”BILAGA A

FÖRTYDLIGANDEN AV TERMINOLOGIN

I denna bilaga förklaras, definieras eller ges geografiska förtydliganden av termer som används i övriga bilagor, såvida inte annat anges i dessa bilagor.

1.   GEOGRAFISKA ANMÄRKNINGAR

Följande geografiska definitioner ska tillämpas uteslutande för statistisk rapportering.

—	Australien omfattar inte dess externa territorier.

—	Danmark omfattar inte Färöarna och Grönland.

—	Frankrike omfattar Monaco samt de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe, Martinique, Guyana, Réunion och Mayotte.

—	Italien omfattar San Marino och Vatikanstaten (Heliga stolen).

—	Japan omfattar Okinawa.

—	Portugal omfattar Azorerna och Madeira.

—	Spanien omfattar Kanarieöarna, Balearerna och Ceuta och Melilla.

—	Schweiz omfattar inte Liechtenstein.

—	Förenta staterna omfattar de 50 delstaterna, District of Columbia, Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico och Guam.

2.   AGGREGAT

El- och värmeproducenter klassificeras enligt produktionens syfte:

—	Huvudverksamhetsproducenter: privat eller offentligt ägda producenter som producerar el och/eller värme för försäljning till tredje man som huvudsaklig verksamhet.

—	Egenproducenter: privat eller offentligt ägda producenter som producerar el och/eller värme helt eller delvis för eget bruk som biverksamhet.

Anm.:

Kommissionen kan förtydliga terminologin genom att lägga till relevanta hänvisningar till Nace (1) i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2 efter det att en revision av Nace har trätt i kraft.

2.1   Tillförsel

2.1.1   PRODUKTION/INHEMSK PRODUKTION

Mängden bränsle som utvinns eller produceras beräknas efter eventuella processer som avlägsnar inert material. Produktion inbegriper de mängder som förbrukas av producenten under produktionsprocessen (t.ex. för uppvärmning eller drift av maskiner och utrustning) samt leveranser till andra energiproducenter för omvandling eller annan användning.

”Inhemsk produktion” avser produktion från resurser belägna i ett särskilt territorium – det rapporterande landets territorium.

2.1.2   TILLVARATAGNA PRODUKTER

Gäller endast stenkol. Suspensioner och material från avfallshögar som tillvaratas av gruvor.

2.1.3   TILLFÖRSEL FRÅN ANDRA KÄLLOR

Mängden bränsle vars produktion omfattas av annan bränsleredovisning, men som blandats med andra bränslen och förbrukas som blandning. Närmare uppgifter om denna komponent ska ges om:

—	Tillförsel från andra källor: Kol

—	Tillförsel från andra källor: Olje- och petroleumprodukter

—	Tillförsel från andra källor: Naturgas

—	Tillförsel från andra källor: Förnybara bränslen

2.1.4   IMPORT/EXPORT

Om inte annat anges menas med import det faktiska ursprunget (det land där energiprodukten producerades) för användning i landet och med export det slutliga landet där den producerade energiprodukten förbrukas. Mängder anses vara importerade eller exporterade när de har passerat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering har ägt rum eller inte.

Om ursprung eller bestämmelseort inte är kända, kan ”Uppgift saknas/Annan” användas.

2.1.5   INTERNATIONELL BUNKRING

Bränslemängder som levereras till skepp under vilken flagg som helst och som bedriver internationell sjöfart. Internationell sjöfart kan ske till havs, på sjöar och inre vattenvägar eller i kustnära vatten. Följande ingår inte:

—	Fartygs förbrukning i inhemsk sjöfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet.

—	Fiskefartygs förbrukning.

—	Militära styrkors förbrukning.

2.1.6   INTERNATIONELL LUFTFART

Mängden bränsle som levereras till luftfartyg för internationell luftfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår inte bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Transport) och militär användning av flygbränsle (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Annat).

2.1.7   LAGERFÖRÄNDRINGAR

Differensen mellan ingående och utgående lagernivå för lager belägna på det nationella territoriet. Om inte annat anges redovisas lageruppbyggnad som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

2.1.8   INGÅENDE OCH UTGÅENDE LAGER TOTALT PÅ DET NATIONELLA TERRITORIET

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagerorganisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med ingående och utgående avses rapporteringsperiodens första respektive sista dag. Lager omfattar lager i alla slags särskilda anläggningar, såväl ovan som under jord.

2.1.9   DIREKTFÖRBRUKNING

Olja (råolja och petroleumprodukter) som förbrukas direkt utan att ha behandlats i petroleumraffinaderier. Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

2.1.10   TILLFÖRSEL AV PRIMÄRPRODUKTER

Här ingår mängden inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL (2) som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi samt mängden från återflöden från petrokemisk industri som även om det inte rör sig om primärbränslen förbrukas direkt.

2.1.11   BRUTTORAFFINADERIPRODUKTION

Produktion av färdiga produkter vid raffinaderier eller blandningsanläggningar. Här ingår inte raffinaderiförluster men däremot raffinaderibränslen.

2.1.12   ÅTERVUNNA PRODUKTER

Färdiga produkter som passerar genom försäljningsnätet en andra gång efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa volymer bör skiljas från återflöden från petrokemisk industri.

2.1.13   ÅTERFLÖDEN

Färdiga eller halvfärdiga produkter som återvänder från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. De är normalt biprodukter av petrokemisk tillverkning.

2.1.14   ÖVERFÖRING MELLAN PRODUKTER

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt. En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala nettoeffekten bör vara noll.

2.1.15   ÖVERFÖRDA PRODUKTER

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

2.1.16   STATISTISKA DIFFERENSER

Beräknat värde, definierat som skillnaden mellan beräkning ur ett tillförselperspektiv (”uppifrån och ned”) och beräkning ur ett förbrukningsperspektiv (”nedifrån och upp”). Eventuella större statistiska skillnader bör förklaras.

2.2   Omvandlingssektorn

I omvandlingssektorn bör endast bränslemängder som omvandlats till andra bränslen redovisas. Mängden bränsle som används för uppvärmning, drift av utrustning och som allmänt stöd för omvandling bör redovisas i energisektorn.

2.2.1   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – ENBART EL

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera el i rena elenheter/elverk.

2.2.2   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – KRAFTVÄRMEENHETER

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera el och/eller värme i kraftvärmeenheter.

2.2.3   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – ENBART VÄRME

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera värme i rena värmeenheter/värmeverk.

2.2.4   EGENPRODUCENTER – ENBART EL

Mängden bränsle som används av egenproducenter för att producera el i rena elenheter/elverk.

2.2.5   EGENPRODUCENTER – KRAFTVÄRMEENHETER

Samtliga bränslemängder som används av egenproducenter för att producera el och den proportionella andelen bränsle som används av egenproducenter för att producera värme som säljs i kraftvärmeenheter. Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som inte sålts (egenförbrukad värme) ska redovisas i relevant sektor för slutlig energiförbrukning enligt näringsgrensindelningen Nace. Värme som inte sålts utan levererats till andra enheter enligt icke-finansiella avtal eller enheter med annan ägare bör redovisas enligt samma princip som såld värme.

2.2.6   EGENPRODUCENTER – ENBART VÄRME

Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som säljs i rena värmeenheter/värmeverk av egenproducenter. Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som inte sålts (egenförbrukad värme) ska redovisas i relevant sektor för slutlig energiförbrukning enligt näringsgrensindelningen Nace. Värme som inte sålts utan levererats till andra enheter enligt icke-finansiella avtal eller enheter med annan ägare bör redovisas enligt samma princip som såld värme.

2.2.7   PATENTBRÄNSLEANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som används i patentbränsleanläggningar för att producera patentbränsle.

2.2.8   KOKSUGNAR

Mängden bränsle som används i koksugnar för att producera koksugnskoks och koksugnsgas.

2.2.9   BRUNKOLSBRIKETT-/TORVBRIKETTANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som används för att producera brunkolsbriketter i brunkolsbrikettanläggningar eller mängden bränsle som används i torvbrikettanläggningar för att producera torvbriketter.

2.2.10   GASVERK

Mängden bränsle som används för att framställa gasverksgas i gasverk och i kolförgasningsanläggningar.

2.2.11   MASUGN

Mängden bränsle som tillförs masugnen, antingen genom uppsättningsmålet i toppen tillsammans med järnmalmen, eller genom formorna i den nedre delen tillsammans med förvärmd blästerluft.

2.2.12   KOLFÖRVÄTSKNING

Mängden bränsle som används för att framställa syntetisk olja.

2.2.13   ANLÄGGNINGAR FÖR GASKONDENSERING

Mängden gasformigt bränsle som omvandlats till flytande bränsle.

2.2.14   TRÄKOLSPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Mängden fasta biobränslen som omvandlats till träkol.

2.2.15   PETROLEUMRAFFINADERIER

Mängden bränsle som används för att framställa petroleumprodukter.

2.2.16   BLANDNINGSANLÄGGNINGAR FÖR NATURGAS (FÖR BLANDAD NATURGAS)

Mängden gas som blandas med naturgas och tillförs gasnätet.

2.2.17   BLANDNING MED MOTORBENSIN/DIESEL/FOTOGEN

Mängden flytande biobränslen som blandas med motsvarande fossila bränslen.

2.2.18   EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL

Mängden bränsle som används för omvandling och som inte redovisats på annat håll. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.3   Energisektorn

Mängder som förbrukas i energiindustrin till stöd för utvinning (gruvdrift, olje- och gasproduktion) eller drift av anläggningar som avser omvandling. Detta motsvarar huvudgrupperna 05, 06, 19 och 35, grupp 09.1 och undergrupperna 07.21 och 08.92 i Nace Rev. 2.

Här ingår inte bränslemängder som omvandlas till ett annat energislag (vilket bör redovisas under omvandlingssektorn) eller används till stöd för driften av rörsystem för olja, gas eller kolsuspension (vilket bör redovisas under transportsektorn).

Här ingår tillverkning av kemiska material för nukleär fission och fusion och produkterna av dessa processer.

2.3.1   EL-, KRAFTVÄRME- OCH VÄRMEVERKS EGENFÖRBRUKNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av anläggningar med rena elenheter, rena värmeenheter respektive kraftvärmeenheter.

2.3.2   KOLGRUVOR

Mängden bränsle som förbrukas som energi till stöd för utvinning och bearbetning av kol inom kolgruveindustrin. Kol som förbränns i elverk intill gruvan bör redovisas under omvandlingssektorn.

2.3.3   PATENTBRÄNSLEANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av patentbränsleanläggningar.

2.3.4   KOKSUGNAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av koksugnar (koksverk).

2.3.5   BRUNKOLSBRIKETT-/TORVBRIKETTANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar (briketteringsanläggningar).

2.3.6   GASVERK/FÖRGASNINGSANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av gasverk/förgasningsanläggningar.

2.3.7   MASUGNAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av masugnar.

2.3.8   KOLFÖRVÄTSKNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av kolförvätskningsanläggningar.

2.3.9   FÖRVÄTSKNING (LNG) ELLER ÅTERFÖRGASNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar.

2.3.10   FÖRGASNINGSANLÄGGNINGAR (BIOGAS)

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av förgasningsanläggningar för biogas.

2.3.11   ANLÄGGNINGAR FÖR GASKONDENSERING (GTL-ANLÄGGNINGAR)

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av anläggningar för gaskondensering.

2.3.12   TRÄKOLSPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av träkolsproduktionsanläggningar.

2.3.13   PETROLEUMRAFFINADERIER

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av petroleumraffinaderier.

2.3.14   OLJE- OCH GASUTVINNING

Mängden bränsle som förbrukas vid olje- och gasutvinningsanläggningar. Här ingår inte förluster i rörsystem (ska redovisas som distributionsförluster) och energimängder som används till drift av rörsystem (ska redovisas under transportsektorn).

2.3.15   EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL – ENERGI

Mängden bränsle i samband med energiverksamhet och som inte redovisats på annat håll. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.4   Överförings- och distributionsförluster

2.4.1   ÖVERFÖRINGSFÖRLUSTER

Mängden bränsleförluster på grund av överföring i den del av systemet som drivs av systemansvarig för överföringssystemet. Här ingår tekniska och icke-tekniska förluster. För el ingår förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverk. För gas ingår ventilering och fackling under överföringen.

2.4.2   DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

Mängden bränsleförluster på grund av distribution i den del av systemet som drivs av systemansvarig för distributionssystemet. Här ingår tekniska och icke-tekniska förluster. För gas ingår ventilering och fackling under distributionen.

2.5   Slutlig förbrukning för annat än energi

Mängden fossila bränslen som används för andra ändamål än energi – bränsle som inte förbränns.

2.6   Slutlig energiförbrukning (uppgift om slutanvändning)

2.6.1   INDUSTRISEKTORN

Här ingår bränslemängder som förbrukas av industriföretaget för att stödja dess huvudsakliga verksamhet.

För rena värmeenheter eller kraftvärmeenheter ska endast bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som används av enheten själv (egenförbrukad värme) redovisas. Bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som säljs, eller för elproduktion, bör redovisas under tillämplig omvandlingssektor.

2.6.1.1

Utvinning och stenbrytning: huvudgrupperna 07 (utom 07.21) och 08 (utom 08.92) i Nace Rev. 2 samt grupp 09.9 i Nace Rev. 2.

2.6.1.1.1

Utvinning av metallmalmer: [huvudgrupp 07 i Nace Rev. 2, utom undergrupp 07.21 Utvinning av uran- och toriummalm i Nace Rev. 2]

2.6.1.1.2

Annan utvinning av mineral [huvudgrupp 08 i Nace Rev. 2, utom undergrupp 08.92 Torvutvinning i Nace Rev. 2]

2.6.1.1.3

Service till utvinning [huvudgrupp 09 i Nace Rev. 2, utom grupp 09.1 Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning i Nace Rev. 2]

2.6.1.2

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror: huvudgrupperna 10, 11 och 12 i Nace Rev. 2.

2.6.1.2.1

Livsmedelsframställning [huvudgrupp 10 i Nace Rev. 2]

2.6.1.2.2

Framställning av drycker [huvudgrupp 11 i Nace Rev. 2]

2.6.1.2.3

Tobaksvarutillverkning [huvudgrupp 12 i Nace Rev. 2]

2.6.1.3

Textil och läder [huvudgrupperna 13, 14 och 15 i Nace Rev. 2: inbegriper Textilvarutillverkning, Tillverkning av kläder och Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m.]

2.6.1.4

Trävarutillverkning – Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler [huvudgrupp 16 i Nace Rev. 2]

2.6.1.5

Massa, papper och förlagsverksamhet: huvudgrupperna 17 och 18 i Nace Rev. 2.

2.6.1.5.1

Pappers- och pappersvarutillverkning [huvudgrupp 17 i Nace Rev. 2]

2.6.1.5.1.1

Massatillverkning [undergrupp 17.11 i Nace Rev. 2]

2.6.1.5.1.2

Andra slag av papper och pappersvaror [undergrupp 17.12 och grupp 17.2 i Nace Rev. 2]

2.6.1.5.2

Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar [huvudgrupp 18 i Nace Rev. 2]

2.6.1.6

Kemisk och petrokemisk industri: huvudgrupperna 20 och 21 i Nace Rev. 2.

2.6.1.6.1

Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter [huvudgrupp 20 i Nace Rev. 2]

2.6.1.6.2

Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel [huvudgrupp 21 i Nace Rev. 2]

2.6.1.7

Icke-metalliska mineraliska produkter [huvudgrupp 23 i Nace Rev. 2]

2.6.1.7.1

Glas- och glasvarutillverkning [grupp 23.1 i Nace Rev. 2]

2.6.1.7.2

Tillverkning av cement, kalk och gips (inkl. klinker) [grupp 23.5 i Nace Rev. 2]

2.6.1.7.3

Andra icke-metalliska mineraliska produkter [grupperna 23.2, 23.3, 23.4, 23.6, 23.7 och 23.9 i Nace Rev. 2]

2.6.1.8

Järn och stål [Stål- och metallframställning A: grupperna 24.1, 24.2 och 24.3 samt undergrupperna 24.51 och 24.52 i Nace Rev. 2]

2.6.1.9

Andra metaller än järn [Stål- och metallframställning B: gruppen 24.4 och undergrupperna 24.53 och 24.54 i Nace Rev. 2]

2.6.1.9.1

Framställning av aluminium [undergrupp 24.42 i Nace Rev. 2]

2.6.1.9.2

Övriga andra metaller än järn [grupp 24.4 i Nace Rev. 2 – utom undergrupperna 24.42, 24.53 och 24.54 i Nace Rev. 2]

2.6.1.10

Maskiner: huvudgrupperna 25, 26, 27 och 28 i Nace Rev. 2.

2.6.1.10.1

Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater [huvudgrupp 25 i Nace Rev. 2]

2.6.1.10.2

Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik [huvudgrupp 26 i Nace Rev. 2]

2.6.1.10.3

Tillverkning av elapparatur [huvudgrupp 27 i Nace Rev. 2]

2.6.1.10.4

Tillverkning av övriga maskiner [huvudgrupp 28 i Nace Rev. 2]

2.6.1.11

Transportmedel: Industrier med anknytning till transportmedel [huvudgrupperna 29 och 30 i Nace Rev. 2, inbegriper Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar samt Tillverkning av andra transportmedel]

2.6.1.12

Ej redovisat på annat håll – Industri: huvudgrupperna 22, 31 och 32 i Nace Rev. 2

2.6.1.12.1

Tillverkning av gummi- och plastvaror [huvudgrupp 22 i Nace Rev. 2]

2.6.1.12.2

Tillverkning av möbler [huvudgrupp 31 i Nace Rev. 2]

2.6.1.12.3

Annan tillverkning [huvudgrupp 32 i Nace Rev. 2]

2.6.1.13

Byggverksamhet [huvudgrupperna 41, 42 och 43 i Nace Rev. 2]

2.6.2   TRANSPORTSEKTORN

Energi som används inom all slags transportverksamhet, oavsett inom vilken Nace-kategori (näringsgren) verksamheten äger rum. Bränslen som används för uppvärmning och belysning av järnvägsstationer, busstationer, fartygshamnar och flygplatser bör redovisas under Företagstjänster och offentliga tjänster och inte i transportsektorn.

2.6.2.1   Järnväg

Mängden bränsle som används vid järnvägstrafik, inklusive industrispår och järnvägstransport som utgör en del av ett trafiknät i städer och förorter (t.ex. tåg, spårvagnar och tunnelbanor).

2.6.2.1.1   Höghastighetsjärnväg

Energi som förbrukas av tåg som trafikerar linjer där hastigheten kan överstiga 200 km/tim.

2.6.2.1.2   Konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid järnvägstrafik utom höghastighetsjärnväg, tunnelbana och spårvagn.

2.6.2.1.2.1   Passagerartrafik på konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid transport av passagerare med järnvägstrafik, vilket innebär förflyttning av passagerare med hjälp av järnvägsfordon mellan platsen för påstigning och platsen för avstigning. Passagerare avser varje person, utom ombordpersonal, som reser med ett järnvägsfordon.

2.6.2.1.2.2   Godstransport på konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid transport av varor med järnvägstrafik, vilket avser förflyttning av varor med hjälp av järnvägsfordon mellan platsen för lastning och platsen för lossning.

2.6.2.1.3   Tunnelbana och spårvagn

Energi som förbrukas av tunnelbana, spårvagn, snabbspårväg och andra typer av högbana, monorail eller tunnelbana.

2.6.2.2   Inhemsk sjöfart

Mängden bränsle som levereras till fartyg, oavsett flagg, som inte bedriver internationell sjöfart (se internationell bunkring). Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet.

2.6.2.3   Väg

Mängden bränsle som används i vägfordon. Här ingår bränsle som förbrukas av jordbruksfordon på landsväg och smörjmedel för användning i vägfordon.

Här ingår inte energi som förbrukas i stationära motorer (se Andra sektorer), för traktorer som inte används på landsväg (se Jordbruk), militär användning för vägfordon (se Andra sektorer – Ej redovisat på annat håll), bitumen som används som vägbeläggning samt energi som förbrukas i motorer på byggarbetsplatser (se Industri, delsektor Byggverksamhet).

2.6.2.3.1   Tunga fordon som transporterar gods

Mängden bränsle som används i lastbilar med en lastkapacitet på över 3,5 ton för godstransport (fordon av kategorierna N2 och N3 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.2   Kollektivtrafik

Mängden bränsle som används i stora fordon med passagerare, t.ex. bussar eller stora skåpbilar (fordon av kategorierna M2 och M3 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.3   Bilar och skåpbilar

Mängden bränsle som används i små fordon, t.ex. bilar eller skåpbilar, för transport av passagerare eller varor (fordon av kategorierna N1 och M1 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.4   Övrig vägtransport

Mängden bränsle som används i alla typer av vägtransport utom tunga fordon som transporterar gods, kollektivtrafik samt bilar och skåpbilar.

2.6.2.4   Transport i rörsystem

Mängden bränsle som används som energi för att stödja driften av rörsystem som transporterar gaser, vätskor, suspensioner och andra varor. Här ingår energi som används för pumpstationer och underhåll av rörsystemet. Här ingår inte energi som används för rördistribution av naturgas eller tillverkad gas, hetvatten eller ånga från distributören till slutanvändarna (ska redovisas under Energisektorn), energi som används för slutdistribution av vatten till hushåll, industrier, handel och andra användare (ska redovisas under Företagstjänster och offentliga tjänster) samt förluster under transporten mellan distributören och slutanvändarna (ska redovisas som Distributionsförluster).

2.6.2.5   Inhemsk luftfart

Mängden bränsle som levereras till luftfartyg för inhemsk luftfart. Här ingår bränsle som används för andra syften än luftfart, t.ex. motorprovning i provbänk. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår långa resor mellan två flygplatser i ett land med utomeuropeiska territorier. Här ingår inte bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Transport) och militär användning av flygbränsle (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Annat).

2.6.2.6   Ej redovisat på annat håll – Transport

Mängden bränsle som används för transporter och som inte redovisats på annat håll. Här ingår bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon och bränsle som används i hamn för lossning av fartyg, t.ex. med kran. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.6.3   Andra sektorer

Den här kategorin omfattar bränslemängder som används inom sektorer som inte anges särskilt eller som inte ingår i omvandling, energi, industri eller transport.

2.6.3.1   Företagstjänster och offentliga tjänster

Mängden bränsle som förbrukas av företag och kontor i offentlig och privat sektor. Huvudgrupperna 33, 36, 37, 38, 39, 45, 46, 47, 52, 53, 55, 56, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 84 (utom undergrupp 84.22), 85, 86, 87, 88, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96 och 99 i Nace Rev. 2. Bränslen som används för uppvärmning och belysning av järnvägsstationer, busstationer, fartygshamnar och flygplatser bör redovisas i denna kategori. Här ingår bränslen som används för all annan verksamhet än transporter i huvudgrupperna 49, 50 och 51 i Nace Rev. 2.

2.6.3.1.1

Reparation och installation av maskiner och apparater [avdelning C huvudgrupp 33 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.2

Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering [avdelning E i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.3

Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar [avdelning G i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.3.1

Parti- och provisionshandel utom med motorfordon [avdelning G huvudgrupp 46 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.3.2

Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar [avdelning G huvudgrupp 47 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.4

Magasinering och stödtjänster till transport [avdelning H huvudgrupp 52 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.5

Post- och kurirverksamhet [avdelning H huvudgrupp 53 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.6

Hotell- och restaurangverksamhet [avdelning I i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.6.1

Hotell- och logiverksamhet [avdelning I huvudgrupp 55 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.6.2

Restaurang-, catering- och barverksamhet [avdelning I huvudgrupp 56 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.7

Informations- och kommunikationsverksamhet [avdelning J i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.8

Finans- och försäkringsverksamhet samt fastighetsverksamhet [avdelningarna K och L i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.9

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster [avdelning N i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.10

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring [avdelning O i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.11

Utbildning [avdelning P i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.12

Vård och omsorg; sociala tjänster [avdelning Q i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.12.1

Sluten sjukvård [avdelning Q grupp 86.1 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.13

Kultur, nöje och fritid [avdelning R i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.13.1

Sport-, fritids- och nöjesverksamhet [avdelning R huvudgrupp 93 i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.14

Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. [avdelning U i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.15

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt annan serviceverksamhet [avdelningarna M och S i Nace Rev. 2]

2.6.3.1.16

Datacentraler. En datacentral definieras som en byggnad eller en grupp av byggnader avsedd att inrymma, ansluta och driva datorsystem, servrar och kringutrustning för datalagring, databehandling och/eller datadistribution samt relaterad verksamhet.

2.6.3.2   Hushåll

Mängden bränsle som förbrukas av alla hushåll, även hushåll med anställda. Huvudgrupperna 97 och 98 i Nace Rev. 2.

Följande särskilda definitioner gäller för hushållssektorn:

Med hushåll avses en person som bor ensam, en familj, eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på hushållsräkningar och andra nödvändiga levnadskostnader. Hushållssektorn är således samtliga hushåll i ett visst land.

Inrättningar där man kan vistas stadigvarande (t.ex. fängelser) eller tillfälligt (t.ex. sjukhus), bör inte tas med eftersom de omfattas av förbrukning inom tjänstesektorn. Energi som används inom transportverksamhet bör redovisas inom transportsektorn och inte i hushållssektorn.

Energiförbrukning som hänger samman med väsentlig ekonomisk verksamhet som bedrivs av hushåll bör inte heller räknas med i hushållens totala energiförbrukning. Sådan verksamhet omfattar jordbruksrelaterad näringsverksamhet på små gårdar och annan näringsverksamhet som bedrivs på hushållets adress och bör redovisas i tillämplig sektor för slutlig förbrukning.

2.6.3.2.1   Rumsuppvärmning

Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av utrymmen inne i bostaden.

2.6.3.2.2   Rumskylning

Denna energitjänst avser användning av energi till kylning av utrymmen i bostaden genom en kylanläggning och/eller ett kylaggregat.

Fläktar, ventilatorer och andra apparater som inte är kopplade till något kylaggregat räknas inte med i det här avsnittet, utan bör redovisas i avsnittet Belysnings- och elartiklar.

2.6.3.2.3   Vattenuppvärmning

Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av vatten till rinnande varmvatten, bad, rengöring och andra användningsområden utom matlagning.

Uppvärmning av simbassänger ingår inte, utan bör redovisas i avsnittet Annan slutanvändning.

2.6.3.2.4   Matlagning

Denna energitjänst avser användning av energi för tillagning av mat.

Hushållsapparater för matlagning (mikrovågsugnar, vattenkokare, kaffebryggare osv.) räknas inte med, utan bör redovisas i avsnittet Belysnings- och elartiklar.

2.6.3.2.5   Belysnings- och elartiklar (endast elektricitet)

Användning av elektricitet till belysningsartiklar och andra elartiklar i en bostad, som inte ingår i någon annan slutanvändning.

2.6.3.2.6   Annan slutanvändning

All annan energiförbrukning i hushåll som t.ex. användning av energi till utomhusaktiviteter och andra aktiviteter som inte ingår i ovannämnda fem områden för slutanvändning av energi (t.ex. gräsklippare, uppvärmning av simbassänger, terrassvärmare, utomhusgrillar och bastur).

2.6.3.3   Jordbruk

Mängden bränsle som förbrukas av användare inom jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill: huvudgrupp 01 i Nace Rev. 2.

2.6.3.4   Skogsbruk

Mängden bränsle som förbrukas av användare inom skogsbruk: huvudgrupp 02 i Nace Rev. 2.

2.6.3.5   Fiske

Mängden bränsle som levereras för fiske i sjöar, kustvatten och öppet hav. Fiske bör omfatta bränsle som levereras till fartyg, oavsett flagg, som har bunkrat i landet (internationellt fiske ingår) och energi som förbrukas i fiskenäringen. Huvudgrupp 03 i Nace Rev. 2.

2.6.3.6   Ej redovisat på annat håll – Annat

Mängden bränsle som används för verksamhet som inte ingår på annat håll (t.ex. undergrupp 84.22 i Nace Rev. 2). Denna kategori inkluderar militär bränsleförbrukning för mobil och stationär förbrukning (t.ex. fartyg, luftfartyg, vägfordon och energiförbrukning i kaserner), oavsett om bränsleleveransen är avsedd för det aktuella landets militära styrkor eller ett annat lands militära styrkor. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

3.   PRODUKTER

3.1   Kol (fasta fossila bränslen och tillverkade gaser)

3.1.1   STENKOL

Stenkol är ett produktaggregat som är lika med summan av antracit, kokskol och annat bituminöst kol.

3.1.2   ANTRACIT

Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.3   KOKSKOL

Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks (koksugnskoks) lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.4   ANNAT BITUMINÖST KOL

Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.5   BRUNKOL

Brunkol är ett produktaggregat som är lika med summan av subbituminöst kol och lignit.

3.1.6   SUBBITUMINÖST KOL

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 20 000 kJ/kg och 24 000 kJ/kg innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

3.1.7   LIGNIT

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 20 000 kJ/kg och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

3.1.8   PATENTBRÄNSLE

Ett sammansatt bränsle tillverkat av stenkolsstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.

3.1.9   KOKSUGNSKOKS

Den fasta produkt som erhålls vid förkolning av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i järn- och stålindustrin som energikälla och kemiskt agens.

Koksstybb och gjuterikoks ska redovisas i denna kategori.

Halvkoks (en fast produkt som erhålls från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas i denna kategori. Halvkoks används som bränsle för uppvärmning eller av omvandlingsanläggningen själv.

Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit.

3.1.10   GASKOKS

Biprodukt av stenkol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.

3.1.11   STENKOLSTJÄRA

Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Stenkolstjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”).

3.1.12   BRUNKOLSBRIKETTER

Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit eller subbituminöst kol som produceras genom brikettering under högt tryck utan tillsats av bindemedel, innehållande torkat damm och pulver av lignit.

3.1.13   TILLVERKADE GASER

Tillverkade gaser är ett produktaggregat som är lika med summan av gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser.

3.1.14   GASVERKSGAS

Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, restbränsleolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, inklusive blandning med naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet. Mängden gas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser till gasverksgas bör redovisas som framställning av gasverksgas.

3.1.15   KOKSUGNSGAS

Koksugnsgas är en gas som erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnskoks för produktion av järn och stål.

3.1.16   MASUGNSGAS

Masugnsgas produceras genom förbränning av koks i masugnar i järn- och stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den.

3.1.17   ANDRA ÅTERVUNNA GASER

Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas. Mängden återvunnet bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde. Omfattar även tillverkade gaser som inte nämns ovan, t.ex. brännbara gaser som härrör från fast kol och som tillvaratagits vid tillverkning och kemiska processer som inte nämns någon annanstans.

3.1.18   TORV

Torv är en brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv omfattar även stycketorv och frästorv. Torv som används för andra syften än energi ingår inte.

3.1.19   TORVPRODUKTER

Produkter som exempelvis torvbriketter som direkt eller indirekt härletts från stycketorv och frästorv.

3.1.20   OLJESKIFFER OCH OLJESAND

Oljeskiffer och oljesand är sedimentära bergarter som innehåller organiskt material i form av kerogen. Kerogen är ett vaxartat, kolväterikt material som betraktas som ett förstadium till petroleum. Oljeskiffer kan brännas direkt eller bearbetas genom upphettning för att utvinna skifferolja. Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning bör redovisas som andra kolväten under petroleumprodukter.

3.2   Naturgas

3.2.1   NATURGAS

Naturgas omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan, oberoende av utvinningsmetod (konventionell eller icke-konventionell). Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras tillsammans med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas). Naturgas omfattar inte biogas eller tillverkade gaser. Överföring av dessa produkter till naturgasnätet ska redovisas separat från naturgas. Naturgas omfattar kondenserad naturgas (LNG) och komprimerad naturgas (CNG).

3.3   El och värme

3.3.1   EL

El avser överföringen av energi genom det fysikaliska fenomenet med elektriska laddningar och deras effekter i vila och i rörelse. All el som används, framställs och förbrukas ska redovisas, även el utanför nätet och egenförbrukad el. El utanför nätet framställs av installationer som inte är anslutna till elnätet ur ett produktionsperspektiv. Installationen får inte tillföra el till nätet. Egenförbrukad el är el som förbrukas av producenten innan den tillförs till nätet.

3.3.2   VÄRME (UTVUNNEN VÄRME)

Med värme avses den energi som erhålls från materiens beståndsdelars translations-, rotations- och vibrationsrörelse, samt förändringar i dess fysikaliska form. All värme som produceras, utom värme som egenproducenter producerar för eget bruk och som inte sålts, ska redovisas, medan alla andra former av värme ska redovisas som användning av de produkter med vilka värmen producerades.

3.4   Olja (råolja och petroleumprodukter)

3.4.1   RÅOLJA

Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung som består av en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och normal temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet. Mängden bör redovisas oberoende av utvinningsmetod (konventionell eller icke-konventionell). Råolja omfattar inte NGL.

3.4.2   FLYTANDE GAS (NGL)

NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. NGL omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och högre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).

3.4.3   INSATSVAROR TILL RAFFINADERIER

Insatsvaror till raffinaderier är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).

3.4.4   TILLSATSER/OXYGENATER

Tillsatser är andra föreningar än kolväten som tillsätts eller blandas med en petroleumprodukt för att ändra dess egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.). I tillsatser ingår oxygenater (såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom metyl-tertiär-butyleter (MTBE), etyl-tertiär-butyleter (ETBE), tertiär amylmetyleter (TAME)), estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester) samt kemiska föreningar (t.ex. tetrametylbly (TML), tetraetylbly (TEL) och tensider). Mängden tillsatser/oxygenater (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska föreningar) som redovisas i denna kategori bör avse den mängd som blandas i bränslen eller för bränsleanvändning. Denna kategori omfattar biobränslen som blandats med flytande fossila bränslen.

3.4.5   BIOBRÄNSLEN I TILLSATSER/OXYGENATER

Mängden flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser blandade flytande biobränslen och omfattar endast den del som det flytande biobränslet utgör, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas. Här ingår inga flytande biobränslen som inte blandats.

3.4.6   ANDRA KOLVÄTEN

Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning, produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin, vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion); oljeskiffer ingår inte, men däremot skifferolja (sekundär produkt).

3.4.7   PETROLEUMPRODUKTER

Petroleumprodukter är ett produktaggregat som är lika med summan av raffinaderigas, etan, gasol (LPG), nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annan fotogen, gasolja/dieselolja, eldningsolja, lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter.

3.4.8   RAFFINADERIGAS

Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserade gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.

3.4.9   ETAN

Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.

3.4.10   GASOL (LPG)

LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.

3.4.11   NAFTA

Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet. Nafta innehåller ämnen med ett kokpunktsintervall på 30–210 °C eller en del av detta intervall.

3.4.12   MOTORBENSIN

Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten med ett kokpunktsintervall på 35–215 °C. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar. Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin. Motorbensin är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biobensin (biobensin i motorbensin) och annan bensin än biobensin.

3.4.12.1   Blandad biobensin (biobensin i motorbensin)

Biobensin som blandats i motorbensin.

3.4.12.2   Annan bensin än biobensin

Den återstående delen av motorbensin – motorbensin utom blandad biobensin (detta är huvudsakligen motorbensin av fossilt ursprung).

3.4.13   FLYGBENSIN

Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på –60 °C och vanligen ett kokpunktsintervall på 30–180 °C.

3.4.14   JETBRÄNSLE AV BENSINTYP (JETBRÄNSLE AV NAFTATYP ELLER JP4)

Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100–250 °C. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa.

3.4.15   JETBRÄNSLE AV FOTOGENTYP (FLYGFOTOGEN)

Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunktsintervall på 150–300 °C (normalt inte över 250 °C) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av Internationella luftfartsförbundet. Här ingår blandningsämnen för fotogen. Jetbränsle av fotogentyp är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biofotogen (biofotogen i jetbränsle av fotogentyp) och flygfotogen som inte är biofotogen.

3.4.15.1   Blandad biofotogen (biofotogen i jetbränsle av fotogentyp)

Biofotogen som blandats i jetbränsle av fotogentyp.

3.4.15.2   Flygfotogen som inte är biofotogen

Den återstående delen av jetbränsle av fotogentyp – jetbränsle av fotogentyp utom blandad biofotogen (detta är huvudsakligen jetbränsle av fotogentyp av fossilt ursprung).

3.4.16   ANNAN FOTOGEN

Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunktsintervall är 150–300 °C.

3.4.17   GASOLJA/DIESELOLJA (DESTILLERAD ELDNINGSOLJA)

Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180–380 °C. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde. I gasolja/dieselolja ingår landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer i bilar och lastbilar. Gasolja/dieselolja omfattar även lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380–540 °C som används som insatsvaror i petrokemisk industri. Gasolja/dieselolja är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biodiesel (biodiesel i gasolja/dieselolja) och annan gasolja/dieselolja än biodiesel.

3.4.17.1   Blandad biodiesel (biodiesel i gasolja/dieselolja)

Biodiesel som blandats i gasolja/dieselolja.

3.4.17.2   Annan gasolja/dieselolja än biodiesel

Den återstående delen av gasolja/dieselolja – gasolja/dieselolja utom blandad biodiesel (detta är huvudsakligen gasolja/dieselolja av fossilt ursprung).

3.4.18   ELDNINGSOLJA (TJOCK ELDNINGSOLJA)

Alla (tjocka) restbränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 °C. Flampunkten ligger alltid över 50 °C och densiteten är alltid över 0,90 kg/l. Eldningsolja är ett produktaggregat som är lika med summan av lågsvavlig respektive högsvavlig eldningsolja.

3.4.18.1   Lågsvavlig eldningsolja

Eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %.

3.4.18.2   Högsvavlig eldningsolja

Eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer.

3.4.19   LACKNAFTA OCH INDUSTRIBENSIN

Med lacknafta och industribensin avses raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. Här ingår industribensin (lätta oljor med kokpunktsintervall på 30–200 °C med 7–8 kvaliteter industribensin beroende på gränsen i kokpunktsintervallet – kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 °C) – och lacknafta (industribensin med en flampunkt på över 30 °C och med ett kokpunktsintervall på 135–200 °C).

3.4.20   SMÖRJMEDEL

Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter. De används främst för att minska friktionen mellan belastade ytor. Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.

3.4.21   BITUMEN

Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atmosfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial. Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.

3.4.22   PARAFFINVAXER

Mättade alifatiska kolväten. De är restprodukter som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur av varierande grovlek beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 °C.

3.4.23   PETROLEUMKOKS

Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller fluid förkoksning. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”. Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.

3.4.24   ANDRA PRODUKTER

Alla andra produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel. Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.

3.5   Förnybar energi och avfall

3.5.1   VATTENKRAFT

Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlad till el i vattenkraftverk. Vattenkraft är ett produktaggregat som är lika med summan av rena vattenkraftverk, kombinerade vattenkraftverk och rena pumpkraftverk.

3.5.1.1   Rena vattenkraftverk

Vattenkraftverk som endast använder direkt naturlig vattentillrinning och inte har någon pumpkapacitet (för att pumpa vattnet upp till en högre liggande reservoar).

3.5.1.2   Kombinerade vattenkraftverk

Vattenkraftverk med naturlig vattentillrinning till en övre reservoar där hela eller delar av utrustningen kan användas för att pumpa upp vattnet, och den el som alstras är en följd av både den naturliga vattentillrinningen och vatten som tidigare pumpats upp till reservoaren.

3.5.1.3   Rena pumpkraftverk

Vattenkraftverk där den övre reservoaren inte har någon naturlig vattentillrinning (bortsett från nederbörd i form av regn och snö), utan där den stora merparten av vattnet som alstrar el tidigare pumpats upp.

3.5.2   JORDVÄRME

Energi tillgänglig som värme som avges från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga, utom omgivningsvärme upptagen av markvärmepumpar. Geotermisk energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas.

3.5.3   SOLENERGI

Solenergi är ett produktaggregat som är lika med summan av solcellsenergi och solvärme.

3.5.3.1   Solcellsenergi

Solljus som omvandlas till el i solceller som alstrar el när de exponeras för ljus. All producerad el ska redovisas (även produktion i liten skala och anläggningar utanför nätet).

3.5.3.1.1   Takmonterade

Här redovisas den mängd energi som produceras av solcellspaneler på byggnader vars huvudsyfte är något annat än energiproduktion. Det omfattar även byggnadsintegrerade solcellssystem där solcellspanelerna sitter på någon annan del av byggnaden än på taket. Solcellspaneler ska inte betraktas som takmonterade om de är placerade på en stor yta på marken och exempelvis tar upp extra utrymme (t.ex. jordbruksmark).

3.5.3.1.2   Energi utanför nätet

Här redovisas energi utanför nätet enligt bilaga A punkt 3.3.1.

3.5.3.2   Solvärme

Värme från solstrålning som utnyttjas för energiändamål. Detta omfattar t.ex. soldrivna termoelektriska anläggningar och aktiva system för produktion av tappvarmvatten eller för uppvärmning av byggnader. Energiproduktionen är den värme som är tillgänglig för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Solenergi som upptas av passiva system för uppvärmning, nedkylning och belysning av byggnader ska inte räknas med, utan endast solenergi i förbindelse med de aktiva systemen.

3.5.4   TIDVATTENENERGI, VÅGENERGI, HAVSENERGI

Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.

3.5.5   VINDKRAFT

Vindens rörelseenergi som utnyttjas för elproduktion i vindturbiner. Vindkraft är ett produktaggregat som är lika med summan av landbaserad respektive havsbaserad vindkraft.

3.5.5.1   Landbaserad vindkraft

Elproduktion med vindkraft på land (inklusive sjöar och andra vattendrag i inlandet).

3.5.5.2   Havsbaserad vindkraft

Elproduktion till havs (eller t.ex. på konstgjorda öar). När det gäller vindkraft till havs utanför det berörda territoriets territorialvatten bör alla anläggningar belägna i ett lands exklusiva ekonomiska zon räknas med.

3.5.6   INDUSTRIAVFALL (EJ FÖRNYBART)

Redovisa industriellt avfall som inte är förnybart och som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Avfall som förbränns utan någon energiåtervinning ingår inte. Förnybart industriavfall bör redovisas i den kategori biobränsle som bäst motsvarar det.

3.5.7   KOMMUNALT AVFALL

Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn (på det hela taget allt avfall som liknar hushållsavfall) som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Avfall som förbränns utan någon energiåtervinning ingår inte. Kommunalt avfall är ett produktaggregat som är lika med summan av förnybart kommunalt avfall och icke förnybart kommunalt avfall.

3.5.7.1   Förnybart kommunalt avfall

Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.

3.5.7.2   Ej förnybart kommunalt avfall

Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.

3.5.8   BIOBRÄNSLEN

Biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av fasta biobränslen, biogas och flytande biobränslen. Biobränslen som används för andra syften än energi ingår inte i energistatistiken (t.ex. virke som används för byggverksamhet eller till möbler, biosmörjmedel som används som smörjmedel för motorer och biobitumen som används som vägbeläggning).

3.5.8.1   Fasta biobränslen

Omfattar fast organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung (även kallat biomassa) som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Fasta biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av träkol, brännved, virkesavfall och biprodukter, svartlut, bagass, animaliskt avfall, annat vegetabiliskt material och växtavfall samt förnybart industriavfall.

3.5.8.1.1   Träkol

Träkol är ett bränsle som framställts från fasta biobränslen – den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.

3.5.8.1.2   Brännved, virkesavfall och biprodukter

Brännved (i form av stockar, kvistar, pelletar eller flis) från naturskogar, brukade skogar eller enstaka träd. Här ingår virkesavfall som används som bränsle och där den ursprungliga virkessammansättningen är bevarad, liksom träpelletar. Träkol och svartlut omfattas inte. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.2.1   Träpelletar

Träpelletar är en cylinderformad produkt som formats genom sammanpressning av virkesavfall.

3.5.8.1.3   Svartlut

Energi från alkalisk avlut som erhålls från kokarna vid framställningen av sulfat eller sodamassa för papperstillverkning. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.4   Bagass

Bränsle som erhålls från de fibrer som återstår vid extraktion av saft vid bearbetning av sockerrör. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.5   Animaliskt avfall

Energi från djurspillning samt kött- och fiskrester som i torkad form används direkt som bränsle. Avfall som används i anläggningar för anaerob jäsning ingår inte. Gasformiga bränslen från sådana anläggningar ingår i kategorin Biogas. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.6   Annat vegetabiliskt material och växtavfall

Biobränslen som inte redovisas någon annanstans; här ingår strå, grönsaksskal, jordnötsskal, beskärningsrester, olivrestprodukter och annat avfall som härrör från skötsel, beskärning och bearbetning av växter. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.7   Förnybart industriavfall

Fast förnybart industriavfall som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål (t.ex. – men inte uteslutande – naturgummiinnehållet i kasserade däck eller naturfiberinnehållet i textilavfall – från avfallskategorierna 07.3 respektive 07.6 i förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik). Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.2   Biogas

Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa eller genom termiska processer för omvandling av biomassa, däribland biomassa i avfall. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Biogas är ett produktaggregat som är lika med summan av deponigas, rötslamsgas, annan biogas från anaerob nedbrytning och biogas från termiska processer.

3.5.8.2.1   Deponigas

Biogas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av avfall i deponier.

3.5.8.2.2   Rötslamsgas

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam.

3.5.8.2.3   Annan biogas från anaerob nedbrytning

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri.

3.5.8.2.4   Biogas från termiska processer

Biogas som framställs genom termiska processer för omvandling av biomassa (förgasning eller pyrolys).

3.5.8.3   Flytande biobränslen

I denna kategori ingår samtliga flytande bränslen av naturligt ursprung (t.ex. framställt från biomassa och/eller biologiskt nedbrytbart avfall), som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för flytande bränslen av fossilt ursprung. De mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör inbegripa mängden rent biobränsle som inte blandats med fossila bränslen. När det gäller import och export av flytande biobränslen är endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) relevant; handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas i kategorin för oljeprodukter. Här ska endast flytande biobränslen som används för energiändamål redovisas – antingen de förbränns direkt eller blandas med fossila bränslen. Flytande biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av biobensin, biodiesel, biofotogen och andra flytande biobränslen.

3.5.8.3.1   Biobensin

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för motorbensin av fossilt ursprung.

3.5.8.3.1.1   Bioetanol

Etanol som en del av biobensin.

3.5.8.3.2   Biodiesel

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för gasolja/dieselolja av fossilt ursprung.

3.5.8.3.3   Biofotogen

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för flygfotogen av fossilt ursprung.

3.5.8.3.4   Andra flytande biobränslen

Flytande biobränslen som inte ingår i någon av de tidigare kategorierna.

3.5.9   OMGIVNINGSVÄRME

Värmeenergi med lämplig temperatur utvinns (upptas) med hjälp av värmepumpar som behöver el eller annan hjälpenergi för att fungera. Denna värmeenergi kan lagras i omgivningsluften, under den fasta jordytan eller i ytvatten. Värden bör redovisas genom användning av samma metod som används för att redovisa värmeenergi som utvinns med värmepumpar enligt direktiv 2009/28/EG och direktiv (EU) 2018/2001, men alla värmepumpar ska ingå oberoende av prestanda.

3.6   Vätgas

Vätgas som används som insatsvara, bränsle, energibärare eller energilagring ska redovisas. All vätgas ska redovisas oavsett om den säljs eller inte. När vätgas ingår i en blandning bör den redovisas endast när den är huvudkomponent med en hög renhetsgrad.

BILAGA B

ÅRLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.

Om inte annat anges gäller följande bestämmelser all uppgiftsinsamling som behandlas i denna bilaga:

a)	Rapporteringsperiod: Rapporteringsperioden för de uppgifter som lämnas in är ett kalenderår (1 januari–31 december), med början referensåret 2022.

b)	Frekvens: Uppgifterna bör redovisas årligen.

c)	Tidsfrist för översändning av uppgifter: Uppgifterna bör översändas senast den 31 oktober året efter det år uppgifterna avser, såvida inte annat anges.

d)	Översändningsformat: Översändningsformatet bör följa lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat.

e)	Översändningsmetod: Uppgifterna bör översändas eller laddas upp på elektronisk väg till Eurostats dataportal.

I bilaga A förklaras termer som inte förklaras i denna bilaga.

1.   FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER

1.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.1 i bilaga A. Kol (fasta fossila bränslen och tillverkade gaser).

1.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

1.2.1   TILLFÖRSEL

1.2.1.1

Produktion

1.2.1.1.1

Produktion under jord Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

1.2.1.1.2

Produktion ovan jord Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

1.2.1.2

Tillförsel från andra källor Denna rubrik består av två delar: — Tillvaratagna suspensioner, kross och andra lågvärdiga kolprodukter som inte kan klassificeras efter typ av kol, däribland kol som återvinns från avfallshögar och andra avfallsbehållare. — Tillförsel från andra källor.

1.2.1.3

Tillförsel från andra källor: från oljeprodukter Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv samt oljeskiffer och oljesand.

1.2.1.4

Tillförsel från andra källor: från naturgas Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv samt oljeskiffer och oljesand.

1.2.1.5

Tillförsel från andra källor: från förnybara källor Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv, oljeskiffer och oljesand.

1.2.1.6

Import

1.2.1.7

Export

1.2.1.8

Internationell bunkring

1.2.1.9

Lagerförändringar

1.2.2   OMVANDLINGSSEKTORN

1.2.2.1

Huvudverksamhetsproducenter – enbart el

1.2.2.2

Huvudverksamhetsproducenter – kraftvärmeenheter

1.2.2.3

Huvudverksamhetsproducenter – enbart värme

1.2.2.4

Egenproducenter – enbart el

1.2.2.5

Egenproducenter – kraftvärmeenheter

1.2.2.6

Egenproducenter – enbart värme

1.2.2.7

Patentbränsleanläggningar

1.2.2.8

Koksugnar

1.2.2.9

Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.2.2.10

Gasverk

1.2.2.11

Masugnar

1.2.2.12

Kolförvätskning

1.2.2.13

För blandad naturgas

1.2.2.14

Ej redovisat på annat håll – Omvandling

1.2.3   ENERGISEKTORN

1.2.3.1

El-, kraftvärme- och värmeverk

1.2.3.2

Kolgruvor

1.2.3.3

Patentbränsleanläggningar

1.2.3.4

Koksugnar

1.2.3.5

Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.2.3.6

Gasverk

1.2.3.7

Masugnar

1.2.3.8

Petroleumraffinaderier

1.2.3.9

Kolförvätskning

1.2.3.10

Ej redovisat på annat håll – Energi

1.2.4   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

1.2.5   ANNAN ANVÄNDNING ÄN FÖR ENERGI

1.2.5.1

Industri-, omvandlings- och energisektorerna Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings- och energisektorerna, t.ex. kol som används för tillverkning av metanol eller ammoniak.

1.2.5.1.1

Kemisk och petrokemisk industri Huvudgrupperna 20 och 21 i Nace Rev. 2; annan användning av kol än för energi omfattar användning som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.

1.2.5.2

Transportsektorn Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.

1.2.5.3

Andra sektorer Annan användning än för energi inom Företagstjänster och offentliga tjänster, Hushåll, Jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.

1.2.6   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

1.2.6.1

Järn och stål

1.2.6.2

Kemisk och petrokemisk industri

1.2.6.3

Andra metaller än järn

1.2.6.4

Icke-metalliska mineraliska produkter

1.2.6.5

Transportmedel

1.2.6.6

Maskiner

1.2.6.7

Utvinning och stenbrytning

1.2.6.8

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

1.2.6.9

Massa, papper och förlagsverksamhet

1.2.6.10

Trävarutillverkning

1.2.6.11

Byggverksamhet

1.2.6.12

Textil och läder

1.2.6.13

Ej redovisat på annat håll – Industri

1.2.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

1.2.7.1

Järnväg

1.2.7.2

Inhemsk sjöfart

1.2.7.3

Ej redovisat på annat håll – Transport

1.2.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

1.2.8.1

Företagstjänster och offentliga tjänster

1.2.8.2

Hushåll

1.2.8.3

Jordbruk

1.2.8.4

Skogsbruk

1.2.8.5

Fiske

1.2.8.6

Ej redovisat på annat håll – Annat

1.2.9   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

1.2.10   VÄRMEVÄRDEN

Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för följande aggregat:

1.2.10.1

Produktion

1.2.10.2

Import

1.2.10.3

Export

1.2.10.4

Använt i koksugnar

1.2.10.5

Använt i masugnar

1.2.10.6

Använt för huvudverksamhetsproducenter – enbart el, enbart värme samt kraftvärmeenheter

1.2.10.7

Använt i industrin

1.2.10.8

Använt på annat sätt

1.3   Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton), utom för tillverkade gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser), där den redovisade mängden ska anges i enheten TJ baserat på bruttovärmevärde.

Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

1.4   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2.   NATURGAS

2.1   Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av naturgas.

2.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för naturgas:

2.2.1   TILLFÖRSELSEKTORN

Mängder i tillförselsektorn ska redovisas uttryckt i volym- och energienheter samt ska inbegripa brutto- och nettovärmevärden.

2.2.1.1

Inhemsk produktion Här ingår produktion till havs.

2.2.1.1.1

Associerad gas Naturgas som produceras tillsammans med råolja.

2.2.1.1.2

Icke-associerad gas Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.

2.2.1.1.3

Gruvgas Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.

2.2.1.2

Tillförsel från andra källor

2.2.1.2.1

Tillförsel från andra källor: Olje- och petroleumprodukter

2.2.1.2.2

Tillförsel från andra källor: Kol

2.2.1.2.3

Tillförsel från andra källor: Förnybara bränslen

2.2.1.3

Import

2.2.1.4

Export

2.2.1.5

Internationell bunkring

2.2.1.6

Lagerförändringar

2.2.1.7

Inhemsk förbrukning (observerad)

2.2.1.8

Återvinningsbar gas Ingående och utgående lager bör redovisas separat som lager på det nationella territoriet respektive lager som förvaras utomlands. Med lager avses volymen gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst. Här ingår återvinningsbar naturgas som lagras i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagrad kondenserad naturgas. Buffertgas bör inte medräknas. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

2.2.1.9

Utsläppt gas Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

2.2.1.10

Facklad gas Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

2.2.2   OMVANDLINGSSEKTORN

2.2.2.1

Huvudverksamhetsproducenter – enbart el

2.2.2.2

Egenproducenter – enbart el

2.2.2.3

Huvudverksamhetsproducenter – kraftvärmeenheter

2.2.2.4

Egenproducenter – kraftvärmeenheter

2.2.2.5

Huvudverksamhetsproducenter – enbart värme

2.2.2.6

Egenproducenter – enbart värme

2.2.2.7

Gasverk

2.2.2.8

Koksugnar

2.2.2.9

Masugnar

2.2.2.10

Gaskondensering

2.2.2.11

Ospecificerat – Omvandling

2.2.3   ENERGISEKTORN

2.2.3.1

Kolgruvor

2.2.3.2

Olje- och gasutvinning

2.2.3.3

Insatsvaror till oljeraffinaderier

2.2.3.4

Koksugnar

2.2.3.5

Masugnar

2.2.3.6

Gasverk

2.2.3.7

El-, kraftvärme- och värmeverk

2.2.3.8

Förvätskning (LNG) eller förgasning

2.2.3.9

Gaskondensering

2.2.3.10

Ej redovisat på annat håll – Energi

2.2.4   ÖVERFÖRINGSFÖRLUSTER

2.2.5   DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

2.2.6   TRANSPORTSEKTORN

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

2.2.6.1

Väg

2.2.6.2

Transport i rörsystem

2.2.6.3

Inhemsk sjöfart

2.2.6.4

Ej redovisat på annat håll – Transport

2.2.7   INDUSTRISEKTORN

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

2.2.7.1

Järn och stål

2.2.7.2

Kemisk och petrokemisk industri

2.2.7.3

Andra metaller än järn

2.2.7.4

Icke-metalliska mineraliska produkter

2.2.7.5

Transportmedel

2.2.7.6

Maskiner

2.2.7.7

Utvinning och stenbrytning

2.2.7.8

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.2.7.9

Massa, papper och förlagsverksamhet

2.2.7.10

Trävarutillverkning

2.2.7.11

Byggverksamhet

2.2.7.12

Textil och läder

2.2.7.13

Ej redovisat på annat håll – Industri

2.2.8   ANDRA SEKTORER

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

2.2.8.1

Företagstjänster och offentliga tjänster

2.2.8.2

Hushåll

2.2.8.3

Jordbruk

2.2.8.4

Skogsbruk

2.2.8.5

Fiske

2.2.8.6

Ej redovisat på annat håll – Annat

2.2.9   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Här bör både den totala mängden naturgas och andel därav som utgörs av LNG redovisas efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.

2.2.10   GASLAGRINGSKAPACITET

Ska redovisas separat som lageranläggningar för gas i gasform och LNG-terminaler (som ska delas upp ytterligare i importterminaler för LNG respektive exportterminaler för LNG).

2.2.10.1

Namn Namn på den plats där lageranläggningen eller LNG-terminalen är belägen.

2.2.10.2

Typ (endast för lageranläggningar för gas i gasform) Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, akvifer, saltgruva e.d.

2.2.10.3

Effektiv kapacitet För lageranläggningar för gas i gasform: total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln. För LNG-terminaler: total gaslagringskapacitet uttryckt i gas i gasform-ekvivalent.

2.2.10.4

Topputmatning Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret, vilket motsvarar den maximala uttagskapaciteten.

2.2.10.5

Återförgasnings- eller förvätskningskapacitet (endast för LNG-terminaler) Återförgasningskapaciteten ska redovisas för importterminaler och förvätskningskapaciteten för exportterminaler.

2.3   Måttenheter

Mängden naturgas bör redovisas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet. Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Värmevärden bör anges i kJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Effektiv kapacitet bör anges i 106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Topputmatning, återförgasnings- och förvätskningskapacitet bör anges i 106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

3.   EL OCH VÄRME

3.1   Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar värme och el.

3.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat bör redovisas för värme och el om inte annat anges.

3.2.1   EL- OCH VÄRMEPRODUKTION

Följande särskilda definitioner gäller för de aggregat för el och värme som diskuteras i detta kapitel:

—	bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler.

—

bruttovärmeproduktion: den totala värme som produceras av anläggningen, inklusive den värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform.

—	nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer.

—	nettovärmeproduktion: den värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden.

Aggregaten 3.2.1.1–3.2.1.11 ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för rena elenheter, värmeenheter och kraftvärmeenheter, separat där så är tillämpligt. För bruttoel som produceras i kraftvärmeenheter bör underkategorin Varav i full kraftvärmedrift redovisas. För nettovärme som produceras i kraftvärmeenheter bör en separat post redovisas för egenförbrukad värme.

3.2.1.1

Kärnkraft

3.2.1.2

Vattenkraft (endast tillämpligt på el)

3.2.1.3

Jordvärme

3.2.1.4

Solenergi

3.2.1.5

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi (endast tillämpligt på el)

3.2.1.6

Vindkraft (endast tillämpligt på el)

3.2.1.7

Förbränningsbara bränslen Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.

3.2.1.8

Värmepumpar (endast tillämpligt på värme)

3.2.1.9

Elektriska ångpannor (endast tillämpligt på värme)

3.2.1.10

Värme från kemiska processer Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner. Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, som bör redovisas som värme producerad från respektive bränsle.

3.2.1.11

Andra källor

3.2.2   TILLFÖRSEL

För 3.2.2.1 och 3.2.2.2 bör mängderna överensstämma med de värden som redovisats för aggregaten 3.2.1.1–3.2.1.11.

3.2.2.1

Total bruttoproduktion

3.2.2.2

Total nettoproduktion

3.2.2.3

Import Mängden el betraktas som importerad eller exporterad när den har passerat ett lands politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land bör mängden redovisas både som import och export.

3.2.2.4

Export Se förklaringen under punkt 3.2.2.3 Import.

3.2.2.5

Internationell bunkring

3.2.2.6

Använt för värmepumpar (endast tillämpligt på el)

3.2.2.7

Använt för elektriska ångpannor (endast tillämpligt på el)

3.2.2.8

Använt för pumpad lagring – rena pumpkraftverk (endast tillämpligt på el)

3.2.2.9

Använt för pumpad lagring – kombinerade vattenkraftverk (endast tillämpligt på el)

3.2.2.10

Använt för elproduktion (endast tillämpligt på värme)

3.2.3   ÖVERFÖRINGSFÖRLUSTER

3.2.4   DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

3.2.5   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

3.2.5.1

Järnväg

3.2.5.2

Transport i rörsystem

3.2.5.3

Väg

3.2.5.4

Inhemsk sjöfart

3.2.5.5

Ej redovisat på annat håll – Transport

3.2.6   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

3.2.6.1

Företagstjänster och offentliga tjänster

3.2.6.2

Hushåll

3.2.6.3

Jordbruk

3.2.6.4

Skogsbruk

3.2.6.5

Fiske

3.2.6.6

Ej redovisat på annat håll – Annat

3.2.7   Energisektorn

Här ingår inte anläggningars egenförbrukning för magasinpumpning, värmepumpar och elektriska ångpannor.

3.2.7.1

Kolgruvor

3.2.7.2

Olje- och gasutvinning

3.2.7.3

Patentbränsleanläggningar

3.2.7.4

Koksugnar

3.2.7.5

Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

3.2.7.6

Gasverk

3.2.7.7

Masugnar

3.2.7.8

Petroleumraffinaderier

3.2.7.9

Kärnteknisk industri

3.2.7.10

Kolförvätskningsanläggningar

3.2.7.11

Förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar

3.2.7.12

Förgasningsanläggningar (biogas)

3.2.7.13

Gaskondensering

3.2.7.14

Träkolsproduktionsanläggningar

3.2.7.15

Ej redovisat på annat håll – Energi

3.2.8   INDUSTRISEKTORN

3.2.8.1

Järn och stål

3.2.8.2

Kemisk och petrokemisk industri

3.2.8.3

Andra metaller än järn

3.2.8.4

Icke-metalliska mineraliska produkter

3.2.8.5

Transportmedel

3.2.8.6

Maskiner

3.2.8.7

Utvinning och stenbrytning

3.2.8.8

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

3.2.8.9

Massa, papper och förlagsverksamhet

3.2.8.10

Trävarutillverkning

3.2.8.11

Byggverksamhet

3.2.8.12

Textil och läder

3.2.8.13

Ej redovisat på annat håll – Industri

3.2.9   IMPORT OCH EXPORT

Import och export av mängder el och värme ska redovisas uppdelat på ursprungsland respektive bestämmelseland. Se förklaringen under punkt 3.2.2.3 Import.

3.2.10   EGENPRODUCENTERS NETTOPRODUKTION

För följande anläggningar eller verksamheter bör egenproducenters nettoelproduktion och nettovärmeproduktion redovisas separat för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter:

3.2.10.1

Energisektorn: Kolgruvor

3.2.10.2

Energisektorn: Olje- och gasutvinning

3.2.10.3

Energisektorn: Patentbränsleanläggningar

3.2.10.4

Energisektorn: Koksugnar

3.2.10.5

Energisektorn: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

3.2.10.6

Energisektorn: Gasverk

3.2.10.7

Energisektorn: Masugnar

3.2.10.8

Energisektorn: Petroleumraffinaderier

3.2.10.9

Energisektorn: Kolförvätskningsanläggningar

3.2.10.10

Energisektorn: Förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar

3.2.10.11

Energisektorn: Förgasningsanläggningar (biogas)

3.2.10.12

Energisektorn: Gaskondensering

3.2.10.13

Energisektorn: Träkolsproduktionsanläggningar

3.2.10.14

Energisektorn: Ej redovisat på annat håll – Energi

3.2.10.15

Industrisektorn: Järn och stål

3.2.10.16

Industrisektorn: Kemisk och petrokemisk industri

3.2.10.17

Industrisektorn: Andra metaller än järn

3.2.10.18

Industrisektorn: Icke-metalliska mineraliska produkter

3.2.10.19

Industrisektorn: Transportmedel

3.2.10.20

Industrisektorn: Maskiner

3.2.10.21

Industrisektorn: Utvinning och stenbrytning

3.2.10.22

Industrisektorn: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

3.2.10.23

Industrisektorn: Massa, papper och förlagsverksamhet

3.2.10.24

Industrisektorn: Trävarutillverkning

3.2.10.25

Industrisektorn: Byggverksamhet

3.2.10.26

Industrisektorn: Textil och läder

3.2.10.27

Industrisektorn: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.2.10.28

Transportsektorn: Järnväg

3.2.10.29

Transportsektorn: Transport i rörsystem

3.2.10.30

Transportsektorn: Väg

3.2.10.31

Transportsektorn: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.2.10.32

Andra sektorer: Hushåll

3.2.10.33

Andra sektorer: Företagstjänster och offentliga tjänster

3.2.10.34

Andra sektorer: Jordbruk och skogsbruk

3.2.10.35

Andra sektorer: Fiske

3.2.10.36

Andra sektorer: Ej redovisat på annat håll – Annat

3.2.11   NETTOELPRODUKTION PER SEKTOR

Total nettoelproduktion och den egenförbrukade andelen (utan uppdelning i huvudverksamhetsproducent och egenproducent) ska redovisas separat för hushåll, företagstjänster, offentliga tjänster, energisektorn, industrisektorn och andra sektorer för följande bränslegrupper:

3.2.11.1

Solceller

3.2.11.2

Fasta, flytande och gasformiga biobränslen

3.2.11.3

Andra förnybara bränslen

3.2.11.4

Naturgas

3.2.11.5

Annat (icke förnybara bränslen)

3.2.12   BRUTTOPRODUKTION AV EL OCH VÄRME FRÅN FÖRBRÄNNINGSBARA BRÄNSLEN

Bruttomängden producerad el, värme som sålts och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi från de bränslen som förtecknas nedan ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. För dessa två producenttyper ska bruttoproduktionen av el och värme redovisas separat för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter där så är tillämpligt.

3.2.12.1

Antracit

3.2.12.2

Kokskol

3.2.12.3

Annat bituminöst kol

3.2.12.4

Subbituminöst kol

3.2.12.5

Lignit

3.2.12.6

Torv

3.2.12.7

Patentbränsle

3.2.12.8

Koksugnskoks

3.2.12.9

Gaskoks

3.2.12.10

Stenkolstjära

3.2.12.11

Brunkolsbriketter

3.2.12.12

Gasverksgas

3.2.12.13

Koksugnsgas

3.2.12.14

Masugnsgas

3.2.12.15

Andra återvunna gaser

3.2.12.16

Torvprodukter

3.2.12.17

Oljeskiffer och oljesand

3.2.12.18

Råolja

3.2.12.19

NGL

3.2.12.20

Raffinaderigas

3.2.12.21

LPG

3.2.12.22

Nafta

3.2.12.23

Jetbränsle av fotogentyp (flygfotogen)

3.2.12.24

Annan fotogen

3.2.12.25

Gasolja/dieselolja

3.2.12.26

Eldningsolja

3.2.12.27

Bitumen

3.2.12.28

Petroleumkoks

3.2.12.29

Andra oljeprodukter

3.2.12.30

Naturgas

3.2.12.31

Industriavfall

3.2.12.32

Förnybart kommunalt avfall

3.2.12.33

Ej förnybart kommunalt avfall

3.2.12.34

Fasta biobränslen

3.2.12.35

Biogas

3.2.12.36

Biodiesel

3.2.12.37

Biobensin

3.2.12.38

Andra flytande biobränslen

3.2.13   STÖRSTA NETTOELKAPACITET

Kapaciteten bör redovisas per den 31 december det år uppgifterna avser och för de bränslen som anges nedan. Här ingår elkapaciteten för både rena elenheter och kraftvärmeenheter. Största nettoelkapacitet ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Det är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt över en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med hela anläggningen i drift vid anslutningspunkten till nätet.

3.2.13.1

Kärnkraft

3.2.13.2

Rena vattenkraftverk

3.2.13.3

Kombinerade vattenkraftverk

3.2.13.4

Rena pumpkraftverk

3.2.13.5

Jordvärme

3.2.13.6

Solcellsenergi

3.2.13.7

Solvärme

3.2.13.8

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi

3.2.13.9

Vindkraft

3.2.13.10

Förbränningsbara bränslen

3.2.13.10.1

Produktionstyp: Ånga

3.2.13.10.2

Produktionstyp: Inre förbränning

3.2.13.10.3

Produktionstyp: Gasturbin

3.2.13.10.4

Produktionstyp: Kombinerad cykel

3.2.13.10.5

Produktionstyp: Annan

3.2.13.11

Andra källor

3.2.14   STÖRSTA NETTOELKAPACITET FÖR FÖRBRÄNNINGSBARA BRÄNSLEN

Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggning med ett eller flera bränslen som anges nedan. System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på lämpliga individuella bränslekategorier. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för varje kategori av anläggning med flera bränslen.

3.2.14.1

Eldade med ett bränsle (för alla kategorier av primärbränslen)

3.2.14.2

Flera bränslen, fasta och flytande

3.2.14.3

Flera bränslen, fasta och naturgas

3.2.14.4

Flera bränslen, flytande och naturgas

3.2.14.5

Flera bränslen, fasta, flytande och naturgas

3.2.15   NYINSTALLERAD OCH AVVECKLAD ELKAPACITET

Nyinstallerad kapacitet är den största nettoelkapaciteten hos de produktionsenheter som tas i drift under referensåret. Avvecklad kapacitet är den största nettoelkapaciteten som inte längre är i drift under referensåret.

För alla bränslen som anges i punkterna 3.2.13 och 3.2.14 bör den nyinstallerade och den avvecklade kapaciteten redovisas för referensåret.

3.2.16   BATTERIER

Lagringskapaciteten eller energikapaciteten hos ett batteri är den totala energimängden som kan lagras i batteriet. Den nominella kapaciteten är den längsta urladdningstiden som batteriet kan ha från fulladdning. Informationen nedan bör redovisas för batterier som är anslutna till elnätet och som används i lagrings- eller balanseringssyfte. Endast batterier med en lagringskapacitet på minst 1 MWh och endast utbyten med elnätet behöver redovisas.

3.2.16.1

Lagringskapacitet hos batterier

3.2.16.2

Nominell kapacitet hos batterier

3.2.16.3

El som tillförs till nätet från batterier

3.2.16.4

El som används från nätet för att ladda batterier Varje indelning ovan bör delas in i följande storleksgrupper av lagringskapacitet: — från 1 MWh till 10 MWh — från över 10 MWh till 100 MWh — över 100 MWh

3.3   Måttenheter

El bör redovisas i GWh (gigawattimmar), värme i TJ (terajoule) och kapacitet i MW (megawatt). Batteriers lagringskapacitet bör redovisas i MWh och batteriers nominella kapacitet bör redovisas i MW.

Om andra bränslen behöver redovisas anges de tillämpliga fastställda enheterna i de relevanta kapitlen i denna bilaga.

4.   OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

4.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A. Olja (råolja och petroleumprodukter)

4.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat bör redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1   TILLFÖRSEL AV RÅOLJA, NGL, INSATSVAROR TILL RAFFINADERIER, TILLSATSER OCH ANDRA KOLVÄTEN

Följande aggregat bör redovisas för råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderier, tillsatser/oxygenater, biobränslen i tillsatser/oxygenater samt andra kolväten:

4.2.1.1

Inhemsk produktion Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier och biobränslen.

4.2.1.2

Tillförsel från andra källor Ej tillämpligt för råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderier.

4.2.1.2.1

Tillförsel från andra källor: från kol

4.2.1.2.2

Tillförsel från andra källor: från naturgas

4.2.1.2.3

Tillförsel från andra källor: från förnybara källor

4.2.1.2.4

Tillförsel från andra källor: från vätgas

4.2.1.3

Återflöden från den petrokemiska industrin Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

4.2.1.4

Överförda produkter Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

4.2.1.5

Import Här ingår mängden råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, medan insatsvaror till raffinaderier och färdiga produkter bör redovisas efter det sista avsändningslandet. Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerat naturgaskondensat och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin. Anm.: Handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör inte redovisas här. Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager bör inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.

4.2.1.6

Export Anmärkningen om import (4.2.1.5) gäller även för export.

4.2.1.7

Direktförbrukning

4.2.1.8

Lagerförändringar

4.2.1.9

Observerad insats i raffinaderier Uppmätta mängder som insats i raffinaderier

4.2.1.10

Raffinaderiförluster Differensen mellan observerad insats i raffinaderier och bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppstå under destillationsprocesserna på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

4.2.1.11

Ingående lager totalt på det nationella territoriet

4.2.1.12

Utgående lager totalt på det nationella territoriet

4.2.1.13

Nettovärmevärde

4.2.1.13.1

Produktion (ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier och Biobränslen i tillsatser/oxygenater)

4.2.1.13.2

Import (ej tillämpligt för Biobränslen i tillsatser/oxygenater)

4.2.1.13.3

Export (ej tillämpligt för Biobränslen i tillsatser/oxygenater)

4.2.1.13.4

Övergripande medelvärde

4.2.2   TILLFÖRSEL AV OLJEPRODUKTER

Nedanstående aggregat gäller för färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin och andelen biobensin därav, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp och andelen biofotogen därav, annan fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter.

4.2.2.1

Tillförsel av primärprodukter

4.2.2.2

Bruttoraffinaderiproduktion

4.2.2.3

Återvunna produkter

4.2.2.4

Raffinaderibränsle (petroleumraffinaderier) Bränslen som förbrukas vid raffinaderiproduktion av el och värme som säljs bör också ingå i denna kategori.

4.2.2.4.1

Använt i rena elenheter/elverk

4.2.2.4.2

Använt i kraftvärmeenheter

4.2.2.4.3

Använt i rena värmeenheter/värmeverk

4.2.2.5

Import Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

4.2.2.6

Export Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

4.2.2.7

Internationell bunkring

4.2.2.8

Överföring mellan produkter

4.2.2.9

Överförda produkter

4.2.2.10

Lagerförändringar

4.2.2.11

Ingående lager

4.2.2.12

Utgående lager

4.2.2.13

Huvudverksamhetsproducenters lagerförändringar Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i lager och lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

4.2.2.14

Medelvärden för nettovärmevärde

4.2.3   TILLFÖRSEL TILL DEN PETROKEMISKA INDUSTRIN

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier eller blandningsanläggningar) till den inhemska marknaden.

4.2.3.1

Bruttotillförsel till den petrokemiska industrin

4.2.3.2

Energiförbrukning i den petrokemiska industrin Mängden olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.

4.2.3.3

Annan användning än för energi i den petrokemiska industrin Mängden olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängden olja som används som bränsle.

4.2.3.4

Återflöden från petrokemisk industri till raffinaderier

4.2.4   OMVANDLINGSSEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.4.1

Huvudverksamhetsproducenter – enbart el

4.2.4.2

Egenproducenter – enbart el

4.2.4.3

Huvudverksamhetsproducenter – kraftvärmeenheter

4.2.4.4

Egenproducenter – kraftvärmeenheter

4.2.4.5

Huvudverksamhetsproducenter – enbart värme

4.2.4.6

Egenproducenter – enbart värme

4.2.4.7

Gasverk/förgasningsanläggningar

4.2.4.8

Blandad naturgas

4.2.4.9

Koksugnar

4.2.4.10

Masugnar

4.2.4.11

Petrokemisk industri

4.2.4.12

Patentbränsleanläggningar

4.2.4.13

Ej redovisat på annat håll – Omvandling

4.2.5   ENERGISEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.5.1

Kolgruvor

4.2.5.2

Olje- och gasutvinning

4.2.5.3

Koksugnar

4.2.5.4

Masugnar

4.2.5.5

Gasverk

4.2.5.6

El-, kraftvärme- och värmeverks egenförbrukning

4.2.5.7

Ej redovisat på annat håll – Energi

4.2.6   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.7.1

Järn och stål

4.2.7.2

Kemisk och petrokemisk industri

4.2.7.3

Andra metaller än järn

4.2.7.4

Icke-metalliska mineraliska produkter

4.2.7.5

Transportmedel

4.2.7.6

Maskiner

4.2.7.7

Utvinning och stenbrytning

4.2.7.8

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

4.2.7.9

Massa, papper och förlagsverksamhet

4.2.7.10

Trävarutillverkning

4.2.7.11

Byggverksamhet

4.2.7.12

Textil och läder

4.2.7.13

Ej redovisat på annat håll – Industri

4.2.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.8.1

Internationell luftfart

4.2.8.2

Inhemsk luftfart

4.2.8.3

Väg

4.2.8.4

Järnväg

4.2.8.5

Inhemsk sjöfart

4.2.8.6

Transport i rörsystem

4.2.8.7

Ej redovisat på annat håll – Transport

4.2.9   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.9.1

Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2.9.2

Hushåll

4.2.9.3

Jordbruk

4.2.9.4

Skogsbruk

4.2.9.5

Fiske

4.2.9.6

Ej redovisat på annat håll – Annat

4.2.10   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

4.2.11   RAFFINADERIKAPACITET

Redovisa landets totala raffinaderikapacitet och årskapaciteten fördelad på raffinaderier i tusen ton per år. Följande uppgifter bör lämnas in:

4.2.11.1

Namn/Ort

4.2.11.2

Atmosfärisk destillation

4.2.11.3

Vakuumdestillation

4.2.11.4

Krackning (termisk)

4.2.11.4.1

Varav viskositetsreduktion (visbreaking)

4.2.11.4.2

Varav koksning

4.2.11.5

Krackning (katalytisk)

4.2.11.5.1

Varav fluidiserad katalytisk krackning

4.2.11.5.2

Varav hydrokrackning

4.2.11.6

Reformering

4.2.11.7

Avsvavling

4.2.11.8

Alkylering, polymerisering, isomerisering

4.2.11.9

Företring

4.3   Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton). Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

4.4   Undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i avsnitt 4.2.9 (Slutlig energiförbrukning – Andra sektorer); endast de totala värdena bör uppges. Cypern har även undantag från kravet att redovisa annan användning än för energi enligt avsnitten 4.2.4 (Omvandlingssektorn), 4.2.5 (Energisektorn), 4.2.7 (Industrisektorn), 4.2.7.2 (Industrisektorn – Kemisk och petrokemisk industri), 4.2.8 (Transportsektorn) och 4.2.9 (Andra sektorer).

5.   FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL

5.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.5 i bilaga A. Förnybar energi och avfall. Endast bränslemängder som används för energiändamål (t.ex. i el- och värmeproduktion, förbränning med energiåtervinning, som används i mobila motorer för transport och i stationära motorer) bör redovisas. De mängder förnybara energiprodukter som används för att ersätta fossila bränslen för andra ändamål än energi bör redovisas i avsnitt 5.2.9, men de bör inte inkluderas i övriga avsnitt i det här kapitlet. De förnybara produkter som inte har tagits fram för att ersätta fossila bränslen bör inte redovisas i avsnitt 5.2.9, t.ex. fasta biobränslen som används vid framställning av möbler och papper/kartong samt vid byggverksamhet, alkoholer som används i livsmedelsindustrin och bomulls-/naturfiber som används i textilindustrin. Inte heller passiv värmeenergi bör redovisas i kapitel 5 (t.ex. uppvärmning av byggnader med passiv solvärme).

5.2   Förteckning över aggregat

Om inte annat anges bör följande förteckning över aggregat redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt. Omgivningsvärme (värmepumpar) behöver endast redovisas för följande sektorer: Omvandling (endast för aggregat som avser värme som säljs), Energi (endast totalt, inga underkategorier), Industri totalt (endast totalt, inga underkategorier), Företagstjänster och offentliga tjänster, Hushåll samt Ej redovisat på annat håll – Annat. För omgivningsvärme (värmepumpar) bör underkategorierna Aerotermisk, Geotermisk och Hydrotermisk redovisas under inhemsk produktion. För var och en av dessa tre kategorier bör underkategorin Varav från värmepumpar med SPF över gränsvärdet redovisas. Gränsvärdet för SPF (årsvärmefaktor) bör stämma överens med direktiven 2009/28/EG och (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

5.2.1   BRUTTOPRODUKTION AV EL OCH VÄRME

Definitionerna i kapitel 3.2.1 är tillämpliga. Aggregaten 5.2.1.1–5.2.1.18 ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. För dessa två typer ska bruttoproduktionen av el och värme redovisas för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter, separat där så är tillämpligt.

5.2.1.1

Rena vattenkraftverk (endast tillämpligt på el)

5.2.1.2

Kombinerade vattenkraftverk (endast tillämpligt på el)

5.2.1.3

Rena pumpkraftverk (endast tillämpligt på el)

5.2.1.4

Jordvärme

5.2.1.5

Solcellsenergi (endast tillämpligt på el) Följande underkategorier för storlek bör redovisas för solcellsenergi:

5.2.1.5.1

Mindre än 30 kW

5.2.1.5.2

Från 30 till 1 000 kW

5.2.1.5.3

Mer än 1 000 kW För 5.2.1.5.1–5.2.1.5.3 bör underkategorierna ”takmonterade” och ”energi utanför nätet” redovisas. Kategorin ”energi utanför nätet” är obligatorisk endast om den utgör minst 1 % av solcellskapaciteten i respektive storlekskategori.

5.2.1.6

Solvärme

5.2.1.7

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi (endast tillämpligt på el)

5.2.1.8

Vindkraft (endast tillämpligt på el)

5.2.1.9

Landbaserad vindkraft

5.2.1.10

Havsbaserad vindkraft

5.2.1.11

Förnybart kommunalt avfall

5.2.1.12

Ej förnybart kommunalt avfall

5.2.1.13

Fasta biobränslen

5.2.1.14

Biogas

5.2.1.15

Biodiesel

5.2.1.16

Biobensin

5.2.1.17

Andra flytande biobränslen

5.2.1.18

Värmepumpar (endast tillämpligt på värme)

5.2.2   TILLFÖRSEL

5.2.2.1

Produktion

5.2.2.2

Import

5.2.2.3

Export

5.2.2.4

Internationell bunkring

5.2.2.5

Lagerförändringar

5.2.3   OMVANDLINGSSEKTORN

5.2.3.1

Huvudverksamhetsproducenter – enbart el

5.2.3.2

Huvudverksamhetsproducenter – kraftvärmeenheter

5.2.3.3

Huvudverksamhetsproducenter – enbart värme

5.2.3.4

Egenproducenter – enbart el

5.2.3.5

Egenproducenter – kraftvärmeenheter

5.2.3.6

Egenproducenter – enbart värme

5.2.3.7

Patentbränsleanläggningar

5.2.3.8

Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

5.2.3.9

Masugnar

5.2.3.10

Blandad i gasnätet (t.ex. blandningsanläggningar för naturgas)

5.2.3.11

Blandad med flytande fossila bränslen (t.ex. motorbensin/diesel/fotogen)

5.2.3.12

Träkolsproduktionsanläggningar

5.2.3.13

Ej redovisat på annat håll – Omvandling

5.2.4   ENERGISEKTORN

5.2.4.1

Förgasningsanläggningar (biogas)

5.2.4.2

El-, kraftvärme- och värmeverk

5.2.4.3

Kolgruvor

5.2.4.4

Patentbränsleanläggningar

5.2.4.5

Koksugnar

5.2.4.6

Petroleumraffinaderier

5.2.4.7

Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

5.2.4.8

Gasverk

5.2.4.9

Masugnar

5.2.4.10

Träkolsproduktionsanläggningar

5.2.4.11

Ej redovisat på annat håll – Energi

5.2.5   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

5.2.6   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

5.2.6.1

Järn och stål

5.2.6.2

Kemisk och petrokemisk industri

5.2.6.3

Andra metaller än järn

5.2.6.4

Icke-metalliska mineraliska produkter

5.2.6.5

Transportmedel

5.2.6.6

Maskiner

5.2.6.7

Utvinning och stenbrytning

5.2.6.8

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

5.2.6.9

Massa, papper och förlagsverksamhet

5.2.6.10

Trävarutillverkning

5.2.6.11

Byggverksamhet

5.2.6.12

Textil och läder

5.2.6.13

Ej redovisat på annat håll – Industri

5.2.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

5.2.7.1

Järnväg

5.2.7.2

Väg

5.2.7.3

Inhemsk sjöfart

5.2.7.4

Inhemsk luftfart

5.2.7.5

Internationell luftfart

5.2.7.6

Ej redovisat på annat håll – Transport

5.2.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

5.2.8.1

Företagstjänster och offentliga tjänster

5.2.8.2

Hushåll

5.2.8.3

Jordbruk

5.2.8.4

Skogsbruk

5.2.8.5

Fiske

5.2.8.6

Ej redovisat på annat håll – Annat

5.2.9   SLUTLIG FÖRBRUKNING – ANNAN ANVÄNDNING ÄN FÖR ENERGI

För följande punkter:

5.2.9.1

Transportsektorn

5.2.9.2

Industrisektorn

5.2.9.3

Andra sektorer Slutlig förbrukning – annan användning än för energi bör redovisas för följande bränslegrupper:

5.2.9.4

Fasta biobränslen

5.2.9.5

Flytande biobränslen

5.2.9.6

Biogas Det första referensåret då uppgifterna i avsnitt 5.2.9 ska redovisas är 2024. Fram till referensåret 2027 kan endast sammanlagd ”slutlig förbrukning – annan användning än för energi” redovisas i stället för varje enskild post i punkterna 5.2.9.1–5.2.9.3. De mängder som redovisas i 5.2.9 bör inte inkluderas i 5.2.2–5.2.8.

5.2.10   STÖRSTA NETTOELKAPACITET

Kapacitet bör redovisas per den 31 december det år uppgifterna avser. Här ingår elkapaciteten för både rena elenheter och kraftvärmeenheter. Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt över en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med hela anläggningen i drift vid anslutningspunkten till nätet.

5.2.10.1

Rena vattenkraftverk

5.2.10.2

Kombinerade vattenkraftverk

5.2.10.3

Rena pumpkraftverk

5.2.10.4

Jordvärme

5.2.10.5

Solcellsenergi Följande underkategorier för storlek bör redovisas för solcellsenergi:

5.2.10.5.1

Mindre än 30 kW

5.2.10.5.2

Mellan 30 och 1 000 kW

5.2.10.5.3

Mer än 1 000 kW För 5.2.10.5.1–5.2.10.5.3 bör underkategorierna ”takmonterade” och ”energi utanför nätet” redovisas. Kategorin ”energi utanför nätet” är obligatorisk endast om den utgör minst 1 % av kapaciteten i respektive storlekskategori.

5.2.10.6

Solvärme

5.2.10.7

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi

5.2.10.8

Landbaserad vindkraft

5.2.10.9

Havsbaserad vindkraft

5.2.10.10

Industriavfall

5.2.10.11

Kommunalt avfall

5.2.10.12

Fasta biobränslen

5.2.10.13

Biogas

5.2.10.14

Biodiesel

5.2.10.15

Biobensin

5.2.10.16

Andra flytande biobränslen

5.2.11   TEKNISKA EGENSKAPER

5.2.11.1

Solfångare, yta Total yta för installerade solfångare ska redovisas. Denna yta avser endast solfångare som används för produktion av solvärme, medan ytan för solfångare som används för att generera el inte behöver redovisas här (solcellsenergi och koncentrerad solenergi). Ytan för alla solfångare bör tas med: solfångare med eller utan glas, plana solfångare och vakuumrörsolfångare med en vätska eller luft som energibärare.

5.2.11.2

Produktionskapacitet för biobensin

5.2.11.3

Produktionskapacitet för biodiesel

5.2.11.4

Produktionskapacitet för biofotogen

5.2.11.5

Produktionskapacitet för andra flytande biobränslen

5.2.11.6

Medelvärde för nettovärmevärde – biobensin

5.2.11.7

Medelvärde för nettovärmevärde – bioetanol

5.2.11.8

Medelvärde för nettovärmevärde – biodiesel

5.2.11.9

Medelvärde för nettovärmevärde – biofotogen

5.2.11.10

Medelvärde för nettovärmevärde – andra flytande biobränslen

5.2.11.11

Medelvärde för nettovärmevärde – träkol

5.2.11.12

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk

5.2.11.12.1

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk luft-luft

5.2.11.12.2

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk luft-vatten

5.2.11.12.3

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk luft-luft (reversibel)

5.2.11.12.4

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk luft-vatten (reversibel)

5.2.11.12.5

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk frånluft luft-luft

5.2.11.12.6

Värmekapacitet för värmepumpar: aerotermisk frånluft luft-vatten

5.2.11.13

Värmekapacitet för värmepumpar: geotermisk energi

5.2.11.13.1

Värmekapacitet för värmepumpar: geotermisk energi mark-luft

5.2.11.13.2

Värmekapacitet för värmepumpar: geotermisk energi mark-vatten

5.2.11.14

Värmekapacitet för värmepumpar: hydrotermisk värme

5.2.11.14.1

Värmekapacitet för värmepumpar: hydrotermisk värme vatten-luft

5.2.11.14.2

Värmekapacitet för värmepumpar: hydrotermisk värme vatten-vatten För alla punkter från och med 5.2.11.12 till och med 5.2.11.14.2 bör underkategorin Varav från värmepumpar med SPF över gränsvärdet redovisas. Gränsvärdet för SPF (årsvärmefaktor) bör stämma överens med direktiv 2009/28/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (3) om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

5.2.12   PRODUKTION AV FASTA BIOBRÄNSLEN OCH BIOGAS

Den totala produktionen av fasta biobränslen (utom träkol) bör delas upp på följande bränslen:

5.2.12.1

Brännved, virkesavfall och biprodukter

5.2.12.1.1

Träpelletar som en del av Brännved, virkesavfall och biprodukter

5.2.12.2

Svartlut

5.2.12.3

Bagass

5.2.12.4

Animaliskt avfall

5.2.12.5

Annat vegetabiliskt material och växtavfall

5.2.12.6

Förnybart industriavfall Den totala produktionen av biogas bör delas upp på följande produktionsmetoder:

5.2.12.7

Biogas från anaerob jäsning: deponigas

5.2.12.8

Biogas från anaerob jäsning: rötslamsgas

5.2.12.9

Biogas från anaerob jäsning: annan biogas från anaerob jäsning

5.2.12.10

Biogas från termiska processer

5.2.13   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Gäller för biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel, andra flytande biobränslen och träpelletar.

5.3   Måttenheter

El ska redovisas i GWh (gigawattimmar), värme i TJ (terajoule) och elkapacitet i MW (megawatt)

Redovisade mängder ska anges i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärde, utom för träkol, biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel och andra flytande biobränslen som ska redovisas i kt (kiloton).

Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

Ytan för solfångare ska anges i 1 000 m2.

Produktionskapaciteten ska anges i kt (kiloton) per år.

6.   ÅRLIG STATISTIK OM KÄRNENERGI

Följande uppgifter om civil användning av kärnenergi ska lämnas:

6.1   Förteckning över aggregat

6.1.1   ANRIKNINGSKAPACITET

Den årliga separationskapaciteten vid anrikningsanläggningar i drift (isotopseparation av uran).

6.1.2   PRODUKTIONSKAPACITET FÖR FÄRSKA BRÄNSLEELEMENT

Den årliga produktionskapaciteten vid bränslefabriker. MOX-bränslefabriker ingår inte.

6.1.3   PRODUKTIONSKAPACITETEN VID MOX-BRÄNSLEFABRIKER

Den årliga produktionskapaciteten vid MOX-bränslefabriker.

MOX är ett bränsle med en blandning av plutonium och uran (blandoxidbränsle).

6.1.4   PRODUKTION AV FÄRSKA BRÄNSLEELEMENT

Produktion av färdiga färska bränsleelement i kärnbränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte. MOX-bränslefabriker ingår inte heller.

6.1.5   PRODUKTION AV MOX-BRÄNSLEELEMENT

Produktion av färdiga färska bränsleelement i MOX-bränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte.

6.1.6   PRODUKTION AV KÄRNVÄRME

Den samlade mängden värme som genererats av kärnreaktorer för elproduktion eller andra tillämpningar.

6.1.7   GENOMSNITTLIG ÅRLIG UTBRÄNNING AV SLUTGILTIGT UTTAGNA BESTRÅLADE BRÄNSLEELEMENT

Beräknat genomsnitt för utbränningen av bränsleelement som slutgiltigt har tagits ut ur kärnreaktorer under det aktuella referensåret. Bränsleelement som tas ut tillfälligt och sannolikt kommer att sättas in igen ingår inte.

6.1.8   PRODUKTION AV URAN OCH PLUTONIUM VID UPPARBETNINGSANLÄGGNINGAR

Uran och plutonium som framställts vid upparbetningsanläggningar under referensåret.

6.1.9   UPPARBETNINGSANLÄGGNINGARNAS KAPACITET (URAN OCH PLUTONIUM)

Årlig upparbetningskapacitet för uran och plutonium.

6.2   Måttenheter

tSWU (ton separationsenheter) för 6.1.1.

tHM (ton tungmetall) för 6.1.4, 6.1.5 och 6.1.8.

tHM (ton tungmetall) per år för 6.1.2, 6.1.3 och 6.1.9.

TJ (terajoule) för 6.1.6.

GWd/tHM (gigawattdag per ton tungmetall) för 6.1.7.

7.   VÄTGAS

Följande uppgifter om vätgas ska redovisas för första gången för referensåret 2024:

7.1   Förteckning över aggregat

7.1.1

INHEMSK PRODUKTION

7.1.1.1

Från naturgas

7.1.1.2

Från olje- och petroleumprodukter

7.1.1.3

Från fasta bränslen

7.1.1.4

Från förnybara källor

7.1.1.5

Från elektrolys

7.1.1.5.1

Varav: el från hållbara förnybara energikällor – direkt överföringsledning

7.1.1.5.2

Varav: el från kärnkraft – direkt överföringsledning

7.1.1.6

Från andra källor

7.1.2

IMPORT

7.1.3

EXPORT

7.1.4

LAGERFÖRÄNDRINGAR

7.1.5

INTERNATIONELL BUNKRING

7.1.6

INTERNATIONELL LUFTFART

7.1.7

STATISTISKA DIFFERENSER

7.1.8

OMVANDLING: HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – EL

7.1.9

OMVANDLING: EGENPRODUCENTER – EL

7.1.10

OMVANDLING: HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – KRAFTVÄRME

7.1.11

OMVANDLING: EGENPRODUCENTER – KRAFTVÄRME

7.1.12

OMVANDLING: HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – VÄRME

7.1.13

OMVANDLING: EGENPRODUCENTER – VÄRME

7.1.14

OMVANDLING: GASVERK (OCH ANNAN OMVANDLING TILL GASER)

7.1.15

OMVANDLING: RAFFINADERIER

7.1.16

OMVANDLING: PETROKEMISK INDUSTRI

7.1.17

OMVANDLING – EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (omvandling)

7.1.18

ENERGISEKTORN: KOLGRUVOR

7.1.19

ENERGISEKTORN: OLJE- OCH GASUTVINNING

7.1.20

ENERGISEKTORN: KOKSUGNAR (ENERGI)

7.1.21

ENERGISEKTORN: MASUGNAR (ENERGI)

7.1.22

ENERGISEKTORN: GASVERK (ENERGI)

7.1.23

ENERGISEKTORN: EL, KRAFTVÄRME OCH VÄRME

7.1.24

ENERGISEKTORN: EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (ENERGI)

7.1.25

ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

7.1.26

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: JÄRN OCH STÅL

7.1.27

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: KEMISK OCH PETROKEMISK INDUSTRI

7.1.28

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: ANDRA METALLER ÄN JÄRN

7.1.29

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER

7.1.30

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: TRANSPORTMEDEL

7.1.31

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: MASKINER

7.1.32

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: UTVINNING OCH STENBRYTNING

7.1.33

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: LIVSMEDEL, DRYCKESVAROR OCH TOBAKSVAROR

7.1.34

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: MASSA, PAPPER OCH FÖRLAGSVERKSAMHET

7.1.35

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: TRÄVARUTILLVERKNING

7.1.36

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: BYGGVERKSAMHET

7.1.37

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: TEXTIL OCH LÄDER

7.1.38

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN: EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (INDUSTRI)

7.1.39

SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI: ANDRA SEKTORER

7.1.40

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: JÄRN OCH STÅL

7.1.41

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: KEMISK OCH PETROKEMISK INDUSTRI

7.1.42

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: ANDRA METALLER ÄN JÄRN

7.1.43

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER

7.1.44

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: TRANSPORTMEDEL

7.1.45

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: MASKINER

7.1.46

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: UTVINNING OCH STENBRYTNING

7.1.47

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: LIVSMEDEL, DRYCKESVAROR OCH tobaksvaror

7.1.48

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: MASSA, PAPPER OCH FÖRLAGSVERKSAMHET

7.1.49

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: TRÄVARUTILLVERKNING

7.1.50

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: BYGGVERKSAMHET

7.1.51

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: TEXTIL OCH LÄDER

7.1.52

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN: EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (INDUSTRI)

7.1.53

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: INHEMSK LUFTFART

7.1.54

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: VÄG

7.1.55

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: JÄRNVÄG

7.1.56

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: INHEMSK SJÖFART

7.1.57

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: TRANSPORT I RÖRSYSTEM

7.1.58

SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN: EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (TRANSPORT)

7.1.59

ANDRA SEKTORER: FÖRETAGSTJÄNSTER OCH OFFENTLIGA TJÄNSTER

7.1.60

ANDRA SEKTORER: HUSHÅLL

7.1.61

ANDRA SEKTORER: JORDBRUK

7.1.62

ANDRA SEKTORER: SKOGSBRUK

7.1.63

ANDRA SEKTORER: FISKE

7.1.64

ANDRA SEKTORER: EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL (ANNAT)

7.2   Produktionskapacitet

Produktionskapaciteten för vätgas den 31 december under referensåret ska redovisas med samma detaljnivå som för produktionen (punkterna 7.1.1.1–7.1.1.6).

7.3   Måttenheter

Mängder ska anges i TJ (baserat på bruttovärmevärde) och produktionskapacitet ska anges i TJ (baserat på bruttovärmevärde) per år.

8.   DETALJERAD STATISTIK ÖVER SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING

Följande disaggregerade data rörande slutlig energiförbrukning ska redovisas.

8.1   Förteckning över aggregat

8.1.1   INDUSTRISEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.1 i bilaga A.

8.1.1.1

Utvinning och stenbrytning

8.1.1.1.1

Utvinning av metallmalmer

8.1.1.1.2

Annan utvinning av mineral

8.1.1.1.3

Service till utvinning

8.1.1.2

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

8.1.1.2.1

Livsmedelsframställning

8.1.1.2.2

Framställning av drycker

8.1.1.2.3

Tobaksvarutillverkning

8.1.1.3

Textil och läder

8.1.1.4

Trävarutillverkning

8.1.1.5

Massa, papper och förlagsverksamhet

8.1.1.5.1

Pappers- och pappersvarutillverkning

8.1.1.5.1.1

Massatillverkning

8.1.1.5.1.2

Andra slag av papper och pappersvaror

8.1.1.5.2

Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar

8.1.1.6

Kemisk och petrokemisk industri

8.1.1.6.1

Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter

8.1.1.6.2

Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel

8.1.1.7

Icke-metalliska mineraliska produkter

8.1.1.7.1

Glas- och glasvarutillverkning

8.1.1.7.2

Tillverkning av cement, kalk och gips (inkl. klinker)

8.1.1.7.3

Andra icke-metalliska mineraliska produkter

8.1.1.8

Järn och stål [Stål- och metallframställning A]

8.1.1.9

Andra metaller än järn [Stål- och metallframställning B]

8.1.1.9.1

Framställning av aluminium

8.1.1.9.2

Övriga andra metaller än järn

8.1.1.10

Maskiner

8.1.1.10.1

Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater

8.1.1.10.2

Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik

8.1.1.10.3

Tillverkning av elapparatur

8.1.1.10.4

Tillverkning av övriga maskiner

8.1.1.11

Transportmedel

8.1.1.12

Ej redovisat på annat håll – Industri

8.1.1.12.1

Tillverkning av gummi- och plastvaror

8.1.1.12.2

Tillverkning av möbler

8.1.1.12.3

Annan tillverkning

8.1.2   TRANSPORTSEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.2 i bilaga A.

8.1.2.1

Järnväg

8.1.2.1.1

Höghastighetsjärnväg

8.1.2.1.2

Konventionell järnväg

8.1.2.1.2.1

Passagerartrafik på konventionell järnväg

8.1.2.1.2.1

Godstransport på konventionell järnväg

8.1.2.1.3

Tunnelbana och spårvagn

8.1.2.2

Väg

8.1.2.2.1

Tunga fordon som transporterar gods

8.1.2.2.2

Kollektivtrafik

8.1.2.2.3

Bilar och skåpbilar

8.1.2.2.4

Övrig vägtransport

8.1.3   FÖRETAGSTJÄNSTER OCH OFFENTLIGA TJÄNSTER

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.3.1 i bilaga A.

8.1.3.1

Reparation och installation av maskiner och apparater

8.1.3.2

Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering

8.1.3.3

Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

8.1.3.3.1

Parti- och provisionshandel utom med motorfordon

8.1.3.3.2

Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar

8.1.3.4

Magasinering och stödtjänster till transport

8.1.3.5

Post- och kurirverksamhet

8.1.3.6

Hotell- och restaurangverksamhet

8.1.3.6.1

Hotell- och logiverksamhet

8.1.3.6.2

Restaurang-, catering- och barverksamhet

8.1.3.7

Informations- och kommunikationsverksamhet

8.1.3.8

Finans- och försäkringsverksamhet samt fastighetsverksamhet

8.1.3.9

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

8.1.3.10

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring

8.1.3.11

Utbildning

8.1.3.12

Vård och omsorg; sociala tjänster

8.1.3.12.1

Sluten sjukvård

8.1.3.13

Kultur, nöje och fritid

8.1.3.13.1

Sport-, fritids- och nöjesverksamhet

8.1.3.14

Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.

8.1.3.15

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt annan serviceverksamhet

8.1.3.16

Datacentraler. Endast de datacentraler som hör till rapporteringsenheter (oavsett Nace-kod) med en total effekt på minst 1 MW behöver redovisas. Den första obligatoriska redovisningen av den här posten är referensåret 2024.

8.1.4   HUSHÅLLSSEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.3.2 i bilaga A.

8.1.4.1

Hushåll: Rumsuppvärmning

8.1.4.2

Hushåll: Rumskylning

8.1.4.3

Hushåll: Vattenuppvärmning

8.1.4.4

Hushåll: Matlagning

8.1.4.5

Hushåll: Belysning och apparater Gäller endast el

8.1.4.6

Hushåll: Annan slutanvändning

8.2   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i bilaga A.

Eurostat kommer att upprätta en förteckning över energiprodukter för vilka uppgifter som omfattas av punkt 7 i bilaga B bör redovisas i rapporteringsmallen, som en undergrupp till dem som förtecknas i punkt 3 i bilaga A.

8.3   Måttenheter

Fasta fossila bränslen ska redovisas i kt (kiloton).

Råolja och petroleumprodukter ska redovisas i kt (kiloton).

Naturgas och tillverkade gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser) ska redovisas efter energiinnehåll, i enheten TJ baserat på bruttovärmevärde.

El ska redovisas i GWh (gigawattimmar).

Värme ska redovisas i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärdet.

Förnybara energikällor och avfall ska redovisas i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärde, utom för träkol, biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel och andra flytande biobränslen som ska redovisas i kt (kiloton).

Värmevärden för fasta fossila bränslen, råolja och petroleumprodukter samt för förnybara energikällor och avfall ska redovisas i MJ/t (megajoule per ton).

Värmevärden för naturgas och tillverkade gaser ska redovisas i kJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

När det gäller andra energiprodukter för vilka rapportering krävs definieras de tillämpliga enheterna i de relevanta kapitlen i denna bilaga.

8.4   Tidsfrist för översändning av uppgifter:

Uppgifterna bör översändas senast den 31 mars det andra året efter det år uppgifterna avser.

8.5   Undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa disaggregerade uppgifter för slutlig energiförbrukning för råolja och petroleumprodukter (enligt definition i avsnitt 3.4 i bilaga A) för alla aggregat som omfattas av avsnitt 8.1.4 i denna bilaga (Hushåll).

9.   PRELIMINÄRA ÅRLIGA UPPGIFTER

9.1   Aktuella energiprodukter

Denna uppgiftsinsamling är tillämplig på samtliga produkter som förtecknas i avsnitten 1.1, 2.1, 3.1, 4.1 och 5.1 i denna bilaga.

9.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas:

9.2.1

För fasta fossila bränslen och tillverkade gaser: 1.2.1.1, 1.2.1.2, 1.2.1.6, 1.2.1.7, 1.2.1.8 och 1.2.1.9 enligt kapitel 1 i denna bilaga.

9.2.2

För naturgas: 2.2.1.1, 2.2.1.2, 2.2.1.3, 2.2.1.4, 2.2.1.5 och 2.2.1.6 enligt kapitel 2 i denna bilaga.

9.2.3

För el och värme: bruttoproduktion per produkt för alla enskilda produkter, eget bruk, totala överförings- och distributionsförluster (3.2.3 och 3.2.4) samt 3.2.2.3, 3.2.2.4, 3.2.2.5, 3.2.2.6, 3.2.2.7, 3.2.2.8 och 3.2.2.9 enligt kapitel 3 i denna bilaga.

9.2.4

För olje- och petroleumprodukter: 4.2.1.1, 4.2.1.2, 4.2.1.3, 4.2.1.4, 4.2.1.5, 4.2.1.6, 4.2.1.7, 4.2.1.8, 4.2.1.9, 4.2.1.10, 4.2.2.1, 4.2.2.2, 4.2.2.3, 4.2.2.4, 4.2.2.5, 4.2.2.6, 4.2.2.7, 4.2.2.8, 4.2.2.9 och 4.2.2.10 enligt kapitel 4 i denna bilaga.

9.2.5

För förnybar energi och energi från avfall: 5.2.2.1, 5.2.2.2, 5.2.2.3, 5.2.2.4, 5.2.10.1, 5.2.10.2, 5.2.10.3, 5.2.10.8 och 5.2.10.9 enligt kapitel 5 i denna bilaga.

9.3   Måttenheter

Mängder ska anges i de enheter som fastställs i avsnitten 1.3, 2.3, 3.3, 4.3 och 5.3 i denna bilaga.

9.4   Tidsfrist för översändning av uppgifter

Uppgifterna bör översändas senast den 31 maj året efter det år uppgifterna avser.