27.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/143

—

Sammanhållningsfondens europeiska mervärde har under årens lopp visat sig vara mycket stort när det gäller investeringar i infrastruktur. Tack vare dessa investeringar kan EU förbättra medborgarnas liv och bereda väg för företagsutveckling.

—

Det är välkommet att Europeiska kommissionen vill fortsätta att tilldela Sammanhållningsfonden betydande summor även under perioden 2014–2020 för att unionens politiska målsättningar avseende transport, miljö och energi ska kunna stödjas via EU-budgeten.

—

Sammanhållningspolitiken är och bör förbli ett uttryck för solidaritet inom EU och utgöra ett effektivt instrument för att uppnå en europeisk inre marknad.

—

Det är ytterst viktigt att konsekvent hålla resultaten i fokus och på ett bättre sätt fastställa investeringsprioriteringar på lokal och nationell nivå.

—

Sammanhållningsfonden bör även finansiera integrerade projekt för energieffektivitet i byggnader.

—

Det är nödvändigt med smarta investeringar i utbyggnaden av infrastrukturen på EU-nivå.

—

De regionala och lokala myndigheterna är ansvariga för genomförandet av investeringar på området för transportinfrastruktur, samt för uppbyggnaden av sekundära och tertiära anslutningar till de transeuropeiska näten. De bör knytas till beslutsfattandet om vilka projekt av gemensamt intresse som ska prioriteras för att säkerställa samstämmigheten mellan offentliga och privata investeringar på samtliga nivåer.

—

Regionkommittén kommer att motsätta sig varje initiativ som kan tänkas minska den budget som avsatts för sammanhållningspolitiken, särskilt när det gäller de 10 miljarder euro i budgeten för Fonden för ett sammanlänkat Europa som härrör från Sammanhållningsfonden.

Föredragande

Romeo STAVARACHE (RO–ALDE), borgmästare i Bacău, distriktet Bacău

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006

COM(2011) 612 final

1.

Regionkommittén vill lyfta fram det faktum att de lokala och regionala myndigheterna har en viktig politisk, reglerande och administrativ roll och att de har behörighet som ofta är tydligt fastställd på nationell nivå när det gäller planering av investeringar och genomförande av politiken på områdena transport, miljö och energi, samt i synnerhet när det gäller utvecklingen av infrastruktur i respektive region.

2.

Det är ytterst viktigt att genomföra flernivåstyre i praktiken i syfte att säkerställa en balanserad regional utveckling som överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Regionala och lokala myndigheter bör i egenskap av partner knytas till beslutsfattandet om investeringsprioriteringar med finansiering från Sammanhållningsfonden på nationell nivå och EU-nivå.

3.

Det är positivt att Europeiska kommissionen via EU-budgeten vill stödja investeringar i transport-, miljö- och energiinfrastruktur, vilket är en förutsättning för ekonomisk utveckling. Det är i synnerhet välkommet att den fleråriga budgetramen för 2014–2020 föreslås bli anpassad till skillnaderna mellan medlemsländerna och regionerna i EU genom att särskild uppmärksamhet riktas mot de minst utvecklade regionerna.

4.

Genom att fastställa prioriteringar för infrastrukturutvecklingen i hela EU skapas nödvändiga förutsättningar för en välfungerande union som ett gemensamt ekonomiskt område. Tanken är också att fullborda den europeiska inre marknaden i dess helhet. Samtidigt är detta ett uttryck för solidaritet med de mindre utvecklade medlemsstaterna.

5.

Sammanhållningsfondens europeiska mervärde har under årens lopp visat sig vara mycket stort när det gäller investeringar i infrastruktur. Utan ekonomiskt bistånd från EU skulle dessa investeringar inte ha kunnat genomföras i medlemsstater med låg BNP. Tack vare dessa investeringar kan EU förbättra medborgarnas liv och bereda väg för företagsutveckling.

6.

Kommittén vill i enlighet med protokoll 28 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt påminna om att Sammanhållningsfonden ska ge ekonomiskt stöd till projekt som sammanhänger med miljö och transeuropeiska nätverk i medlemsländer med en BNP per invånare som understiger 90 % av genomsnittet i unionen.

7.

Den europeiska solidariteten mellan medlemsstaterna är särskilt lovvärd. Sammanhållningsfonden tillgodoser behovet av finansiering av investeringar i regioner och städer när det gäller transport- och miljöinfrastruktur i mindre utvecklade länder.

8.

Redan i anslutning till den nya fleråriga budgetramen för perioden efter 2013 stödde kommittén helhjärtat förslagen om sammanhållningspolitik och villkorlighet (1).

9.

Det är välkommet att Europeiska kommissionen vill fortsätta att tilldela Sammanhållningsfonden betydande summor även under perioden 2014–2020 för att unionens politiska målsättningar avseende transport, miljö och energi ska kunna stödjas via EU-budgeten. Kommittén ställer sig även bakom förslaget att medlen från Sammanhållningsfonden totalt ska utgöra en tredjedel av utgifterna för sammanhållningspolitik på nationell nivå i de berörda länderna.

10.

Även om det naturligtvis är nödvändigt att vidta ekonomiska och budgetära åtstramningsåtgärder på EU-nivå anser Regionkommittén att sammanhållningspolitiken inte får användas som ett straffinstrument för att framtvinga stramare budgetdisciplin i unionen. Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden bör svara mot målen i artiklarna 171, 174, 177 och 192 i EUF-fördraget. Därför anser Regionkommittén att eventuella makroekonomiska villkor ska tillämpas på samtliga budgetposter och inte bara på budgeten för sammanhållning.

11.

Sammanhållningspolitiken är och bör förbli ett uttryck för solidaritet inom EU och utgöra ett effektivt instrument för att fullborda den europeiska inre marknaden. Sammanhållningspolitikens effektivitet kommer att visa sig genom valet av investeringar till förmån för smart, hållbar och balanserad tillväxt för alla i EU. Myndigheterna på europeisk, nationell, regional och lokal nivå kommer att involveras, och nya investeringsprogram som finansieras av strukturfonderna kommer att uppstå i den nya planeringscykeln.

12.

De lokala och regionala myndigheternas viktigaste mål inför den kommande programperioden är att förbättra kvaliteten på insatser som genomförts med medel från EU:s skattebetalare och att uppnå resultat som är så goda som möjligt och som kan mätas i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende.

13.

De nya förslagen inom ramen för lagstiftningspaketet om den europeiska sammanhållningspolitikens framtid är välkomna. De syftar till att öka effektiviteten i användningen av fondmedel och att förbättra samstämmigheten mellan de politiska målen och EU:s budget, i synnerhet genom att fokusera prioriterade frågor och säkerställa en kritisk massa av investeringar samt att göra verktygen för den ekonomiska programplaneringen mer flexibla genom förenklade förfaranden för ansökningar om medel.

14.

Den strategiska planeringen av hur fonderna ska användas kan inte genomföras om inte mottagarna konkret involveras, i synnerhet de regionala och lokala myndigheterna, som bäst känner realiteterna och möjligheterna på gräsrotsnivå. Detta skulle garantera samstämmigheten i investeringar som finansieras med offentliga medel på lokal och regional nivå. Därför bör man gynna infallsvinkeln nedifrån-och-upp för att därmed ge varje region och stad möjlighet att utnyttja sin potential och få tillgång till lämpligare verktyg för att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin samtidigt som de har tillgång till EU-fonder.

15.

Investeringar i infrastruktur bidrar i hög grad till ekonomisk och social utveckling i städer och regioner, förutsatt att de planeras och sköts i partnerskap, att deras syften är adekvata på det lokala och regionala planet och att de lokala aktörerna engagerar sig tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna.

16.

Strategisk planering av investeringar i de transeuropeiska transportnäten, på energiområdet och inom kommunikation måste ske på ett så öppet sätt som möjligt i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna i syfte att sammanjämka de integrerade planerna för territoriell utveckling.

17.

Regionkommittén stöder programplanering i partnerskap. De nya bestämmelserna för sammanhållningspolitiken efter 2013 innebär att behöriga offentliga myndigheter på samtliga nivåer måste fästa större uppmärksamhet vid tillämpningen av partnerskapsprincipen i den nya programperioden samt i alla etapper av planeringsprocessen. Dessutom kommer nya indikatorer att införas för utvärdering av partnerskapens kvalitet i medlemsstaterna.

18.

Det är ytterst viktigt att konsekvent hålla resultaten i fokus. Detta förutsätter nya strategiska programplaneringsinstrument som de lokala och regionala myndigheterna kan använda i jämförande utvärdering av sina egna utvecklingsstrategier med stöd i en rad gemensamma och anpassade indikatorer som utgör en måttstock för kvalitet och investeringarnas multiplikatoreffekter.

19.

Under nästa programperiod vore det lämpligt att i högre grad lägga tonvikten på fastställandet av investeringsprioriteringar på lokal och regional nivå med hänsyn till finansieringsinstrument inom den gemensamma strategiska ramen. Därmed skulle man kunna undvika överlappande finansiering eller omfattande investeringsplaner utan täckning.

20.

Det är mycket angeläget att handläggande myndigheter kan använda teknisk assistans på ett omdömesgillt sätt, dvs. en användning som bidrar till att förbättra de strategiska programmens kvalitet, att utveckla utbudet av större projekt på lokal och regional nivå samt att öka stödfunktionerna till initiativtagarna till projekten och mottagarna, men inte i andra syften. Projekt för teknisk assistans på EU-nivå och nationell nivå bör samordnas bättre i syfte att undvika en splittring av stödet.

21.

Regionkommittén ställer sig positivt till uppbyggnaden av partnerskap mellan Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansinstitut, samt till införandet av finansieringsverktyg som kan komplettera Sammanhållningsfonden och svara mot behoven av finansiering inom infrastrukturprojekt i EU.

22.

Kommissionens ambitiösa mål i vitboken att fram till 2050 minska avgasutsläppen inom transportsektorn med 60 % är lovvärt. Investeringar som finansierats via Sammanhållningsfonden kommer att granskas mer uppmärksamt med avseende på hållbarhet, miljö och lönsamhet på längre sikt.

23.

Det är viktigt att förbättra samordningen mellan Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för ett sammanlänkat Europa samt att eftersträva samverkan mellan olika europeiska och nationella program och finansieringsinstrument, med målet att minska byråkratin.

24.

Regionkommittén erinrar om att Sammanhållningsfonden är ett nödvändigt instrument för investeringar i grundläggande infrastruktur, och fonden har entydigt visat sig vara användbar och nyttig som stöd till länder med lägre utvecklingsnivå när det gäller finansiering av projekt av gemensamt europeisk intresse.

25.

Vi stöder Europeiska kommissionens förslag angående målen och interventionsområdena, men anser att Sammanhållningsfonden även skulle kunna finansiera integrerade projekt för energieffektivitet i byggnader.

26.

Det är positivt att den urbana dimensionen förts in i Sammanhållningsfondens investeringsprioriteringar. Kommittén tolkar det som en erkänsla för städernas viktiga bidrag till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU.

27.

Det är mycket viktigt att fästa större uppmärksamhet vid riktlinjerna i TEN-T-rekommendationerna och vid efterlevnaden av EU-rätten och nationell lagstiftning. I detta hänseende är förhandskontroller behövliga för att förebygga vissa problem som ofta leder till betydande förseningar i genomförandet av infrastrukturprojekt. Exempel på detta är fastighetsregister, förfaranden vid tvångsinlösen, beviljande av tillstånd, förfaranden vid offentlig upphandling, överklaganden osv.

28.

Sammanhållningsfondens investeringsprioriteringar, som fastställts av nationella, regionala och lokala myndigheter, bör överensstämma med riktlinjerna i Europa 2020-strategin och de temainriktade prioriteringarna i den gemensamma strategiska ramen, men även med rekommendationerna i EU:s territoriella agenda 2020 som ministrarna med ansvar för fysisk planering och territoriell utveckling kom överens om 2011 (2).

29.

Regionkommittén vill återigen påpeka att det finns betydande skillnader mellan regionerna i västra och östra Europa när det gäller kvaliteten på transportnät och tillgången till sådana. Det finns större behov av förbättrad transportinfrastruktur i regioner som släpar efter i utvecklingen.

30.

Sammanhållningsfonden är ett effektivt verktyg för genomförande av investeringar som syftar till optimal användning av transeuropeiska transportnät (RTE-T) samt nationella och mellanregionala transportnät. Dessa spelar en viktig strategisk roll i den ekonomiska, sociala och territoriella utvecklingen i unionen. Därför finns det inga skäl att ifrågasätta Sammanhållningsfondens europeiska mervärde.

31.

Det är nödvändigt med smarta investeringar i utbyggnaden av infrastrukturen på EU-nivå, dvs. att förlänga och underhålla transportnäten, att införa lösningar och ny teknik för att förbättra trafikstyrningen, att införa datasystem samt finna effektiva lösningar för intermodala transporter osv. Det europeiska transportsystemets konkurrenskraft kommer inte bara att vila på EU:s förmåga att bygga ut de europeiska transportnäten, utan även på förmågan att hantera varje enskild länk i den logistiska kedjan, så att man kan minska de tidsförluster som orsakas av trafiksituationen och höja kvaliteten inom transporttjänsterna.

32.

De regionala och lokala myndigheterna är ansvariga för genomförandet av investeringar i stor skala på området för transportinfrastruktur, samt för uppbyggnaden av sekundära och tertiära anslutningar till de transeuropeiska näten. De bör knytas till beslutsfattandet om vilka projekt av gemensamt intresse som ska prioriteras för att säkerställa samstämmigheten mellan offentliga och privata investeringar på samtliga nivåer (europeisk, nationell, regional och loka) i enlighet med beslut nr 661/2010/EU om unionens riktlinjer för utveckling av det transeuropeiska transportnätet.

33.

Det är positivt att Sammanhållningsfondens investeringsprioriteringar även kommer att omfatta större projekt som syftar till förbättrad rörlighet i stadsområden samt till miljövänliga transportlösningar och andra investeringar med målet att utveckla smarta och hållbara transportsystem på regional och lokal nivå.

34.

Regionkommittén stöder att man inför nya indikatorer som ger möjlighet till effektivare användning av resurser på transportområdet, vilket gör att Sammanhållningsfonden blir en motor i arbetet med att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

35.

De nya riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten kommer att utgöra en strategisk utvecklingsram i infrastrukturfrågor, och de kommer att förbättra rörligheten i EU i och med att investeringarna kommer att prioritetsordnas bättre. Investeringarna kommer att fördelas på två nivåer, nämligen det övergripande nätet (comprehensive network) och stamnätet (core network). Effektiviteten ökas genom nya genomförandemetoder där tonvikten läggs vid behovet av sammankoppling över gränserna, mellan olika transportformer och mellan storstadsområdena.

36.

Det förekommer problem i anslutning till samordningen av investeringar från olika finansieringskällor och till planläggningen av smarta transportsystem. Systemen bör bli mer trygga, säkra och miljövänliga, samtidigt som trafikstyrningen bör förbättras med hjälp av integrerade system för bokning, biljettförsäljning, information om multimodala transportsätt osv.

37.

Regionkommittén stöder helhjärtat strävandena efter investeringar i infrastruktur som leder till ett integrerat europeiskt energinätverk. Avsaknaden av investeringar skulle leda till alltför höga kostnader på längre sikt och kunde skada EU:s konkurrenskraft.

38.

Sammanhållningsfonden är ett effektivt instrument i arbetet med att uppnå unionens mål på det energipolitiska området (3): konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningssäkerhet. Fonden kan även möta utmaningar i anslutning till den ekonomiska utvecklingen i EU, Europa 2020-strategin och flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”. För att kunna uppnå målen måste metoderna för planläggning, uppbyggnad och utnyttjande av energinäten anpassas.

39.

Investeringarna i energiinfrastruktur bör leda till att medborgarna och företagen i alla regioner i EU får villkorslöst tillträde till energi till rimliga priser genom att monopol och konkurrenshinder undanröjs. Varje region bör få möjlighet att välja mellan minst två olika leverantörer.

40.

Den metod som använts för kartläggning och urval av infrastruktur och projekt av gemensamt europeiskt intresse bör möjliggöra insyn och ta hänsyn till de regioner som är mest eftersatta eller som hotas av avbrott i energiförsörjningen.

41.

Det är positivt att Sammanhållningsfonden gör det möjligt att kontinuerligt stödja energiprojekt som gynnar miljön, t.ex. investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. ReK vill erinra om att det kan ske i partnerskap med de lokala och regionala myndigheterna, som i själva verket har kapacitet att ta till vara den lokala potential som finns.

42.

Det är främst EU:s regioner, städer och kommuner, eller de partnerskap som upprättats med dessa, som svarar för de investeringar som gjorts för anpassningar till klimatförändringen, förebyggande av naturkatastrofer, konstruktion av infrastruktur för avloppssystem och avfallshantering, bevarande av den biologiska mångfalden, skydd av mark och ekosystem samt förbättring av kvaliteten på miljön.

43.

Kommittén ser positivt på att man via Sammanhållningsfonden kan finansiera de investeringar som syftar till en modernisering av fjärrvärme- och fjärrkylnät i områden med stadsbebyggelse och till en minskning av energiomvandlingsförlusterna.

44.

Regionkommittén vill fästa uppmärksamheten på att de lokala och regionala myndigheterna fortsätter att vara vaksamma och att de kommer att motsätta sig varje initiativ som kan tänkas minska den budget som avsatts för sammanhållningspolitiken: 20 % av fondens budget härrör från Sammanhållningsfonden, med ett totalt belopp på 10 miljarder euro som används för att finansiera transnationella transportprojekt, där järnvägsinfrastruktur prioriteras.

45.

ReK ger uttryck för sitt intresse för den nya fonden för ett sammanlänkat Europa, som kan ge ett betydande europeiskt mervärde och med vilken kommissionen menar sig kunna komma tillrätta med marknadsstörningarna (genom att komplettera de länkar som saknas, undanröja blockeringar och säkerställa lämpliga gränsöverskridande förbindelser).

46.

Däremot är det oroväckande att det inte finns någon tydlig metod för att fastställa de nationella anslagen med avseende på fonden för ett sammanlänkat Europa, och kommittén rekommenderar att anslagen ska stå i proportion till det uppskattade värdet av de projekt som ska finansieras i medlemsstaterna.

47.

Bland de problem som de som driver gränsöverskridande projekt möter, kan man lyfta fram den bristande kapaciteten att ta fram färdigplanerade projekt, eftersom de till sin natur är synnerligen komplexa. Det är av denna anledning som fonderna, som ursprungligen inrättades för gränsöverskridande projekt, ofta har inriktats på andra projekt där planeringen kommit längre.

48.

ReK vill uttrycka sin oro över det centraliserade systemet för förvaltning av Fonden för ett sammanlänkat Europa. Det kan inte lösa problemet när det gäller bättre möjligheter att ta fram färdigutvecklade gränsöverskridande projekt; konsekvensen av detta är en ökad risk för att fondens budget inte kan användas för finansieringen av projekt som på förhand identifierats av kommissionen.

49.

ReK vill vidare uttrycka reservationer avseende formerna för de lokala och regionala myndigheternas medverkan, bristen på flexibilitet och den byråkrati som fonden kan ge upphov till, samt avseende kopplingen till kommissionens övriga finansieringsinstrument.

50.

Det är viktigt att de projekt som finansieras via denna fond tydligt skiljer sig från dem som finansieras via Sammanhållningsfonden eller Eruf, inom ramen för partnerskapskontrakt. När förhandsbedömningen av de institutionella kapaciteterna utförts blir det möjligt att fastställa behoven av obligatoriskt stöd från programmet Jaspers eller tekniska stödprogram för projektförberedelse. Nödvändiga belopp kommer att betraktas som utgifter som är berättigade till finansiering via budgeten för en fond för ett sammanlänkat Europa.