31987L0217

RÅDETS DIREKTIV av den 19 mars 1987 om att hindra och minska asbestförorening i miljön (87/217/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 och 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

I Europeiska gemenskapernas successiva åtgärdsprogram för miljön(4) betonas vikten av att hindra och minska miljöförorening. I detta sammanhang har asbest hänförts till den kategori föroreningar som på grund av sin giftighet och potentiellt allvarliga inverkan på människors hälsa och miljön i första hand skall undersökas.

Genom rådets direktiv 83/478/EEG(5) infördes i direktiv 76/769/EEG(6), ändrat senast genom direktiv 85/467/EEG(7), dels bestämmelser om begränsningar i fråga om saluförande och användning av krokidolit (blå asbest) och produkter som innehåller krokidolitfibrer, dels särskilda bestämmelser om märkningen av produkter som innehåller asbest.

Genom rådets direktiv 83/477/EEG(8) fastställs bestämmelser om skydd för arbetstagare mot de risker som det innebär att exponeras för asbest i arbetet.

Genom direktiv 84/360/EEG(9) fastställs bestämmelser om att bekämpa luftförorening från industrianläggningar.

Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att utsläpp av asbest till luften eller vattenmiljön och uppkomsten av asbestavfall i fast form i största möjliga utsträckning begränsas vid källan eller hindras.

En tillräcklig tid bör bestämmas för genomförandet av dessa åtgärder när det gäller befintliga anläggningar. Medlemsstaterna bör kunna införa strängare bestämmelser till skydd för hälsan och miljön, med beaktande av bestämmelserna i fördraget.

Olikheter mellan de bestämmelser om begränsning av föroreningar från industrianläggningar som är i kraft eller för närvarande omarbetas i medlemsstaterna kan ge upphov till ojämlika konkurrensvillkor och därmed direkt påverka den gemensamma marknadens funktion. Det är därför nödvändigt att lagstiftningen på detta område tillnärmas enligt artikel 100 i fördraget.

En minskning av asbestföroreningarna bidrar till att förverkliga en av gemenskapens målsättningar i fråga om skyddet och förbättringen av miljön. Eftersom fördraget inte uttryckligen tillhandahåller de nödvändiga befogenheterna måste även artikel 235 tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Syftet med detta direktiv är att besluta om åtgärder och att komplettera bestämmelser som redan trätt i kraft för att hindra och minska förorening genom asbest, som ett led i skyddet för människors hälsa och miljön.

2. Bestämmelserna i direktiv 83/477/EEG skall tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i detta direktiv.

Artikel 2

I detta direktiv har följande beteckningar den betydelse som här anges:

1. Asbest: följande fibrösa silikater, nämligen

- krokidolit (blå asbest),

- aktinolit,

- antofyllit,

- krysotil (vit asbest),

- amosit (brun asbest),

- tremolit.

2. Råasbest: den produkt som framkommer när asbestmineral krossas.

3. Asbestanvändning: verksamhet som innebär hantering av mer än 100 kilogram råasbest per år och som avser

a) produktion av råasbest från råasbestmineral, utom processer som är direkt förknippade med mineralbrytningen, eller

b) tillverkning och industriell bearbetning av följande varor med utnyttjande av råasbest: asbestcement eller asbestcementprodukter, friktionsmaterial med asbest, asbestfilter, asbesttextilier, asbestpapper och asbestkartong, fog-, förpacknings- och armeringsmaterial med asbest, golvmaterial med asbest, fyllnadsmaterial med asbest.

4. Bearbetning av asbestprodukter: annan verksamhet än asbestanvändning som kan leda till att asbest kommer ut i miljön.

5. Avfall: alla material eller föremål som avses i artikel 1 i direktiv 75/442/EEG(10).

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att asbestutsläpp till luften och vattenmiljön samt uppkomsten av asbestavfall i fast form så långt det är praktiskt möjligt minskas vid källan eller hindras. I fråga om asbestanvändning skall dessa åtgärder inbegripa utnyttjandet av bästa tillgängliga teknik som inte medför oskäliga kostnader samt även återvinning eller behandling där så är lämpligt.

2. För befintliga anläggningar skall vad som föreskrivs i artikel 13 i direktiv 84/360/EEG beaktas vid tillämpningen av kravet i punkt 1, att bästa tillgängliga teknik som inte medför oskäliga kostnader skall utnyttjas för att minska och eliminera utsläpp av asbest till luften.

Artikel 4

1. Om inte annat följer av artikel 3 skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att koncentrationen av den asbest som släpps ut genom utloppskanalerna till luften i samband med asbestanvändning inte överstiger gränsvärdet 0,1 mg/m³ (milligram asbest per m³ utsläppt luft).

2. Från det krav som anges i punkt 1 får medlemsstaterna undanta anläggningar vilkas totala gasformiga utsläpp per timme understiger 5 000 m³ och vilkas utsläpp av asbest till luften inte överstiger 0,5 gram per timme vid någon tidpunkt under normala driftförhållanden.

Om detta undantag tillämpas skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de tröskelvärden som anges i första stycket inte överskrids.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

a) Allt spillvatten som uppkommer vid tillverkning av asbestcement skall återanvändas. Om en sådan återanvändning inte är genomförbar av ekonomiska skäl, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att spillvatten som innehåller asbest inte leder till förorening av vattenmiljön och andra delar av miljön, inklusive luften.

För detta ändamål skall

- gränsvärdet 30 gram suspenderat material per m³ utsläppt spillvatten tillämpas,

- de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna för varje berörd anläggning bestämma den volym som släpps ut till vatten eller den totala mängden suspenderat material som släpps ut per ton som produceras, med hänsyn tagen till de särskilda förhållandena vid varje anläggning.

Dessa gränsvärden skall gälla vid den punkt där spillvattnet lämnar anläggningen.

b) Allt spillvatten som uppkommer vid tillverkning av asbestpapper eller asbestkartong skall återanvändas.

Utsläpp av spillvatten som inte innehåller mer än 30 gram suspenderat material per m³ vatten får tillåtas i samband med rengöring eller underhåll av anläggningen som sker rutinmässigt.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att regelbundna mätningar utförs av utsläppen till luft och vatten från anläggningar som omfattas av de gränsvärden som anges i artikel 4 och 5.

2. Vid kontroll av efterlevnaden av gränsvärdena skall förfaranden och metoder vid provtagning och analys överensstämma med de som beskrivs i bilagan eller andra förfaranden och metoder som ger likvärdiga resultat tillämpas.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de förfaranden och metoder som används och lämna de uppgifter som behövs för att bedöma om de är lämpliga. På grundval av uppgifterna bedömer kommissionen om de olika förfarandena och metoderna är likvärdiga och lämnar en rapport till rådet fem år efter anmälan av direktivet.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa

- att verksamheter som innefattar bearbetning av produkter som innehåller asbest inte förorsakar betydande förorening av miljön genom asbestfibrer eller asbestdamm,

- att rivning av byggnader, anläggningar och installationer som innehåller asbest samt bortforsling av asbest eller material som innehåller asbest, varvid asbestfibrer eller asbestdamm frigörs, inte orsakar betydande förorening av miljön. För detta ändamål skall de förvissa sig om att den arbetsplan som avses i artikel 12 i direktiv 83/477/EEG innehåller föreskrifter om de skyddsåtgärder som behövs.

Artikel 8

Om inte annat följer av direktiv 78/319/EEG(11), senast ändrat genom 1985 års anslutningsakt, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa

- att asbestfibrer och asbestdamm inte släpps ut till luften samt att vätskor som innehåller asbestfibrer inte spills ut i samband med transport och deponering av avfall som innehåller asbestfibrer eller asbestdamm,

- att avfall som innehåller asbestfibrer eller asbestdamm och som deponeras på platser som godkänts för detta ändamål med hänsyn till lokala förhållanden behandlas, förpackas eller täcks över på ett sådant sätt att utsläpp av asbestpartiklar till miljön förhindras.

Artikel 9

För att skydda hälsan och miljön får en medlemsstat införa bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i detta direktiv, under förutsättning att de villkor som föreskrivs i fördraget följs.

Artikel 10

Det förfarande som föreskrivs i artikel 11 och 12 tillämpas för att anpassa bilagan till tekniska framsteg och skall tillämpas vid varje ändring i de provtagnings- och analysmetoder som anges i bilagan. En sådan anpassning får inte medföra att de gränsvärden som anges i artikel 4 och 5 direkt eller indirekt ändras.

Artikel 11

En kommitté för anpassning av detta direktiv till vetenskapliga och tekniska framsteg, i det följande kallad kommittén, inrättas härmed. Kommittén består av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommittén skall själv utarbeta sin arbetsordning.

Artikel 12

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden hänskjuta ärendet till kommittén, på eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna ett förslag till de åtgärder som skall vidtas. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Yttrandet skall avges med en majoritet av 54 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.2 i fördraget. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall anta förslaget, om det har tillstyrkts av kommittén.

b) Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget yttrande avges, skall kommissionen genast föreslå rådet åtgärder. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har beslutat några åtgärder inom tre månader från det att ärendet hänsköts dit, skall de föreslagna åtgärderna beslutas av kommissionen och genast träda i kraft.

Artikel 13

1. Kommissionen skall regelbundet genomföra en jämförande utvärdering av hur detta direktiv tillämpas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen alla uppgifter som behövs för detta ändamål. Om uppgifterna är av konfidentiell natur skall detta respekteras.

2. Om det visar sig nödvändigt på grund av medicinska rön eller tekniska framsteg, skall kommissionen lämna ytterligare förslag om att hindra och minska förorening med asbest, i syfte att skydda människors hälsa och miljön.

Artikel 14

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1988. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. I fråga om anläggningar som byggts eller för vilka det meddelats tillstånd före den dag som anges i punkt 1 skall medlemsstaterna anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 4 och 5 så snart som möjligt och senast den 30 juni 1991.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 mars 1987.

På rådets vägnar

M. SMET

Ordförande

(1) EGT nr C 349, 31.12.1985, s. 27.

(2) Yttrande avgivet den 9 mars 1987.

(3) EGT nr C 207, 18.8.1986, s. 21.

(4) EGT nr C 112, 20.12.1973, s. 1,

EGT nr C 139, 13.6.1977, s. 1 och

EGT nr C 46, 17.2.1983, s. 1.

(5) EGT nr L 263, 24.9.1983, s. 33.

(6) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201.

(7) EGT nr L 269, 11.10.1985, s. 56.

(8) EGT nr L 263, 24.9.1983, s. 25.

(9) EGT nr L 188, 16.7.1984, s. 20.

(10) EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 47.

(11) EGT nr L 84, 31.3.1978, s. 43.

BILAGA

PROVTAGNINGS- OCH ANALYSMETODER

A. UTSLÄPP AV SPILLVATTEN

Referensanalysmetoden för att bestämma den totala mängden suspenderat material (filtrerbart material från det ej sedimenterade provet), skall vara filtrering genom ett 0,45 ìm filtermembran, torkning vid 105 °C och vägning(1).

Proven måste tas på ett sådant sätt att de är representativa för utsläppen under en 24-timmarsperiod.

Bestämningen måste genomföras med en precision(2) av ± 5 % och med en noggrannhet(3) av ± 10 %.

B. SPECIFIKATIONER SOM GÄLLER VID VAL AV MÄTMETOD FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

I. Gravimetriska metoden

1. En gravimetrisk metod väljs som möjliggör mätning av den totala mängden damm som släpps ut genom utloppskanalerna.

Hänsyn skall tas till koncentrationen av asbest i damm. Då koncentrationsmätningar krävs skall koncentrationen av asbest i damm mätas eller beräknas. Tillsynsmyndigheten skall besluta om hur ofta sådana åtgärder skall vidtas, med beaktande av typen av anläggning och typen av produktion. Inledningsvis bör mätningarna utföras minst en gång per halvår. Om en medlemsstat har fastslagit att koncentrationen inte varierar märkbart kan mätfrekvensen minskas. Om periodiska mätningar inte utförs skall det gränsvärde som anges i artikel 4 i direktivet gälla för de totala dammutsläppen.

Proven skall tas innan utspädning skett av det flöde som skall mätas.

2. Provtagningen skall genomföras med en precision av ± 40 % och med en noggrannhet av ± 20 % vid gränsvärdet. Detektionsgränsen måste vara 20 %. Minst två mätningar skall göras under likvärdiga förhållanden för att kontrollera att gränsvärdet efterlevs.

3. Drift av anläggningen

Mätningarna gäller bara om proven tas medan anläggningen är i normal drift.

4. Val av provtagningspunkt

Proven skall tas vid en punkt där luftflödet är laminärt. Så långt möjligt skall turbulens undvikas, liksom hinder som kan störa luftflödet.

5. Ändringar som krävs för att prov skall kunna tas

Lämpliga öppningar skall göras i de kanaler där proven skall tas och lämpliga fästanordningar skall utföras.

6. Mätningar som skall göras före provtagning

Innan provtagningen börjar är det nödvändigt att mäta lufttemperatur och tryck samt flödeshastigheten i kanalen. Lufttemperatur och lufttryck skall normalt mätas längs provtagningsledningen vid normalt flöde. I undantagsfall är det också nödvändigt att mäta koncentrationen av vattenånga, så att resultaten kan justeras.

7. Allmänna krav på provtagningsförfarandet

Metoden innebär att det från en kanal genom vilken asbestdammet leds ut tas ett luftprov som filtreras, varefter asbestinnehållet i det damm som kvarhålls på filtret mäts.

7.1. Provtagningsledningen skall först kontrolleras, för att säkerställa att den är lufttät och att det inte finns läckage som kan ge upphov till mätfel. Provtagarhuvudet skall tätas noga och provtagningspumpen startas. Läckflödet får inte överstiga 1 % av det normala provtagningsflödet.

7.2. Proven skall normalt tas under isokinetiska förhållanden.

7.3. Provtagningens varaktighet skall bero på den typ av process som övervakas och på provtagningsledningen. Provtagningsperioden skall vara tillräckligt lång för att en lämplig mängd material skall kunna insamlas för vägning. Mängden skall vara representativ för hela den process som övervakas.

7.4. Om provtagningsutrustningens filter inte är beläget i omedelbar närhet av provtagarhuvudet är det viktigt att det material uppsamlas som avsatts inuti sonden.

7.5. Provtagarhuvudet och antalet provtagningspunkter bestäms enligt gällande nationell standard.

8. Typ av provtagningsfilter

8.1. Ett filter skall väljas som passar för den analysteknik som skall tillämpas. För den gravimetriska metoden är glasfiberfilter att föredra.

8.2. En lägsta filtreringseffekt av 99 % erfordras, definierad enligt DOP-prov med användning av en aerosol med partiklar med en diameter av 0,3 ìm.

9. Vägning

9.1. En lämplig högprecisionsvåg skall användas.

9.2. För att uppnå den noggrannhet som krävs vid vägningen måste filtren konditioneras noga före och efter provtagningen.

10. Resultatredovisning

Utöver mätdata skall resultaten omfatta redovisning av temperatur, tryck och flöde samt övrig relevant information, som en enkel skiss över provtagningspunkternas placering, kanalernas dimensioner, provens volym och den beräkningsmetod som använts för att få fram resultaten. Resultaten skall uttryckas vid normal temperatur (273 K) och normalt tryck (101,3 kPa).

II. Fiberräkningsmetoden

Om fiberräkning används för att kontrollera att gränsvärdet i artikel 4 efterlevs, får en omvandlingsfaktor från två fibrer/ml till 0,1 mg/m3 asbestdamm tillämpas, om bestämmelserna i artikel 6.3 i direktivet beaktas.

Vid tillämpningen av direktivet definieras en fiber som varje partikel med en längd större än 5 ìm, en bredd mindre än 3 ìm och ett längd-breddförhållande som överstiger 3/1, vilken är räkningsbar med optiskt faskontrastmikroskop och med användning av den europeiska referensmetod som beskrivs i bilaga 1 till direktiv 83/477/EEG.

Fiberräkningsmetoden skall uppfylla följande krav:

1. Metoden skall medge att koncentrationen av räkningsbara fibrer i de utsläppta gaserna kan mätas.

Tillsynsmyndigheten skall besluta om hur ofta mätningarna skall ske, med beaktande av typen av anläggning och typen av produktion. Mätning bör dock ske minst en gång per halvår. Om periodiska mätningar inte utförs, gäller gränsvärdet enligt artikel 4 för de totala dammutsläppen.

Proven skall tas före utspädning av det flöde som skall mätas.

2. Drift av anläggningen

Mätningen gäller bara om proven tas medan anläggningen är i normal drift.

3. Val av provtagningspunkt

Proven skall tas vid en punkt där luftflödet är laminärt. Så långt möjligt skall turbulens undvikas, liksom hinder som kan störa luftflödet.

4. Ändringar som krävs för att prov skall kunna tas

Lämpliga öppningar skall göras i de kanaler där proven skall tas och lämpliga fästanordningar skall utföras.

5. Mätningar som skall göras före provtagning

Innan provtagningen börjar är det nödvändigt att mäta luftens temperatur och tryck samt flödeshastigheten i kanalen. Lufttemperatur och lufttryck skall normalt mätas längs provtagningsledningen vid normalt flöde. I undantagsfall är det också nödvändigt att mäta koncentrationen av vattenånga, så att resultaten kan justeras.

6. Allmänna krav på provtagningsförfarandet

Metoden innebär att det från en kanal genom vilken asbestdammet leds ut tas ett luftprov som filtreras, varefter de räkningsbara asbestfibrer som kvarhålls av filtret räknas.

6.1. Provtagningsledningen skall först kontrolleras för att säkerställa att den är lufttät och att det inte finns läckage som kan ge upphov till mätfel. Provtagarhuvudet skall tätas noga och provtagningspumpen startas. Läckflödet får inte överstiga 1 % av det normala provtagningsflödet.

6.2. Proven skall tas inuti utsläppskanalen under isokinetiska förhållanden.

6.3. Provtagningens varaktighet skall bestämmas med hänsyn till den typ av process som övervakas och provtagningsmunstyckets storlek. Provtagningsperioden skall vara tillräckligt lång för att 100-600 räkningsbara asbestfibrer skall samlas upp per mm2 av provtagningsfiltret. Provtagningsperioden skall vara representativ för hela den process som övervakas.

6.4. Provtagarhuvudet och antalet provtagningspunkter bestäms enligt gällande nationell standard.

7. Typ av provtagningsfilter

7.1. Ett filter skall väljas som passar för den analysteknik som skall tillämpas. För fiberräkningsmetoden skall membranfilter (blandade cellulosaestrar eller cellulosanitratestrar) användas med en nominell porstorlek på 5 ìm, tryckta rutor och en diameter på 25 mm.

7.2. Provtagningsfiltret skall ha en lägsta filtreringseffekt av 99 % med avseende på räkningsbara asbestfibrer.

8. Fiberräkning

Fiberräkningsmetoden skall överensstämma med den europeiska referensmetod som beskrivs i bilaga 1 till direktiv 83/477/EEG.

9. Resultatredovisning

Utöver mätdata skall resultaten omfatta redovisning av temperatur, tryck och flöde samt övrig relevant information, som en enkel skiss över provtagningspunkternas placering, kanalernas dimensioner, provens volym och den beräkningsmetod som använts för att få fram resultaten. Resultaten skall uttryckas vid normal temperatur (273 K) och normalt tryck (101,3 kPa).

(1) Se bilaga 3 till direktiv 82/883/EEG (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 1).

(2) Dessa begrepp definieras i artikel 2 i direktiv 79/869/EEG (EGT nr L 271, 29.10.1979, s. 44), ändrat genom direktiv 81/855/EEG (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 16).