EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004D0015

2004/15/EG: Rådets beslut av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar

EUT L 5, 9.1.2004, p. 76–77 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 04/04/2010; tyst upphävande genom 32009R0810

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2004/15(1)/oj

32004D0015

2004/15/EG: Rådets beslut av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar

Europeiska unionens officiella tidning nr L 005 , 09/01/2004 s. 0076 - 0077


Rådets beslut

av den 22 december 2003

om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar

(2004/15/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av förordning (EG) nr 789/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheter avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för behandlingen av viseringsansökningar(1),

med beaktande av Republiken Frankrikes initiativ, och

av följande skäl:

(1) Möjligheten, enligt punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna, för en medlemsstat att låta sig företrädas i tredje land av en annan medlemsstat är för närvarande begränsad till det fall då den medlemsstat som begär att den skall företrädas saknar utlandsrepresentation i det aktuella tredje landet.

(2) Den betydande ökningen av antalet ansökningar om inreseviseringar för Schengenområdet leder till att man för utfärdande av enhetliga viseringar i tredje land eftersträvar samverkan mellan medlemsstaterna samt samordning och en rationellare placering av de avdelningar som har till uppgift att behandla viseringsansökningar. Även om en medlemsstat har utlandsrepresentation i ett tredje land förefaller det således nödvändigt att göra det möjligt för den medlemsstaten att låta sig företrädas i det berörda tredje landet av en annan medlemsstat, förutsatt att fördelningen mellan medlemsstaterna är väl avvägd.

(3) Det bör dessutom med tanke på öppenheten upprättas en ny bilaga till dessa gemensamma konsulära anvisningar, med en tabell över beskickningar som utfärdar enhetliga anvisningar.

(4) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom detta beslut bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit detta beslut besluta huruvida landet skall genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(5) När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(2), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt A i rådets beslut 1999/437/EG(3) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(6) Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(4). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket.

(7) Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(5). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som är inte bindande för eller tillämpligt i Irland.

(8) Detta beslut utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna ändras på följande sätt:

1. Leden a-d skall ersättas med följande:

"a) Om det i ett land inte finns någon utlandsrepresentation för den stat som är behörig att behandla viseringsansökningar, kan den stat som företräder den behöriga staten genom sin beskickning utfärda en enhetlig visering. Viseringen utfärdas i den företrädda statens namn med dess benägna tillstånd och efter samråd med de centrala myndigheterna om detta är nödvändigt. Om någon Beneluxstat har en utlandsrepresentation skall denna i princip företräda samtliga Beneluxstater, såvida inte den berörda Beneluxstaten saknar faktisk möjlighet att företräda de övriga Beneluxstaterna; om så är fallet kan de senare företrädas av en annan partnerstat när det gäller visering i den tredje stat som berörs.

b) Även om ett land har en utlandsrepresentation i tredje land, kan den begära att en annan stat som har en utlandsrepresentation i detta land företräder den. Den enhetliga viseringen utfärdas i den företrädda statens namn med dess benägna tillstånd och efter samråd med de centrala myndigheterna om detta är nödvändigt.

c) När enhetliga viseringar utfärdas i enlighet med a och b skall ett avtal ingås mellan den eller de företrädda staterna och den företrädande staten, i vilket följande skall anges:

- Varaktighet av företrädandet och villkoren för dess hävande.

- Avseende tillämpningen av led b, även de närmare villkoren för genomförande av företrädandet, till exempel villkoren för i vilken utsträckning den företrädande staten skall ställa lokaler till förfogande, villkoren för i vilken utsträckning den företrädande staten och den företrädda staten skall ställa personal till förfogande, den företrädda statens eventuella finansiella bidrag till den företrädande statens kostnader för utfärdande av viseringar för den andra statens räkning.

d) Utfärdandet av enhetliga viseringar i enlighet med a och b återspeglas i den tabell över utlandsrepresentationer som utfärdar enhetliga viseringar som finns i bilaga 18."

2. I led e skall orden "i ett tredje land där inte alla Schengenstaterna är representerade" ersättas med orden "vid företrädande enligt a och b".

3. I led e skall sista strecksatsen ersättas med följande:

"- På lokal nivå skall utlandsrepresentationerna, inom ramen för det konsulära samarbetet på plats, se till att de viseringssökande får lämplig information om den behörighet som blir följden av att representation enligt led a och b används."

Artikel 2

En bilaga 18 med rubriken "Tabell över utlandsrepresentationer som utfärdar enhetliga viseringar" skall läggas till i de gemensamma konsulära anvisningarna. Denna bilaga skall utformas och uppdateras på grundval av de uppgifter som lämnas till rådets generalsekretariat enligt det förfarande som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 789/2001 för ändringar i handboken om utfärdandet av Schengenviseringar i tredje länder i vilka inte alla Schengenstaterna är representerade och skall ersätta den sistnämnda.

Artikel 3

Detta beslut skall tillämpas från och med dagen för dess offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2003.

På rådets vägnar

A. Matteoli

Ordförande

(1) EGT L 116, 26.4.2001, s. 2.

(2) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(3) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(4) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(5) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

Top