Stärka EU:s katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och katastrofinsatser

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

• Syftet med EU:s civilskyddsmekanism (mekanismen) är att stärka samarbetet mellan Europeiska unionen (EU) och EU:s medlemsstater och att underlätta samordningen på civilskyddsområdet för att förebygga katastrofer, förbereda sig inför dem och vidta åtgärder om en katastrof inträffar, oavsett om det är fråga om en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människor och oavsett om den sker inom eller utanför EU.
• Beslut (EU) 2019/420 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU innebär framför allt en stärkning av EU:s kollektiva förmåga att hantera naturkatastrofer. Genom beslutet inrättas också ”” rescEU-reserven, som utgör en extra reserv av insatsresurser på europeisk nivå. rescEU har sedan dess successivt utökats för att tillföra andra resurser.
• Förordning (EU) 2021/836 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU innebär en stärkning av den europeiska solidariteten, framför allt i samband med storskaliga nödsituationer som påverkar flera medlemsstater samtidigt (som t.ex. covid-19-pandemin) där frivilliga och nationella insatser visar sig vara otillräckliga. Med hjälp av mekanismen blir insatserna bättre förberedda, flexiblare och snabbare, och mer omfattande sektorsövergripande stöd kommer att kunna erbjudas medlemsstaterna och deras medborgare.

VIKTIGA PUNKTER

Mål

Det främsta målet med mekanismen är att förbättra effektiviteten hos system för förebyggande av, beredskap inför och insatser vid alla slags naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor inom och utanför EU. Även om dess fokus ligger på att skydda människor, omfattar den också miljö och egendom, inklusive naturarv.

De specifika målen med mekanismen är att

• uppnå en hög skyddsnivå mot katastrofer genom att
  • förebygga eller begränsa deras potentiella verkningar,
  • skapa en förebyggande kultur,
  • förbättra samarbetet mellan civilskyddsorgan och andra berörda organ,
• öka beredskapen på både nationell nivå och EU-nivå för katastrofinsatser,
• underlätta snabba och effektiva insatser vid katastrofer, eller vid överhängande fara för katastrofer, bland annat genom att vidta åtgärder för att mildra de omedelbara konsekvenserna av katastrofer,
• öka allmänhetens medvetenhet om och beredskap inför katastrofer,
• göra vetenskaplig kunskap om katastrofer mer tillgänglig och öka användningen av denna kunskap, och
• stärka samarbetet och den samordningsinriktade verksamheten på gränsöverskridande nivå och mellan medlemsstater som löper risk att drabbas av samma typ av katastrofer.

Förebyggande och hantering av risker

Katastrofförebyggande insatser utgör en särskilt viktig komponent i mekanismen, med särskild tonvikt på riskbedömning och riskhanteringsplanering. I enlighet med beslut nr 1313/2013/EU, ändrat genom beslut (EU) 2019/420, ska medlemsstaterna

• vidareutveckla förfarandet för bedömning av riskhanteringsförmågan på nationell eller lämplig regional eller lokal nivå,
• förse Europeiska kommissionen med en sammanfattning av de relevanta delarna av bedömningen, med fokus på centrala risker, vart tredje år,
• på frivillig grund delta i utvärderingar av bedömningen av riskhanteringsförmågan.

I enlighet med ändringsförordning (EU) 2021/836 kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att fastställa och utveckla mål för EU:s katastrofberedskap. Dessa icke-bindande mål kommer att anges i kommissionens rekommendationer och baseras på scenarier där det aktuella läget och tänkta scenarier används, och där hänsyn tas till data från tidigare händelser och hur klimatförändringarna inverkar på risken för att katastrofer ska inträffa.

Unionens kunskapsnätverk för civilskydd

I syfte att förbättra utbildningsinsatserna och kunskapsutbytet fick kommissionen enligt beslut (EU) 2019/420 i uppdrag att inrätta ett nätverk av relevanta civilskydds- och katastrofhanteringsforskare och katastrofhanteringsinstitutioner, däribland kompetenscentrum och universitet. Tillsammans med kommissionen ska dessa bilda unionens kunskapsnätverk för civilskydd.

Den 10 november 2021 inrättades kunskapsnätverket formellt av kommissionen (genomförandebeslut 2021/1956). I genomförandebeslutet anges hur kunskapsnätverket ska styras och hur verksamheten ska bedrivas. Kunskapsnätverkets verksamhet ska ledas av en styrelse och två pelare med arbetsgrupper (kapacitetsutvecklingspelaren och vetenskapspelaren). Sekretariatet tillhandahålls av kommissionen.

Kommissionen ska även

• stärka samarbetet avseende utbildning och utbyte av kunskap och erfarenheter mellan unionens kunskapsnätverk för civilskydd, internationella organisationer och länder utanför EU,
• ta fram en kommunikationsstrategi så att de konkreta resultaten av åtgärderna inom civilskyddsmekanismen kan synliggöras för allmänheten och
• dela ut medaljer som erkännande och hedersbetygelse för långt och troget arbete för och extraordinära bidrag till mekanismen.

Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC)

För att på EU-nivå förbättra beredskapen inför och insatserna vid katastrofer finns det i Bryssel ett centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC). ERCC drivs av kommissionen och har beredskap dygnet runt. ERCC utgör mekanismens samordningsnav och operationella gren.

Ytterligare verktyg är

• det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor, ett it-verktyg som gör det möjligt för omedelbar kommunikation mellan deltagande länder vid olyckor,
• övningar och ett utbildningsprogram som förbättrar medlemsstaternas katastrofhanteringsmöjligheter och samordningen av civilskyddsbistånd,
• civilskyddsmoduler, som är personal- och utrustningsenheter som är redo att utnyttjas,
• den europeiska civilskyddspoolen, som är en frivillig reserv av katastrofinsatskapacitet som medlemsstaterna på förhand ställt till förfogande och som är redo att mobiliseras för civilskyddsinsatser inom EU. Den ska omfatta högkvalitativa moduler, katastrofgrupper, utrustning och experter och högre nivåer av EU:s samfinansiering.

Genom ändringsförordning (EU) 2021/836 stärks ERCC:s kapacitet för operativ verksamhet, analysarbete, övervakning, informationshantering och kommunikation.

rescEU

Genom ändringsbeslut (EU) 2019/420 inrättas även rescEU som en extra resurs för situationer då de totala befintliga resurserna på nationell nivå och de resurser som medlemsstaterna på förhand ställt till den europeiska civilskyddspoolens förfogande inte räcker till för att säkerställa en effektiv insats.

Den inledande sammansättningen av rescEU i fråga om resurser och kvalitetskrav fastställdes genom genomförandebeslut (EU) 2019/570 och utgjordes inledningsvis av resurser för

• luftburen bekämpning av skogsbränder,
• lufttransport under samtidig vård,
• akutsjukvårdsgrupp,
• medicinsk lagerhållning.

En utökning har sedermera skett så att rescEU nu även omfattar dekontaminering i samband med CBRN-incidenter samt resurser för transport och logistik (se nedan).

Med genomförandeförordning (EU) 2021/836 blev det möjligt för kommissionen att direktupphandla rescEU-resurser på transport- och logistikområdet och även andra resurser (i särskilt motiverade nödfall). Alla rescEU-resurser finansieras fullt ut av kommissionen.

Kommissionen fastställer rescEU-resurser med hjälp av genomförandeakter och tar då hänsyn till

• identifierade respektive framväxande risker,
• totala resurser och brister på EU-nivå, i synnerhet på områdena
  • luftburen bekämpning av skogsbränder,
  • CBRN-incidenter,
  • akutsjukvård,
  • transport och logistik.

Kommissionen har ändrat genomförandebeslut (EU) 2019/570 åtta gånger.

• I genomförandebeslut (EU) 2019/1930 införs två olika typer av resurser för borttransport av sårade för
  • katastrofoffer med mycket smittsamma sjukdomar,
  • katastrofoffer med icke-smittsamma sjukdomar.
• Med genomförandebeslut (EU) 2020/414, som utgör ett svar på Europeiska unionens råds slutsatser om covid-19, inkluderades även lagerhållning av medicinska motåtgärder, medicinsk utrustning för intensivvård och personlig skyddsutrustning för bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som en rescEU:s ansvarsområden.
• I genomförandebeslut (EU) 2020/452 inrättas rescEU-resurser för att hantera risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser. För att kunna inrätta dessa resurser definieras olika kategorier av risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser. Man tar även hänsyn till möjliga scenarier för sådana risker.
• Med genomförandebeslut (EU) 2021/88 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/570 utvidgades rescEU-reserven till att även inkludera CBRN-dekontaminering av infrastruktur, byggnader, fordon, utrustning och avgörande bevis som rescEU:s ansvarsområden. Ansvarsområdet kan även inbegripa dekontaminering av drabbade personer, även vid dödsfall.
• Med genomförandebeslut (EU) 2022/288 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/570 utvidgades rescEU-reserven till att även omfatta anläggningar för tillfälligt boende och för akutsjukvårdsgrupper.
• Med genomförandebeslut (EU) 2022/461 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/570 utvidgades rescEU-reserven till att även omfatta resurser för transport och logistik.
• Med genomförandebeslut (EU) 2022/465 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/570 utvidgades rescEU-reserven till att omfatta mobila laboratoriefaciliteter samt resurser för detektion, provtagning, identifiering och övervakning av CBRN-ämnen.
• Genom genomförandebeslut (EU) 2022/1198 ändras genomförandebeslut (EU) 2019/570, som en reaktion på den sårbarhet hos energirelaterad kritisk infrastruktur som blivit tydlig genom kriget i Ukraina, genom att resurser för nödförsörjning på energiområdet införlivas som en del av rescEU-reserven.

Ytterligare genomförandebestämmelser för rescEU fastställs i genomförandebeslut (EU) 2019/1310. I denna genomförandeakt fastställs alla regler som behövs för en rescEU-insats, såsom kriterier för insättande och motstridiga begäranden, regler för demobilisering och regler för nationell användning.

Budget

• Strax över 574,02 miljoner euro anslogs för genomförandet av mekanismen för perioden 2014–2020.
• Finansieringen ökade markant för perioden 2021–2027 då anslaget blev 1,26 miljarder euro, utöver det belopp på upp till 2,06 miljarder euro som utfästs i EU:s återhämtningsinstrument (se sammanfattning) för civilskyddsrelaterade åtgärder för att hantera effekterna av covid-19-krisen.

Deltagande

Mekanismen och de olika verktyg som anges ovan är öppna för länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer. Förutom medlemsstaterna deltar även Bosnien och Hercegovinas, Island, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet i mekanismen.

Övrigt

Den 5 maj 2022 antog kommissionen genomförandebeslut (EU) 2022/706, som innehåller kriterier och förfaranden för tilldelning av medaljer i syfte att erkänna långvariga engagemang för och extraordinära bidrag till mekanismen. Genomförandeakten omfattar två typer av medaljer, en för långvariga engagemang och en för extraordinära bidrag, och tilldelningen omfattar verksamhet under hela katastrofhanteringscykeln. Medaljerna kommer att delas ut vid europeiska civilskyddsforumet eller vid andra formella ceremonier på ad hoc-basis.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTET FÖR?

Beslutet har gällt sedan den 1 januari 2014.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• EU:s civilskyddsmekanism – faktablad (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

Senare ändringar av beslut nr 1313/2013/EU har fortlöpande införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/706 av den 5 maj 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU vad gäller kriterier och förfaranden för erkännande av långvarigt engagemang för och extraordinära bidrag till civilskyddsmekanismen för unionen (EUT L 132, 6.5.2022, s. 102).

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1956 av den 10 november 2021 om inrättande och organisation av unionens kunskapsnätverk för civilskydd (EUT L 399, 11.11.2021, s. 1).

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1310 av den 31 juli 2019 om fastställande av regler för driften av Europeiska civilskyddspoolen och rescEU (EUT L 204, 2.8.2019, s. 94).

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/570 av den 8 april 2019 om fastställande av regler för genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU vad gäller rescEU-resurser och om ändring av kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU (EUT L 99, 10.4.2019, s. 41).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/142 av den 15 januari 2018 om ändring av kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 25, 30.1.2018, s. 40).

Kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU av den 16 oktober 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen och om upphävande av kommissionens beslut 2004/277/EG, Euratom och 2007/606/EG, Euratom (EUT L 320, 6.11.2014, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Interimsutvärdering av unionens civilskyddsmekanism (2014–2016) som åtföljer dokumentet Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen för unionen för perioden 2014–2016 (SWD(2017) 287 final, 30.8.2017) (dokumentet har inte översatts till svenska).

Senast ändrat 19.05.2022