EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012AR1663
Opinion of the Committee of the Regions on ‘The award of concessions contracts’
Yttrande från Regionkommittén: ”Tilldelning av koncessioner”
Yttrande från Regionkommittén: ”Tilldelning av koncessioner”
EUT C 277, 13.9.2012, p. 74–95
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
13.9.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 277/74 |
Yttrande från Regionkommittén: ”Tilldelning av koncessioner”
2012/C 277/09
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
— |
Regionkommittén konstaterar att de nuvarande bestämmelserna om koncessioner består av rättspraxis och nationell lagstiftning. Eftersom vissa koncessioner kan påverka den inre marknaden bör det finnas tydliga bestämmelser och tolkningen och tillvägagångssättet bör vara enhetliga. Kommittén anser därför att det finns skäl att överväga lagstiftning på detta område. |
— |
Enligt Regionkommittén är det därför viktigt att upphandlande myndigheter och medlemsstater själva kan välja vilket instrument de vill använda för att utföra sina uppgifter. Licenser, inklusive operativa licenser i begränsat antal, bör falla utanför direktivets räckvidd. Detta gäller också ren finansiering av en verksamhet, som ofta är kopplad till ett krav om att alla mottagna belopp som inte används för avsedda syften ska återbetalas. |
— |
Regionkommittén anser att man ytterligare bör klargöra hur en koncession ska tilldelas. Man måste göra en avvägning mellan t.ex. å ena sidan ett förtydligande av hur koncessioner ska meddelas och vilka tidsfrister som ska gälla och å andra sidan de upphandlande myndigheternas frihet att besluta om vilka kriterier de vill tillämpa. Denna tydlighet ger de upphandlande myndigheterna ledning och skapar den enhetlighet som bör finnas i medlemsstaternas hantering av frågan. Valfrihet gör de upphandlande myndigheternas kunskaper om sina koncessioner rättvisa samtidigt som medlemsstaternas autonomi erkänns. De upphandlande myndigheterna måste ha omfattande möjligheter att välja sociala och hållbara kriterier. |
— |
Regionkommittén anser att detta förslag måste uppfylla subsidiaritetsprincipen: lokala och regionala myndigheter måste även i fortsättningen kunna välja mellan att utföra arbetena och tjänsterna själva eller att lägga ut dem på entreprenad. Om lokala och regionala myndigheter väljer entreprenad måste de själva kunna fastställa vilket rättsligt instrument som ska tillämpas: en licens, ett offentligt kontrakt eller en koncession. |
Föredragande |
Henk KOOL (NL–PSE), kommunalråd i Haag |
Referensdokument |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tilldelning av koncessioner COM(2011) 897 final |
I. POLITISKA REKOMMENDATIONER
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
1. |
Regionkommittén konstaterar att det inte finns någon enhetlig rättslig ram för koncessioner. Bestämmelser om koncessioner för byggentreprenader finns i de europeiska upphandlingsdirektiven. Koncessioner för tjänster är dock undantagna från de europeiska upphandlingsdirektiven men faller under principerna i EU-fördraget. Dessa principer har utvecklats vidare i EU-domstolens rättspraxis. |
2. |
Regionkommittén konstaterar att medlemsstaterna är skyldiga att efterleva principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet) när koncessioner tilldelas, men noterar att de tillämpas på olika sätt. Förslaget till direktiv syftar till att koncessioner för entreprenader och koncessioner för tjänster ska omfattas av ett enda regelverk så att det finns ett enda direktiv för tilldelning av koncessioner på EU-nivå. Kommissionen anser, i synnerhet med tanke på de ekonomiska utmaningar som EU står inför, att det är viktigt att fortsätta utveckla den inre marknaden, om EU-bestämmelserna om koncessioner ger de upphandlande myndigheterna tillräckligt tolkningsutrymme. |
3. |
Regionkommittén noterar att den rättsliga grunden för att skapa en enda rättslig ram för koncessioner finns i artiklarna 53.1, 62 och 114 i EUF-fördraget. Dessa artiklar avser den inre marknadens funktion. Kommittén framhåller i detta sammanhang att tjänstekoncessioner alltid måste ses mot bakgrund av tillhandahållandet av tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse. I förslaget till direktiv tas det inte tillräcklig hänsyn till nyheterna i Lissabonfördraget. Kommittén efterlyser därför mer långtgående undantag för dessa tjänster från direktivets tillämpningsområde. |
4. |
Regionkommittén anser att detta förslag måste uppfylla subsidiaritetsprincipen: lokala och regionala myndigheter måste även i fortsättningen kunna välja mellan att utföra arbetena och tjänsterna själva eller att lägga ut dem på entreprenad. Om lokala och regionala myndigheter väljer entreprenad måste de själva kunna fastställa vilket rättsligt instrument som ska tillämpas: en licens, ett offentligt kontrakt eller en koncession. |
5. |
Regionkommittén noterar att koncessionerna är mer komplexa till sin natur och ingås för en längre period. Kommittén har tidigare rekommenderat att eventuella bestämmelser om koncessioner bör vara flexibla och enkla (se CdR 21/2010) och att rättsosäkerhet måste undvikas. |
REGIONKOMMITTÉN ANSER DÄRFÖR FÖLJANDE:
6. |
I artikel 1 i direktivet eller åtminstone i skälen bör man klargöra att detta direktiv inte syftar till att föra över uppgifter och befogenheter från en offentlig myndighet till en annan. Dessutom bör inte sådana sektorer tas med som redan omfattas av sektorsspecifika bestämmelser i EU-rätten eller där EU-lagstiftaren medvetet inte har fattat beslut om reglering. |
7. |
Regionkommittén medger att koncessioner som överstiger ett visst värde kan påverka den inre marknaden och därför kan bli föremål för EU-lagstiftning. |
8. |
Regionkommittén konstaterar att de nuvarande bestämmelserna om koncessioner består av rättspraxis och nationell lagstiftning. Eftersom vissa koncessioner kan påverka den inre marknaden bör det finnas tydliga bestämmelser och tolkningen och tillvägagångssättet bör vara enhetliga. Kommittén anser därför att det finns skäl att överväga lagstiftning på detta område. |
9. |
Regionkommittén konstaterar dock att koncessioner används på mycket olika sätt i olika medlemsstater. Detta har bland annat att göra med andra nationella instrument som medlemsstaten har för att reglera eller ge licens till aktiviteter. Följderna av ett direktiv kan därför variera mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör därför entydigt klargöra och specificera vilka slags kontrakt som är att betrakta som ”koncessioner” och vilka slags avtalsförhållanden som faller inom direktivets tillämpningsområde. |
10. |
Enligt Regionkommittén är det därför viktigt att upphandlande myndigheter och medlemsstater själva kan välja vilket instrument de vill använda för att utföra sina uppgifter. Licenser, inklusive operativa licenser i begränsat antal, bör falla utanför direktivets räckvidd. Detta gäller också ren finansiering av en verksamhet, som ofta är kopplad till ett krav om att alla mottagna belopp som inte används för avsedda syften ska återbetalas. |
11. |
Regionkommittén är orolig för att införandet av en upphandlingsplikt för tilldelning av sådana nationella instrument innebär ett alltför stort ingrepp i medlemsstaternas nationella autonomi. Kommittén gläder sig därför över att det av ingressen framgår att sådana statliga dokument enligt kommissionen inte ska anses utgöra koncessioner. Kommittén anser att det krävs ett explicit undantag i en artikel. |
12. |
Regionkommittén anser att direktivet bör avse koncessioner som påverkar den inre marknaden. Koncessioner som med tanke på sitt låga värde inte påverkar den inre marknaden bör därför kunna tilldelas genom direktupphandling. |
13. |
Regionkommittén anser att denna distinktion är mycket viktig för de små och medelstora företagen. Upphandlande myndigheter får på så sätt en möjlighet att driva en koncessionspolitik som gynnar de små och medelstora företagen. |
14. |
Komplexiteten i bestämmelserna ger anledning till oro. Upphandlande myndigheter upplever de nuvarande upphandlingsdirektiven som onödigt komplicerade. Det finns en risk för att detta direktiv om koncessioner också blir komplicerat. Kommittén anser inte att koncessioner kan likställas med bestämmelserna i de europeiska upphandlingsdirektiven och uppmanar därför kommissionen att göra direktivet och eventuella senare kommissionsmeddelanden enkla. |
15. |
Regionkommittén anser att man ytterligare bör klargöra hur en koncession ska tilldelas. Man måste göra en avvägning mellan t.ex. å ena sidan ett förtydligande av hur koncessioner ska meddelas och vilka tidsfrister som ska gälla och å andra sidan de upphandlande myndigheternas frihet att besluta om vilka kriterier de vill tillämpa. Denna tydlighet ger de upphandlande myndigheterna ledning och skapar den enhetlighet som bör finnas i medlemsstaternas hantering av frågan. Valfrihet gör de upphandlande myndigheternas kunskaper om sina koncessioner rättvisa samtidigt som medlemsstaternas autonomi erkänns. De upphandlande myndigheterna måste ha omfattande möjligheter att välja sociala och hållbara kriterier. |
II. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Ändringsrekommendation 1
Skäl 5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Dessa sektorer omfattas redan av specifik lagstiftning.
Ändringsrekommendation 2
Skäl 6
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Skillnaden mellan en licens, en licens i begränsat antal genom vilken den upphandlande myndigheten beviljar rätt att bedriva viss verksamhet och en koncession måste klargöras.
En licens kan innebära att vissa krav ställs på verksamheten. Det finns dock också licenser som begränsar själva verksamheterna. I dessa fall brukar man tala om operativa licenser eller licenser i begränsat antal. Detta sker för det mesta i syfte att värna om den allmänna ordningen, folkhälsan och/eller säkerheten. Exempel på detta är operativa licenser för prostitution, hotell- och restaurangverksamhet och kasinoverksamhet.
En koncession har vissa drag gemensamma med en sådan operativ licens. Den största skillnaden är att efterlevnaden av skyldigheten att bedriva verksamheten vid en koncession är av stor betydelse för den upphandlande myndigheten. Det är därför som skyldigheten att bedriva verksamheten vid en koncession kan åberopas inför domstol. Om skyldigheten att bedriva den verksamhet som avses kan åberopas inför domstol kan man utgå från ”ekonomiska villkor”. Detta kriterium tillämpas också vid definitionen av offentliga kontrakt.
Det är viktigt att de upphandlande myndigheterna och medlemsstaterna själva kan välja vilket instrument de vill använda för att utföra sina uppgifter. Licenser, inklusive operativa licenser och licenser i begränsat antal, bör inte omfattas av direktivet. Det bör inte råda öppenhets- eller upphandlingsplikt för tilldelning av sådana licenser. Bestämmelser på nationell eller lägre nivå bör vara avgörande för vem som ska tilldelas en licens. Av skäl 6 i ingressen framgår att kommissionen instämmer i detta.
I definitionen av en koncession hänvisas det visserligen till överenskommelsens form men kriterierna förklaras rent funktionellt. Det kan därför förekomma att en licens ändå anses vara en koncession. Skillnaden mellan en (operativ) licens och en koncession borde därför framgå tydligare av ingressen och definitionen av koncessioner.
Koncessioner ska vara klart avgränsade i förhållande till offentliga förvaltningsuppgifter såsom utfärdande av tillstånd och licenser.
Ändringsrekommendation 3
Skäl 9
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Syftet med ändringsrekommendationen är att upprepa, utan möjlighet till missförstånd, det grundläggande begreppet i direktiv 2004/17/EG om upphandling i försörjningssektorerna, där det av skäl 25 framgår att ”rättigheter som en medlemsstat beviljar ett begränsat antal företag, oavsett hur de beviljas, exempelvis genom tilldelning av koncessioner, på grundval av objektiva kriterier, som är proportionerliga och icke-diskriminerande och ger alla berörda parter som uppfyller kriterierna möjlighet att utnyttja dessa rättigheter, [inte kan] anses utgöra särskilda rättigheter eller ensamrätt”. Detta begrepp bör inte begränsas till en förteckning över EU-dokument, eftersom den kan verka slutgiltig och därmed utesluta de enskilda medlemsstaternas lagar och bestämmelser, som dock uppfyller samma kriterier om objektivitet, proportionalitet och icke-diskriminering.
Ändringsrekommendation 4
Skäl 10
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Det kan ta flera år att förbereda och genomföra en koncession. Det är troligt att den upphandlande myndigheten under förberedelserna måste begära in alla möjliga slags externa utlåtanden. Dessa utlåtanden ska enligt definitionen tas med i beräkningen av koncessionens värde. Detta är inte logiskt. Kontrakt av ett annat slag som ska tilldelas en annan part borde inte tas med i beräkningen av koncessionens värde. Om dessa kontrakt har ett visst värde måste det på grundval av upphandlingsdirektivet och i enlighet med detta direktiv ske en upphandling.
Detta ligger också i linje med tidigare yttranden från kommittén om att kontrakt inte ska grupperas i onödan.
Se ändringsrekommendation 14.
Ändringsrekommendation 5
Skäl 11
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Europaparlamentets direkta avsikt i fråga om vattensektorn framgår av de resolutioner som antogs den 14 januari 2004, den 10 mars 2004 och den 31 maj 2006. Enligt dessa eftersträvar Europaparlamentet inte någon liberalisering av vattensektorn utan en modernisering där ekonomiska principer står i överensstämmelse med kvalitets- och miljönormer och nödvändig effektivitet. Därför behövs det inga ytterligare övergripande bestämmelser.
Ändringsrekommendation 6
Nytt skäl efter skäl 13
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||
|
|
Motivering
De olika formerna för samarbete mellan offentliga myndigheter (avtalsbaserad eller institutionell sammanslagning av behörighet mellan kommuner) kan inte falla inom tillämpningsområdet för lagstiftningen om inre marknaden.
Ändringsrekommendation 7
Skäl 20
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Den principiella indelningen i prioriterade och icke-prioriterade tjänster och därmed den upphandlingsrättsliga förmånsbehandlingen av s.k. B-tjänster måste bibehållas. Sociala tjänster och hälsotjänster uppvisar ingen eller endast begränsad relevans för den inre marknaden och tillhandahålls som regel lokalt. Vatten är en essentiell nyttighet. Inom vattensektorn måste man därför agera särskilt försiktigt och ta hänsyn till särskilda miljöspecifika aspekter och hygienaspekter. I enlighet med artikel 17 i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden bör vattentjänster därför vara undantagna från tillämpningsområdet för direktivet om koncessioner.
Ändringsrekommendation 8
Skäl 22
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Kommittén föreslår att denna formulering stryks.
Det finns operativa licenser som reglerar vissa verksamheter och som är begränsade till antalet men där det inte är önskvärt med en upphandling. Det handlar om verksamheter som inte utförs för myndigheten i fråga eller i allmänhetens intresse, men som av just denna myndighet upplevs som potentiellt skadliga och därför måste regleras. Ett exempel är prostitutionslicensen. Det faktum att det finns ett begränsat antal av en viss typ av operativ licens borde därför inte automatiskt innebära att det ska krävas ett öppet tilldelningsförfarande.
Se också ändringsrekommendation 4.
Ändringsrekommendation 9
Skäl 25
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Se också ändringsrekommendationerna 23 och 28.
Ändringsrekommendation 10
Artikel 1 – ny punkt 3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde |
Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde |
… |
… |
|
|
Motivering
Regionkommittén anser att detta direktiv endast bör avse koncessioner som påverkar den inre marknaden. Vid koncessioner under de europeiska tröskelvärdena är det inte tal om något ”gränsöverskridande intresse” och därmed inte heller om någon risk för den inre marknaden. Detta tillägg leder till att upphandlande myndigheter behåller sin valfrihet.
Ändringsrekommendation 11
Artikel 2.1.7
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 2 Definitioner |
Artikel 2 Definitioner |
1. I detta direktiv gäller följande definitioner: |
1. I detta direktiv gäller följande definitioner: |
… |
… |
(7) tjänstekoncession: skriftligt avtal med ekonomiska villkor som ingås mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och som avser tillhandahållande av andra typer av tjänster än dem som avses i punkterna 2 och 4, där ersättningen för de tjänster som ska tillhandahållas endast utgörs av rätten att utnyttja de tjänster som är föremål för kontraktet eller av dels en sådan rätt, dels betalning. |
(7) tjänstekoncession: skriftligt avtal med ekonomiska villkor som ingås mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter eller enheter och som avser tillhandahållande av andra typer av tjänster än dem som avses i punkterna 2 och 4, där ersättningen för de tjänster som ska tillhandahållas endast utgörs av rätten att utnyttja de tjänster som är föremål för kontraktet eller av dels en sådan rätt, dels betalning. |
|
Motivering
Skillnaden mellan en licens, en licens i begränsat antal genom vilken den upphandlande myndigheten beviljar rätt att bedriva viss verksamhet och en koncession måste klargöras.
En licens kan innebära att vissa krav ställs på verksamheten. Det finns dock också licenser som begränsar själva verksamheterna. I dessa fall brukar man tala om operativa licenser eller licenser i begränsat antal. Detta sker för det mesta för att värna om den allmänna ordningen, folkhälsan och/eller säkerheten. Exempel på detta är operativa licenser för prostitution, hotell- och restaurangverksamhet och kasinoverksamhet.
En koncession har vissa drag gemensamma med en sådan operativ licens. Den största skillnaden är att efterlevnaden av skyldigheten att bedriva verksamheten vid en koncession är av stor betydelse för den upphandlande myndigheten. Det är därför som skyldigheten att bedriva verksamheten vid en koncession kan åberopas inför domstol. Om skyldigheten att bedriva den verksamhet som avses kan åberopas inför domstol kan man utgå från ”ekonomiska villkor”. Detta kriterium tillämpas också vid definitionen av offentliga kontrakt.
Det är viktigt att de upphandlande myndigheterna och medlemsstaterna själva kan välja vilket instrument de vill använda för att utföra sina uppgifter. Licenser, inklusive operativa licenser och licenser i begränsat antal, bör inte omfattas av direktivet. Det bör inte råda öppenhets- eller upphandlingsplikt för tilldelning av sådana licenser. Bestämmelser på nationell eller lägre nivå bör vara avgörande för vem som ska tilldelas en licens. Av skäl 6 i ingressen framgår att kommissionen instämmer i detta.
I definitionen av en koncession hänvisas det visserligen till överenskommelsens form men kriterierna förklaras rent funktionellt. Det kan därför förekomma att en licens ändå anses vara en koncession. Skillnaden mellan en (operativ) licens och en koncession borde därför framgå tydligare av ingressen och definitionen av koncessioner.
Ändringsrekommendation 12
Artikel 2.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 2 Definitioner 2. Rätten att utnyttja de byggnadsverk eller tjänster som avses i punkt 1.2, 1.4 och 1.7 ska innebära att den väsentliga driftsrisken överförs till koncessionshavaren. Koncessionshavaren ska anses överta den väsentliga driftsrisken om denne inte är garanterad att få tillbaka de investeringar som gjorts och de kostnader som uppstått under utnyttjandet av det byggnadsverk eller tillhandahållandet av de tjänster som är föremål för koncessionen. […] |
Artikel 2 Definitioner 2. Rätten att utnyttja de byggnadsverk eller tjänster som avses i punkt 1.2, 1.4 och 1.7 ska innebära att driftsrisken överförs till koncessionshavaren. Koncessionshavaren ska anses överta driftsrisken om denne inte är garanterad att få tillbaka de investeringar som gjorts och de kostnader som uppstått under utnyttjandet av det byggnadsverk eller tillhandahållandet av de tjänster som är föremål för koncessionen. […] |
Motivering
Formuleringen ”den väsentliga” bör strykas i samband med ”driftsrisken”. Avgränsningen eller fastställandet av den väsentliga driftsrisken i samband med offentliga kontrakt ger i praktiken upphov till stora problem för kommunerna. Direktivförslagets definition av ”den väsentliga driftsrisken” sträcker sig långt utöver EU-domstolens rättspraxis, som inte ställer alltför stora krav på den ekonomiska risken. Till och med vid anslutnings- och användningstvång inom vattenförsörjningen (se punkterna 72–76 i domen i mål C-206/08 av den 10 september 2009, Wasser- und Abwasserzweckverband Gotha) utgår domstolen från en tjänstekoncession som inte omfattas av upphandlingslagstiftningen.
Ändringsrekommendation 13
Artikel 5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 5 Tröskelvärden |
Artikel 5 Tröskelvärden |
||||
1. Detta direktiv ska tillämpas på följande typer av koncessioner vars värde uppgår till minst 5 000 000 euro: |
1. Detta direktiv ska tillämpas på följande typer av koncessioner vars värde uppgår till minst 5 000 000 euro: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|||||
|
|
||||
|
|
||||
2. För tjänstekoncessioner som uppgår till ett värde av minst 2 500 000 euro, men mindre än 5 000 000 euro, förutom sociala tjänster och andra specifika tjänster, ska ett meddelande om koncessionstilldelning i enlighet med artiklarna 27 och 28 offentliggöras. |
2. För tjänstekoncessioner som uppgår till ett värde av minst 2 500 000 euro, men mindre än 5 000 000 euro, förutom sociala tjänster och andra specifika tjänster, ska ett meddelande om koncessionstilldelning i enlighet med artiklarna 27 och 28 offentliggöras. |
||||
|
Motivering
Koncessioner kan ha lång löptid eftersom den berörda ekonomiska aktören måste kunna få tillbaka sina investeringar. Vid en koncession med lång löptid är ett tröskelvärde på 5 000 000 euro för koncessionens totala värde lågt. Det årliga belopp som den ekonomiska aktören tjänar på koncessionen är dock inte tillräckligt för att påverka den inre marknaden. Därför bör man göra en åtskillnad.
Ändringsrekommendation 14
Artikel 6.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 6 Metoder för beräkning av det uppskattade värdet av koncessioner |
Artikel 6 Metoder för beräkning av det uppskattade värdet av koncessioner |
2. Det uppskattade värdet av en koncession ska beräknas som värdet på entreprenaden eller tjänsterna i sin helhet, även om de köps genom olika kontrakt om kontrakten ingår i ett och samma projekt. Indikationer på att det rör sig om ett enda projekt kan exempelvis vara att den upphandlande myndigheten eller enheten dessförinnan genomfört en samlad planering och utformning, att de olika inköpta beståndsdelarna fyller en och samma ekonomiska och tekniska funktion eller att de i övrigt är logiskt förknippade med varandra. |
2. Det uppskattade värdet av en koncession ska beräknas helhet |
Om den upphandlande myndigheten eller enheten avser att ge premier eller ersättningar till anbudssökande eller anbudsgivare ska den beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av koncessionen. |
Om den upphandlande myndigheten eller enheten avser att ge premier eller ersättningar till anbudssökande eller anbudsgivare ska den beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av koncessionen. |
Motivering
Se ändringsrekommendation 8.
Ändringsrekommendation 15
Artikel 8.5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 8 Undantag för koncessioner som tilldelas av upphandlande myndigheter och enheter |
Artikel 8 Undantag för koncessioner som tilldelas av upphandlande myndigheter och enheter |
||||
5. Detta direktiv ska inte tillämpas på tjänstekoncessioner för |
5. Detta direktiv ska inte tillämpas på tjänstekoncessioner för |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
Sändning i den mening som avses i första stycket b ska omfatta all överföring och distribution via någon form av elektroniskt nät. |
Sändning i den mening som avses i första stycket b ska omfatta all överföring och distribution via någon form av elektroniskt nät. |
Motivering
Ligger i linje med ändringsrekommendation 5 om skäl 11.
Ändringsrekommendation 16
Artikel 15.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
||||
1. Koncessioner som en upphandlande myndighet eller enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 tilldelar en annan juridisk person ska inte ingå i tillämpningsområdet för detta direktiv om följande kumulativa villkor är uppfyllda: |
1. Koncessioner som en upphandlande myndighet eller enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 tilldelar en annan juridisk person ska inte ingå i tillämpningsområdet för detta direktiv om följande kumulativa villkor är uppfyllda: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
En upphandlande myndighet eller upphandlande enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 ska anses utöva kontroll över en juridisk person motsvarande den kontroll som den utövar över sin egen förvaltning i den mening som avses i i första stycket a, om myndigheten eller enheten har en avgörande påverkan i fråga om den juridiska personens strategiska mål och viktiga beslut. |
En upphandlande myndighet eller upphandlande enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 ska anses utöva kontroll över en juridisk person motsvarande den kontroll som den utövar över sin egen förvaltning i den mening som avses i i första stycket a, om myndigheten eller enheten har en avgörande påverkan i fråga om den juridiska personens strategiska mål och viktiga beslut. |
Ändringsrekommendation 17
Artikel 15.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter 2. Punkt 1 ska också gälla om den enhet som står under kontroll är en upphandlande myndighet eller enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 och tilldelar en koncession till den enhet som utövar kontroll över den eller till en annan juridisk person som kontrolleras av samma upphandlande myndighet, förutsatt att det inte finns något privat deltagande i den juridiska person som tilldelas den offentliga koncessionen. |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter 2. Punkt 1 ska också gälla om den enhet som står under kontroll är en upphandlande myndighet eller enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 och tilldelar en koncession till den enhet som utövar kontroll över den eller till en annan juridisk person som kontrolleras av samma upphandlande myndighet, förutsatt att det inte finns något privat deltagande i den juridiska person som tilldelas den offentliga koncessionen. |
Motivering
Hänvisningen borde endast avse ”operativt” eller ”aktivt” privat deltagande i den juridiska person som står under kontroll, vilket gör det möjligt att påverka ledningens beslut. Detta bör möjliggöra rena kapitalinvesteringar i den juridiska personen, t.ex. passiva innehav, utan att det bryter mot undantaget för interna konstellationer eller horisontellt offentlig-offentligt samarbete. Detta ligger också i linje med vad kommissionen själv hävdar i sitt meddelande av den 5 februari 2008 om institutionaliserade offentlig-privata partnerskap. Rena kapitalinvesteringar måste möjliggöras, så att de lokala och regionala myndigheterna kan erbjuda medborgarna tjänster till ett rimligt pris.
Ändringsrekommendation 18
Artikel 15.3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
||||
3. En upphandlande myndighet eller upphandlande enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 som inte utövar kontroll över en juridisk person i den mening som avses i punkt 1 kan likväl tilldela en koncession utan att tillämpa bestämmelserna i detta direktiv till en juridisk person som den gemensamt utövar kontroll över tillsammans med andra upphandlande myndigheter eller enheter, om följande villkor är uppfyllda: |
3. En upphandlande myndighet eller upphandlande enhet i den mening som avses i artikel 4.1.1 som inte utövar kontroll över en juridisk person i den mening som avses i punkt 1 kan likväl tilldela en koncession utan att tillämpa bestämmelserna i detta direktiv till en juridisk person som den gemensamt utövar kontroll över tillsammans med andra upphandlande myndigheter eller enheter, om följande villkor är uppfyllda: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
… |
… |
Motivering
Ligger i linje med ändringsrekommendation 16 om artikel 15.1.
Ändringsrekommendation 19
Artikel 15.4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
||||
4. Ett avtal som ingås mellan två eller flera upphandlande myndigheter eller enheter i den mening som avses i artikel 4.1.1 ska inte anses utgöra en koncession i den mening som avses i artikel 2.1.1, om följande kumulativa villkor är uppfyllda: |
4. Ett avtal som ingås mellan två eller flera upphandlande myndigheter eller enheter i den mening som avses i artikel 4.1.1 ska inte anses utgöra en koncession i den mening som avses i artikel 2.1.1, om följande kumulativa villkor är uppfyllda: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
Motivering
Koncessionskontrakt mellan upphandlande myndigheter bör (med hänsyn till en ansvarsfull hantering av skattebetalarnas pengar) undantas helt från reglerna för upphandling på de villkor som anges i leden c–e.
Upphandlande myndigheter måste också ha möjlighet att samarbeta på områden som inte rör direkta offentliga tjänster. Det kan röra sig om samarbete om processer som underlättar och stöder deras organisation, såsom IKT, bostäder, inköp och catering.
Ett sådant samarbete mellan upphandlande myndigheter bygger inte alltid på jämbördighet mellan parterna. Det händer att större myndigheter utför verksamhet för mindre myndigheters räkning. Det är därför önskvärt att en upphandlande myndighet får genomföra ett koncessionskontrakt för en annan upphandlande myndighet. Syftet är att trygga en effektiv användning av offentliga medel.
EU-domstolen har inte sagt att max tio procent av de upphandlande myndigheternas omsättning får vara på den öppna marknaden. Hur stor omsättningsandelen är måste vara beroende av vad det är för verksamhet och andra relevanta omständigheter. Det är viktigt att inte varje form av privat delägande utesluter att undantaget kan tillämpas. Endast aktivt privat delägande, dvs. att delägaren är ett privat företag som är verksamt på marknaden, ska leda till att upphandlingsskyldighet inträder.
Ändringsrekommendation 20
Artikel 15.5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
Artikel 15 Samarbete mellan offentliga myndigheter |
5. Den kontroll av att det inte finns något privat deltagande som avses i punkterna 1–4 ska utföras vid tidpunkten för koncessionstilldelningen eller ingåendet av avtalet. |
|
De undantag som föreskrivs i denna artikel ska upphöra att gälla så snart det förekommer privat deltagande, med följden att pågående koncessioner måste öppnas för konkurrens via normala förfaranden för koncessionstilldelning. |
Motivering
Med tanke på målen att förenkla och banta ned lagstiftningen om tilldelning av koncessioner borde man undvika svepande förklaringar i lagtexten som inte leder till större rättssäkerhet och dessutom sträcker sig utöver EU-domstolens rättspraxis.
Ändringsrekommendation 21
Artikel 26.3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 26 Koncessionsmeddelanden |
Artikel 26 Koncessionsmeddelanden |
3. Upphandlande myndigheter och enheter som önskar tilldela koncessioner för sociala tjänster och andra specifika tjänster ska tillkännage sin avsikt att tilldela sådana koncessioner genom offentliggörande av ett förhandsmeddelande så snart som möjligt efter budgetårets början. Sådana meddelanden ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga XIII. |
|
Motivering
Sociala tjänster och hälsotjänster uppvisar ingen eller endast begränsad relevans för den inre marknaden och tillhandahålls som regel lokalt. Informationskraven på detta område innebär alltså en orimlig börda för de upphandlande enheterna. Med tanke på reformens huvudmål att förenkla upphandlingslagstiftningen får det därför framför allt inte på detta område ske någon skärpning av bestämmelserna.
Ändringsrekommendation 22
Artikel 35
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||||
Artikel 35 Förfarandegarantier |
Artikel 35 Förfarandegarantier |
||||||||
1. Upphandlande myndigheter och enheter ska i meddelandet om upphandling, i inbjudan att lämna anbud eller i koncessionsdokumenten beskriva koncessionen, tilldelningskriterierna samt de minimikrav som ska uppfyllas. Uppgifterna måste göra det möjligt att identifiera koncessionens beskaffenhet och omfattning så att ekonomiska aktörer kan besluta om de ska begära att få delta i förfarandet för koncessionstilldelning. Beskrivningen, tilldelningskriterierna och minimikraven får inte ändras under förhandlingarnas gång. |
1. Upphandlande myndigheter och enheter ska i meddelandet om upphandling, i inbjudan att lämna anbud eller i koncessionsdokumenten beskriva koncessionen, tilldelningskriterierna samt de minimikrav som ska uppfyllas. Uppgifterna måste göra det möjligt att identifiera koncessionens beskaffenhet och omfattning så att ekonomiska aktörer kan besluta om de ska begära att få delta i förfarandet för koncessionstilldelning. |
||||||||
|
|||||||||
|
|
||||||||
|
|
Motivering
Med anledning av frågor och anmärkningar från anbudsgivarna kan en upphandlande myndighet under förfarandet behöva ändra eller justera koncessionen. Genom förhandlingar eller dialogrundor försöker den upphandlande myndigheten skapa bättre överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Det måste därför vara möjligt att delvis ändra och komplettera minimikraven och tilldelningsdelkriterierna utifrån nya insikter från förhandlingarna och dialogrundorna, eftersom anbudsförfarandet annars förlorar sitt värde.
Om det sker en väsentlig ändring i kontraktet måste förfarandet för närvarande avbrytas och en ny upphandling ske. Kommittén rekommenderar därför att det skapas ett enkelt sätt på vilket de upphandlande enheterna kan ändra sin koncession, såsom en officiell rättelse med en kort förlängning av fristen för inlämnande av anbud.
Ändringsrekommendation 23
Artikel 36.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 36 Urval och kvalitativ bedömning av anbudssökande |
Artikel 36 Urval och kvalitativ bedömning av anbudssökande |
||||
1. Upphandlande myndigheter ska i koncessionsmeddelandet ange villkoren för deltagande avseende |
1. Upphandlande myndigheter ska i koncessionsmeddelandet ange villkoren för deltagande avseende |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
Upphandlande myndigheter ska begränsa villkoren för deltagande till sådana villkor som är lämpliga för att se till att en anbudssökande eller anbudsgivare har rättslig och ekonomisk kapacitet samt kommersiell och teknisk förmåga att utföra den koncession som ska tilldelas. Alla krav ska vara relevanta och strikt proportionella i förhållande till föremålet för kontraktet, med beaktande av behovet att säkerställa verklig konkurrens. |
Upphandlande myndigheter ska begränsa villkoren för deltagande till sådana villkor som är lämpliga för att se till att en anbudssökande eller anbudsgivare har rättslig och ekonomisk kapacitet samt kommersiell och teknisk förmåga att utföra den koncession som ska tilldelas. behovet att säkerställa verklig konkurrens. |
||||
Upphandlande myndigheter och enheter ska också i koncessionsmeddelandet ange vilket eller vilka intyg som ska lämnas in som bevis på den ekonomiska aktörens kapacitet. Kraven på dessa intyg ska vara icke-diskriminerande och stå i proportion till föremålet för koncessionen. |
Upphandlande myndigheter och enheter ska också i koncessionsmeddelandet ange vilket eller vilka intyg som ska lämnas in som bevis på den ekonomiska aktörens kapacitet. Kraven på dessa intyg ska vara icke-diskriminerande och stå i proportion till föremålet för koncessionen. |
Motivering
Se också ändringsrekommendationerna 2 och 28.
Ändringsrekommendation 24
Artikel 36.7
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 36 Urval och kvalitativ bedömning av anbudssökande 7. Medlemsstaterna får föreskriva att upphandlande myndigheter eller enheter ska uteslutas en ekonomisk aktör från deltagande i en koncessionstilldelning om något av följande villkor är uppfyllda: |
Artikel 36 Urval och kvalitativ bedömning av anbudssökande 7. får föreskriva att upphandlande myndigheter eller enheter ska utesluta en ekonomisk aktör från deltagande i en koncessionstilldelning om något av följande villkor är uppfyllda: |
Motivering
Kommittén anser att detta hör till de upphandlande myndigheternas befogenheter.
Ändringsrekommendation 25
Artikel 38 – ny punkt 3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 38 Tidsfrister för inlämning av ansökningar om koncessioner |
Artikel 38 Tidsfrister för inlämning av ansökningar om koncessioner |
[…] |
[…] |
|
|
Motivering
Det finns begränsat intresse för vissa koncessioner. Det är onödigt att genomföra ett fullständigt förfarande om det bara finns en intresserad part. Dessutom skulle fria förhandlingar i en sådan situation leda till ett fördelaktigare resultat för den upphandlande myndigheten.
Ändringsrekommendation 26
Artikel 39.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner |
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner |
2. Tilldelningskriterierna ska ha anknytning till koncessionsföremålet och får inte ge den upphandlande myndigheten eller enheten obegränsad valfrihet. |
|
Dessa kriterier ska garantera effektiv konkurrens och åtföljas av krav som gör det möjligt att ändamålsenligt kontrollera de uppgifter som anbudsgivarna lämnar. Upphandlande myndigheter och enheter ska på grundval av de uppgifter och bevis som anbudsgivarna tillhandahåller ändamålsenligt kontrollera att anbuden uppfyller tilldelningskriterierna. |
Motivering
Denna bestämmelse är onödig, Den skapar inget mervärde och borde strykas med tanke på den förenkling som eftersträvas. Innehållet återfinns redan i de allmänna principerna för primärrätten.
Ändringsrekommendation 27
Artikel 39.4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner 4. Medlemsstaterna får föreskriva att upphandlande myndigheter och enheter ska grunda tilldelningen av koncessioner på kriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i överensstämmelse med punkt 2. Utöver pris eller kostnader får ett eller flera av följande kriterier användas: |
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner 4. Medlemsstaterna får föreskriva att upphandlande myndigheter och enheter ska grunda tilldelningen av koncessioner på kriteriet det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet i överensstämmelse med punkt 2. Utöver pris eller kostnader får ett eller flera av följande kriterier användas: |
Motivering
Kommittén anser att det är önskvärt att kriteriet lägsta pris bibehålls. I den nuvarande ordalydelsen är det oklart om detta är möjligt. Också för tilldelningskriteriet ”lägsta pris” kan kvalitet spela en roll, nämligen som minimikrav. De upphandlande myndigheterna måste här kunna välja själva. De upphandlande myndigheterna måste dessutom också ofta klara av besparingsmål, som också måste tas i övervägande vid valet av tilldelningskriterium.
Ändringsrekommendation 28
Artikel 39.4 a
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner |
Artikel 39 Kriterier för tilldelning av koncessioner |
||||
4. … |
4. … |
||||
|
|
||||
… |
… |
Motivering
Vissa upphandlande myndigheter vill kunna fastställa sociala kriterier för sina offentliga kontrakt och koncessioner. Sådana sociala kriterier kan för närvarande i allmänhet inte beaktas vid bedömningen, eftersom deras koppling till kontraktet inte är tillräckligt direkt. Därför lades detta till i upphandlingsdirektivet. Kommittén rekommenderar att det i det här direktivet uttryckligen anges att det är möjligt att fastställa sociala kriterier. På så sätt kan de upphandlande myndigheter som så önskar fastställa sociala kriterier. I skäl 29 i ingressen hänvisas det till sådana sociala villkor, men de nämns inte i den berörda artikeln.
Se också ändringsrekommendationerna 2 och 25.
Ändringsrekommendation 29
Artikel 40.3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 40 Beräkning av livscykelkostnad |
Artikel 40 Beräkning av livscykelkostnad |
3. Om en gemensam metod för beräkning av livscykelkostnad antas som del av en EU-lagstiftningsakt, även en delegerad akt enligt sektorslagstiftning, ska denna tillämpas om livscykelkostnad ingår i de tilldelningskriterier som avses i artikel 39.4. |
|
En förteckning över sådana lagstiftningsakter och delegerade akter återfinns i bilaga II. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 46 med avseende på uppdatering av denna förteckning, om ändringar visar sig vara nödvändiga på grund av att ny lagstiftning antagits eller att lagstiftning upphävts eller ändrats. |
Motivering
Det är positivt att kommissionen uppmuntrar de upphandlande myndigheterna att ta hänsyn till livscykelkostnaderna vid koncessionstilldelningen. Det krav som föreslås går dock alldeles för långt eftersom det hänvisar till en beräkningsmetod som ligger i framtiden och ännu inte har fastställts. Oförutsägbarheten föranleder oss att avvisa idén om att fastställa ett rättsligt krav om att ta hänsyn till en icke-befintlig metod.
Ändringsrekommendation 30
Artikel 42.4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 42 Ändringar av koncessioner under löptiden 4. Om värdet av en ändring kan uttryckas i monetära termer ska ändringen inte betraktas som väsentlig i den mening som avses i punkt 1, om dess värde inte överskrider de tröskelvärden som anges i artikel 5 och om det understiger 5 % av priset för det ursprungliga kontraktet, förutsatt att ändringen inte förändrar kontraktets allmänna beskaffenhet. Om flera successiva ändringar görs ska värdet bedömas på grundval av det sammanlagda värdet av de successiva ändringarna. |
Artikel 42 Ändringar av koncessioner under löptiden 4. Om värdet av en ändring kan uttryckas i monetära termer ska ändringen inte betraktas som väsentlig i den mening som avses i punkt 1, om dess värde inte överskrider de tröskelvärden som anges i artikel 5 och om det understiger % av priset för det ursprungliga kontraktet, förutsatt att ändringen inte förändrar kontraktets allmänna beskaffenhet. Om flera successiva ändringar görs ska värdet bedömas på grundval av det sammanlagda värdet av de successiva ändringarna. |
Motivering
Kommittén rekommenderar ett högre procenttal för tillåtna ändringar. Det bör nämligen tas hänsyn till att koncessioner vanligen har en längre löptid än offentliga kontrakt.
Ändringsrekommendation 31
Bilaga III, punkt 3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
BILAGA III VERKSAMHETER SOM UTÖVAS AV UPPHANDLANDE ENHETER I ENLIGHET MED ARTIKEL 4 Bestämmelserna i detta direktiv om koncessioner som tilldelas av upphandlande enheter ska tillämpas på följande verksamheter: |
BILAGA III VERKSAMHETER SOM UTÖVAS AV UPPHANDLANDE ENHETER I ENLIGHET MED ARTIKEL 4 Bestämmelserna i detta direktiv om koncessioner som tilldelas av upphandlande enheter ska tillämpas på följande verksamheter: |
||||
… |
… |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
Detta direktiv omfattar även koncessioner som tilldelas eller handläggs av enheter som bedriver någon av de verksamheter som avses ovan och som |
|||||
|
|
||||
|
|
||||
Om en upphandlande enhet som avses i artikel 4.1.1 och 4.1.2 levererar dricksvatten till ett nät som tillhandahåller tjänster för allmänheten, ska detta inte betraktas som en verksamhet i den mening som avses i punkt 1 om samtliga följande villkor är uppfyllda: |
|||||
|
|
||||
|
|
||||
… |
… |
Motivering
Ligger i linje med ändringsrekommendationerna 1, 5 och 15.
Ändringsrekommendation 32
Bilaga IV, rubrik
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Motivering
Kommittén rekommenderar att behålla flexibiliteten i förfarandena och föreslår därför att man inför möjligheten att ta med dessa upplysningar i koncessionsdokumentet i stället för i ett omfattande meddelande. Erfarenheterna visar att dessa frågor kräver förklaringar som passar bättre i det tillhörande koncessionsdokumentet. Öppenheten tryggas genom att koncessionsdokumentet skickas till alla intresserade parter på förhand.
Bryssel den 19 juli 2012
Regionkommitténs ordförande
Mercedes BRESSO
(1) EGT L 204, 21.7.1998, s. 1.
(2) EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.
(3) EGT L 15, 21.1.1998, s. 14.
(4) EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.
(5) EUT L 315, 3.12.2007, s. 1.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (omarbetning).
(7) EUT L 293, 31.10.2008, s. 3.
(8) EUT L 315, 3.12.2007, s. 1.