31.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/30

(1)

Rådet antog den 26 oktober 2004 förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (2) (nedan kallad ”byrån”).

(2)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 64.2 i fördraget får, enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 2007/2004, en medlemsstat som ställs inför situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd vid dess yttre gränser vända sig till byrån för bistånd i form av samordning när andra medlemsstater är berörda.

(3)

En effektiv förvaltning av de yttre gränserna genom kontroller och övervakning bidrar till att bekämpa olaglig invandring och människohandel och förhindra hot mot medlemsstaternas inre säkerhet, allmänna ordning, folkhälsa och internationella förbindelser. Gränsbevakning är inte bara av intresse för den medlemsstat vid vars yttre gräns kontrollen utförs utan för alla medlemsstater som har avskaffat kontroller vid de inre gränserna.

(4)

Ansvaret för kontrollen vid de yttre gränserna vilar på medlemsstaterna. Med tanke på de besvärliga situationer som medlemsstaterna ibland tvingas hantera vid sina yttre gränser, särskilt när ett stort antal tredjelandsmedborgare kommer till olika punkter vid dessa gränser och på olaglig väg försöker ta sig in på medlemsstaternas territorium, kan det vara nödvändigt att bistå medlemsstaterna genom att tillhandahålla lämpliga och tillräckliga resurser, särskilt personalresurser.

(5)

De nuvarande möjligheterna att ge effektivt praktiskt stöd för kontroll av personer vid de yttre gränserna och övervakning av de yttre gränserna på europeisk nivå anses inte vara tillräckliga, särskilt när medlemsstaterna står inför ett stort antal tredjelandsmedborgare som på olaglig väg försöker ta sig in på medlemsstaternas territorium.

(6)

En medlemsstat bör därför ha möjlighet att begära utplacering på sitt territorium, i byråns regi, av särskilda snabba gränsinsatsenheter, bestående av specialutbildade experter från andra medlemsstater, för att tillfälligt bistå medlemsstatens egna gränsbevakningstjänstemän. Utplaceringen av de snabba gränsinsatsenheterna kommer att bidra till att öka solidariteten och det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaterna.

(7)

Utplaceringen av de snabba gränsinsatsenheterna för att ge stöd under en begränsad tid bör genomföras under exceptionella och brådskande situationer som exempelvis uppstår om en medlemsstat utsätts för massiv tillströmning av tredjelandsmedborgare som försöker ta sig in på dess territorium på olaglig väg, där en omedelbar reaktion krävs och en utplacering av en snabb gränsinsatsenhet skulle bidra till att göra reaktionen verkningsfull. De snabba gränsinsatsenheterna är inte avsedda att ge bistånd på lång sikt.

(8)

De snabba gränsinsatsenheterna kommer att vara beroende av de uppgifter, den tillgänglighet samt den utplaceringsfrekvens som planeras. För att se till att dessa enheter fungerar effektivt bör medlemsstaterna ställa till förfogande ett lämpligt antal gränsbevakningstjänstemän (snabbreserven), som med avseende på specialisering och storlek motsvarar medlemsstaternas egen organisation för gränsbevakning. Medlemsstaterna bör därför inrätta nationella reserver av experter för att bidra till att öka förordningens effektivitet. Medlemsstaternas olika storlek och den tekniska specialiseringen inom deras gränsbevakningsorganisationer bör beaktas av byrån.

(9)

Bästa praxis från flera medlemsstater visar att det i betydande grad bidrar till en effektiv planering och ledning av insatserna om man före utplaceringen har kännedom om de tillgängliga gränsbevakningstjänstemännens profiler (yrkeskunnande och kvalifikationer). Byrån bör därför fastställa profilerna för och besluta om antalet gränsbevakningstjänstemän som skall ställas till förfogande för de snabba gränsinsatsenheterna.

(10)

En mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter, som ger både byrån och medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet och garanterar att insatserna genomförs med en hög grad av effektivitet, bör inrättas.

(11)

Byrån bör bland annat samordna sammansättningen, utbildningen och utplaceringen av de snabba gränsinsatsenheterna. Det är därför nödvändigt att införa nya bestämmelser i förordning (EG) nr 2007/2004 beträffande byråns roll när det gäller dessa enheter.

(12)

Om en medlemsstat utsätts för massiv tillströmning av tredjelandsmedborgare som försöker ta sig in på dess territorium på olaglig väg, eller befinner sig i någon annan exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter, kan den avstå från att ställa sina nationella gränsbevakningstjänstemän till förfogande för utplacering.

(13)

För att medlemmarna i de snabba gränsinsatsenheterna skall kunna samarbeta effektivt med de nationella gränsbevakningstjänstemännen bör de kunna utföra uppgifter som gäller personkontroll vid och övervakning av de yttre gränserna under den tid de är utplacerade i den medlemsstat som begärt bistånd.

(14)

På motsvarande sätt bör effektiviteten i de gemensamma insatser som samordnas av byrån ytterligare förbättras genom att gästande tjänstemän från andra medlemsstater temporärt ges möjlighet att utföra uppgifter som gäller personkontroll vid och övervakning av de yttre gränserna.

(15)

Det är därför också nödvändigt att införa nya bestämmelser i förordning (EG) nr 2007/2004 om uppgifter och befogenheter för gästande tjänstemän som i byråns regi placeras ut i en medlemsstat på dennas begäran.

(16)

Denna förordning bidrar till en korrekt tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (3). Medlemmar i de snabba gränsinsatsenheterna och gästande tjänstemän bör därför, när de utför in- och utresekontroller och övervakning, inte diskriminera personer på grund av kön, ras eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Alla åtgärder som de vidtar när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter bör stå i proportion till de syften som eftersträvas genom sådana åtgärder.

(17)

Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den bör tillämpas i enlighet med medlemsstaternas förpliktelser i fråga om internationellt skydd och principen om ”non-refoulement”.

(18)

Denna förordning bör tillämpas med full respekt för de skyldigheter som följer av den internationella havsrätten, särskilt i fråga om sjöräddning.

(19)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (4) är tillämplig i samband med att medlemsstaterna behandlar personuppgifter i enlighet med denna förordning.

(20)

Vad beträffar Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om de senares associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (6) rörande vissa tillämpningsföreskrifter för det ovan nämnda avtalet.

(21)

Vad beträffar Schweiz utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/849/EG (7) och 2004/860/EG (8).

(22)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i rådets beslut om antagande av denna förordning och är landet inte bundet av förordningen eller underkastat tillämpningen av denna. Eftersom denna förordning utgör en utbyggnad av Schengenregelverket på grundval av bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark i enlighet med artikel 5 i det ovan nämnda protokollet inom en tid av sex månader efter antagandet av denna förordning besluta huruvida landet skall införliva den i sin nationella lagstiftning.

(23)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (9). Av denna anledning deltar Förenade kungariket inte i beslutet om antagande av denna förordning och är landet inte bundet av förordningen eller underkastat tillämpningen av denna.

(24)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (10). Av denna anledning deltar Irland inte i beslutet om antagande av denna förordning och är landet inte bundet av förordningen eller underkastat tillämpningen av denna.

(25)

Bestämmelserna i artikel 6.8 och 6.9 i denna förordning utgör, i den utsträckning de hänför sig till tillträde till Schengens informationssystem, bestämmelser som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt och i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

1.

byrån: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.

2.

medlemmar i enheterna: gränsbevakningstjänstemän från andra medlemsstater än värdmedlemsstaten, vilka tjänstgör i de snabba gränsinsatsenheterna,

3.

biståndssökande medlemsstat: en medlemsstat vars ansvariga myndigheter begär att byrån skall placera ut snabba gränsinsatsenheter på dess territorium,

4.

värdmedlemsstat: en medlemsstat på vars territorium en snabb gränsinsatsenhet placeras ut,

5.

hemmedlemsstat: den medlemsstat i vilken en medlem i enheten är gränsbevakningstjänsteman.

a)

Namn och nationalitet.

b)

Tjänstegrad.

c)

Ett nytaget digitalt fotografi.

1.

Artikel 1.4 skall utgå.

2.

Följande artikel skall införas:

”Artikel 1a

Definitioner

I denna förordning avses med:

3.

I artikel 2.1 skall följande punkt läggas till:

4.

Artikel 8.3 skall ersättas med följande:

”3.   Byrån får införskaffa teknisk utrustning för kontroll och övervakning av de yttre gränserna som skall användas av dess experter och av de snabba gränsinsatsenheterna under den tid uppdraget pågår.”

5.

Följande artiklar skall införas:

”Artikel 8a

Snabba gränsinsatsenheter

På begäran från en medlemsstat som står inför ett allvarligt och exceptionellt tryck, särskilt om ett stort antal tredjelandsmedborgare kommer till punkter vid den yttre gränsen och på olaglig väg försöker ta sig in på medlemsstatens territorium, får byrån under begränsad tid placera ut en eller flera snabba gränsinsatsenheter (nedan kallade ’enheter’) i den biståndssökande medlemsstaten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 863/2007.

Artikel 8b

Sammansättning av de snabba gränsinsatsenheterna

1.   Vid sådana situationer som beskrivs i artikel 8a skall medlemsstaterna på byråns begäran omedelbart meddela antal, namn och profiler för de gränsbevakningstjänstemän från deras nationella reserv som de inom fem dagar kan ställa till förfogande som medlemmar i en enhet. Medlemsstaterna skall ställa gränsbevakningstjänstemännen till förfogande för utplacering på byråns begäran, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter.

2.   Den verkställande direktören skall, när han eller hon fastställer sammansättningen av en enhet, beakta de särskilda omständigheter som den biståndssökande medlemsstaten står inför. Enheten skall sättas samman i enlighet med den operativa plan som avses i artikel 8e.

Artikel 8c

Utbildning och övningar

Byrån skall ge de gränsbevakningstjänstemän som ingår i snabbreserven och som avses i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 863/2007 om avancerad utbildning som är relevant för deras uppgifter och befogenheter samt genomföra regelbundna övningar med dessa gränsbevakningstjänstemän enligt den plan för avancerad utbildning och övningar som avses i byråns årsarbetsprogram.

Artikel 8d

Förfarande för att fatta beslut om utplacering av snabba gränsinsatsenheter

1.   En begäran om utplacering av enheterna i enlighet med artikel 8a skall innehålla en beskrivning av situationen, eventuella mål och beräknade behov för utplaceringen. Den verkställande direktören får om så behövs skicka experter från byrån för att bedöma situationen vid den biståndssökande medlemsstatens yttre gränser.

2.   Den verkställande direktören skall omedelbart underrätta styrelsen om en medlemsstats begäran om utplacering av enheter.

3.   Den verkställande direktören skall, när han eller hon fattar beslut på begäran av en medlemsstat, beakta resultatet av byråns riskanalyser samt alla andra relevanta uppgifter som den biståndssökande medlemsstaten eller någon annan medlemsstat lämnat.

4.   Den verkställande direktören skall fatta beslut om begäran om utplacering av enheterna snarast möjligt och senast inom fem arbetsdagar från och med dagen då begäran mottogs. Den verkställande direktören skall samtidigt skriftligen underrätta den biståndssökande medlemsstaten och styrelsen om beslutet. I beslutet skall anges på vilka huvudsakliga skäl det grundar sig.

5.   Om den verkställande direktören beslutar att placera ut en eller flera enheter, skall byrån och den biståndssökande medlemsstaten utan dröjsmål upprätta en operativ plan i enlighet med artikel 8e.

6.   Den verkställande direktören skall, så snart som den operativa planen antagits, underrätta medlemsstaterna om det begärda antalet och de begärda profilerna för de gränsbevakningstjänstemän som skall placeras ut i enheterna. Denna underrättelse skall göras skriftligen till de nationella kontaktpunkter som anges i artikel 8f och skall omfatta uppgift om vilken dag utplaceringen skall äga rum. De skall även erhålla en kopia av den operativa planen.

7.   Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder skall besluten om utplacering av enheter fattas av den vice verkställande direktören.

8.   Medlemsstaterna skall ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för utplacering på begäran av byrån, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter.

9.   Utplaceringen av enheterna skall äga rum senast fem arbetsdagar efter den dag då den verkställande direktören och den biståndssökande medlemsstaten enades om den operativa planen.

Artikel 8e

Operativ plan

1.   Den verkställande direktören och den biståndssökande medlemsstaten skall enas om en operativ plan i vilken villkoren för utplaceringen av enheterna noga anges. Den operativa planen skall innehålla följande information:

2.   Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och den biståndssökande medlemsstatens godkännande. Byrån skall omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 8f

Nationell kontaktpunkt

Medlemsstaterna skall utse en nationell kontaktpunkt för kommunikation med byrån om alla frågor som rör enheterna. Den nationella kontaktpunkten skall alltid vara möjlig att kontakta.

Artikel 8g

Samordnande tjänsteman

1.   Den verkställande direktören skall bland byråns personal utse en eller flera experter som skall placeras ut som samordnande tjänstemän. Den verkställande direktören skall underrätta värdmedlemsstaten om vem som utsetts.

2.   Den samordnande tjänstemannen skall agera för byråns räkning i allt som rör utplaceringen av enheterna. Den samordnande tjänstemannen skall särskilt

3.   Byråns verkställande direktör får, i enlighet med artikel 25.3 f, bemyndiga byråns samordnande tjänsteman att bistå vid lösningen av eventuella tvister om verkställandet av den operativa planen och utplaceringen av enheterna.

4.   Den samordnande tjänstemannen skall vid utförandet av sina uppgifter ta anvisningar endast från byrån.

Artikel 8h

Kostnader

1.   Byrån skall fullt ut täcka följande kostnader som medlemsstaterna ådrar sig genom att ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för de syften som avses i artiklarna 8a och 8c:

2.   Byråns styrelse skall fastsälla närmare bestämmelser för utbetalning av dagtraktamenten till medlemmar i enheterna.”

6.

Artikel 10 skall ersättas med följande:

”Artikel 10

Gästande tjänstemäns befogenheter och uppgifter

1.   De gästande tjänstemännen skall ha kapacitet att utföra alla uppgifter och utöva alla befogenheter för in- och utresekontroller eller gränsbevakning som är i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (12) och som är nödvändiga för att uppnå syftena med den förordningen.

2.   De gästande tjänstemännen skall, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, följa gemenskapslagstiftningen och värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

3.   De gästande tjänstemännen får endast utföra uppgifter och utöva befogenheter enligt instruktioner från och, i allmänhet, i närvaro av gränsbevakningstjänstemän från värdmedlemsstaten.

4.   De gästande tjänstemännen skall bära sina egna uniformer när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter. För att de skall kunna identifieras som deltagare i gemensamma insatser eller pilotprojekt, skall de bära en blå armbindel med Europeiska unionens och byråns insignier på uniformen. För att de gästande tjänstemännen skall kunna identifiera sig för värdmedlemsstatens nationella myndigheter och medborgare skall de alltid ha ett ackrediteringsdokument enligt artikel 10a med sig, som de skall visa upp på begäran.

5.   Genom undantag från punkt 2 får de gästande tjänstemännen, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, bära sådana tjänstevapen, sådan ammunition och sådan utrustning som är tillåtna i hemmedlemsstatens nationella lagstiftning. Värdmedlemsstaten får dock förbjuda bärandet av vissa typer av tjänstevapen, ammunition eller utrustning, under förutsättning att samma regler gäller enligt medlemsstatens lagstiftning för dess egna gränsbevakningstjänstemän. Medlemsstaterna skall redan innan de gästande tjänstemännen placeras ut underrätta byrån om vilka tjänstevapen och vilken ammunition och utrustning som är tillåten och villkoren för deras användning. Byrån skall göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna.

6.   Genom undantag från punkt 2 skall gästande tjänstemän, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, ha rätt att använda våld, inklusive tjänstevapen, ammunition och övrig utrustning, om hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten går med på detta, i närvaro av värdmedlemsstatens gränsbevakningspersonal och i enlighet med värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

7.   Genom undantag från punkt 6 får tjänstevapen, ammunition och övrig utrustning användas i självförsvar och när det är befogat för att skydda de gästande tjänstemännen själva eller andra personer i enlighet med värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

8.   Vid tillämpning av denna förordning får värdmedlemsstaten tillåta de gästande tjänstemännen att göra sökningar i de nationella och europeiska databaser som är nödvändiga för in- och utresekontroll och gränsbevakning. De gästande tjänstemännen skall endast söka uppgifter som krävs för att utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter. Värdmedlemsstaten skall före utplaceringen av gästande tjänstemän informera byrån om i vilka nationella och europeiska databaser sökningar får göras. Byrån skall göra denna information tillgänglig för alla medlemsstater som deltar i utplaceringen.

9.   Sökningar enligt punkt 8 skall utföras i enlighet med gemenskapsrätten och värdmedlemsstatens nationella lagstiftning på dataskyddsområdet.

10.   Beslut om nekad inresa enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 562/2006 får endast fattas av gränsbevakningstjänstemän i värdmedlemsstaten.

Artikel 10a

Ackrediteringsdokument

1.   Byrån skall i samarbete med värdmedlemsstaten utfärda ett dokument på värdmedlemsstatens officiella språk och ett annat officiellt språk vid Europeiska unionens institutioner till de gästande tjänstemännen så att de kan identifieras och som bevis på innehavarens rätt att utföra de uppgifter och utöva de befogenheter som avses i artikel 10.1. Dokumentet skall innehålla följande uppgifter om den gästande tjänstemannen:

2.   Dokumentet skall återlämnas till byrån vid slutet av den gemensamma insatsen eller pilotprojektet.

Artikel 10b

Civilrättsligt ansvar

1.   När gästande tjänstemän tjänstgör i en värdmedlemsstat skall den värdmedlemsstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvara för sådan skada som orsakas av de gästande tjänstemännen under tjänsteutövningen.

2.   Om sådan skada orsakats av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse får värdmedlemsstaten begära att hemmedlemsstaten skall ersätta de belopp som värdmedlemsstaten har betalat ut för att gottgöra offren eller de personer som på offrens vägnar har rätt till ersättning.

3.   Utan att det påverkar utövandet av dess rättigheter gentemot tredje part skall varje medlemsstat avstå från att från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat begära gottgörelse för sådan skada som den vållats om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.   Varje tvist mellan medlemsstater som rör tillämpningen av punkterna 2 och 3 och som inte kan regleras genom förhandlingar mellan dem skall hänskjutas till Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 239 i fördraget.

5.   Utan att det påverkar utövandet av byråns rättigheter gentemot tredje part skall kostnader för skador på byråns utrustning under utplaceringen betalas av byrån om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

Artikel 10c

Straffrättsligt ansvar

Under den tid en gemensam insats eller ett pilotprojekt pågår skall de gästande tjänstemännen behandlas på samma sätt som värdmedlemsstatens tjänstemän när det gäller straffbara gärningar som eventuellt begås mot dem eller av dem.