6.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 288/1

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 1676/2001 (2), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1424/2006 (3) infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av PET-film med ursprung i bland annat Indien. De antidumpningsåtgärder som är föremål för översyn bestod av en värdetull på mellan 0 % och 18 % på import från individuellt namngivna exportföretag och en övrig tull på 17,3 % på import från alla andra företag. Den undersökning som ledde fram till förordning (EG) nr 1676/2001 i senare ändrad lydelse kommer nedan att kallas ”den ursprungliga undersökningen”.

(2)

De åtgärder som infördes mot import från Indien efter den ursprungliga undersökningen breddades därefter genom rådets förordning (EG) nr 1975/2004 (4) till att även omfatta import av PET-film från Brasilien och Israel, oberoende av om den deklarerats såsom ursprungligen från något av de länderna eller inte.

(3)

Genom beslut 2001/645/EG (5) godkände kommissionen åtaganden från fem indiska tillverkare som ingick i den ursprungliga undersökningen. Åtagandena upphävdes genom beslut 2006/173/EG (6).

(4)

Genom förordning (EG) nr 367/2006, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1124/2007 (7), införde rådet en slutgiltig utjämningstull på import av polyetentereftalat (PET-film) med ursprung i Indien. Åtgärderna infördes i form av värdetull på mellan 7 % och 19,1 % på import från individuellt namngivna exportföretag och en övrig tull på 19,1 % på import från alla andra företag. Den undersökning som ledde fram till förordning (EG) nr 367/2006 i senare ändrad lydelse kommer nedan att kallas ”den tidigare antisubventionsundersökningen”.

(5)

Kommissionen mottog den 23 maj 2006 respektive den 3 juli 2006 en begäran om översyn av dessa åtgärder vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen och en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, begränsad till att omfatta dumpning från Jindal Poly Films Limited (nedan kallat ”Jindal”). De ingavs av följande gemenskapstillverkare: Du Pont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH och Nuroll SpA (nedan kallade ”de sökande”). De sökande svarar för en betydande del av gemenskapens tillverkning av PET-film.

(6)

Sökandena gjorde gällande och lade fram tillräcklig bevisning till stöd för följande: a) Det är troligt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin kommer att fortsätta eller återkomma. b) De omständigheter när det gäller dumpningen som föranledde införandet av åtgärderna mot Jindal har förändrats och förändringarna är bestående.

(7)

Efter att ha hört den rådgivande kommittén kunde kommissionen fastställa att tillräcklig bevisning fanns för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen och en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen och meddelade därmed den 22 augusti 2006 (8) respektive den 25 augusti 2006 (9) via tillkännagivanden om inledande i Europeiska unionens officiella tidning att översynerna hade inletts.

(8)

Den partiella interimsöversynen omfattade endast en undersökning av dumpning från Jindal. För båda översynerna fastställdes perioden för undersökningen (nedan kallad ”översynsperioden”) till den 1 juli 2005–30 juni 2006. Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från 2003 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(9)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, företrädarna för exportländerna, gemenskapstillverkarna, importörerna och de användare som den visste var berörda om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter när det gäller bägge översynerna gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandena om inledandet skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(10)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(11)

När det gäller översynen vid giltighetstidens utgång, och med anledning av det uppenbart stora antal exporterande tillverkare av PET-film i Indien som namngavs i begäran, angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen skulle kunna tillämpas. För att besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare att ge sig till känna och lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet beträffande PET-film under översynsperioden, i enlighet med tillkännagivandet om inledande. Sex exporterande tillverkare i Indien anmälde att de ville samarbeta. Av dessa sex företag valdes tre (Ester Industries Limited, Garware Polyester Limited och Jindal) att ingå i stickprovet och tillskickades ett frågeformulär. Dessa företag hade konstaterats utgöra den största representativa volym i fråga om export till gemenskapen av PET-film som rimligen kunde undersökas inom den tillgängliga tidsramen, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen.

(12)

Dessutom sände kommissionen frågeformulär till alla andra parter som såvitt känt var berörda eller som givit sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Fullständiga svarsformulär mottogs från fyra gemenskapstillverkare, de tre exporterande tillverkarna som ingick i stickprovet, en importör/användare och fyra användare.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av dumpning och skada och för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och huruvida ett bibehållande av åtgärderna skulle ligga i gemenskapens intresse. Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande berörda parter:

(14)

Samma produkt berörs som i den ursprungliga undersökningen, nämligen polyetentereftalat (PET-film) med ursprung i Indien, som vanligen klassificeras enligt KN-nummer ex39206219 och ex39206290 (nedan kallad ”den berörda produkten”).

(15)

Undersökningen visade, i likhet med den ursprungliga undersökningen, att PET-film som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Indien, PET-film som exporteras till gemenskapen från Indien och PET-film som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin har samma grundläggande fysikaliska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. Dessa produkter är därför likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

I syfte att fastställa normalvärdet undersöktes till att börja med om Jindals totala inhemska försäljning av den berörda produkten var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om den motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen till gemenskapen av den berörda produkten.

(17)

Därefter undersöktes om den totala inhemska försäljningen av de enskilda produkttyperna motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen av samma produkttyp.

(18)

För de produkttyper för vilka den inhemska försäljningen motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen av samma produkttyp undersöktes det om försäljning vid normal handel hade skett i tillräckliga mängder i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Om volymen av den inhemska försäljningen till priser över produktionskostnaden för en viss produkttyp motsvarade mer än 80 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats vid all inhemsk försäljning. Om volymen av den inhemska försäljningen till priser över produktionskostnaden för en viss produkttyp motsvarade högst 80 % men minst 10 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats vid den återstående lönsamma inhemska försäljningen. När mindre än 10 % av försäljningen (i volym) på hemmamarknaden av en viss produkttyp inte understeg enhetskostnaden, ansågs försäljningen inte ha skett vid normal handel, varför normalvärdet konstruerades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(19)

För de produkttyper för vilka de priser som den exporterande tillverkaren tog ut på den inhemska marknaden inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, på grund av att den berörda produkttypen inte sålts i tillräckliga mängder eller att den inte sålts vid normal handel, konstruerades normalvärdet, i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen, på grundval av den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnader plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(20)

Dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader grundades på de kostnader som den exporterande tillverkaren haft för den inhemska försäljning av den berörda produkten som befunnits vara representativ. Vinstmarginalen beräknades på grundval av företagets vägda genomsnittliga vinstmarginal för de produkttyper som sålts i tillräckliga mängder och vid normal handel på den inhemska marknaden.

(21)

En övervägande merpart av företagets försäljning på export av den berörda produkten till gemenskapen under översynsperioden har skett till oberoende kunder. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(22)

Delar av exportförsäljningen har gått till ett närstående företag i gemenskapen. Det närstående företaget sålde inte varorna vidare direkt utan förädlade dem så mycket att det blev opraktiskt att konstruera exportpriset på exportvaran på grundval av priset på den förädlade varan enligt artikel 2.9 i grundförordningen. De priser Jindal tog för varor sålda till det närstående företaget jämfördes med Jindals priser för samma produkttyper sålda till icke-närstående kunder i gemenskapen under översynsperioden. Eftersom det visade sig att dessa två prisuppsättningar överensstämde för varje produkttyp drogs slutsatsen att Jindals säljpriser till det närstående företaget var tillförlitliga och kunde användas för att beräkna exportpriset.

(23)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse togs hänsyn i form av justeringar för olikheter som påverkade prisjämförbarheten i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Således gjordes, där så var tillämpligt och olikheterna kunde styrkas av kontrollerad bevisning, justeringar för olikheter avseende rabatter, avdrag, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader och provisioner.

(24)

Jindal begärde en justering av normalvärdet för den tull som inom ramen för systemet med förhandslicenser inte tagits ut på import av råmaterial som använts vid tillverkningen av exportvarorna. Inom ramen för systemet med förhandslicenser får ett företag importera råmaterial tullfritt under förutsättning att det exporterar motsvarande mängd och värde av den färdiga produkten, vilket fastställs enligt officiella standardnormer för input/output. Varor som importerats enligt detta system kan användas antingen för tillverkning av exportvaror eller för att komplettera de inhemska insatsvaror som används vid tillverkningen av sådana varor. Företaget hävdade att export av den berörda produkten till gemenskapen utnyttjades för att uppfylla kraven enligt systemet med förhandslicenser när det gäller importerat råmaterial. Ingen slutsats drogs om huruvida yrkandet motiverade en justering, och eftersom företaget i vilket fall som helst inte befanns dumpa sina varor under översynsperioden hade en eventuell justering inte haft någon inverkan på översynens slutresultat.

(25)

Dumpningsmarginalen fastställdes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(26)

Jämförelsen visade på en negativ dumpningsmarginal.

(27)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersöktes också huruvida resultaten av undersökningen rimligen kunde sägas vara av bestående karaktär.

(28)

I detta sammanhang erinras om att Jindal tidigare befunnits inte dumpa i två undersökningar som avslutades med rådets förordning (EG) nr 1676/2001 och rådets förordning (EG) nr 390/2005 (10). De resultat som då pekade på ingen dumpning bekräftas i denna undersökning, och det finns inget som tyder på att avsaknaden av dumpning inte skulle vara bestående.

(29)

Därför anses de nu gällande åtgärderna mot Jindal uppnå avsett resultat och de bör således bibehållas.

(30)

Enligt Eurostat uppgick den volym av den berörda produkten som importerades från Indien till gemenskapen till 23 472 ton under översynsperioden. Av denna mängd stod de tre exportföretag som ingick i stickprovet för ca 97 % under översynsperioden, och Jindal ensamt svarade för ca 90 % av total exportvolym från Indien till EU under översynsperioden.

(31)

Under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (den 1 april 1999–31 mars 2000) var importvolymen från Indien 50 590 ton. Under undersökningsperioden för den tidigare antisubventionsundersökningen (den 1 oktober 2003–30 september 2004) var importvolymen från Indien 12 679 ton.

(32)

Såsom anges i skäl 11 ovan ingick tre exportföretag i stickprovet. För Jindal gäller de resultat som redovisats i skälen 16–26.

(33)

I syfte att fastställa normalvärdet för Garware och Ester undersöktes till att börja med om den uppgivna inhemska försäljningen från varje exportföretag var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om den motsvarade minst 5 % av den uppgivna försäljningsvolymen till gemenskapen av den berörda produkten.

(34)

Därefter undersöktes om den totala inhemska försäljningen av de enskilda produkttyperna motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen av samma produkttyp.

(35)

För de produkttyper för vilka den inhemska försäljningen motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen av samma produkttyp undersöktes det om, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen, försäljning vid normal handel hade skett i tillräckliga mängder. Om volymen av den inhemska försäljningen till priser över produktionskostnaden för en viss produkttyp motsvarade mer än 80 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats vid all inhemsk försäljning. Om volymen av den inhemska försäljningen till priser över produktionskostnaden för en viss produkttyp motsvarade högst 80 % men minst 10 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats vid den återstående lönsamma inhemska försäljningen. När mindre än 10 % av försäljningen (i volym) på hemmamarknaden av en viss produkttyp inte understeg enhetskostnaden, ansågs försäljningen inte ha skett vid normal handel, varför normalvärdet konstruerades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(36)

För de produkttyper för vilka de priser som den exporterande tillverkaren tog ut på den inhemska marknaden inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, på grund av att den berörda produkttypen inte sålts i tillräckliga mängder eller inte sålts vid normal handel, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen på grundval av den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnader plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(37)

Dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader grundades på de kostnader som den exporterande tillverkaren haft för den inhemska försäljning av den berörda produkten som befunnits vara representativ. Vinstmarginalen beräknades på grundval av företagets vägda genomsnittliga vinstmarginal för de produkttyper som sålts i tillräckliga mängder och vid normal handel på den inhemska marknaden.

(38)

När det gäller fastställandet av exportpriserna bör det erinras om att undersökningens syfte är att fastställa huruvida dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om skyddsåtgärderna hävdes. Detta innebär att fastställandet av de exportpriser som kommer att användas vid beräkningen av dumpningen inte kan begränsas enbart till en undersökning av exportörernas tidigare beteende utan även måste omfatta den troliga utvecklingen av deras framtida exportpriser. Det måste med andra ord fastställas om de tidigare priserna utgör en tillförlitlig grund för bedömningen av den framtida utvecklingen av exportpriserna.

(39)

Eftersom prisåtaganden tillämpades under en del av översynsperioden undersökte man särskilt om förekomsten av sådana åtaganden hade påverkat de tidigare exportpriserna, vilket i så fall hade betytt att de inte var tillförlitliga som utgångspunkt för att fastställa framtida exportpriser. Det bör vidare observeras att prisåtagandena för Garware och Ester återkallades den 9 mars 2006, medan översynsperioden sträckte sig från den 1 juli 2005–30 juni 2006. Både när det gäller Garware och Ester befanns exporttransaktionerna under den delen av översynsperioden då prisåtagandena tillämpades vara prissatta så nära minimiimportpriset att man måste ifrågasätta om dessa priser verkligen kunde bli bestående och om de hade satts oberoende av minimiimportpriset. Ett liknande resonemang har redan förts i skäl 28 i rådets förordning (EG) nr 366/2006 (11).

(40)

När det gäller Garware svarade transaktionerna under översynsperioden men efter återkallandet av prisåtagande för ca 20 % av den totala exportvolymen, och försäljningen har varit stadig efter återkallandet av prisåtagandet. Exportvolymen efter det att prisåtagandet löpte ut den 8 mars 2006 anses ha blivit prissatt så att priserna ger en meningsfull bild av vad Garwares prispolitik hade varit utan prisåtagandet. Därför användes priserna på dessa transaktioner för att beräkna exportpriset på Garwares samlade export under hela översynsperioden.

(41)

När det gäller Garware svarade transaktionerna under översynsperioden men efter återkallandet av prisåtagande för ca 5 % av den totala exportvolymen, och försäljningen var begränsad till en mycket kort period direkt efter återkallandet av prisåtagandet. Därför kan de priser som tillämpades vid dessa transaktioner inte uppfattas som representativa för de exportpriser företaget skulle ha tillämpat om det inte hade funnits något prisåtagande. Såsom tidigare angivet i skäl 39 ovan låg de exportpriser Ester tillämpade för export till gemenskapen före återkallandet av prisåtagande mycket nära minimiimportpriset. Det konstaterades vidare att exportpriserna för Ester till andra tredjeländer, både jämförda som vägt genomsnitt och produkttyp för produkttyp, väsentligt underskred priserna till gemenskapen, vilket innebär att dessa priser vid export till gemenskapen sannolikt skulle anpassa sig till priserna för samma typer till andra tredjeländer i en situation utan åtaganden. Således drogs slutsatsen att Esters exportpriser till gemenskapen under löpande prisåtagande inte kunde användas för att fastställa tillförlitliga exportpriser i samband med denna översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. Eftersom Ester sålde stora mängder av den berörda produkten på världsmarknaden under översynsperioden, fattades beslutet att fastställa exportpriset på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas i alla tredjeländer för de typer som såldes till gemenskapen under den del av översynsperioden då prisåtagandet var i kraft. För den del av översynsperioden som inföll efter det att prisåtagandet återkallats fastställdes exportpriset på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas i gemenskapen.

(42)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse togs hänsyn i form av justeringar för olikheter som påverkade prisjämförbarheten i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Således gjordes, där så var tillämpligt och med stöd av verifikationer, justeringar för olikheter avseende transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, provisioner samt förpacknings- och kreditkostnader.

(43)

De exporterande tillverkarna begärde, med avseende på ett begränsat antal exporttillfällen, en justering av exportpriset enligt artikel 2.10 k i grundförordningen för de förmåner de erhållit inom ramen för systemet med tullkredit efter export. Inom ramen för detta system erhåller företag som exporterar den berörda produkten tullkrediter, som får användas för att betala tullar på import av vilka varor som helst eller fritt säljas till andra företag. Det finns inte heller några begränsningar som skulle leda till att de importerade varorna endast får användas vid tillverkning av den exporterade produkten. Tillverkarna kunde inte påvisa att förmånerna enligt systemet med tullkredit efter export påverkade prisernas jämförbarhet och, i synnerhet, att kunderna på grund av förmånerna enligt tullkreditsystemet konsekvent betalade olika priser på den inhemska marknaden. Begäran avvisades därför.

(44)

Dumpningsmarginalen fastställdes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. I de fall exportpriserna grundades på priserna till tredjeland beräknades lämpliga cif-värden genom att priset fritt fabrik till tredjeland för varje produkttyp ökades med den vägda genomsnittliga skillnaden mellan priset fritt fabrik och cif-priset till gemenskapen.

(45)

Jämförelsen visade på en dumpningsmarginal på 15–25 %. Här erinras om att en negativ dumpningsmarginal hade påvisats i Jindals fall (se skäl 26 ovan).

(46)

Under översynsperioden uppskattades alla kända indiska exportföretags outnyttjade kapacitet till 32 000 ton. Det bör dock observeras att av denna totala mängd torde 25 000 ton kunna hänföras till indiska exportföretag med en antidumpningstull på 0 %. Ett eventuellt återkallande av antidumpningsåtgärder torde knappast ha någon inverkan på dessa företags exportpolitik. Endast ca 7 000 ton torde således gå att hänföra till indiska exportföretag med annan antidumpningstull än 0 %. Denna outnyttjade kapacitet, vilken under översynsperioden utgjorde ca 30 % av total import till gemenskapen från Indien och ca 3 % av gemenskapens konsumtion, skulle kunna avsättas i gemenskapen om åtgärderna hävdes.

(47)

På grundval av en jämförelse för varje produkttyp befanns de exportpriser till tredjeländer som tillämpades under översynsperioden av indiska exportföretag ur stickprovet med annan dumpningsmarginal än 0 % ligga 20–30 % lägre än exportpriserna till gemenskapen från samma företag. Dessa två exportföretag sålde stora mängder till tredjeländer, den försäljningen utgjorde 80 %–90 % av företagens sammanlagda exportförsäljning. Det ansågs därför att prisnivån för exportförsäljning till andra tredjeländer kan ses som en indikation på den troliga prisnivån för exportförsäljning till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(48)

Vissa av världens största exportmarknader för PET-film skyddas av höga tullar. Särskilt är importen av PET-film från Indien till Förenta staterna underkastad antidumpningstullar på mellan 2,32 % och 24,11 % och antisubventionstullar på mellan 9 % och 25,27 % beroende på indiskt exportföretag.

(49)

Här dras således slutsatsen att prisskillnaderna, den outnyttjade kapaciteten och de incitament som påtalats ovan i kombination skapar en sannolikhet för i) fortsatt dumpning, ii) en ökning av de mängder som exporteras till gemenskapen om de nu gällande antidumpningsåtgärderna skulle hävas.

(50)

Fyra gemenskapstillverkare (Dupont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH, Nuroll SpA och Toray Plastics Europe) samarbetade fullständigt med undersökningen. De svarade under översynsperioden för ca 95 % av tillverkningen i gemenskapen. Därmed utgör de gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(51)

Här måste man framhålla att situationen när det gäller tillverkning i gemenskapen av PET-film har förändrats sedan den ursprungliga undersökningen. Kodak Industrie (Frankrike) tillverkar inte längre PET-film i gemenskapen och 3M har flyttat sin verksamhet till I.T.P. SpA (Italien), som ställer om sin anläggning till ny och annorlunda tillverkning. Det bör också påpekas att sedan Tjeckien blev medlem i EU, dvs. den 1 maj 2004, ingår företaget Fatra a.s. (baserat i Tjeckien) i gemenskapstillverkningen.

(52)

Storleken på den sammanlagda förbrukningen i EU fastställdes på grundval av importstatistik från Eurostat, försäljning inom EU från gemenskapsindustrin och försäljning från andra gemenskapstillverkare.

Tabell 1

(53)

Jämfört med 2003 steg förbrukningen under översynsperioden med 1 % (över 3 000 ton).

(54)

Volymen på importen till EU från Indien steg med 86 % mellan 2003 och översynsperioden, och Indiens marknadsandel steg från 5 % till 9 % medan priserna sjönk med 12 %. Uppgifterna grundar sig på statistik från Eurostat.

Tabell 2

(55)

Import från Brasilien och Israel, som hade konstaterats kringgå antidumpningsåtgärderna enligt vad som sägs i skäl 2 ovan, sjönk kraftigt efter det att tillämpningen av de antidumpningsåtgärder som hade införts mot import från Indien breddades till att även omfatta denna import. Priserna på PET-film från dessa länder sjönk med 219 % efter det att åtgärder som motverkade kringgående hade införts.

Tabell 3

(56)

Det bör dock tas med i beräkningen att Jindal enligt denna undersökning inte befanns dumpa och att andra företag (särskilt Flex Industries Limited och Polyplex Corporation Limited) hade rentvåtts från misstankar om dumpning i tidigare undersökningar. I denna undersökning kommer därför bara dumpad import från Indien och import som konstaterats kringgå antidumpningsåtgärderna att tas med i beräkningen. Dumpad import från Indien och import underkastad åtgärder mot kringgående har sjunkit med 70 % mellan 2003 och översynsperioden (se tabell 4 nedan). Att denna import har minskat så kraftigt beror i stora stycken på att importen från Brasilien och Israel har belagts med åtgärder mot kringgående.

Tabell 4

(57)

Import från andra tredje länder steg med 24 % under skadeundersökningsperioden (från ca 62 000 ton 2003 till ca 77 000 ton under översynsperioden), och denna imports marknadsandel i EU steg med 5 procentenheter (från 25 % till 30 %). Importen kom huvudsakligen från Sydkorea, Förenta staterna, Thailand och Förenade arabemiraten. Genomsnittspriset per ton sjönk med 11 % mellan 2003 och översynsperioden. Siffrorna grundar sig på uppgifter från Eurostat.

Tabell 5

(58)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(59)

Under skadeundersökningsperioden var produktionskapaciteten stabil (ca 190 000 ton), produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk med 4 %.

Tabell 6

(60)

Lagerhållningen sjönk mellan 2003 och 2004 från 23 929 ton till 22 241 ton, steg sedan något 2005 och sjönk till 21 272 ton under översynsperioden. Minskningen berodde huvudsakligen på inskränkt produktion.

Tabell 7

(61)

Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i EU sjönk med 5 % mellan 2003 och 2005 från 142 755 ton till 135 956 ton, försäljningen steg något mellan 2005 och översynsperioden men bara till nätt och jämt 98 % av försäljningsnivån 2003. Försäljningen till närstående företag var försumbar (200–300 ton varje år under skadeundersökningsperioden). Dessutom minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 2 procentenheter mellan 2003 och översynsperioden.

Tabell 8

(62)

Styckeförsäljningspriset sjönk med 2 % under skadeundersökningsperioden (från 2 891 EUR/ton 2003 till 2 819 EUR/ton under översynsperioden), det gjorde också medelkostnaden per ton som minskade från 3 216 EUR/ton 2003 till 3 137 EUR/ton under översynsperioden. Priset sjönk trots att medelkostnaden för de flesta råvarorna steg kraftigt till följd av galopperande oljepriser. Siffrorna visar att gemenskapsindustrin tvingades till ett säljpris som inte täckte produktionskostnaderna fullt ut för att undvika att förlora stora marknadsandelar.

Tabell 9

(63)

Under skadeundersökningsperioden förlorade gemenskapsindustrin marknadsandelar på en något växande marknad.

(64)

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin sjönk med 13 % mellan 2003 och översynsperioden. Parallellt med att medellönen per anställd steg med 5 % genomfördes rationaliseringar som höjde produktiviteten per anställd med 9 %. Således sjönk arbetskraftskostnaden per producerat ton med 4 %.

Tabell 10

(65)

Lönsamheten från försäljningen är den vinst som genereras genom försäljning av den berörda produkten i gemenskapen. Avkastningen på investeringar har beräknats på grundval av avkastningen på totalt kapital.

(66)

Lönsamheten och räntabiliteten när det gäller försäljning av den berörda produkten till icke-närstående kunder i EU var, trots smärre förbättringar 2004 och 2005, fortsatt negativ under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var både lönsamheten och räntabiliteten särskilt låga (lönsamhet – 11 % och räntabilitet – 3,1 %), båda hade fallit igen efter 2005.

Tabell 11

(67)

Tendensen när det gäller kassaflöde försämrades särskilt under översynsperioden.

Tabell 12

(68)

Mellan 2003 och översynsperioden minskade investeringarna i tillverkningen av PET-film med 18 %. Under översynsperioden ökade investeringarna med 6 % jämfört med situationen 2005, men i jämförelse med 2003 förblev de på en lägre nivå. Under undersökningen konstaterades att investeringar huvudsakligen gjordes för att förbättra produktens kvalitet och bibehålla produktionskapaciteten.

(69)

Den låga investeringsnivån förklaras till stor del av att moderbolagen i gemenskapsindustrin inte föreföll intresserade av att investera eller ge garantier för investeringar i sådan olönsam verksamhet som tillverkningen av PET-film i Europa.

(70)

Vid analysen av dumpningens omfattning tas det hänsyn till att det finns åtgärder som är till för att undanröja den skadevållande dumpningen. Såsom anges ovan, framgår det av tillgängliga uppgifter att ett exportföretag i stickprovet fortsätter att sälja till gemenskapen till dumpade priser. Trots att dumpningsmarginalen var väsentlig påverkades situationen för gemenskapsindustrin under översynsperioden inte väsentligt eftersom marknadsandelen för den dumpade importen från Indien och för import som konstaterats kringgå åtgärderna utgjorde 1 % av gemenskapsförbrukningen. Jindal bidrog tveklöst till att gemenskapsindustrins situation försämrades. Men man måste också ta hänsyn till att gemenskapsindustrin, även om man bortser ifrån importen från Jindal, inte hade kunnat återhämta sig från tidigare dumpning efter införandet av antidumpningsåtgärder 2001 på grund av kringgåendet (motåtgärderna antogs inte förrän i slutet av 2004) och de olämpliga prisåtagandena som inte återkallades förrän förra året. Här erinras om att innan åtgärderna mot kringgåendet infördes och prisåtagandena återkallades var den dumpade importen från Indien tre gånger större än under översynsperioden.

(71)

Gemenskapsförbrukningen av PET-film steg med 1 % samtidigt som gemenskapsindustrins försäljning av PET-film sjönk med 2 %.

(72)

Gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades med hänsyn till de flesta skadeindikatorerna: produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (– 4 %), försäljningsvolym (– 2 %) och säljvärde (– 5 %), marknadsandel (– 2 procentenheter), kassaflöde och lönsamhet, investeringar och räntabilitet.

(73)

Gemenskapsindustrins omstruktureringar när det gäller sysselsättning, besparingar och höjd produktivitet per anställd kunde inte väga upp inverkan från höjda priser på råvaror under skadeundersökningsperioden. Produktionskostnaden var högre än försäljningspriset. Detta sammanföll med den låga prisnivån på den dumpade importen från Indien och andra länders kringgående. Det konstateras att prispressen på gemenskapsindustrin delvis förorsakades av import från Jindal, som dock befanns inte dumpa under översynsperioden, vilken stod för ca 90 % av importen av PET-film från Indien.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående är gemenskapsindustrins situation fortfarande bekymmersam och en eventuell ökning av dumpad import hade sannolikt förvärrat situationen.

(75)

Såsom påpekats ovan är gemenskapsindustrins situation fortfarande bekymmersam. Om antidumpningsåtgärderna hävs kommer den dumpade importen att öka väsentligt. Såsom tidigare påpekats i skäl 46 har de indiska exportföretag som underkastats antidumpningstull kapacitet att öka sin export kraftigt, medan, vilket påpekats i skäl 48, några av världens största exportmarknader för PET-film skyddas av höga tullar, särskilt marknaden för PET-film i Förenta staterna.

(76)

Utan antidumpningstullar skulle dumpad import från Indien kunna utöva stark prispress på gemenskapsmarknaden. Det finns alltså en tydlig indikation på sannolikhet för återkommande skada.

(77)

Mot bakgrund av vad som anförs ovan betraktas det som sannolikt att gemenskapsindustrin, om den utsattes för större dumpad import från Indien, skulle lida ytterligare ekonomisk skada. Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att skadan för gemenskapsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna mot Indien upphävdes.

(78)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen övervägdes om bibehållna antidumpningsåtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet.

(79)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen fastställdes gemenskapens intresse på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och konsumenternas.

(80)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot gemenskapens intresse i den ursprungliga undersökningen. Det faktum att den nu aktuella undersökningen är en översyn, där man analyserar en situation i vilken antidumpningsåtgärder redan tillämpas, gör det möjligt att bedöma om de gällande antidumpningsåtgärderna eventuellt har några oberättigade negativa följder för de berörda parterna.

(81)

På denna grundval undersöktes det om det, trots slutsatserna vad gäller sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(82)

För att kunna bedöma de sannolika verkningarna av att åtgärder införs respektive inte införs begärdes uppgifter in från alla parter som såvitt känt var berörda eller som hade givit sig till känna. Mot bakgrund av detta skickade kommissionen frågeformulär till gemenskapsindustrin, nio icke-närstående importörer och 23 användare. Dessutom kontaktade kommissionen alla andra kända gemenskapstillverkare som inte lämnat den information som krävdes av dem som samarbetade med undersökningen för att få grundläggande uppgifter om deras produktion och försäljning.

(83)

Här erinras om att gemenskapsindustrin fortfarande är i en bekymmersam situation enligt vad som anges i skälen 58–74.

(84)

Om åtgärder får vara kvar väntas detta mildra snedvridningen av marknaden och pristrycket. Det borde också åtminstone ge gemenskapsindustrin möjlighet att upprätthålla sin försäljning och dra nytta av stordriftsbesparingar.

(85)

Om å andra sidan antidumpningsåtgärderna hävs, kommer sannolikt den negativa utvecklingen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation att fortsätta, kanske förvärras. Gemenskapsindustrins situation kännetecknas särskilt av förlorade intäkter till följd av sänkta priser och krympande marknadsandelar.

(86)

Det ligger därför i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna bibehålls.

(87)

Bara en importör/användare och fyra användare har samarbetat med undersökningen och tillhandahållit fullständiga svarsformulär. De utgör 16,3 % av den totala gemenskapsförbrukningen av PET-film, och de har angivit att fortsatta antidumpningstullar inte skulle ha någon avsevärd inverkan på deras företag.

(88)

Med beaktande av alla ovannämnda faktorer dras slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle få några väsentliga negativa effekter – om det över huvud taget skulle få några effekter – på situationen för användarna och importörerna av den berörda produkten.

(89)

Med beaktande av ovanstående dras slutsatsen att det med hänsyn till gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl att inte bibehålla antidumpningsåtgärderna.

(90)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla de nuvarande åtgärderna. Parterna gavs även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter.

(91)

På grundval av de omständigheter och överväganden som nämns ovan dras slutsatsen att den partiella interimsöversynen som begränsades till att gälla Jindal bör avslutas i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen och att den antidumpningstullsats på 0 % som genom den ursprungliga undersökningen infördes på import av PET-film som tillverkas och säljs till gemenskapen av Jindal bör bibehållas.

(92)

Av den översyn vid giltighetstidens utgång som gjorts enligt artikel 11.2 i grundförordningen och av de resultat som redovisas ovan dras slutsatsen att de nu gällande antidumpningsåtgärderna mot import av PET-film från Indien bör bibehållas.

—

inte exporterat de varor som beskrivs i punkt 1 under tiden från den 1 april 1999–31 mars 2000 eller från den 1 juli 2005–30 juni 2006,

—

inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom förordning (EG) nr 366/2006, och

—

har exporterat den berörda varan till gemenskapen efter tiden från den 1 juli 2005–30 juni 2006 eller har ingått ett oåterkalleligt avtal om att exportera en betydande mängd till gemenskapen,

Terphane Ltda BR 101, km 101, Cabo de Santo Agostinho, Pernambuco, Brasilien (TARIC-tilläggsnummer A569),

Jolybar Filmtechnic Converting Ltd (1987), Hacharutsim str. 7, Ind. Park Siim 2000, Natania South, 42504, POB 8380, Israel (TARIC-tilläggsnummer A570), och

Hanita Coatings Rural Cooperative Association Ltd, Kibbutz Hanita, 22885, Israel (TARIC-tilläggsnummer A691).