18.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/62

1.

Det här yttrandet har utarbetats med utgångspunkt i ett frågeformulär och en studie. Dessa arbeten är ett resultat av en långsiktig analys såväl i teoretiskt hänseende som på fältet. De bygger dessutom på EESK:s erfarenheter från relationerna med rådgivande organ och liknande organisationer i det civila samhället i kandidatländer och andra länder utanför EU. Totalt sett har detta arbete pågått i flera år och gjort kommittén övertygad om att det nu är dags att övergå till nästa fas, som skall präglas av bättre organisation, mer regelbundna insatser och bättre framtidsperspektiv med avseende på engagemang och relationer.

2.

EESK anser att globaliseringen av ekonomin samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, framför allt på IT-området, skapar en stark kraft som bara kan tillvaratas väl om man förskjuter tyngdpunkten i dagens internationella relationer. Denna förskjutning bör ta sig uttryck i en strukturell integration av traditionella förbindelser mellan stater och förbindelser mellan samhällen.

3.

Av denna analys kan man dra slutsatsen att unionen som styressystem och förenad helhet måste ta hänsyn till denna nya verklighet i tid. Unionen bör också utforma och utveckla sin politik för yttre åtgärder, med aktiv medverkan av det organiserade civila samhället, vars erfarenheter bör tas tillvara när politiken genomförs.

4.

Gemenskapens politik bör i så hög grad som möjligt vara inriktad på proaktiva åtgärder och alltid ligga i linje med EU:s politik på övriga områden. EU:s demokratiska system, unionens ekonomiska och sociala landvinningar, gemenskapens strategiska mål samt befintlig tillförlitlig kunskap bör ligga till grund för arbetet med att utforma och utveckla denna politik, både inom och utanför unionens gränser.

5.

Det är också viktigt att det organiserade civila samhället finner en mer kreativ intern organisatorisk balans mellan konkurrens och samarbete, speciellt i fråga om branscher och verksamhet som involverar tredje land.

6.

Frågan om hur det civila samhällets organisationer inom EU för sin del skall bli medvetna om denna nya roll är komplicerad. Det kommer att vara viktigt att främja moderna metoder för att bli förtrogen med inlärning och kunskap.

7.

För att skapa denna förtrogenhet, men också förbereda EU-medborgarna mer generellt inför framväxten av ett samhälle och en ekonomi som bygger på kunskap, krävs en ny syn på programmen för livslångt lärande. I praktiken innebär detta att kunskap om globaliseringen och EU:s yttre åtgärder bör inkluderas i befintliga program för livslångt lärande.

8.

I egenskap av språkrör för det organiserade civila samhället inom EU har EESK en trefaldig roll som det organiserade civila samhällets enda röst gentemot EU:s politiska organ i frågor som gäller EU:s utrikespolitiska verksamhet, som bygger på unionens demokratiska landvinningar och en process för kreativa kompromisser mellan olika intressen,

9.

EESK:s roll omfattar en rad olika frågor och åtgärder, eftersom alla dessa problem bottnar i den nya globala miljö som är relevant för olika aspekter av detta, dvs. de har en ekonomisk, social, miljömässig och kulturell dimension.

10.

I detta sammanhang är EESK:s mest påtagliga bidrag till utformningen och utvecklingen av gemenskapens politik kommitténs förmåga att skapa en kreativ balans när kommittén tar ställning i olika frågor. Denna balans uppnås genom att hänsyn tas till de olika intressen som kommer till uttryck genom kommitténs ledamöter inom ramen för en process och ett synsätt som omfattar de fyra dimensioner som nämns ovan.

11.

Det bör påpekas att EESK redan har stor erfarenhet av frågor som hänger samman med EU:s politik för yttre åtgärder. Å andra sidan har EU inte tagit tillvara på denna erfarenhet i form av ett mer formaliserat gemenskapssamarbete. De olika EU-organen kan framför allt inte dra tillräcklig nytta av och använda denna erfarenhet och de slutsatser som kan dras från yttranden, informationsrapporter och förslag.

12.

EESK anser att vi måste hitta bättre sätt att koppla samman denna erfarenhet med unionens centrala politiska strukturer. En möjlig väg skulle kunna vara att kommittén ingår nya samarbetsavtal i likhet med det samarbetsavtal som EESK har ingått med kommissionen. Ett ännu bättre sätt skulle vara om EESK kunde samarbeta med EU:s samtliga politiska organ i utformningen av integrerade politiska åtgärder som företrädesvis bör vidtas i proaktivt syfte.

13.

I alla händelser anser kommittén att dess roll, liksom det organiserade civila samhällets roll rent generellt, bör stärkas mot bakgrund av globaliseringen, något som också bör framhållas här. Den främsta orsaken till detta är behovet av att främja EU:s övergripande mål i världen under tjugohundratalet. Ett särskilt skäl – framför allt för EESK – har att göra med hur dessa mål kan främjas, och hänger samman med att EESK fortfarande håller på att utveckla nya funktionssätt i vårt kunskapsbaserade samhälle, vid sidan om sin unika förmåga att agera på ett trovärdigt sätt på samhällsnivå utanför EU:s gränser, genom att använda ett förfarande som skulle kunna beskrivas som ”mjuk diplomati”.

14.

EESK anser att denna unika egenskap och denna förmåga bör erkännas och stödjas. Kommittén bör betraktas som en global samarbetspartner – såsom den institution som representerar det organiserade civila samhället inom EU – framför allt inom olika internationella organisationer, exempelvis FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc). Kommittén anser också att dess ställning och roll bör stärkas inom avtal med tredjeländer och söker därför stöd för sin verksamhet till förmån för det civila samhället i dessa länder.

15.

Genom att uppfylla den roll som beskrivs ovan söker EESK stöd för ett antal politiska val på medellång sikt. Dessa omfattar bl.a. följande:

16.

Mot bakgrund av ovanstående kommentarer och förslag anmodar EESK EU:s politiska organ att anta och främja en metod för en kontinuerlig mellaninstitutionell dialog i syfte att