18.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/1

(1)

Förteckningarna över tredjeländer i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 539/2001 (2) bör vara, och fortsätta att vara, förenliga med de kriterier som anges i skäl 5 i den förordningen. Vissa tredjeländer, vilkas situation har förändrats vad gäller dessa kriterier, bör överföras från en bilaga till den andra.

(2)

Med fem länder på västra Balkan – Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro samt Serbien – trädde avtal om förenklat utfärdande av viseringar i kraft den 1 januari 2008, vilket utgjorde ett första konkret steg på den väg som fastställdes i Thessaloniki-agendan mot ett viseringsfritt system för medborgarna i länderna på västra Balkan. En dialog om viseringsliberalisering inleddes med vart och ett av dessa länder under 2008 och färdplaner för viseringsliberaliseringen har fastställts. Vid sin utvärdering av färdplanerna i maj 2009 bedömde kommissionen att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien hade uppfyllt alla kriterier som anges i dess färdplan och i sin utvärdering i november 2009 att Montenegro och Serbien också hade uppfyllt kriterier i sina respektive färdplaner.

(3)

Därför bör f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien överföras till bilaga II i förordning (EG) nr 539/2001. Undantaget från viseringskravet bör bara tillämpas på innehavare av biometriska pass som utfärdats av vart och ett av de tre berörda länderna.

(4)

Ett särskilt samordningsdirektorat i Belgrad kommer att ansvara för mottagandet av passansökningar och utfärdandet av pass från personer bosatta i Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999 (nedan kallad Kosovo (UNSCR 1244)) och personer vars intyg om medborgarskap har utfärdats för Kosovo (UNSCR 1244). Mot bakgrund av säkerhetsfrågor särskilt om en möjlig olaglig invandring, bör innehavarna av serbiska pass utfärdade av det särskilda samordningsdirektoratet undantas från det viseringsfria systemet för Serbien.

(5)

För att säkerställa rättslig klarhet och rättslig säkerhet, och i enlighet med artikel 1.3 i förordning (EG) nr 539/2001, bör Kosovo (UNSCR 1244) läggas till i bilaga I till den förordningen. Detta påverkar inte Kosovos ställning (UNSCR 1244).

(6)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om den sistnämndas associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (4).

(7)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5) en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i beslut 2008/146/EG (6).

(8)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i beslut 2008/261/EG (7).

(9)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (8). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(10)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (9). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(11)

Denna förordning utgör en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt.

(12)

Denna förordning utgör en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt.

1.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

2.

I bilaga II, del 1 ska följande hänvisningar införas:

”F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (10)

Montenegro (10)

Serbien (med undantag för innehavare av serbiska pass som har utfärdats av det serbiska samordningsdirektoratet [på serbiska: Koordinaciona uprava]) (10)