13.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 277/6

—

ReK betonar att respekten för migranternas mänskliga rättigheter och solidaritet med de länder som majoriteten av migrationsströmmarna kommer ifrån bör genomsyra alla delar av EU:s migrationspolitik, också förbindelserna med tredjeländer, i full överensstämmelse med principerna i artikel 21.1 i EU-fördraget.

—

Det krävs en noggrann undersökning av alla orsaker till migration, inklusive klimatförändringarna, för att utforma en lämplig rättslig ram för personer som flyr från sitt ursprungsland på grund av naturkatastrofer eller klimatförhållanden som hotar deras överlevnad eller fysiska säkerhet.

—

En förutsättning för den övergripande strategin för migration är flernivåstyre, som behövs för att strategin ska förvaltas på den nivå som är mest lämplig med hänsyn till omständigheterna och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, och för att säkerställa största möjliga välbefinnande för berörda personer både i ursprungsländerna och i destinationsländerna.

—

Kommittén anser i synnerhet att man ska ta full hänsyn till de regionala och lokala myndigheterna i genomförandet av den övergripande strategin och att man bör bygga vidare på både befintliga decentraliserade samarbetsprojekt och strukturerade dialoger såsom Arlem och Corleap.

Föredragande

Nichi VENDOLA (IT–PSE), regionpresident i Apulien

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En övergripande strategi för migration och rörlighet

COM(2011) 743 final

1.

Regionkommittén understryker att den övergripande strategin har stor betydelse som referensram för EU:s insatser i den globala hanteringen av migration och rörlighet och som ett verktyg som ger en helhetsbild av migrationspolitiken, samtidigt som den syftar till att samordna EU:s insatser inom området för yttre förbindelser och utvecklingspolitik med invandringspolitiken.

2.

ReK välkomnar att Europeiska kommissionen lägger fram en uppdaterad version av den övergripande strategin, som är mer strukturerad och inriktad på migranterna och på respekten för de mänskliga rättigheterna i ursprungsländerna, transitländerna och destinationsländerna.

3.

Kommittén framhåller att den mänskliga rättigheten att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land (1), är den juridiska utgångspunkten för alla resonemang om migration, och att det är viktigt att främja en frivillig migration oavsett orsakerna till migrationen och destinationslandets särskilda krav (2).

4.

ReK betonar att respekten för migranternas mänskliga rättigheter och solidaritet med de ursprungsländer som majoriteten av migrationsströmmarna kommer ifrån bör genomsyra alla delar av EU:s migrationspolitik, också förbindelserna med tredjeländer, i full överensstämmelse med de principer som anges i artikel 21.1 i EU-fördraget.

5.

Kommittén anser att man bör säkra ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna när man fastställer inresemöjligheterna för medborgare från tredjeland och åtgärderna för mottagande och integration av migranter.

6.

Kommittén framhåller att både EU:s och medlemsstaternas avtal om återtagande och avtal om viseringslättnader samt alla åtgärder för att bekämpa irreguljär migration bör respektera de mänskliga rättigheterna i överensstämmelse med framför allt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, såsom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna konsekvent har fastslagit.

7.

Behovet av att bromsa migrationsströmmarna får aldrig gå före varje individs rätt att söka internationellt skydd i EU, som bör förbli en tillflyktsort för dem som flyr från förföljelse eller som har behov av skydd.

8.

ReK konstaterar att det finns risk för att den ekonomiska krisen, som påverkar de flesta medlemsstaterna, förvärrar den inneboende spänningen mellan gränskontrollpolitiken och respekten för migranternas mänskliga rättigheter.

9.

Det är nödvändigt att noggrant undersöka alla orsaker till migration, inklusive klimatförändringarna (3), för att fastställa en lämplig rättslig ram för personer som flyr från sitt ursprungsland på grund av naturkatastrofer eller klimatförhållanden som hotar deras överlevnad eller fysiska säkerhet (4).

10.

ReK uppmanar kommissionen att offentliggöra arbetsdokumentet om migration och klimatförändringar, såsom ursprungligen angavs i meddelandet om migration av den 4 maj 2011 (5).

11.

ReK anser att det med tanke på den övergripande strategins effektivitet är nödvändigt att stärka samordningen mellan EU och den nationella, regionala och lokala nivån och med tredjeländer.

12.

Kommittén upprepar vad den redan tidigare påpekat, dvs. att ”de lokala och regionala myndigheterna befinner sig i första ledet och i avsevärd utsträckning berörs av en gemensam invandringspolitik. Dels berörs de av de svårigheter den illegala migrationen skapar, dels ska de tillhandahålla en rad tjänster till dessa personer inom ramen för den lokala integrationsprocessen. Därför bör de aktivt engageras i utarbetandet av ett europeiskt regelverk för laglig invandring, i åtgärderna för bekämpning av olaglig invandring och i utvecklingssamarbetet med ursprungsländerna” (6).

13.

Kommittén välkomnar de betydande framsteg som gjorts för att göra migranternas penningöverföringar till ursprungsländerna öppnare, säkrare och billigare, och stöder kommissionens strävan att kanalisera överföringarna till produktionsfrämjande investeringar.

14.

Kommittén värdesätter att den övergripande strategin riktar uppmärksamheten mot den möjliga roll tredjelandsmedborgare kan spela i både utvecklingspolitiken och regleringen av migrationsströmmarna samt att den främjar stödinsatserna vid avresan och integrationsåtgärderna i destinationsländerna.

15.

En förutsättning för att den övergripande migrationsstrategin ska fungera är att förvaltningen sköts på flera nivåer så att strategin, beroende på omständigheterna och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, styrs på den lämpligaste nivån i en strävan att säkerställa största möjliga välfärd för de enskilda individerna i ursprungs- och destinationsländerna.

16.

Regionerna och de lokala myndigheterna är nyckelaktörer i den övergripande strategin: De kan samtidigt vara både initiativtagare till och genomförare av social- och sysselsättningspolitik och politik för mottagande, integration och hantering av irreguljär migration. De kan också inleda intensiva dialoger och olika former av samarbete med ursprungsländerna och transitländerna för migrationsströmmarna (7).

17.

Regionerna och de lokala myndigheterna stöder redan nu dialog med motsvarande myndigheter i tredjeländer, varav flera är ursprungsländer eller transitländer för migrationsströmmar, och decentraliserade samarbetsprojekt.

18.

Kommittén anser att Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) och konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) är idealiska forum för att utveckla dialogen med de regionala myndigheterna i Medelhavsområdet och östra Europa om invandrings- och utvecklingspolitiken.

19.

Kommittén anser att man bör eftersträva största möjliga överensstämmelse mellan medlemsstaternas bilaterala initiativ och de befintliga regionala och bilaterala dialogerna, som utgör verktyg i EU:s utrikespolitik på invandringsområdet, och att denna överensstämmelse också bör säkras genom att man fullt ut erkänner regionernas och de lokala myndigheternas strävan att föra en dialog.

20.

ReK uppmanar institutionerna att betrakta regionerna och de lokala myndigheterna som huvudaktörer i den övergripande strategin, i enlighet med deras behörighet i medlemsstaterna, och att bevilja dem EU-stöd, utan ingripande från de centrala myndigheternas sida och med beaktande av de skillnader som finns mellan de olika medlemsstaterna.

21.

ReK uppmanar kommissionen att främja innovativa projekt för att göra det lättare att matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft och att använda de regionala och lokala myndigheterna som förmedlare, eftersom de har kompetens på detta område i många medlemsstater. Målet är att skapa ett effektivt verktyg för att hantera bland annat problemet med brist på kompetens inom vissa delar av arbetsmarknaden.

22.

Kommittén hoppas att de regionala och lokala myndigheterna också involveras i uppdateringen av EU:s invandringsportal så att den på detta sätt kan erbjuda relevant information för invandrarna om den mottagande regionen, staden eller kommunen.

23.

Enligt Regionkommittén är det mycket viktigt att alltid säkerställa att EU:s migrations- och utvecklingspolitik stämmer överens med den externa invandrings- och asylpolitiken. EU:s och medlemsstaternas insatser i tredjeländer bör alltid i första hand bygga på principerna om solidaritet och utvecklingssamarbete i syfte att undanröja migrationens underliggande orsaker och utrota fattigdomen, och man bör fästa särskild vikt vid att mobilisera dessa länders inhemska resurser och stödja institutionsuppbyggnad och bättre styresformer och en starkare rättsstat, vilket är avgörande för att främja ekonomisk och social förändring.

24.

ReK uppmanar kommissionen att fördela resurserna till utvecklingsländerna i enlighet med utvecklingssamarbetets principer, prioriteringar och strategier, och samtidigt beakta principen om ”mer för mer”.

25.

Kommittén anser att principen om reciprocitet bör vara i linje med principerna om utvecklingssamarbete, i synnerhet när det gäller partnerskapen för rörlighet och den gemensamma agendan för migration och rörlighet (8).

26.

Vid genomförandet av den övergripande strategin bör man se till att alla utsatta grupper får tillräckligt skydd, framför allt underåriga utan medföljande vuxen, både genom att styra insatserna i tredjeländer på rätt sätt och genom att tillhandahålla lämpliga former för mottagande och social integration i medlemsstaterna, och genom att samtidigt främja spridningen av många regionala och lokala myndigheters bästa praxis i medlemsstaterna. ReK uppmanar dessutom Europeiska kommissionen att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärderna i handlingsplanen avseende underåriga utan medföljande vuxen.

27.

Det bör utarbetas en strategi med verkligt genusperspektiv för att uppvärdera kvinnornas särskilda roll i migrationen och den sociala integrationen av hela familjer i värdländerna.

28.

Det finns en risk att EU:s invandringspolitik är oförenlig med politiken för utvecklingssamarbete, eftersom den syftar till att locka högkvalificerade personer från tredjeländer för att uppfylla Europa 2020-strategins mål för demografisk och ekonomisk utveckling.

29.

Kommittén tvivlar på att effekterna av den kompetensflykt som orsakas av en selektiv migrationspolitik kan bekämpas genom cirkulär migration, eftersom det inte är helt klart hur effektiv den kommer att vara och vilken konkret effekt den kommer att få.

30.

ReK anser också att cirkulär migration kan vara oförenlig med målet om att integrera invandrare. Man måste därför fastställa integrationsstrategier enbart för dessa arbetstagare så att de kan integreras effektivt trots att deras vistelse i EU inte är tänkt att vara långvarig (9).

31.

Erkännande av utbildningsbevis och kvalifikationer på grundval av harmoniserade villkor är grundläggande för att undvika kompetensslöseri och att migranter verkligen kan integreras och, vid cirkulär migration, återintegreras i ursprungslandet.

32.

Vi uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att hjälpa länder som håller på att förenkla erkännandet av utbildningsbevis och kvalifikationer och att främja informellt erkännandet av kunskaper för att underlätta rörligheten för arbetstagare från tredjeländer på den europeiska arbetsmarknaden.

33.

Kommittén hoppas att begäran till tredjeländer att delta i samarbetet för att begränsa migrationsströmmarna aldrig leder till restriktioner vad gäller varje persons mänskliga rättighet att lämna ett land, även sitt eget, särskilt när tredjeländer uppmanas att kontrollera utvandringen mot bakgrund av lagstiftningen i destinationslandet.

34.

Det behövs ökade investeringar i projekt för utvecklingssamarbete som riktar sig till utbildnings- och hälsovårdssektorn och som direkt involverar universitet och främjar rörligheten för forskare och andra akademiker.

35.

Kommittén stöder framställan till Europaparlamentet om att det ska anta ett Erasmus- och Leonardo da Vinci-program för Europa-Medelhavsområdet som ett konkret verktyg för dubbelriktad rörlighet mellan studerande på båda sidorna om Medelhavet.

36.

Man bör effektivt främja rörligheten för unga, särskilt studerande, bland annat genom att göra det lättare att utfärda viseringar, minska byråkratin och avsätta tillräckliga ekonomiska resurser.

37.

Programmet Erasmus för alla bör främjas och stödjas, liksom befintlig bästa praxis för utbyte mellan unga, t.ex. Eurodissey-programmet, som stöds av Europeiska regionförsamlingen.

38.

Kommittén anser att det är nödvändigt att fördjupa analysen av det migrationstryck som orsakas av ekonomiska obalanser så att man kan ta fram effektiva verktyg för att hantera dessa, bland annat planer som också säkrar rörligheten för lågkvalificerade arbetstagare som fortfarande är mycket efterfrågade i vissa medlemsstater. Detta kan inte uppnås endast med hjälp av cirkulär migration.

39.

Tredjelandsmedborgare som inte bor i hemlandet bör också involveras i åtgärder före avresan. Man bör utnyttja befintliga webbplatser som förvaltas direkt av invandrarorganisationer och som ger aktuell information på ett språk som de potentiella migranterna förstår.

40.

Vi välkomnar att åtgärderna före avresan framhävs, men anser att de behöver större investeringar. Man bör involvera de icke-statliga organisationer som redan arbetar i migranternas ursprungsländer och de regionala och lokala myndigheter som medverkar i förfarandena för mottagande och integration av migranterna och deras familjer.

41.

ReK välkomnar att EU har åtagit sig att bekämpa irreguljär migration, i synnerhet åtgärderna mot människohandel och mot arbetsgivare som anställer personer utan giltiga uppehållstillstånd.

42.

Kommittén betonar att det är viktigt att kampen för att bekämpa irreguljär migration utgår från en metod som tar hänsyn till att migranterna riskerar att falla offer för olaglig människohandel och därför måste skyddas.

43.

Vi uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt arbete med att analysera och bekämpa svartarbete, som är ett stort problem för hela unionens ekonomi och ett incitament för irreguljära migranter, som riskerar att exploateras på arbetsmarknaden eller utnyttjas i kriminella nätverk.

44.

Enorma finansiella investeringar har också gjorts i åtgärder för att bekämpa irreguljär migration, bland annat gränskontrollsoperationer som genomförts av byrån Frontex.

45.

Kommittén betonar att det är mycket viktigt att respektera de mänskliga rättigheterna, i synnerhet principen om non-refoulement, i alla faser av gränskontrollen, och i samband med detta EU-institutionernas och särskilt Europaparlamentets skyldighet att strikt övervaka verksamheten inom Frontex.

46.

Kommittén efterlyser liknande övervakning av det internationella samarbete som förvaltas direkt av Frontex, som har befogenhet att ingå internationella avtal av teknisk natur med tredjeländer. Avtalens innehåll bör bli öppnare och deras tillämpningsområde bör preciseras noggrant.

47.

ReK anser att det behövs noggranna kostnads- och nyttoanalyser av förhållandet mellan alla befintliga verktygs fördelar och nackdelar, inklusive kostnaderna för återvändandeförfarandena (förvar och påtvingat återvändande) och staternas faktiska omkostnader för frivilligt respektive påtvingat återvändande.

48.

Det är viktigt att undvika att migranter med giltiga uppehållstillstånd blir irreguljära till följd av otillräcklig flexibilitet i nationell lagstiftning, vilket medför att antalet personer med utgångna uppehållstillstånd ökar (overstayers).

49.

Kommittén hoppas att EU-institutionerna och medlemsstaterna allvarligt överväger möjligheten till inresa i Europeiska unionen för att söka arbete, som uttryckligen nämns i artikel 79.5 i EUF-fördraget.

50.

Kommittén anser att tillgången till lagliga inresekanaler bör betraktas som ett av de viktigaste sätten att bekämpa irreguljär migration och fenomenet med overstayers, samt som ett sätt att säkra en viss grad av solidaritet med migrationsströmmarnas ursprungsländer.

51.

ReK uppmanar institutionerna att inarbeta återtagandestrategin i den övergripande migrationsstrategin för att säkerställa att den genomsyras av principerna för utvecklingssamarbetet och inte blir ett separat och osammanhängande instrument.

52.

Återtagandeavtalen måste utvärderas regelbundet, i synnerhet eftersom transitländerna är skyldiga att återta inte bara sina egna medborgare utan också migranter som har rest genom landet och vidare till EU och som riskerar att hamna i ingenmansland, vilket förvärrar situationen i transitländerna och utsätter migranterna för allvarliga risker för brott mot de mänskliga rättigheterna.

53.

Ett stärkande av asylsystemen i tredjeländer bör inte betraktas som en möjlighet att slippa erkänna rätten till internationellt skydd inom EU.

54.

ReK ställer sig positiv till att EU i de regionala skyddsprogrammen har samarbetat med FN:s flyktingkommissariat, trots att det europeiska skyddet är mer omfattande än det som erkänns i Genèvekonventionen om flyktingar, eftersom det också innehåller subsidiärt skydd och skydd mot behandling som bryter mot Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

55.

Kommittén hoppas att EU:s åtgärder aldrig kommer att hindra asylsökande att lämna det land där de befinner sig för att söka skydd i ett EU-medlemsland.

56.

Kommittén anser att det är nödvändigt att se över Dublin II-förordningen, i synnerhet med tanke på EU-domstolens tydliga kritik, för att effektivt säkra solidariteten mellan medlemsstaterna, samtidigt som man fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna, inklusive rätten till familjeåterförening.

57.

ReK uppmanar kommissionen att införliva adekvata skyddsklausuler för asylsökande och flyktingar i rörlighetspartnerskapen.

58.

ReK uppmanar institutionerna att, tillsammans med medlemsstaterna, göra spanings- och räddningstjänsten till sjöss effektivare, särskilt genom bättre samordning och fastställande av gemensamma kriterier för identifiering av den lämpligaste säkra platsen där räddade migranter kan stiga i land.

59.

ReK uppmanar kommissionen, rådet och Europaparlamentet att fortsätta debatten om den övergripande strategins fyra pelare, så att alla berörda aktörer kan delta fullt ut i genomförandet.

60.

Kommittén anser i synnerhet att man ska ta full hänsyn till de regionala och lokala myndigheterna i genomförandet av den övergripande strategin och att man bör bygga vidare på både befintliga decentraliserade samarbetsprojekt och strukturerade dialoger såsom Arlem och Corleap.

61.

ReK uppmanar kommissionen att fortsätta analysera migrationens orsaker och kännetecken på global nivå för att kunna fastställa effektiva strategier för att hantera fenomenet, vilket är viktigt för solidariteten med tredjeländer.

62.

ReK beklagar de politiska strategierna för att kriminalisera migranter och välkomnar åtgärder för att bekämpa kriminella nätverk som migranter faller offer för.

63.

Kommittén efterlyser en strategi för att bekämpa irreguljär migration som inte enbart är inriktad på gränskontroller och på att stoppa migranterna vid avresan, utan också bygger på verkliga möjligheter till laglig inresa som också står öppna för lågkvalificerade arbetstagare. Dessutom måste den ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas särskilda förutsättningar.