EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013R1294

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG

EUT L 347, 20.12.2013, p. 209–220 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2020; upphävd genom 32021R0444

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1294/oj

20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/209


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1294/2013

av den 11 december 2013

om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 33,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Det fleråriga åtgärdsprogrammet för tullfrågor som gällde före 2014 har bidragit avsevärt till att underlätta och förbättra samarbetet mellan tullmyndigheter inom unionen. Många av aktiviteterna på tullområdet är av gränsöverskridande karaktär och involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således inte bedrivas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Ett tullprogram på unionsnivå, som genomförs av kommissionen, ger medlemsstaterna en unionsram för att utveckla dessa samarbeten, vilket är mer kostnadseffektivt än om varje medlemsstat skulle inrätta individuella samarbeten på bilateral eller multilateral basis. Det är därför lämpligt att säkerställa en fortsättning på det fleråriga åtgärdsprogrammet genom att ett nytt program inrättas på samma område, Tull 2020-programmet (nedan kallat programmet).

(2)

Verksamheterna enligt programmet, nämligen de europeiska informationssystemen, gemensamma åtgärder för tulltjänstemän och gemensamma utbildningsinitiativ, kommer att bidra till att Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom att stärka den inre marknadens funktion. Genom att tillhandahålla en ram för verksamheter som syftar till att effektivisera och modernisera tullmyndigheternas arbete, stärka företagens konkurrenskraft, främja sysselsättningen samt rationalisera och samordna medlemsstaternas insatser för att skydda sina och unionens finansiella och ekonomiska intressen, kommer programmet att på ett aktivt sätt förbättra tullunionens funktion, så att företagen och medborgarna kan utnyttja den inre marknadens och den globala handelns hela potential.

(3)

För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Med tanke på den allt större sammanlänkningen av världsekonomin, bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, exempelvis tjänstemän i tredjeländer, företrädare för internationella organisationer eller ekonomiska aktörer i vissa verksamheter. Deltagande av externa experter anses vara väsentligt så snart målen för ett program inte kan uppnås utan bidrag från dessa experter. Inrättandet av Europeiska utrikestjänsten under ledning av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bidrar till att uppnå större samstämmighet och samordning i politiken på detta område, som är av stor vikt i unionens externa strategier och åtgärder, både bilateralt och multilateralt.

(4)

Programmets mål bör ta hänsyn till de problem och utmaningar som konstaterats i tullhänseende för det kommande årtiondet. Programmet bör fortsätta att spela en roll på viktiga områden som det konsekventa genomförandet av unionsrätten på tullområdet och därmed sammanhängande frågor. Dessutom bör programmets inriktning ligga på att skydda unionens finansiella och ekonomiska intressen och garantera skydd och säkerhet. Detta bör bland annat innefatta samarbete och informationsutbyte mellan marknadstillsynsmyndigheter på nationell nivå och unionsnivå och tullmyndigheterna. Dessutom bör programmet inriktas på att underlätta handeln, bland annat genom samarbete inom bedrägeribekämpning och genom att öka tullmyndigheternas administrativa kapacitet. Utifrån detta perspektiv bör en kostnads-nyttoanalys av detekteringsutrustning och tillhörande teknik utföras för att underlätta för tullmyndigheterna att anskaffa moderna tullkontrollverktyg efter 2020. Även metoder som underlättar anskaffande av moderna tullkontrollverktyg bör undersökas, däribland gemensam offentlig upphandling.

(5)

De programverktyg som tillämpades före 2014 har visat sig vara adekvata och bör därför behållas. Mot bakgrund av behovet av ett mer strukturerat operativt samarbete bör ytterligare verktyg utvecklas, nämligen expertgrupper bestående av unions- och nationella experter som tillsammans utför uppgifter inom specifika områden, och insatser för kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning som bör ge särskilt stöd till de deltagande länder som har behov av administrativ kapacitetsuppbyggnad.

(6)

De europeiska informationssystemen har en viktig uppgift när det gäller att förstärka unionens tullsystem och bör således även i fortsättningen finansieras genom programmet. Dessutom bör det ges en möjlighet att i programmet införliva nya tullrelaterade informationssystem som inrättas enligt unionsrätten. De europeiska informationssystemen bör, i förekommande fall, baseras på gemensamma utvecklingsmodeller och it-strukturer, i syfte att öka tullförvaltningens flexibilitet och effektivitet.

(7)

Kompetensuppbyggnad bör också ske genom gemensam utbildning och genomföras inom ramen för programmet. Tulltjänstemän behöver utveckla och uppdatera sina kunskaper och de färdigheter som krävs för att tjäna unionens intressen. Programmet bör vara av största vikt för kompetensutveckling genom ökat stöd till fortbildning riktad till tulltjänstemän samt ekonomiska aktörer. Unionens nuvarande tillvägagångssätt för gemensam utbildning, som främst baserats på utveckling av centralt e-lärande, bör i det syftet utvecklas till ett mångfasetterat program för stöd till fortbildning i unionen.

(8)

Inom ramen för programmet bör vederbörlig vikt läggas vid befintliga europeiska informationssystem på tullområdet och utvecklingen av nya europeiska informationssystem som krävs för genomförandet av unionens tullkodex, och en lämplig andel av budgeten bör anslås till detta. Samtidigt bör lämpliga resurser läggas på verksamheter som sammanför tjänstemän som arbetar med tullfrågor och på kompetensuppbyggnad. Programmet bör vidare tillåta en viss budgetflexibilitet så att hänsyn kan tas till ändringar av de politiska prioriteringarna.

(9)

Programmet bör täcka en period av sju år, så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetram som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (2).

(10)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (3), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(11)

I linje med det åtagande som kommissionen gjorde i sitt meddelande av den 19 oktober 2010 med titeln EU:s budgetöversyn, att förenkla finansieringsprogram och göra dem mer samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade verksamheter eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionens funktion.

(12)

De åtgärder som krävs för genomförandet av denna förordning i budgethänseende ska antas i enlighet med Europaparlamentet och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (4), och med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (5).

(13)

Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas genom lämpliga åtgärder som gör det möjligt att förebygga, upptäcka och utreda oegentligheter, återkräva medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt, och vid behov fastställa sanktioner.

(14)

Samarbete om rationell riskbedömning är viktigt för att ge tillförlitliga företag som följer reglerna största möjliga fördel av den förenklade e-förvaltningen av tullförfarandet och för att göra det möjligt att inrikta sig på oegentligheter.

(15)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter med avseende på utarbetandet av årliga arbetsprogram. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6).

(16)

För att möjliggöra en lämplig respons på ändringar av de politiska prioriteringarna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av förteckningen över indikatorer för att mäta i vilken utsträckning de särskilda målen uppnåtts och ändra de vägledande belopp som anslagits till varje åtgärdstyp. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(17)

Eftersom målet för förordningen, nämligen att inrätta ett flerårigt program för att förbättra tullunionens funktion, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, då dessa inte på ett effektivt sätt kan uppnå det samarbete och den samordning som krävs för att genomföra programmet, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(18)

För genomförandet av programmet bör kommissionen biträdas av Tull 2020-kommittén.

(19)

För att underlätta utvärderingen av programmet bör en ordentlig ram för övervakning av de resultat programmet uppnått inrättas från första början. En halvtidsutvärdering där man behandlar uppnåendet av målen för programmet, dess effektivitet och mervärde på den europeiska nivån bör göras. I en slutlig utvärdering bör dessutom långsiktiga effekter och hållbarhetseffekter av programmet tas upp. Fullständig öppenhet genom regelbunden rapportering om övervakningen och utvärdering till Europaparlamentet och rådet bör säkerställas. Dessa utvärderingar bör bygga på indikatorer som mäter effekterna av programmet i förhållande till i förväg fastställda utgångsvärden. Indikatorerna bör bland annat mäta hur lång tid Gemensamma kommunikationsnätet är tillgängligt utan systemavbrott, eftersom detta är förutsättningen för att alla de europeiska informationssystemen ska kunna fungera korrekt och tullmyndigheterna ska kunna samarbeta effektivt inom tullunionen.

(20)

När det gäller denna förordning regleras medlemsstaternas behandling av personuppgifter i medlemsstaterna av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (7); detta är föremål för tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning och under överinseende av den europeiska datatillsynsmannen regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (8). Utbyte eller överföring av uppgifter mellan de behöriga myndigheterna ska ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i direktiv 95/46/EG, och kommissionens utbyte och överföring av uppgifter bör ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EG) nr 45/2001.

(21)

Denna förordning ersätter Europaparlamentets och rådets beslut nr 624/2007/EG (9). Det beslutet bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.   Härmed inrättas ett flerårigt åtgärdsprogram "Tull 2020" (nedan kallat programmet) till stöd för en fungerande tullunion.

2.   Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)   tullmyndigheter: de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av regler om tullar.

2)   externa experter:

a)

företrädare för statliga myndigheter, inbegripet de från länder som inte deltar i programmet enligt artikel 3.2,

b)

ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer,

c)

företrädare för internationella och andra relevanta organisationer.

Artikel 3

Deltagande i programmet

1.   De deltagande länderna ska utgöras av medlemsstaterna och de länder som avses i punkt 2, förutsatt att villkoren i den punkten är uppfyllda.

2.   Programmet ska vara öppet för följande länders deltagande:

a)

Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionens program som fastställs i respektive ramavtal, beslut av associeringsrådet eller liknande avtal.

b)

De partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att dessa länder i tillräcklig grad har tillnärmat sin relevanta lagstiftning och sina administrativa metoder till unionens lagstiftning och metoder.

De partnerländer som avses i första stycket b ska delta i programmet i enlighet med bestämmelser som ska fastställas tillsammans med dessa länder efter det att ramavtal om deras deltagande i unionens program har ingåtts.

Artikel 4

Bidrag till programmets verksamheter

Externa experter kan inbjudas att bidra till utvalda verksamheter närhelst detta är väsentligt för att uppnå de mål som anges i artiklarna 5 och 6. De externa experterna ska väljas ut av kommissionen, tillsammans med de deltagande länderna, på grundval av sina färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är av relevans för de specifika verksamheterna.

Artikel 5

Allmänna och särskilda mål

1.   Programmets allmänna mål är att stödja tullunionens funktion och modernisering i syfte att stärka den inre marknaden genom samarbete mellan de deltagande länderna, deras tullmyndigheter och tjänstemän. Det allmänna målet ska uppfyllas genom att särskilda delmål uppnås.

2.   De särskilda målen är att bistå tullmyndigheterna när det gäller att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen genom bland annat bedrägeribekämpning och skydd av immateriella rättigheter, för att öka säkerheten, skydda medborgarna och miljön, förbättra tullmyndigheternas administrativa kapacitet och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.

De särskilda målen ska i första hand uppnås genom

a)

datorisering,

b)

säkerställande av moderna och harmoniserade tullförfaranden och tullkontroller,

c)

underlättande av laglig handel,

d)

minskning av kostnaderna för efterlevnad och minskning av den administrativa bördan,

e)

förbättring av tullmyndigheternas funktion.

3.   Hur väl de särskilda målen uppfylls ska mätas utifrån de indikatorer som anges i bilaga I. När så krävs får dessa indikatorer ses över under programmets löptid.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 med avseende på ändringar av förteckningen över indikatorer som anges i bilaga I.

Artikel 6

Operativa mål

Programmets ska ha följande operativa mål:

a)

Att stödja utarbetande, samstämmig tillämpning och ändamålsenligt genomförande av unionsrätten och unionspolitiken på tullområdet.

b)

Att utveckla, förbättra, driva och stödja de europeiska informationssystemen på tullområdet.

c)

Att identifiera, utveckla, utbyta och tillämpa bästa arbetsmetoder och administrativa förfaranden, särskilt efter riktmärkning.

d)

Att stärka tulltjänstemännens färdigheter och kompetens.

e)

Att förbättra samarbetet mellan tullmyndigheter och internationella organisationer, tredjeländer, andra statliga myndigheter, bland annat marknadstillsynsmyndigheter på unionsnivå och nationell nivå, samt ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer.

KAPITEL II

STÖDBERÄTTIGANDE ÅTGÄRDER

Artikel 7

Stödberättigande åtgärder

På de villkor som anges i det årliga arbetsprogrammet enligt artikel 14 ska ekonomiskt stöd genom programmet ges till följande typer av åtgärder:

a)

Gemensamma åtgärder:

i)

Seminarier och workshoppar.

ii)

Projektgrupper, som i allmänhet består av företrädare från ett begränsat antal länder och som verkar under en begränsad tid för att uppnå ett i förväg fastställt mål med ett exakt angivet resultat inbegripet samordning eller riktmärkning.

iii)

Arbetsbesök, som organiseras av deltagande länder eller ett annat land för att tjänstemän ska kunna förvärva eller utöka expertis eller kunskaper på tullområdet. När det gäller arbetsbesök som organiseras i tredjeländer ska endast kostnader för resor och uppehälle (logi och dagtraktamenten) vara stödberättigande inom programmet.

iv)

Övervakning genom gemensamma grupper bestående av kommissionens tjänstemän och tjänstemän från de deltagande länderna, för att analysera vilka metoder tullen använder, identifiera eventuella svårigheter vid genomförandet av reglerna och, där så är lämpligt, lämna förslag till anpassning av unionens regler och arbetsmetoder.

v)

Expertgrupper, som utgör strukturerade samarbetsformer av tillfällig eller permanent natur och sammanför expertis för att utföra uppdrag på vissa områden eller för att genomföra viss operativ verksamhet, eventuellt med stöd i form av samarbetstjänster online, administrativt stöd, infrastruktur och utrustning.

vi)

Kapacitetsuppbyggnad inom tullförvaltning och stödjande åtgärder.

vii)

Studier.

viii)

Gemensamt framtagna kommunikationsåtgärder.

ix)

Alla andra verksamheter som bidrar till att de allmänna, särskilda och operativa mål som anges i artiklarna 5 och 6 uppnås.

b)

It-kapacitetsuppbyggnad: utveckling, underhåll, drift och kvalitetskontroll av unionskomponenter i de europeiska informationssystem som anges i avsnitt A i bilaga II och nya europeiska informationssystem som inrättas enligt unionsrätten.

c)

Kompetensuppbyggnad: gemensamma utbildningsåtgärder för att främja de färdigheter och yrkeskunskaper som krävs på tullområdet.

Artikel 8

Särskilda genomförandebestämmelser för gemensamma åtgärder

1.   Deltagande i de gemensamma åtgärder som avses i artikel 7 a ska ske på frivillig basis.

2.   De deltagande länderna ska se till att tjänstemän med passande profil och kvalifikationer utses till att delta i de gemensamma åtgärderna.

3.   De deltagande länderna ska vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra de gemensamma åtgärderna, särskilt genom att öka medvetenheten om sådana åtgärder och säkerställa en optimal användning av resultaten.

Artikel 9

Särskilda genomförandebestämmelser för uppbyggnad av it-kapacitet

1.   Kommissionen och de deltagande länderna ska se till att de europeiska informationssystem som avses i avsnitt A i bilaga II utvecklas, drivs och underhålls på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna samordna de aspekter av införandet av och funktionen hos de unionskomponenter som förtecknas i avsnitt B i bilaga II och de icke-unionskomponenter som beskrivs i avsnitt C i bilaga II, i de europeiska informationssystem som avses i avsnitt A i bilaga II, vilka krävs för att se till att dessa är funktionsdugliga och sammanlänkade samt kontinuerligt förbättras.

3.   Unionen ska bekosta inköp, utveckling, installation, underhåll och daglig drift av unionskomponenterna. De deltagande länderna ska bekosta inköp, utveckling, installation, underhåll och daglig drift av icke-unionskomponenterna.

Artikel 10

Särskilda genomförandebestämmelser för kompetensuppbyggnad

1.   Deltagande i de gemensamma utbildningsåtgärder som avses i artikel 7 c ska ske på frivillig basis.

2.   De deltagande länderna ska i sina nationella utbildningsprogram där så är lämpligt införliva gemensamt utvecklat utbildningsinnehåll, inbegripet e-lärandemoduler, utbildningsprogram och gemensamt överenskomna utbildningsstandarder.

3.   De deltagande länderna ska se till att deras tjänstemän får nödvändig grund- och vidareutbildning för att uppnå den gemensamma yrkeskompetens och fackkunskap som avses i utbildningsprogrammen.

4.   De deltagande länderna ska tillhandahålla den språkutbildning som krävs för att tjänstemän ska besitta nödvändiga språkkunskaper för att delta i programmet.

KAPITEL III

BUDGETRAM

Artikel 11

Budgetram

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2014-2020 fastställs till 522 943 000 EUR i löpande priser.

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

2.   Inom programmets finansieringsram ska vägledande belopp anslås till stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 7, inom de procentandelar som fastställs i bilaga III för varje åtgärdstyp. Kommissionen får frångå den vägledande tilldelningen av medel som fastställs i den bilagan men får inte höja den anslagna andelen av finansieringsramen med mer än 10 % för varje åtgärdstyp.

Om det visar sig nödvändigt att överskrida denna gräns, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra den vägledande tilldelningen av medel som fastställs i bilaga III.

Artikel 12

Finansieringsform

1.   Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

2.   Unionens ekonomiska stöd till de stödberättigande åtgärder som avses i artikel 7 ska ha följande former:

a)

Bidrag.

b)

Offentliga kontrakt.

c)

Återbetalning av kostnader som de externa experter som avses i artikel 4 ådrar sig.

3.   Medfinansieringsgraden för bidrag ska vara upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna när det gäller dagtraktamenten, resor, logi och kostnader knutna till organiseringen av evenemang.

Den medfinansieringsgrad som ska tillämpas när åtgärder behöver bidrag ska anges i de årliga arbetsprogrammen.

4.   Anslagen till programmet får även täcka

a)

utgifter för de förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, i synnerhet studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripet kommunikation till företag om unionens politiska prioriteringar vad gäller målen för detta program,

b)

utgifter kopplade till it-nätverk som fokuserar på informationsbehandling och informationsutbyte,

c)

alla övriga tekniska och administrativa stödutgifter som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av programmet.

Artikel 13

Skydd av unionens finansiella intressen

1.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens finansiella intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.   Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av både handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering inom ramen för programmet.

3.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (10) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (11), i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal om unionsfinansiering har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

Artikel 14

Arbetsprogram

1.   För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Inom ramen för varje årligt arbetsprogram ska programmålen genomföras genom att nedanstående fastställs:

a)

Åtgärder i överensstämmelse med de allmänna, särskilda och operativa mål som anges i artiklarna 5 och 6, metoden för genomförandet inbegripet, i förekommande fall, villkoren för hur de expertgrupper som avses i artikel 7a v ska inrättas samt de förväntade resultaten.

b)

Uppdelning av budgeten efter åtgärdstyp.

c)

Medfinansieringsnivån för bidrag som avses i artikel 12.3.

2.   När den utarbetar det årliga arbetsprogrammet ska kommissionen ta hänsyn till det gemensamma förhållningssättet till tullpolicyn. Detta förhållningssätt ska regelbundet ses över och fastställas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna i tullpolicygruppen, som består av cheferna för medlemsstaternas tullförvaltningar eller deras företrädare och företrädare för kommissionen.

Kommissionen ska regelbundet informera tullpolicygruppen om åtgärder som gäller genomförandet av programmet.

Artikel 15

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5.3 andra stycket och artikel 11.2 andra stycket ska ges till kommissionen från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5.3 andra stycket och artikel 11.2 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 5.3 andra stycket och artikel 11.2 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 16

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL V

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 17

Övervakning av programmets åtgärder

1.   Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna övervaka genomförandet av programmet och dess åtgärder utifrån de indikatorer som avses i bilaga I.

2.   Kommissionen ska offentliggöra resultatet av övervakningen.

3.   Övervakningsresultaten ska användas vid utvärderingen av programmet i enlighet med artikel 18.

Artikel 18

Utvärdering

1.   Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport efter halva tiden och en slutlig utvärderingsrapport av programmet, som ska beakta de frågor som avses i punkterna 2 och 3. Resultaten av dessa utvärderingar, inbegripet större brister som identifierats, ska införlivas i beslut om en eventuell förlängning, ändring eller avbrytande av efterföljande program. Dessa utvärderingar ska utföras av en oberoende extern utvärderare.

2.   Kommissionen ska senast den 30 juni 2018 upprätta en utvärderingsrapport efter halva tiden om uppnåendet av målen för programmets åtgärder, resursanvändningens effektivitet och programmets mervärde på den europeiska nivån. Denna rapport ska också ta upp förenklingar och målens fortsatta relevans samt programmets bidrag till unionens prioriteringar avseende en smart och hållbar tillväxt för alla.

3.   Senast den 31 december 2021 ska kommissionen upprätta en slutlig utvärderingsrapport om de frågor som avses i punkt 2 samt om programmets långsiktiga effekter och deras hållbarhet.

4.   På begäran av kommissionen ska de deltagande länderna tillhandahålla den alla data och upplysningar som är relevanta för dess utvärderingsrapporter efter halva tiden och slutliga utvärderingsrapporter.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Upphävande

Beslut nr 624/2007/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Finansiella åtaganden som berör verksamhet inom ramen för det beslutet ska emellertid även fortsättningsvis omfattas av beslutet fram till dess att verksamheten avslutats.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

V. LEŠKEVIČIUS

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 november 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT)

(2)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av en flerårig budgetram för perioden 2014–2020 (Se sidan 884 i detta nummer av EUT).

(3)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 624/2007/EG av den 23 maj 2007 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013) (EUT L 154, 14.6.2007, s. 25).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(11)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


BILAGA I

Indikatorer

Hur väl de särskilda mål som avses i artikel 5.2 uppfylls ska mätas utifrån följande indikatorer:

a)

Indexet för återkoppling från deltagare i programmets åtgärder och programmets användare, som ska ge en uppfattning om vad de som berörs av programmet anser om programmets åtgärders effekter på bland annat

i)

nätverksarbetet och

ii)

samarbetet.

b)

Antalet riktlinjer och rekommendationer som utfärdats till följd av programmets verksamheter med anknytning till moderna och harmoniserade strategier för tullförfaranden.

c)

Indikatorn för Gemensamma kommunikationsnätet för de europeiska informationssystemen, som ska mäta det gemensamma nätets tillgänglighet, som är en förutsättning för att de tullrelaterade europeiska informationssystemen ska fungera. Nätet bör vara tillgängligt 98 % av tiden.

d)

Indexet för tillämpningen och genomförandet av unionsrätten och unionspolitik, som ska mäta framstegen i utarbetandet, tillämpningen och genomförandet av unionsrätten och unionspolitik på tullområdet utifrån bland annat

i)

hur många av programmets åtgärder som anordnas på detta område, särskilt med anknytning till skydd av immateriella rättigheter, säkerhetsfrågor, bedrägeribekämpning och säkerhet i leveranskedjan och

ii)

antalet rekommendationer som utfärdats till följd av dessa åtgärder.

e)

Indikatorn för det europeiska informationssystemets tillgänglighet, som ska mäta tillgängligheten till unionskomponenterna inom it-applikationer på tullområdet. Under kontorstid bör dessa vara tillgängliga 97 % av tiden och därutöver 95 % av tiden.

f)

Indexet för bästa praxis och riktlinjer, som ska mäta utvecklingen vad gäller fastställande, utarbetande, utbyte och tillämpning av bästa arbetsmetoder och administrativa förfaranden utifrån bland annat

i)

hur många av programmets åtgärder som anordnats på området och

ii)

hur mycket riktlinjer och bästa praxis som utbytts.

g)

Lärandeindexet, som ska mäta vilka framsteg de av programmets åtgärder som syftar till att stärka tulltjänstemännens färdigheter och kompetens har lett till, utifrån bland annat

i)

antalet tjänstemän som fått utbildning genom unionens gemensamma utbildningsmaterial och

ii)

antalet gånger programmets e-lärandemoduler laddats ned.

h)

Indikatorn för samarbete med tredje part, som ska fastställa hur programmet stöder andra myndigheter än medlemsstaternas tullmyndigheter genom att mäta hur många av programmets åtgärder som stöder detta mål.


BILAGA II

Europeiska informationssystem och deras unionskomponenter och icke-unionskomponenter

A.

Följande utgör europeiska informationssystem:

1)

Det gemensamma kommunikationsnätet och gemensamma systemgränssnittet (CCN/CSI–CCN2), CCN mail3, CSI bridge, http bridge, CCN LDAP och relaterade verktyg, CCN web portal och CCN monitoring.

2)

Stödsystem, särskilt applikationskonfigurationsverktyget för CCN, verktyget för verksamhetsrapportering (ART2), Taxuds elektroniska projektförvaltning online (Taxud electronic management of project online – TEMPO), service management tool (SMT), user management system (UM), BPM-systemet, the availability dashboard och AvDB, IT service management portal- och katalogförvaltning och förvaltning av användartillträde (directory and user access management).

3)

Programmes' information and communication space (PICS).

4)

Tullsystemen för befordran av varor, särskilt det (nya) datoriserade transiteringssystemet ((N)CTS), NCTS TIR för Ryssland, exportkontrollsystemet (ECS) och importkontrollsystemet (ICS). Följande applikationer/komponenter stöder dessa system: systemet för att utbyta data med tredjeländer (SPEED bridge), SPEED Edifact Converter Node (SPEED-ECN), Standard SPEED Test Application (SSTA), Standard Transit Test Application (STTA), Transit Test Application (TTA), Central Services/Reference Data (CSRD2) och Central Services/Management Information System (CS/MIS).

5)

Gemenskapens system för riskhantering (CRMS), som omfattar riskinformationsformulär (RIF) och funktionsdomäner för Common Profiles CPCA.

6)

Systemet för ekonomiska aktörer (EOS), som omfattar registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (EORI), godkända ekonomiska aktörer (AEO), reguljära fartygsförbindelser (RSS) och ömsesidigt erkännande av partnerländers funktionsdomäner. Generic Web Service är en stödkomponent för detta system.

7)

Tulltaxesystemet (TARIC3), som är ett referenssystem för andra applikationer som systemet för kvotförvaltning (QUOTA2), systemet för övervakning av handel (SURV2), det europeiska informationssystemet för bindande klassificeringsbesked (EBTI3) och Europeiska tullförteckningen över kemiska ämnen (ECICS2). Applikationerna för Kombinerade nomenklaturen (CN) och tillfälliga upphävanden (Suspensions) hanterar rättslig information med direkt koppling till tulltaxesystemet.

8)

Applikationer för kontrolländamål, i synnerhet Specimen Management System (SMS) och informationssystemet – bearbetningsförfaranden (ISPP).

9)

Systemet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning (anti-COunterfeit and anti-PIracy System – COPIS).

10)

Dataspridningssystemet (DDS2), som hanterar all information som är tillgänglig för allmänheten på Internet.

11)

Informationssystemet för bedrägeribekämpning (AFIS).

12)

alla andra system som ingår i den fleråriga strategiska plan som föreskrivs i artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets beslut 70/2008/EG (1) och efterföljarna till den planen.

B.

Följande utgör de europeiska informationssystemens unionskomponenter:

1)

It-tillgångar som hårdvara, programvara och systemens nätverksanslutningar, inbegripet därtill knuten datainfrastruktur.

2)

It-tjänster som krävs för att stödja utveckling, underhåll, förbättring och drift av systemen.

3)

Andra delar som av skäl som har att göra med effektivitet, säkerhet och rationell resursanvändning identifieras av kommissionen som gemensamma för de deltagande länderna.

C.

De europeiska informationssystemens icke-unionskomponenter är alla komponenter som inte anges som unionskomponenter i avsnitt B.


(1)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).


BILAGA III

Vägledande tilldelning av medel

Den vägledande tilldelningen av medel till stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 7 är som följer:

Åtgärdstyper

Andel av finansieringsramen

(i %)

Gemensamma åtgärder

maximalt 20 %

It-kapacitetsutveckling

åtminstone 75 %

Kompetensutveckling

maximalt 5 %


Top