framställningar har visat att mobila unionsmedborgare och personer som är bosatta inom unionen fortfarande har svårt att utöva sin valrätt på grund av administrativa bördor, byråkrati och språksvårigheter i somliga medlemsstater, och på grund av felaktig information eller brist på samarbete mellan somliga medlemsstaters myndigheter.

Q.

Personer med funktionsnedsättning stöter fortfarande på juridiska, praktiska och fysiska hinder mot effektivt utövande av rösträtt och valbarhet, och dessa hinder blir också till förfång för deras rätt att få information om valbestämmelser, valförfaranden, valprogram och valdebatter i format som är avpassade efter behoven hos personer med olika slags funktionsnedsättningar. Därför är dessa personer fortfarande underrepresenterade vid valen. Data om underrepresenterade gruppers valdeltagande är fortfarande begränsade.

R.

Unionsmedborgarnas rätt att delta i EU:s demokratiska liv handlar om mer än bara rösträtt och valbarhet i europeiska val. Fördragen föreskriver ett antal verktyg för deltagande som ska uppmuntra medborgarna till direkta kontakter med EU, bland annat rätten att göra framställningar, rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen och rätten att inge ett europeiskt medborgarinitiativ.

S.

I vissa EU-medlemsstater förekommer det att statslösa personer med ställning som varaktigt bosatta inte fullt ut medverkar i det demokratiska deltagandet och framför allt, att de inte har rätt att delta i kommunala val och/eller val till Europaparlamentet. Kommissionen lade inte fram några rekommendationer om tillnärmning till jämlikhet för statslösa minoriteter, såsom romer. Detta föreslogs i själva verket i det europeiska medborgarinitiativet Minority SafePack – one million signatures for diversity in Europe.

T.

Enligt avtalet om utträde ska EU skydda unionsmedborgare som är bosatta i Storbritannien.

U.

Äldre människor bildar en engagerad grupp av medborgare som ger ett viktigt och värdefullt bidrag till samhället genom att delta i frivilligverksamheter och sociala initiativ samt stödja och vårda behövande personer.

V.

Tillgången till varor och tjänster, även offentliga tjänster, kräver i allt högre grad digitala färdigheter.

W.

Den digitala omställningen för med sig möjligheter för alla generationer, men innebär också ett hot mot dem, särskilt de äldre. Förändringar inom tekniken kan bli till skada för äldre människor, som inte har lämpliga kunskaper, färdigheter och tillgång till digital teknik. Äldre personer blir ofta diskriminerade, våldsutsatta, isolerade och ensamma samt utestängda och begränsade i sin förmåga att klara sig själva, vilket är ett resultat av att det införs digitala lösningar där det inte tas hänsyn till de äldres behov.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.