27.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/159

—

Regionkommittén välkomnar Europeiska kommissionens förslag att behålla fonden efter 2013. Kommittén är särskilt positiv till att vissa aspekter av det reviderade tillämpningsområdet och de insatskriterier som infördes 2009 inte ändras.

—

Kommittén beklagar rådets beslut att inte behålla krisundantaget efter den 31 december 2011.

—

Kommittén anser att samfinansieringsnivåerna för stöd som ges inom fondens företagspelare bör vara högre än för andra pelare i syfte att främja etablering av nya företag och entreprenörskap.

—

Kommittén anser inte att fonden, såsom föreslås, bör utvidgas till att omfatta jordbrukare, och understryker att man vid förhandlingar om handelsavtal måste säkerställa samstämmighet med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

—

ReK betonar att den nuvarande förordningen ger medlemsstaterna utrymme att låta regioner ansöka om stöd direkt via fonden, och uppmuntrar därför medlemsstaterna att oftare utnyttja denna möjlighet.

—

Kommittén anser att förslaget bör innehålla mer uttryckliga hänvisningar till lokala och regionala myndigheter, särskilt artikel 8.2 där ansökningar bör innehålla uppgifter om förfarandena för samråd med lokala och regionala myndigheter och om vilka organ som ska genomföra åtgärdspaketen och artikel 11.4 om vägledning till lokala och regionala myndigheter som utnyttjar fonden.

Föredragande

Gerry BREEN (IE–PPE), ledamot av Dublin City Council och Dublin Regional Authority

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)

COM(2011) 608/3 final

1.

Regionkommittén anser att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett viktigt verktyg som kan användas för att ingripa när omfattande friställningar sker, för att undvika att människor hamnar i långtidsarbetslöshet när läget på arbetsmarknaden är svårt. Fonden är också en viktig EU-mekanism för att visa solidaritet med de arbetstagare som har förlorat sina jobb.

2.

ReK konstaterar att fonden under perioden 2009–2010 kunde stödja ca 10 procent av alla uppsagda arbetstagare i EU och att 40 procent av de arbetstagare som hjälptes av fonden åter har integrerats på arbetsmarknaden (1), men kommittén vill på nytt uppmana Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samarbetet med de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda aktörer vid tillämpningen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

3.

Kommittén är positiv till att Europeiska socialfonden (ESF) stöder en långsiktig aktiv arbetsmarknadspolitik och bidrar till att förebygga och tidigt ingripa mot arbetslöshet. Kommittén anser emellertid att det behövs en mekanism som globaliseringsfonden för att snabbt kunna ingripa vid arbetslöshetskriser.

4.

ReK välkomnar Europeiska kommissionens förslag att behålla fonden efter 2013. Kommittén är särskilt positiv till att vissa aspekter av det reviderade tillämpningsområdet och de insatskriterier som infördes 2009 inte ändras. Att antalet ansökningar sedan dess ökat visar tydligt att det finns behov av insatser vid friställningar av 500 arbetstagare eller färre, men utnyttjandet av fonden har hittills legat långt under det planerade budgettaket.

5.

Kommittén stöder insatserna för att förbättra och förenkla förfarandena men anser att följande viktiga utmaningar kvarstår för fonden i framtiden så att den kan

6.

ReK anser att förslaget om att utvidga fondens tillämningsområde till att omfatta jordbrukare som påverkas av handelsavtal tydligt visar att det finns en grundläggande motsättning mellan EU:s handelspolitik och dess jordbrukspolitik.

7.

Förslaget om att utvidga fonden till jordbrukssektorn innebär en mycket radikal förändring av hur fonden fungerar, och kommittén befarar att förslaget i praktiken skapar två fonder: en för arbetstagare inom jordbrukssektorn och en för andra arbetstagare, med olika kriterier, ansökningsförfaranden och bestämmelser för förvaltning och finansiell kontroll.

8.

ReK förstår det bakomliggande resonemanget men ifrågasätter om fonden för justering för globaliseringseffekter och andra föreslagna krismekanismer bör ligga utanför den fleråriga budgetramen.

9.

Kommittén beklagar rådets beslut att inte behålla krisundantaget efter den 31 december 2011 (2), i synnerhet i dagsläget när en rad ekonomier brottas med effekterna av den pågående statsskuldkrisen och den påfrestning som detta innebär för sysselsättningen samt försämrade sociala villkor. Det är även beklagligt att detta beslut fattas när antalet ansökningar till fonden har ökat kraftigt, med anledning av de undantag som infördes 2009, och när fonden har gett goda resultat.

10.

Rådets beslut bör inte få påverka förhandlingarna om den föreslagna fonden för 2014–2020.

11.

Kommittén välkomnar utvidgningen av fonden till personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare, men anser att ytterligare förtydliganden kan komma att krävas vad gäller tillämpningen av fonden för egenföretagare med tanke på de skillnader som finns mellan medlemsstaterna när det gäller arbetslöshetsregler för sådana personer.

12.

Kommittén ser positivt på att flexibiliteten ökar så att fonden kan utnyttjas i små arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter men föreslår att kommissionen ytterligare förtydligar vilka kriterier som kommer att tillämpas i dessa fall. Det är viktigt att man tar hänsyn till i vilken omfattning uppsägningarna påverkar en viss ort eller region och inte bara beaktar det faktiska antalet uppsagda.

13.

ReK stöder införandet av en finansiell bestämmelse om investeringar i materiella tillgångar för egenföretagare och vid etablering av nya företag, eftersom det kommer att förbättra det tjänstepaket som fonden kan stödja. Kommittén anser att samfinansieringsnivåerna för stöd som ges inom fondens företagspelare bör vara högre än för andra pelare i syfte att främja etablering av nya företag och entreprenörskap.

14.

Möjligheten att ta del av högskoleutbildning begränsas i dag av det akademiska årets utformning, eftersom tidpunkten för friställningarna begränsar fondens möjlighet att stödja drabbade arbetstagare under två hela läsår. ReK föreslår att uppsagda arbetstagare genom fonden ska kunna studera under två hela läsår genom att de nuvarande begränsningarna mjukas upp eller att betalningar koncentreras till början av perioden.

15.

Fonden bör endast fungera som ett stöd för kompletterande åtgärder och inte ersätta åtgärder som krävs inom nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller kollektivavtal. På grund av bristande flexibilitet i vissa nationella strategiska ramar har det uppstått motsättningar med fondens mål, vilket kan begränsa fondens effektivitet. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att se fonden som en möjlighet att utveckla nya dynamiska strategier för att stödja uppsagda arbetstagare.

16.

ReK välkomnar förslaget att ge medlemsstaterna möjlighet att ändra de åtgärder som ingår i stödtjänstpaketet till arbetstagare genom att lägga till andra stödberättigande åtgärder. Kommittén anser att man bör fastställa hur lång tid kommissionen har på sig att godkänna sådana ändringar (exempelvis en månad).

17.

ReK förstår att EU-institutionerna är angelägna att påskynda ansöknings- och godkännandeförfarandena, men beklagar att förslaget inte är helt lämpligt om målet är att skapa en mekanism som verkligen möjliggör snabba insatser.

18.

Vissa av de åtgärder som syftar till att förbättra fondens effektivitet kan i själva verket leda till större administrativa bördor och ökade kostnader för de myndigheter som ansvarar för genomförandet. Mer betungande kontroll- och rapporteringskrav kan göra fonden till ett mindre attraktivt alternativ för medlemsstaterna att utnyttja vid arbetslöshetskriser.

19.

När det saknas nationella bestämmelser för att hantera friställningar skulle ansökningsprocessen gynnas av att arbetstagare eller deras företrädare i ett tidigt skede involveras direkt. Kommittén anser att myndigheterna måste motivera arbetstagarna att delta i processen genom att visa att de kommer att få ytterligare stöd via fonden (utöver det lagstadgade stödet).

20.

ReK föreslår också att det i artikel 8.2 fastställs att ansökningar ska omfatta en profil för de uppsagda arbetstagarna och en preliminär bedömning av deras utbildningsbehov och ambitioner att starta företag för att man ska kunna skräddarsy lämpliga individuella stödpaket som motsvarar arbetstagarnas behov och förväntningar på fonden.

21.

ReK föreslår att medlemsstaterna vid sidan av arbetsmarknadens parter även måste samråda med relevanta lokala och regionala myndigheter under ansökningsprocessen och att förfarandena för genomförandet tydligt ska framgå i ansökningarna, bland annat vad gäller samordningen mellan olika organ, förfaranden för att kommunicera med arbetstagarna och informera dem om det stöd som erbjuds och om hur man ansöker.

22.

Kommittén föreslår att man vid rådgivning om inlämning av ansökningar också tar hänsyn till arbetsmarknadsdata, i synnerhet kompetenskartan för EU (3), så att åtgärder som finansieras inom ramen för fonden bättre stämmer överens med behoven på den europeiska arbetsmarknaden. Det flyttbidrag som föreslås i förordningen skulle kunna utnyttjas för att hjälpa arbetstagare att fylla kompetensluckor på arbetsmarknaden i andra delar av EU.

23.

Kommittén välkomnar insatserna för att förenkla bestämmelserna om stödberättigande utgifter. Erfarenheter har emellertid visat att medlemsstaterna är ovilliga att dra på sig utgifter innan ett beslut har fattats om ansökan till fonden. Detta skapar onödiga förseningar och besvikelse hos arbetstagarna samtidigt som fondens effektivitet och trovärdighet undergrävs. Det krävs större säkerhet och förutsebarhet om arbetstagare snabbt ska kunna få stöd.

24.

ReK rekommenderar att man i samband med nästa mellaninstitutionella avtal påskyndar godkännandeprocessen. Om detta inte är möjligt, föreslår ReK att Europeiska kommissionen betalar ut ett förskott till medlemsstaterna efter en preliminär bedömning och kontroll av ansökningarna för att skapa större förutsebarhet, ta hänsyn till att stödet måste sättas in snabbt vid friställningar och förkorta förfarandet för att ge stöd ur fonden till uppsagda arbetstagare.

25.

ReK hoppas att kvaliteten på ansökningarna förbättras i takt med att kännedomen om hur fonden fungerar ökar, och uppmanar medlemsstaterna att bevara kunskap om fonden och dess tillämpning. Kommittén föreslår också att kommissionen utser experter med erfarenhet av fondens ansökningsförfaranden som kan bistå med rådgivning inför utarbetandet av en ansökan och utbyta erfarenheter med potentiella nya sökande.

26.

Med hänsyn tagen till rådets beslut att återinföra en samfinansieringsnivå på 50 procent (från den 1 januari 2012) stöder ReK fortfarande en högre samfinansieringsnivå för fonden än vad som föreslagits, i syfte att lösa problemet med bristen på samfinansieringsresurser och göra fonden mer attraktiv.

27.

ReK anser att den föreslagna modellen för justering av samfinansieringsnivåer (på 50–65 procent) är olämplig.

28.

Kommittén ser positivt på att vissa bestämmelser införs för att täcka kostnader för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information, marknadsföring, kontroll och rapportering för ansökningsmyndigheterna (artikel 7.3) och föreslår att detta inte bör uppgå till mer än 5 procent av de totala kostnaderna.

29.

Kommittén rekommenderar inte att fonden, såsom föreslås, utvidgas till att omfatta jordbrukare, och understryker att man vid förhandlingar om handelsavtal måste säkerställa samstämmighet med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

30.

ReK anser att utvidgningen till jordbrukssektorn, genom att ge jordbrukare möjlighet att anpassa sin verksamhet inom och/eller utanför jordbruksområdet, delvis är oförenligt med de fastställda målen i den gemensamma jordbrukspolitiken om att behålla ett jordbruk i alla områden och strävan efter att skydda mångfalden inom sektorn på EU-nivå.

31.

Mot bakgrund av det sänkta budgettaket, det utökade tillämpningsområdet vad gäller potentiella mottagare och satsningarna på att göra fonden mer tillgänglig och attraktiv undrar kommittén om balansen i det föreslagna budgetanslaget är lämpligt i förhållande till fondens mål, där högst 2,5 miljarder euro (av den totala budgeten på 3 miljarder) avsätts för jordbrukssektorn. Denna nivå verkar vara för hög om fonden ska fungera som en mekanism för snabba insatser och för låg för att kompensera de verkliga förlusterna som enligt beräkningar kommer att bli följden för jordbruks- och livsmedelssektorn om vissa bilaterala handelsavtal fullbordas.

32.

Mot bakgrund av dessa grundläggande invändningar mot att utvidga tillämpningsområdet till jordbrukssektorn vill kommittén framföra ytterligare ett antal synpunkter på denna aspekt av förslaget:

33.

Fonden bör inte utnyttjas för att ge inkomststöd till jordbrukare som påverkats negativt av handelsavtal. ReK anser att kopplingarna till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) inte är tillräckligt utvecklade i förslaget och föreslår att kommissionen tillhandahåller mer information om detta.

34.

De lokala och regionala myndigheternas potential har inte utnyttjats fullt ut av medlemsstaterna när det gäller användningen av fonden. Regionkommittén anser att man vid utformningen av ansökningar till fonden och genomförandet av stödet samt vid övervakningen och utvärderingen av fondens effektivitet bör respektera principerna om partnerskap och flernivåstyre (4).

35.

Erfarenheter har visat att fonden är effektivare när organen på lokal nivå samverkar för att utforma och genomföra de samordnade åtgärdspaketen för arbetstagare och när det finns lokala kontaktpersoner som på ett tydligt och konsekvent sätt kan ge råd och stöd till uppsagda arbetstagare.

36.

ReK betonar att den nuvarande förordningen ger medlemsstaterna utrymme att låta regioner ansöka om stöd direkt via fonden, och uppmuntrar därför medlemsstaterna att oftare utnyttja denna möjlighet, särskilt när regionerna har behörighet på området för utbildning och/eller stöd till och utveckling av företag. ReK anser att detta skulle lösa problemet med att ansökningsprocessen drar ut på tiden och att det saknas kapacitet på nationell nivå, där de nationella ministerierna sällan har vare sig kompetens eller resurser att utforma och genomföra lokala eller regionala stödtjänster.

37.

Europeiska kommissionen bör upprätta en databas med exempel på god praxis vid genomförandet, och anvisningarna för ansökningsförfarandet (se artikel 12.2) bör omfatta kriterier för partnerskap mellan olika myndighetsnivåer.

38.

Mot bakgrund av den pågående statsskuldkrisen och de påfrestningar som detta innebär för de offentliga budgetarna anser kommittén att man skulle kunna överväga att utvidga fonden till att omfatta fall då ett stort antal anställda inom den offentliga sektorn sägs upp och när detta får en negativ effekt på den lokala eller regionala arbetsmarkanden.

39.

Kommittén anser att förslaget bör innehålla mer uttryckliga hänvisningar till lokala och regionala myndigheter, särskilt artikel 8.2 där ansökningar bör innehålla uppgifter om förfarandena för samråd med lokala och regionala myndigheter och om vilka organ som ska genomföra åtgärdspaketen och artikel 11.4 om vägledning till lokala och regionala myndigheter som utnyttjar fonden.

40.

Kommunikationen måste förbättras genom a) tydligare kommunikationskanaler mellan de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av fonden och från kommissionen till nationella och lokala/regionala organ och b) effektivare individuell kommunikation med arbetstagare som får stöd via fonden. ReK föreslår i detta sammanhang att det ska finnas en webbplats för varje ansökan med allmän information och en webbportal där uppsagda arbetstagare och stödorgan kan utbyta konfidentiell information.