20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/1

(1)

Syftet med den europeiska politiken för satellitnavigering är att ge unionen två satellitnavigeringssystem: systemet med ursprung i Galileoprogrammet samt Egnossystemet (nedan kallade systemen). Dessa system upprättas genom Galileoprogrammet och Egnosprogrammet. Varje infrastruktur består av satelliter och ett nät av markstationer.

(2)

Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet fungerar oberoende av alla andra befintliga eller kommande system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska autonomi, vilket har betonats av Europaparlamentet och rådet.

(3)

Syftet med Egnosprogrammet är att förbättra kvaliteten på de öppna signalerna från befintliga globala satellitnavigeringssystem (nedan kallade GNSS) samt signalerna från den öppna tjänst som erbjuds av det system som upprättas genom Galileoprogrammet, när dessa blir tillgängliga. De tjänster som erbjuds av Egnosprogrammet bör företrädesvis omfatta medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, vilket för detta ändamål inkluderar Azorerna, Kanarieöarna och Madeira.

(4)

Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hela tiden fullt ut ställt sig bakom Galileo- och Egnosprogrammen.

(5)

Då Galileo- och Egnosprogrammen befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsskede och står i begrepp att tas i drift, krävs det ett särskilt rättsligt instrument som bland annat svarar mot deras behov av styrning och säkerhet, uppfyller kraven på sund ekonomisk förvaltning och främjar systemens användning.

(6)

Systemen utgör infrastruktur inom de transeuropeiska näten, vars användning sträcker sig långt bortom medlemsstaternas gränser. Dessutom bidrar tjänsterna från systemen till en rad olika ekonomiska och sociala verksamheter, bland annat de transeuropeiska nätens utveckling när det gäller infrastruktur för transport, telekommunikation och energi.

(7)

Galileo- och Egnosprogrammen är industripolitiska verktyg och ingår i strategin Europa 2020, vilket framhålls i kommissionens meddelande av den 17 november 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum. Det hänvisas även till dem i kommissionens meddelande av den 4 april 2011En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst. Dessa program innebär många fördelar för unionens ekonomi och medborgare, med ett totalt värde på uppskattningsvis omkring 130 miljarder EUR under perioden 2014–2034.

(8)

Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transport-, telekommunikations-, jordbruks- och energisektorerna, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem. Även myndigheter kan dra nytta av dessa system på olika områden, exempelvis räddningstjänster, polisverksamhet, krishantering och gränsförvaltning. Att utveckla användningen av satellitnavigering medför enorma fördelar för ekonomin, samhället och miljön. Sådana samhällsekonomiska fördelar kan delas in i tre kategorier: direkta fördelar genom tillväxten på rymdmarknaden, direkta fördelar genom tillväxten på nedströmsmarknaden för GNSS-baserade tillämpningar och tjänster samt indirekta fördelar genom uppkomsten av nya tillämpningar i, eller tekniköverföring till, andra sektorer, vilket leder till nya marknadsmöjligheter i andra sektorer, produktivitetsvinster i hela industrin och fördelar för allmänheten genom minskade utsläpp eller förbättrad säkerhet och trygghet.

(9)

Därför är det viktigt att unionen stöder utvecklingen av tillämpningar och tjänster baserade på systemen. Det gör att unionens medborgare kan dra nytta av systemens fördelar och att allmänhetens förtroende för Galileo- och Egnosprogrammen upprätthålls. Det lämpliga instrumentet för att finansiera forskning och innovation med anknytning till utvecklingen av GNSS-baserade tillämpningar är Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat Horisont 2020) inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (2). En mycket specifik uppströmsdel av forsknings- och utvecklingsverksamheten bör dock finansieras via den budget som avsätts till Galileo- och Egnosprogrammen enligt denna förordning, om verksamheten avser grundläggande inslag såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare, vilket kommer att underlätta utvecklingen av tillämpningar i olika ekonomiska sektorer. Sådan finansiering bör emellertid inte äventyra installationen eller driften av den infrastruktur som upprättas inom ramen för programmen.

(10)

Med tanke på den ökande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle och leda till förluster för många ekonomiska aktörer. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. Dessa faktorer kan påverka unionens, medlemsstaternas och unionsmedborgarnas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid utformning, utveckling, installation och drift av den infrastruktur som upprättats enligt Galileo och Egnosprogrammen, i enlighet med gängse praxis.

(11)

Galileoprogrammet omfattar en utformningsfas som har avslutats, en utvecklings- och valideringsfas fram till 2013, en installationsfas som inleddes 2008 och som ska avslutas 2020 samt en driftsfas som bör inledas successivt 2014-2015 i syfte att ha ett fullständigt operativt system 2020. De fyra första operativa satelliterna har konstruerats och skjutits upp under utvecklings- och valideringsfasen, medan den fullständiga satellitkonstellationen bör slutföras under installationsfasen och upprustningen bör ske under driftsfasen. Den tillhörande markbaserade infrastrukturen bör utvecklas och drivas på motsvarande sätt.

(12)

Egnosprogrammet befinner sig i sin driftsfas sedan den öppna tjänsten förklarades operativ i oktober 2009 och tjänsten för skydd av människoliv förklarades operativ i mars 2011. Med förbehåll för tekniska och finansiella begränsningar och på grundval av internationella avtal kan den geografiska täckningen för de tjänster som tillhandahålls av Egnossystemet utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är anknutna till det gemensamma europeiska luftrummet och i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. En sådan utvidgning till andra regioner i världen bör emellertid inte finansieras med de budgetanslag som avsatts till Galileo- och Egnosprogrammen enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3) och bör inte försena arbetet med att utvidga täckningen över medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

(13)

Den ursprungliga utformningen av Galileos tjänst för skydd av människoliv enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (4) har omprofilerats för att trygga dess driftskompatibilitet med andra GNSS, ge effektiv respons på användarbehoven i tjänsten för skydd av människoliv och minska komplexiteten hos, samt riskerna och kostnaderna med, den erforderliga infrastrukturen.

(14)

För att Egnos tjänst för skydd av människoliv ska utnyttjas maximalt bör den tillhandahållas utan direkta användaravgifter. Galileos offentliga reglerade tjänst (PRS) bör också vara tillgänglig avgiftsfritt för följande PRS-deltagare i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU (5): medlemsstaterna, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och vederbörligen auktoriserade unionsbyråer. Frånvaron av avgifter bör inte anses påverka bestämmelserna om driftskostnaderna för en behörig PRS-myndighet i enlighet med beslut nr 1104/2011/EU.

(15)

För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, när sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i ett internationellt avtal, dock utan att det påverkar målet om strategisk autonomi.

(16)

Eftersom Galileo- och Egnosprogrammen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör det föreskrivas att unionen är ägare till alla materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom dessa program. För att grundläggande egendomsrättigheter ska respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare, särskilt om väsentliga delar av infrastrukturen och deras säkerhet. Bestämmelserna i denna förordning om äganderätt till immateriella tillgångar bör inte anses omfatta immateriella rättigheter som inte kan överlåtas enligt tillämplig nationell rätt. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i enlighet med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem. I synnerhet bör det vara möjligt för unionen att till tredje part överlåta innehavet av eller ge licens för immateriella rättigheter som utvecklas genom arbete inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje part på bästa sätt kan utnyttja immateriella rättigheter som utvecklas inom Galileo- och Egnosprogrammen och innehas av unionen, inklusive i samhällsekonomiskt hänseende.

(17)

Tillgångar som skapas eller utvecklas utanför Galileo- och Egnosprogrammen berörs inte av bestämmelserna om äganderätt i denna förordning. Sådana tillgångar kan dock någon gång vara relevanta för genomförandet av programmen. För att uppmuntra till utveckling av ny teknik utanför Galileo- och Egnosprogrammen bör kommissionen uppmuntra tredje parter att framhålla relevanta immateriella tillgångar och bör, när det skulle vara fördelaktigt för programmen, förhandla om villkoren för lämplig användning av dem.

(18)

Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör helt finansieras av unionen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6) bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till Galileo- och Egnosprogrammen för att finansiera ytterligare delar i programmen som har koppling till de berörda medlemsstaternas eventuella särskilda mål. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen.

(19)

För att säkerställa Galileo- och Egnosprogrammens kontinuitet och stabilitet, och med tanke på deras europeiska dimension och inneboende europeiska mervärde, krävs tillräcklig och konsekvent finansiering under budgetperioderna. Dessutom är det lämpligt att ange det belopp för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 som krävs för att finansiera installationsfasen för Galileoprogrammet och driftsfasen för Galileo och Egnosprogrammet.

(20)

Förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 anslår högst 7 071,73 miljoner EUR i löpande priser för finansiering av verksamhet som avser Galileo- och Egnosprogrammen under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. För tydlighetens skull och för att underlätta kontroll över kostnaderna bör denna totalsumma delas upp i olika kategorier. För att främja flexibiliteten och säkerställa att programmen fungerar väl bör dock kommissionen kunna omfördela medel från en kategori till en annan. Programverksamheten bör även omfatta skydd av systemen och driften av dem, inbegripet vid uppskjutning av satelliter. Därför skulle bidrag till de kostnader för tjänster som kan tillhandahålla detta skydd kunna utgöra verksamhet som kan få anslag från Galileo- och Egnosprogrammens budget, i den mån detta är möjligt med en strikt kostnadskontroll och med full hänsyn till det totalbelopp som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013. Sådana bidrag bör användas endast för tillhandahållande av data och tjänster och inte för inköp av infrastruktur. I den här förordningen fastställs en finansieringsram för det fortsatta genomförandet av Galileo- och Egnosprogrammen, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, budgetsamarbete och sund ekonomisk förvaltning (7) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(21)

De verksamheter som får finansieras med de medel ur unionens budget som anslås till Galileo- och Egnosprogrammen för perioden 2014–2020 bör anges i den här förordningen. Sådana medel bör anslås i första hand till verksamheter som rör Galileoprogrammets installationsfas, inklusive förvaltning och uppföljning av denna fas, samt verksamheter som rör driften av det system som inrättas genom Galileoprogrammet, inklusive åtgärder som föregår eller förbereder det programmets driftsfas, och samt för verksamhet som avser driften av Egnossystemet. Medlen bör även anslås till finansiering av viss annan verksamhet som krävs för förvaltning och uppfyllande av målen för Galileo- och Egnosprogrammen, i synnerhet stöd till forskning och utveckling av grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipsets och Galileo-mottagare, i förekommande fall även programmoduler för positionsbestämning och integritetsövervakning. Dessa inslag utgör skärningspunkten mellan de tjänster som erbjuds av infrastrukturerna och nedströmstillämpningarna och underlättar utvecklingen av tillämpningar i olika ekonomiska sektorer. Deras utveckling fungerar som katalysator för att maximera de samhällsekonomiska fördelarna, eftersom marknadsgenomslaget för de erbjudna tjänsterna underlättas. Kommissionen bör årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilken kostnadsförvaltningsstrategi som följts.

(22)

Det är viktigt att framhålla att systemens uppskattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva åta sig, särskilt i samband med ansvar som uppstår på grund av tjänsternas utförande eller unionens ägarskap till systemen, särskilt med avseende på brister i systemens funktion. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen.

(23)

Det bör också påpekas att de budgetmedel som planeras enligt denna förordning inte täcker verksamhet som finansieras genom Horisont 2020, t.ex. utveckling av tillämpningar härledda från systemen. Sådan verksamhet kommer att göra det möjligt att optimera utnyttjandet av Galileo- och Egnosprogrammens tjänster, trygga en god avkastning på unionens investeringar både ekonomiskt och i form av samhällsnytta samt öka unionsföretagens kunnande om satellitnavigeringsteknik. Kommissionen bör se till att de olika finansieringskällorna för programmens olika aspekter präglas av öppenhet och tydlighet.

(24)

Vidare bör systemens inkomster, i synnerhet från den kommersiella tjänst som tillhandahålls genom det system som inrättats genom Galileoprogrammet, tillfalla unionen för att delvis kompensera för de gjorda investeringarna och dessa inkomster bör användas till stöd för Galileo- och Egnosprogrammens mål. En mekanism för fördelning av inkomster kan även anges i kontrakt som ingås med privata enheter.

(25)

För att undvika de fördyringar och förseningar som Galileo- och Egnosprogrammen drabbats av tidigare måste man öka satsningarna på att kontrollera risker som kan medföra merkostnader och/eller förseningar, vilket Europaparlamentet begärde i sin resolution av den 8 juni 2011 om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter (8) och vilket rådet begärde i sina slutsatser av den 31 mars 2011, och vilket kommissionen anförde i sitt meddelande En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011.

(26)

En sund offentlig styrning av Galileo- och Egnosprogrammen kräver dels en tydlig uppdelning mellan ansvarsområdena och uppgifterna för i synnerhet kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen (ESA), dels att styrningen successivt anpassas till systemens operativa behov.

(27)

I sin egenskap av företrädare för unionen, som i princip ensam finansierar Galileo- och Egnosprogrammen och äger systemen, bör kommissionen svara för genomförandet av programmen och den övergripande övervakningen av dem. Kommissionen bör därför förvalta de medel som anslagits till programmen enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen och säkerställa en tydlig ansvars- och uppgiftsfördelning, inte minst mellan Europeiska byrån för GNSS och ESA. Därför bör kommissionen förutom de uppgifter som rör dessa allmänna ansvarsområden och andra uppgifter som följer av denna förordning även anförtros vissa specifika uppgifter. Kommissionen bör kunna delegera vissa uppgifter genom delegeringsavtal i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för att optimera resursanvändningen och på bästa sätt utnyttja de involverade parternas kompetens.

(28)

Med tanke på den betydelse för Galileo- och Egnosprogrammen och den inverkan på systemens säkerhet som den markbaserade infrastrukturen har, bör fastställandet av infrastrukturens lokalisering vara en av de specifika uppgifter som tilldelas kommissionen. Installationen av systemens markbaserade infrastruktur bör även i fortsättningen följa en öppen och transparent process. Lokaliseringen av sådan infrastruktur bör fastställas med beaktande av geografiska och tekniska begränsningar kopplade till en optimal geografisk fördelning av denna markbaserade infrastruktur och med beaktande av eventuellt befintliga anläggningar och eventuellt befintlig utrustning som lämpar sig för de relevanta uppgifterna, och varje markstations säkerhetsbehov och varje medlemsstats nationella säkerhetskrav bör tillgodoses.

(29)

Europeiska byrån för GNSS inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 (9) för att uppfylla Galileo- och Egnosprogrammens mål och utföra vissa uppgifter inom ramen för dessa program. Byrån är ett unionsorgan som i egenskap av ett sådant organ som avses i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 måste iaktta de skyldigheter som gäller för unionens byråer. Byrån bör ges vissa uppgifter med anknytning till programmens säkerhet och sin eventuella utnämning till behörig PRS-myndighet. Den bör även bidra till främjande och marknadsföring av systemen, bland annat genom att upprätta kontakter med användare och potentiella användare av de tjänster som tillhandahålls inom Galileo- och Egnosprogrammen, och den bör samla information om deras krav och om utvecklingen på marknaden för satellitnavigering. Vidare bör byrån utföra sådana uppgifter som kommissionen anförtror den enligt ett eller flera delegeringsavtal om olika specifika uppgifter i samband med programmen, särskilt uppgifter knutna till systemens driftsfaser, däribland programmens operativa förvaltning, främjande av tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering samt främjande av utvecklingen av grundläggande inslag kopplade till programmet. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalen innehålla allmänna villkor för förvaltningen av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS.

Ansvaret för uppgifter knutna till Galileo- och Egnosprogrammens operativa förvaltning och drift bör överföras till Europeiska byrån för GNSS gradvis och vara beroende av om en lämplig granskning av överföringen har färdigställts och om Europeiska byrån för GNSS är redo att ta på sig sådana uppgifter, så att dessa programs kontinuitet kan tryggas. För Egnos vidkommande bör överföringen ske den 1 januari 2014; för Galileo väntas den ske 2016.

(30)

För Galileoprogrammets installationsfas bör unionen ingå ett delegeringsavtal med ESA där ESA:s uppgifter i den fasen anges. Kommissionen bör i sin egenskap av unionens företrädare göra allt för att ingå detta delegeringsavtal senast sex månader efter det att denna förordning har börjat tillämpas. För att kommissionen ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalet innehålla allmänna villkor för förvaltningen av de medel som anförtros ESA. När det gäller verksamhet som enbart finansieras av unionen bör sådana villkor säkerställa en grad av kontroll som är jämförbar med den som skulle krävas om ESA var en unionsbyrå.

(31)

För Galileo- och Egnosprogrammens driftsfas bör Europeiska byrån för GNSS ingå arbetsavtal med ESA, där ESA:s uppgifter anges i fråga om att utveckla framtida generationer av systemen och i fråga om att ge tekniskt stöd i samband med den befintliga generationen av system. Avtalen bör vara förenliga med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. De bör inte omfatta ESA:s roll i verksamhet som rör forskning och teknik eller tidiga faser av utvecklings- och forskningsverksamhet som rör den infrastruktur som upprättats enligt Galileo- och Egnosprogrammen. Sådan verksamhet bör finansieras utanför ramarna för den budget som anslagits till programmen, exempelvis med medel som anslagits till Horisont 2020.

(32)

Ansvaret för Galileo- och Egnosprogrammens genomförande omfattar bland annat ansvar för programmens säkerhet, systemens säkerhet och driftens säkerhet. Utom vid tillämpning av den rådets gemensamma åtgärd 2004/552/Gusp (10) – som behöver ses över för att återspegla Galileo- och Egnosprogrammens utveckling och styrning och ändringar av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till följd av Lissabonfördraget – vilar ansvaret för säkerheten på kommissionen, även om vissa säkerhetsuppgifter anförtros Europeiska byrån för GNSS. Det åligger kommissionen att införa mekanismer för adekvat samordning mellan de olika säkerhetsansvariga enheterna.

(33)

Vid tillämpningen av denna förordning bör kommissionen i säkerhetsrelaterade frågor samråda med relevanta säkerhetsexperter i medlemsstaterna.

(34)

Eftersom utrikestjänsten besitter särskilda fackkunskaper och regelbundet har kontakt med förvaltningarna i tredjeländer och internationella organisationer, är den väl lämpad att bistå kommissionen i genomförandet av vissa uppgifter med anknytning till systemens och Galileo- och Egnosprogrammens säkerhet i fråga om yttre förbindelser, i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU (11), särskilt artikel 2.2 i det beslutet. Kommissionen bör se till att utrikestjänsten är fullt delaktig i dess verksamhet vid genomförandet av säkerhetsrelaterade uppgifter på området yttre förbindelser. Utrikestjänsten bör få allt nödvändigt tekniskt stöd för detta ändamål.

(35)

För att säkerställa ett säkert informationsflöde inom ramen för denna förordning bör tillämpliga säkerhetsbestämmelser erbjuda en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges av säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (12) och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till rådets beslut 2013/488/EU (13). Varje medlemsstat bör se till att dess nationella säkerhetsbestämmelser är tillämpliga på varje fysisk person som är bosatt och varje juridisk person som är etablerad på dess territorium och som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om Galileo- och Egnosprogrammen. Säkerhetsbestämmelserna för ESA och beslut av den 15 juni 2011 av Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (14) bör anses vara likvärdiga säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU.

(36)

Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av befintliga och framtida bestämmelser om tillgång till handlingar som antagits i enlighet med artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förordningen bör heller inte anses medföra en skyldighet för medlemsstaterna att bortse från sina egna författningsenliga krav om tillgång till handlingar.

(37)

För anslagsfördelningen av unionsmedel till Galileo- och Egnosprogrammen upp till ett tak som kommissionen inte bör överskrida, bör ändamålsenliga förfaranden för offentlig upphandling tillämpas och bör särskilt kontrakt förhandlas fram på ett sätt som säkerställer att resurserna används på bästa sätt, att tjänsterna tillhandahålls på ett tillfredsställande sätt, att programmen förlöper i god ordning, att riskerna hanteras väl och att tidplanen hålls. Den berörda upphandlande myndigheten bör anstränga sig att uppfylla dessa krav.

(38)

Eftersom Galileo- och Egnosprogrammen i princip kommer att finansieras helt av unionen, bör offentlig upphandling inom ramen för programmen överensstämma med unionens regler för offentlig upphandling och framför allt inriktas på att optimera resursanvändningen, kontrollera kostnaderna, minska riskerna, förbättra effektiviteten och minska beroendet av en enda leverantör. En öppen, sund konkurrens bör råda längs hela leveranskedjan, som möjliggör ett balanserat deltagande av olika branscher på alla nivåer, särskilt nya aktörer och små och medelstora företag. Missbruk av dominerande ställning och långvarigt beroende av enskilda leverantörer bör undvikas. För att minska riskerna med programmen, undvika beroende av en enskild leverantör och säkerställa en bättre övergripande kontroll över programmen, kostnaderna och tidsplanerna, är det viktigt att när så är lämpligt vända sig till flera leverantörer. Vidare bör utvecklingen av europeisk industri vidmakthållas och främjas på alla områden med anknytning till satellitnavigering i överensstämmelse med internationella avtal som unionen har är part i. Risken för bristfälligt fullgörande eller icke-fullgörande av ett kontrakt bör minskas så långt möjligt. I detta syfte bör uppdragstagarna visa att deras fullgörande av kontrakten är hållbart med avseende på de åtaganden som gjorts och kontraktets löptid. Därför bör de upphandlande myndigheterna, när så är lämpligt, specificera vilka krav som gäller för tillförlitlighet i leveranserna och de tillhandahållna tjänsterna.

Dessutom får de upphandlande myndigheterna ställa särskilda krav på inköp av varor och tjänster av känslig art, särskilt för att värna informationssäkerheten. Företag i unionen bör ha möjlighet att anlita leverantörer etablerade utanför unionen för vissa komponenter och tjänster när det kan visas att fördelarna är väsentliga i fråga om kvalitet och kostnader, dock med hänsyn tagen till programmens strategiska karaktär och unionens krav på säkerhet och exportkontroll. Det är lämpligt att ta till vara de investeringar som gjorts och den erfarenhet och kompetens som finns i industrin, även sådan som förvärvats under programmens utformnings-, utvecklings- och valideringsfaser, och att samtidigt se till att reglerna om konkurrensutsatt upphandling inte åsidosätts.

(39)

För att bättre kunna uppskatta de totala kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas, inbegripet dess långsiktiga operativa kostnader, bör när så är lämpligt de totala kostnaderna under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som är föremål för upphandlingen beaktas, genom tillämpning av en kostnadseffektivitetsmetod som exempelvis livscykelkostnader, om upphandlingen utgår från kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. För detta syfte bör den upphandlande myndigheten se till att den metod som ska användas för att beräkna kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad under hela dess livscykel uttryckligen nämns i kontraktshandlingarna eller kontraktsmeddelandet och att metoden möjliggör verifiering av att uppgifterna som lämnas av anbudsgivarna är korrekta.

(40)

Satellitnavigering är en komplex och föränderlig teknik. Därav följer osäkerhet och risker för den offentliga upphandling som bedrivs inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen, särskilt som upphandlingen kan röra utrustning eller tjänster på lång sikt. Därför bör det införas särskilda åtgärder för offentlig upphandling utöver dem som är tillämpliga enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den upphandlande myndigheten bör på så vis kunna återställa likvärdiga förutsättningar när ett eller flera företag före en upphandling förfogar över privilegierad information om verksamhet med anknytning till upphandlingen. Den upphandlande myndigheten bör även kunna genomföra upphandling med villkorade flerfaskontrakt, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar Galileo- och Egnosprogrammen kan det dessutom hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför blir önskvärt att ingå kontrakt i särskild form där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(41)

Det bör konstateras att medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) bör avstå från varje åtgärd som kan vara till skada för Galileo- och Egnosprogrammen eller tjänsterna. Det bör även klargöras att de berörda medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för det system som upprättas enligt Galileoprogrammet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU (15).

(42)

På grund av systemens världsomspännande karaktär måste unionen ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, bland annat för att kunna sörja för ett smidigt genomförande av programmen, hantera vissa frågor om säkerhet och avgiftsbeläggning, optimera tjänsterna till allmänheten i unionen och tillgodose tredjeländers och internationella organisationers behov. Det är även lämpligt att vid behov anpassa befintliga avtal till Galileo- och Egnosprogrammens utveckling. Vid förberedandet eller genomförandet av dessa avtal bör kommissionen kunna ta hjälp av utrikestjänsten, ESA och Europeiska byrån för GNSS inom ramen för de uppgifter de anförtrotts enligt denna förordning.

(43)

Det bör bekräftas att kommissionen vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter vid behov och i nödvändig utsträckning får anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. Andra enheter som medverkar i den offentliga styrningen av Galileo- och Egnosprogrammen får också utnyttja samma tekniska bistånd vid fullgörandet av de uppgifter som de anförtrotts enligt denna förordning.

(44)

Unionen bygger på respekt för de grundläggande rättigheterna, och framför allt i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns uttryckligen den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter. Skyddet av personuppgifter och av privatlivet bör garanteras inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen.

(45)

Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder över hela utgiftscykeln, bland annat åtgärder för att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, driva in belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt, och eventuellt administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(46)

Europaparlamentet och rådet bör regelbundet underrättas om genomförandet av Galileo- och Egnosprogrammen, särskilt med avseende på riskhantering, kostnader, tidsplan och resultat. Dessutom bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalande om den interinstitutionella panelen för Galileo som offentliggörs tillsammans med denna förordning.

(47)

Kommissionen bör genomföra utvärderingar, baserade på överenskomna indikatorer, för att bedöma verkan och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att nå Galileo- och Egnosprogrammens mål.

(48)

I syfte att trygga systemsäkerheten och driftsäkerheten bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på de högnivåmål som behövs för att trygga systemsäkerheten och driftsäkerheten. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(49)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (16).

(50)

Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av Galileo- och Egnosprogrammen, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, bör företrädare för både Europeiska byrån för GNSS och ESA kunna delta som observatörer i arbetet i kommittén för de europeiska GNSS-programmen (nedan kallad kommittén), som inrättats för att biträda kommissionen. Av samma anledning bör företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen kunna delta i kommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa företrädare för Europeiska byrån för GNSS, ESA, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rösträtt i kommittén.

(51)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bygga upp och driva satellitnavigeringssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att det överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(52)

Det gemensamma företaget Galileo, som bildades genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 (17), upphörde med sin verksamhet den 31 december 2006. Förordning (EG) nr 876/2002 bör därför upphävas.

(53)

Med tanke på behovet av att utvärdera Galileo- och Egnosprogrammen och på de betydande ändringar av förordning (EG) nr 683/2008 som ska göras, samt för tydlighetens och rättssäkerhetens skull, bör förordning (EG) nr 683/2008 upphävas.

a)

Att erbjuda en öppen tjänst (Open Service eller OS) som är avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym.

b)

Att via signalerna från Galileos öppna tjänst och/eller i samarbete med andra satellitnavigeringssystem bidra till integritetsövervakningstjänster avsedda för användare av tillämpningar inom tjänsten för skydd av människoliv (Safety-of-life eller SoL) i överensstämmelse med internationella standarder.

c)

Att erbjuda en kommersiell tjänst (Commercial Service eller CS) som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i den öppna tjänsten.

d)

Att erbjuda en offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som är förbehållen användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet, och som är avgiftsfri för medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och, när så är lämpligt, vederbörligen auktoriserade unionsorgan; denna tjänst använder starka krypterade signaler. Frågan om huruvida avgifter ska tillämpas på de andra PRS-deltagare som avses i artikel 2 i beslut nr 1104/2011/EU ska bedömas från fall till fall, och lämpliga bestämmelser ska fastställas i de avtal som ingås enligt artikel 3.5 i det beslutet.

e)

Att bidra till Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.

a)

En öppen tjänst (OS) som är avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstilllämpningar med stor volym inom det område som täcks av Egnossystemet.

b)

En tjänst för spridning av kommersiella data (Egnos Data Access Service eller EDAS), som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med större mervärde jämfört med data som ingår i dess öppna tjänst.

c)

En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande; denna tjänst, som tillhandahålls utan direkta användaravgifter, uppfyller i synnerhet kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i, eller "utanför toleransen"-signaler från, system som utökas av Egnossystemet inom täckningsområdet.

a)

En utformningsfas, under vilken systemarkitekturen utarbetades och dess ingående komponenter fastställdes och vilken avslutades 2001.

b)

En utvecklings- och valideringsfas, som enligt planen ska avslutas senast den 31 december 2013 och som omfattar tillverkning och uppsändning av de första satelliterna, installation av de första markbundna delarna av infrastrukturen och allt arbete och alla åtgärder som krävs för systemets validering i omloppsbana.

c)

En installationsfas, som ska avslutas senast den 31 december 2020 och som omfattar

d)

en driftsfas, som omfattar

a)

förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

b)

förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

c)

utveckling av framtida generationer av systemet och utveckling av de tjänster som avses i artikel 2.5,

d)

certifierings- och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet,

e)

tillhandahållande och marknadsföring av de tjänster som avses i artikel 2.5,

f)

alla inslag som styrker tillförlitligheten hos systemet och dess drift,

g)

samordningsverksamhet för uppfyllandet av de särskilda målen enligt artikel 2.5 andra och tredje styckena.

a)

avslutandet av Galileoprogrammets installationsfas enligt artikel 3 c,

b)

Galileoprogrammets driftsfas enligt artikel 3 d,

c)

Egnosprogrammets driftsfas enligt artikel 4,

d)

förvaltningen och övervakningen av Galileo- och Egnosprogrammen.

a)

Undersökningar och expertmöten.

b)

Information och kommunikation, inbegripet institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan relevant unionspolitik.

c)

Nät för informationsteknik (IT) i syfte att behandla eller överföra uppgifter.

d)

Allt annat tekniskt eller administrativt stöd som ges till kommissionen för programmens förvaltning.

a)

För verksamhet som avses i artikel 7.1 a: 1 930 miljoner EUR.

b)

För verksamhet som avses i artikel 7.1 b: 3 000 miljoner EUR.

c)

För verksamhet som avses i artikel 7.1 c: 1 580 miljoner EUR.

d)

För verksamhet som avses i artikel 7.1 d och artikel 7.3: 561,73 miljoner EUR.

a)

Tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de involverade enheterna, särskilt kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och ESA, under kommissionens övergripande ansvar.

b)

Uppriktigt samarbete mellan de enheter som avses i punkt a och medlemsstaterna.

c)

Sträng kontroll av programmen, bland annat för att kontrollera att alla involverade enheter inom sina respektive ansvarsområden strikt iakttar kostnader och tidsplaner för Galileo- och Egnosprogrammens mål.

d)

Optimering och rationalisering av användningen av befintliga strukturer, för att undvika dubblering av teknisk expertis.

e)

Användning av bästa praxis för projektförvaltningssystem och projektförvaltningsteknik i syfte att övervaka Galileo- och Egnosprogrammens genomförande, mot bakgrund av de särskilda kraven och med stöd från experter på området.

a)

säkerställa en tydlig uppgiftsfördelning mellan de olika enheter som är involverade i Galileo- och Egnosprogrammen och anförtro Europeiska byrån för GNSS och ESA de uppgifter som avses i artikel 14.2 respektive artikel 15, särskilt genom delegeringsavtal,

b)

säkerställa att Galileo- och Egnosprogrammen genomförs i god tid inom ramen för de medel som de tilldelats och i överensstämmelse med de mål som anges i artikel 2;

för detta ändamål ska kommissionen upprätta och införa lämpliga instrument och strukturåtgärder som behövs för att kartlägga, begränsa, minska och övervaka riskerna med programmen,

c)

för unionens räkning, och inom sitt behörighetsområde, sköta kontakterna med tredjeländer och internationella organisationer,

d)

i god tid ge medlemsstaterna och Europaparlamentet all relevant information om Galileo- och Egnosprogrammen, särskilt om riskhantering, övergripande kostnader, årliga driftskostnader för varje väsentlig del av Galileoinfrastrukturen, inkomster, tidsplan och resultat, samt en överblick över genomförandet av de projektförvaltningssystem och den projektförvaltningsteknik som avses i artikel 11 e,

e)

bedöma möjligheterna att främja och säkerställa de europeiska satellitnavigeringssystemens användning i de olika sektorerna av ekonomin, bland annat genom att analysera hur fördelarna med systemen ska kunna tas till vara.

a)

hantera och minska riskerna i samband med Galileo- och Egnosprogrammen,

b)

fastställa de beslutssteg som är avgörande för att övervaka och utvärdera programmens genomförande,

c)

bestämma lokaliseringen av systemens markinfrastruktur i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process, och säkerställa driften,

d)

fastställa nödvändiga tekniska och operativa specifikationer för att uppfylla de funktioner som avses i artikel 2.4 b och c och för att genomföra systemutveckling.

a)

beakta behovet av tillsyn och integrering av säkerhetsrelaterade krav och standarder i alla program,

b)

se till att den samlade effekten av dessa krav och standarder gynnar programmets framgångsrika genomförande, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan.

c)

upprätta samordningsmekanismer mellan de olika involverade organen,

d)

beakta gällande säkerhetsstandarder och säkerhetskrav för att inte sänka den allmänna säkerhetsnivån eller påverka funktionen i befintliga system som bygger på dessa standarder och krav.

a)

När det gäller programmens säkerhet ska den, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13 och 16,

b)

Den ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5 i beslut nr 1104/2011/EU och bistå kommissionen i enlighet med artikel 8.6 i det beslutet.

c)

Den ska i samband med Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bidra till att främja och marknadsföra de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5, bland annat genom att genomföra nödvändiga marknadsanalyser, särskilt med hjälp av den årliga marknadsrapporten från Europeiska byrån för GNSS om marknaden för tillämpningar och tjänster, genom att upprätta nära kontakter med användare och potentiella användare av systemen i syfte att samla in information om deras behov, genom att följa utvecklingen på nedströmsmarknader för satellitnavigering och genom att utarbeta en handlingsplan för användarnas anammande av de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5, som särskilt ska innehålla relevanta standardiserings- och certifieringsåtgärder.

a)

Driftsverksamhet, bland annat förvaltning av systeminfrastrukturen, underhåll och löpande förbättringar av systemen, certifierings- och standardiseringsverksamhet samt tillhandahållande av de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5.

b)

Utvecklings- och installationsrelaterad verksamhet för vidareutveckling och framtida generationer av systemen och medverkan till att definiera tjänsternas vidareutveckling, bland annat upphandling.

c)

Främjande av utvecklingen av tillämpningar och tjänster baserade på systemen, samt medvetandegörande om sådana tillämpningar och tjänster, bland annat identifiering, sammankoppling och samordning av nätverket av europeiska kompetenscentrum i GNSS-tillämpningar och GNSS-tjänster, tillvaratagande av expertis i offentlig och privat sektor och utvärdering av åtgärder med anknytning till sådant främjande och medvetandegörande.

d)

Främjande av utvecklingen av grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare.

a)

utformning, utarbetande, övervakning, upphandling och validering i samband med utveckling av framtida generationer av systemen,

b)

tekniskt stöd i samband med drift och underhåll av den befintliga generationen av systemen.

a)

ska varje medlemsstat se till att dess nationella säkerhetsbestämmelser erbjuder en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som är likvärdig den som ges av säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU,

b)

ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen om de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i led a,

c)

får fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om Galileo- och Egnosprogrammen endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och genom rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU; likvärdigheten när det gäller säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med förfarandet som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU,

d)

får – utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom – en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som unionen vinner därigenom.

a)

Främjande av ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla slags företag i hela unionen, framför allt nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att uppmuntra anbudsgivarna att anlita underentreprenörer.

b)

Undvikande av eventuellt missbruk av dominerande ställning och beroende av en enda leverantör.

c)

Utnyttjande av tidigare offentliga investeringar och lärdomar samt industriell erfarenhet och kompetens, inklusive den kompetens som uppnåtts under Galileo- och Egnosprogrammens utformnings-, utvecklings-, validerings- och installationsfaser, samtidigt som man ser till att bestämmelserna om konkurrensutsatta anbudsförfaranden efterlevs.

d)

Upphandling från flera leverantörer när så är lämpligt för att säkerställa bättre helhetskontroll över Galileo- och Egnosprogrammen, deras kostnader och deras tidsplan.

e)

När så är lämpligt, beaktande av den totala kostnaden under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas.

a)

kan ge företaget väsentliga fördelar i fråga om privilegierad tillgång till uppgifter och därigenom föranleda oro för likabehandlingsprincipens efterlevnad, eller

b)

påverkar normala konkurrensvillkor eller opartiskheten och objektiviteten vid tilldelningen eller genomförandet av kontrakten.

a)

Upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och medför därför betydande teknisk osäkerhet.

b)

Den verksamhet som kontraktet avser måste av operativa skäl inledas utan dröjsmål trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

a)

Kontraktets karaktär, dvs. att det är fråga om ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt med ett pristak.

b)

För delvis självkostnadsbaserade kontrakt: vilka delar av upphandlingen som omfattas av självkostnadspris.

c)

Pristakets belopp.

d)

Tilldelningskriterier, som särskilt ska göra det möjligt att bedöma rimligheten i den preliminära budgeten, de ersättningsgilla kostnaderna, formerna för fastställande av sådana kostnader och sådan vinst som nämns i anbudet.

e)

Den typ av tillägg som enligt punkt 1 ska tillämpas på utgifterna.

f)

Bestämmelser och förfaranden för att fastställa huruvida anbudsgivarens planerade kostnader för kontraktets genomförande är ersättningsgilla, i enlighet med principerna i punkt 5.

g)

Bokföringsregler som anbudsgivarna ska följa.

h)

För delvis självkostnadsbaserade kontrakt som ska omräknas till kontrakt med fasta, slutgiltiga priser: parametrarna för denna omräkning.

a)

De har verkligen uppstått under kontraktets löptid, med undantag för kostnader för utrustning, infrastruktur och immateriella tillgångar som krävs för genomförandet av kontraktet, vilka får betraktas som ersättningsgilla upp till hela sitt anskaffningsvärde.

b)

De anges i den preliminära budgeten, eventuellt ändrad av tilläggsavtal till det ursprungliga kontraktet.

c)

De är nödvändiga för genomförandet av kontraktet.

d)

De har sitt upphov i genomförandet av kontraktet och kan tillskrivas detta.

e)

De är särskiljbara, verifierbara, registrerade i uppdragstagarens bokföring och fastställda enligt de redovisningsstandarder som anges i kravspecifikationen och kontraktet.

f)

De uppfyller kraven i tillämplig skatte- och sociallagstiftning.

g)

De avviker inte från kontraktsvillkoren.

h)

De är rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kraven på sparsamhet och resurseffektivitet.

a)

Den ska bestämma ett så realistiskt pristak som möjligt och samtidigt lämna tillräckligt med flexibilitet för att tekniska osäkerhetsfaktorer ska kunna beaktas.

b)

Den ska räkna om delvis självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fasta, slutgiltiga totalpris, så snart som det under kontraktets genomförande är möjligt att fastställa ett sådant fast, slutgiltigt pris. Därför ska den fastställa parametrarna för omräkning av självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fast, slutgiltigt pris.

c)

Den ska vidta uppföljnings- och kontrollåtgärder, som särskilt inbegriper ett system för preliminär uppskattning av kostnaderna.

d)

Den ska fastställa adekvata principer, verktyg och förfaranden för genomförandet av kontraktet, särskilt för att kartlägga kostnader och kontrollera att uppdragstagarens och dennes underentreprenörers kostnader under genomförandet av kontraktet berättigar till ersättning, samt för att foga tilläggsavtal till kontraktet.

e)

Den ska kontrollera att uppdragstagaren och dennes underentreprenörer följer de redovisningsstandarder som anges i kontraktet och följer kravet att tillhandahålla redovisningshandlingar som ger en sann och rättvisande bild av bokföringen.

f)

Den ska under hela kontraktets genomförande löpande säkerställa effektiviteten i de principer, verktyg och förfaranden som avses i led d.

a)

Det ändrar inte föremålet för kontraktet.

b)

Det rubbar inte kontraktets ekonomiska jämvikt.

c)

Det innehåller inga nya villkor som, om de hade ingått i de ursprungliga upphandlingsdokumenten, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att välja ett annat anbud än det som ursprungligen valdes.

a)

en överblick över tilldelningen och användningen av de medel som tilldelats programmen enligt artikel 7.4,

b)

information om den kostnadsförvaltningsstrategi som kommissionen följt enligt artikel 9.6,

c)

en bedömning av förvaltningen av immateriella rättigheter,

d)

en överblick över genomförandet av de projektförvaltningssystem och den projektförvaltningsteknik, inklusive riskhanteringssystem och riskhanteringsteknik, som avses i artikel 12.2 d,

e)

en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att maximera programmens samhällsekonomiska nytta.

a)

vilka omfördelningar av medel mellan utgiftskategorier som gjorts i enlighet med artikel 9.3,

b)

vilka konsekvenser tillämpningen av artikel 8.2 fått för Galileo- och Egnosprogrammen.

a)

Uppfyllande av åtgärdernas mål med avseende på både resultat och verkan.

b)

Effektiviteten i resursanvändningen.

c)

Det europeiska mervärdet.

a)

För Galileo och

b)

För Egnos och