52012AR0004

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52012AR0004 - EN

Document 52012AR0004

Help

Yttrande från Regionkommittén om ”Förslag till allmän förordning för de fonder som omfattas av den gemensamma strategiska ramen”

EUT C 225, 27.7.2012, p. 58–113 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/58

Yttrande från Regionkommittén om ”Förslag till allmän förordning för de fonder som omfattas av den gemensamma strategiska ramen”

2012/C 225/07

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

—

Regionkommittén efterlyser en ambitiös budget för den framtida sammanhållningspolitiken (2014–2020) i syfte att förverkliga målsättningarna i fördraget och i Europa 2020-strategin. Kommittén anser även att man bör ta hänsyn till andra kriterier än BNP när man utvärderar utvecklingsnivåer och resursfördelning.

—

Kommittén stöder den struktur som kommissionen föreslår, dvs. fastställandet av två centrala mål (”investering för tillväxt och sysselsättning” och ”europeiskt territoriellt samarbete”), samtidigt som ESF bibehålls inom ramen för sammanhållningspolitiken, samt inrättandet av en ny kategori, nämligen ”övergångsregioner”, som ett säkerhetsnät för regioner som inte längre är berättigade till fullt konvergensstöd.

—

ReK efterlyser en större flexibilitet när det gäller fördelningen av strukturfonderna, så att de anpassas till regionernas behov på ett mer realistiskt sätt genom en direkt medverkan av de lokala och regionala myndigheterna. Denna flexibilitet bör tillämpas i fråga om fördelningen mellan Eruf och ESF och fondernas tematiska koncentration när det gäller vissa av Europa 2020-strategins mål. Vi hävdar att de minimivärden som fastställts i de särskilda bestämmelserna avsevärt bör minskas eller göras mer flexibla.

—

Kommittén stöder det strategiska tillvägagångssättet i den gemensamma strategiska ramen som syftar till att sammanföra alla regionalstöd, vilket kommer att förbättra samordningen med EJFLU och EHFF. Man bör även ta större hänsyn till principen om territoriell sammanhållning genom åtgärder för stadsområden, lokala utvecklingsinsatser, internationella märknings- och spårningsinstrument och gemensamma handlingsplaner, samt uppmärksamma regioner som genomgår en omstrukturering eller har demografiska handikapp.

—	Vi anser att man bör främja möjligheterna att inrätta flerfondsprogram (Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, EJFLU och EHFF), och att kommissionen bör anta åtgärderna för utarbetande och genomförande av dessa program med vederbörlig respekt för proportionalitetsprincipen.

—

Kommittén förkastar makroekonomiska villkor liksom inrättandet av en resultatreserv, eftersom vi anser att de motverkar sammanhållningspolitikens viktigaste mål. Omvänt stöder vi inrättandet av en flexibilitetsreserv bestående av medel som uppstått på grund av automatiska tillbakadragningar och stöd till försöksinitiativ. Vi stöder också principen om förhandsvillkor, som är effektiv och förebyggande snarare än hämmande.

—	ReK vill poängtera att det behövs en reell förenkling av förvaltningsbestämmelserna, särskilt vad gäller kontroll- och revisionsmyndigheterna, intäktsgenererande verksamhet och schablonmässiga kostnader.

Föredragande

Catiuscia MARINI (IT–PSE), Regionpresident i Umbrien

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006

COM(2011) 615 final

I. POLITISKA REKOMMENDATIONER

A. Unionsbudgeten och fördelningen av fondmedel

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

För en skälig och balanserad unionsbudget

1.	Kommittén påminner om att Europeiska unionen bör ha en budget som gör det möjligt att säkerställa effektiviteten i sammanhållningspolitiken och uppfylla ambitionerna i Europa 2020-strategin.

2.	Kommittén anser att EU-stödet per regionkategori åtminstone bör ligga kvar på samma nivåer som under den nuvarande programplaneringsperioden.

ReK vill understryka att den aktuella situationen med en allvarlig ekonomisk, finansiell och social kris på EU-nivå kan innebära en fara för att den höga arbetslösheten befästs, vilket får stora, om än olika, konsekvenser i hela Europa. Mot bakgrund av detta är strukturfonderna en oumbärlig finansieringskälla om man vill motverka krisen och upprätthålla utvecklingen i EU:s regioner.

Begränsa svårigheterna att utnyttja medlen

Vi vill uppmana kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att begränsa de svårigheter att utnyttja medlen som har funnits i vissa medlemsstater, genom att förbättra förvaltningen av EU-fonderna – särskilt vad avser förenkling och nytänkande i fråga om förvaltnings- och kontrollsystemen – och uppmuntra ett resultatinriktat arbetssätt.

Mer rättvisa och balanserade fördelningskriterier

ReK anser att den ekonomiska och finansiella krisen bidrar till att framhäva behovet av att använda aktuella och jämförbara BNP-uppgifter och andra kompletterande indikatorer för att på ett mer korrekt sätt bedöma den verkliga utvecklingsnivån i de europeiska regionerna (1). Det krävs också en lämplig koncentration av resurser för att hjälpa regioner som släpar efter i utvecklingen.

När det gäller fördelningen av resurser anser kommittén att man i lämplig utsträckning bör beakta den särskilda situation som råder i medlemsstater som kännetecknas av tydliga interna ekonomiska skillnader. Vi hyser särskilt farhågor när det gäller fördelningskriteriet för de medel som anslagits för den gemensamma jordbrukspolitiken – se förslaget till flerårig budgetram – eftersom det inte beaktar sociala, ekonomiska och strukturella skillnader i tillräckligt hög grad.

B. Sammanhållningspolitikens struktur

Förenklad struktur

7.	Regionkommittén ställer sig bakom de två centrala målen: ”investering för tillväxt och sysselsättning” och ”europeiskt territoriellt samarbete”, som bidrar till att förenkla sammanhållningspolitikens struktur.

ReK stöder inrättandet av kategorin övergångsregioner, som framför allt finansieras med resurser från regioner och länder som inte längre omfattas av konvergensmålet och sammanhållningsfonden, utan att stödet till de båda andra kategorierna av regioner minskas. Kommittén välkomnar också det skyddsnät som föreslås för regioner som inte längre fullt ut omfattas av konvergensmålet. Detta gör det möjligt att bättre stödja de regioner som inte längre omfattas av konvergensmålet, men även andra regioner som har en BNP per capita på mellan 75 och 90 % av genomsnittet i EU. Denna nya kategori gör det möjligt att anpassa EU-stödet i förhållande till utvecklingsnivå och att minska de tröskeleffekter som konstaterats under den innevarande programperioden. Denna bestämmelse bör gälla för alla GSR-fonder.

Regionkommittén anser att bestämmelserna om riktlinjerna för regionalstöd för 2014–2020 i fråga om statligt stöd måste anpassas till den kommande sammanhållningspolitikens struktur och att det inte får uppstå några motsägelser mellan sammanhållningspolitiken och konkurrensbestämmelserna när stödområdena fastställs.

En lämplig roll för Europeiska socialfonden i sammanhållningspolitiken

10.	Vi gläder oss åt att ESF bibehålls inom ramen för sammanhållningspolitiken som ett grundläggande instrument för sysselsättning, kompetenshöjning och social inkludering.

11.	ReK anser emellertid att valet av investeringsprioriteringar och fördelningen av strukturfondsmedel mellan Eruf och ESF bör göras av regionerna och behöriga lokala myndigheter, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

C. Gemensamma principer för alla fonder

Ett förstärkt partnerskap och flernivåstyre

12.

Kommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med principen om flernivåstyre och den nationella fördelningen av befogenheter bör involveras fullt ut i utarbetandet av, förhandlingarna om och genomförandet av olika strategiska dokument, t.ex. den gemensamma strategiska ramen (GSR) och i synnerhet partnerskapsavtalet. Territoriella pakter mellan nationella, regionala och lokala myndigheter bör också utgöra ett alternativ för att formalisera partnerskapsarrangemangen tillsammans med de nationella regeringarna.

13.

Vad gäller partnerskapen ser Regionkommittén det som orättfärdigt att de regionala och lokala myndigheterna behandlas på samma sätt som aktörerna inom ekonomi och samhälle – de regionala myndigheterna är ändå företrädare för de allmänna intressena inom sina områden, och de deltar, utifrån medlemsstaternas institutionella struktur, i förvaltningen och finansieringen av projekt inom sammanhållningspolitiken.

En lämplig samfinansieringssats i förhållande till regionernas utvecklingsnivå

14.	Regionkommittén stöder principen om samfinansiering från EU, som säkerställer ansvarstagande från de lokala och regionala aktörernas sida.

15.	Kommittén anser att mervärdesskatt bör vara stödberättigande i de fall den inte kan återbetalas.

16.

ReK anser att det bör göras en distinktion mellan aktörer från det civila samhället och partner i den offentliga sektorn. De behöriga lokala och regionala myndigheterna, eller deras företrädare, bör delta fullt ut i förhandlingarna inför utarbetandet av partnerskapskontrakten eller partnerskapsavtalen på medlemsstatsnivå och inte bara på regional nivå.

D. Kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och europa 2020-strategin

En harmonisk och flexibel tematisk koncentration

17.

Regionkommittén noterar principen om tematisk koncentration på de viktigaste målen i Europa 2020-strategin och de mål som nämns i artikel 174 i EUF-fördraget, enligt den tematiska översikten av EU:s intresseområden. ReK oroas dock av bristen på flexibilitet i valet av de tematiska mål som bör fastställas på grundval av en territoriell analys.

18.

Kommittén efterlyser därför en verklig flexibilitet för alla GSR-fonderna, som ger alla förvaltningsmyndigheter största möjliga marginal att välja vilka tematiska mål de vill koncentrera resurserna på. Vi anser däremot generellt att de minimivärden som fastställts i de särskilda bestämmelserna avsevärt bör minskas eller göras mer flexibla.

E. Sammanhållningspolitiken – strategi och styressätt

En gemensam strategisk ram: mot större integration av fonder med regional inriktning

19.	Regionkommittén stöder bättre integrering av EU-fonderna och ser positivt på att EJFLU och EHFF omfattas av den gemensamma strategiska ramen, samtidigt som man bör bevara varje fonds särart.

20.

Kommittén anser att det är lämpligt att den gemensamma strategiska referensramen (GSR) godkänns av parlamentet och Europeiska rådet med tanke på att detta dokument bör godkännas i största möjliga samförstånd mellan EU-institutionerna. Av det skälet stöder kommittén infogandet av den gemensamma strategiska ramen som bilaga till den allmänna förordningen.

21.	Vi anser att det är nödvändigt att de mekanismer som lagts fram inom GSR är tillräckligt flexibla för att möjliggöra en verklig integrering med regionalpolitiken och politiken för lokal utveckling.

22.

Kommittén anser att den gemensamma strategiska ramen framför allt ska främja en territoriell nedifrån-och-upp-strategi och en integrering av finansieringen. Rekommendationerna inom ramen bör inte vara alltför normativa utan ge tillräcklig flexibilitet när det gäller metoderna för hur de tematiska mål och investeringsprioriteringar som fastställs i förordningarna om struktur- och sammanhållningsfonderna ska uppnås.

23.

Kommittén betonar att den gemensamma strategiska ramen på ett lämpligt sätt bör koppla samman målen i artikel 9 i den allmänna förordningen med de investeringsprioriteringar som anges i förordningarna om Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, EJFLU och EHFF, vilket skulle skapa rättslig förutsebarhet när det gäller överensstämmelsen mellan olika prioriteringar och göra att luckor eller överlappningar kan undvikas, så att prioriterade projekt som rör flera fonder men också flera tematiska områden kan genomföras på ett integrerat och smidigt sätt.

Partnerskapsavtal: mer avtal än partnerskap

24.	De regionala och behöriga lokala myndigheter som finansierar och genomför sammanhållningspolitiken bör i enlighet med gällande institutionella system delta fullt ut i partnerskapsavtalens utarbetande, förhandlingar, genomförande och ändringar (art. 13.2).

25.	Kommittén anser särskilt att de regionala myndigheterna i enlighet med gällande institutionella system bör involveras direkt i arbetet med avtalet när det gäller utarbetandet av interna villkor och de påföljder som följer av dessa (art. 14).

26.	Kommittén hyser farhågor för de eventuella förseningar som kan bli följden av att både partnerskapsavtalet och de operativa programmen ska läggas fram samtidigt, och vi anser därför att programmen bör presenteras inom sex månader efter det att kontraktet lagts fram.

De operativa programmen: en regionaliserad och integrerad förvaltning

27.	Vi rekommenderar att de regionala och lokala myndigheterna – i linje med gällande institutionella system – i hög grad ska vara involverade i förvaltningen av EU-fonderna och uppmuntrar kraftigt användningen av flerfondsprogram.

28.	En ökad harmonisering av de gemensamma bestämmelserna om genomförandet av olika fonder skulle främja integreringen av dem och öka effektiviteten och genomslagskraften i användningen samt minska de administrativa bördorna för den slutliga stödmottagaren.

29.	Vi anser att kommissionen bör genomföra en utvärdering av de nuvarande makroregionala strategierna vad avser funktion, effekter och mervärde.

F. En programplanering med fokus på resultat och utvärdering

Makroekonomiska villkor: ”dubbelbestraffning” av medlemsstaterna

30.	Kommittén avvisar helt alla förslag som syftar till att koppla sammanhållningspolitiken till stabilitetspakten (makroekonomiska villkor). Regionkommittén anser att de makroekonomiska villkoren lämpar sig bättre för andra mål än sammanhållningspolitikens.

31.	Vi anser därför att de regionala och lokala myndigheterna inte bör bestraffas för att vissa medlemsstater inte uppfyller sina åtaganden, särskilt med avseende på statsskulden (art. 21).

Enklare förhandsvillkor som är mer förebyggande och mindre bestraffande

32.

Vi stöder principen om förhandsvillkor, som syftar till att säkerställa att förhandsvillkor som är nödvändiga för ett effektivt utnyttjande av investeringarna sammanställs, på basis av en utvärdering av de föregående erfarenheterna. Man bör samtidigt undvika att belasta sammanhållningspolitiken med ansvarsområden som inte hör hemma där, och man bör inte heller öka den administrativa bördan.

33.

Kommittén hyser oro för att villkor som hänför sig till tredje part (t.ex. att EU-direktiv inte införlivats) kan hindra utarbetandet och genomförandet av program och projekt på lokal och regional nivå. Rek anser därför att förhandsvillkoren måste vara begränsade till sådant som är direkt tillämpligt på genomförandet av sammanhållningspolitiken.

34.	Vi vill också uppmärksamma kommissionen på att sådana förhandsvillkor inte får leda till inställning av betalningar och beslut om finansiella korrigeringar, utom för sådana villkor som medlemsstaterna åtagit sig att uppfylla.

Resultatreserv

35.

Regionkommittén ser med oro på inrättandet av en resultatreserv, eftersom kommittén fruktar att en sådan mekanism kan leda till att man fastställer resultatmål som är mycket blygsamma och därmed lätta att uppnå, för att kunna få extra finansiering. Följden skulle kunna bli att man uppmuntrade projekt med små ambitioner, vilket skulle bromsa innovationen. ReK vill fästa uppmärksamheten på revisionsrättens yttrande nr 7/2011, där det konstaterades att en ”resultatreserv fanns under perioden 2000–2006. Den hade begränsad framgång på grund av det mycket begränsade utgiftsbelopp som hade avslutats i tid till halvtidsöversynen och avsaknaden av en lämplig metodologi för att bedöma programmens framsteg”.

36.	Vi stöder däremot inrättandet av en flexibilitetsreserv som skulle bestå av medel som uppstått på grund av automatiska tillbakadragningar av medel. Reserven skulle användas för att finansiera försöksinitiativ för smart och hållbar tillväxt för alla, eller utnyttjas i händelse av kris.

Resultatramen som styrinstrument

37.

Kommittén noterar att ramen för resultatöversynen omfattar fastställande av delmål för varje prioritering för åren 2016 och 2018. Kommittén anser att den bör vara en styr- och kontrollmekanism för de mål som fastställts för hela programperioden, och att den inte får leda till en tillämpning av finansiella korrigeringar för de berörda prioriteringarna om man inte har uppnått de mål som fastställts på grundval av slutrapporten om genomförandet, eftersom detta kan bero på socioekonomiska omständigheter och politiska ändringar som nationella och regionala myndigheter tvingas göra.

38.

Denna nya bestämmelse innebär ett onödigt tillägg till de olika villkor (makroekonomiska villkor, förhands- och efterhandsvillkor) som kommissionen föreslår, och till systemet med förhandskontroll, fortlöpande kontroll och efterhandskontroll, och till de mätbara mål och resultatindikatorer som fastställts. Kommittén efterlyser dessutom en närmare koppling till de utvärderingar som beskrivs i artiklarna 48, 49 och 50.

Höjning av förskotten

39.

Regionkommittén välkomnar förslaget om att förvaltningsmyndigheterna ska vara skyldiga att göra utbetalningarna till stödmottagarna innan de begär ersättning från kommissionen. Detta kräver ett flexiblare och generösare förskottssystem och en ökning av förskotten i syfte att förbättra förvaltningsmyndigheternas likviditet.

Påföljder och finansiella korrigeringar: mot ett arbetssätt som är mer förebyggande och mindre bestraffande

40.

Om en medlemsstat som befinner sig i djup finansiell kris får stöd från EU bör kommissionen ha möjlighet att ändra partnerskapsavtalet och de operativa programmen inom ramen för en konstruktiv dialog med medlemsstaten och de berörda lokala och regionala myndigheterna. Kommittén hoppas att kommissionens experter ska stödja de nationella och regionala myndigheterna och stärka deras kapacitet att på ett effektivt sätt förvalta EU-fonderna.

G. Förstärkningen av sammanhållningsprincipen

Främja åtgärder för stadsutveckling, lokal utveckling och integrerad territoriell investering

41.

ReK stöder fullständigt fokuseringen på en integrerad stadsutveckling och välkomnar särskilt kommissionens förslag till åtgärder för lokal utveckling och integrerad territoriell investering, som bör fungera som centrala genomförandeinstrument under den kommande programperioden. Kommittén efterlyser samtidigt klargöranden i fråga om genomförandet av dessa nya bestämmelser.

42.

Dessa bestämmelser bör tillämpas med särskild uppmärksamhet för att säkerställa ett effektivt genomförande av den integrerade territoriella utvecklingen, t.ex. samordning av insatser från olika fonder (särskilt från Eruf och EJFLU i stadsnära och funktionella områden), integreringen av dem, fastställande av projektområden och utarbetande av en sammanhängande strategi.

43.

ReK välkomnar eftertryckligen incitament för lokalt ledd utveckling som ger en extra samfinansiering på 10 % och anser att detta även bör omfatta integrerade territoriella investeringar. Förvaltningsmyndigheterna och de lokala partnerna på nationell nivå bör gemensamt besluta hur de lokala aktionsgrupperna ska organiseras och fungera.

44.	ReK anser att regeln om att offentliga myndigheter inte får ha mer än 49 % av rösterna bör ses över i de fall då institutionella lokala utvecklingspartnerskap redan inrättats.

45.	Kommittén betonar att lokal utveckling måste ses som ett helhetsbegrepp för genomförande av integrerade territoriella investeringar, stadsåtgärder och gemensamma handlingsplaner.

Lämpliga insatser till stöd för regioner med geografiska och demografiska särdrag

46.

Regionkommittén anser att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid de områden som genomgår en industriell omvandling och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar som leder till att de relativt sett halkar efter i den ekonomiska och regionala sammanhållningen, samt de yttersta randområden (art. 174 och 349 i EUF-fördraget).

Fortsatt stöd till inrättandet av förbindelser mellan regioner med hjälp av finansiering av infrastruktur

47.	Kommittén ser med oro på att man inte har beaktat finansieringen av infrastruktur, särskilt IKT-nätverk med hög kapacitet, när det gäller de utvecklade regionerna.

H. Förenkling av bestämmelserna för förvaltning, kontroll och revision

Förenkling av förvaltningen och delat ansvar för kontrollen

48.	ReK efterlyser en verklig förenkling av bestämmelserna för genomförandet av fonderna, vilket skulle gynna de myndigheter som sysslar med förvaltning, kontroll och revision. Det skulle samtidigt förenkla stödmottagarnas tillgång till finansiering.

49.

Kommittén är bekymrad över att stödet till administrativ kapacitet är begränsat för ESF till medlemsstater med mindre utvecklade regioner eller med regioner som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, medan detta inte är fallet när det gäller Eruf, trots att de nationella systemen för de båda fonderna omfattas av liknande krav.

50.	Vi hoppas att en större resultatinriktning kommer att leda till större uppmärksamhet på resultat, kvalitet och effektivitet i användningen av fonderna, inte bara formell respekt för normer och utgiftsvolymer.

51.

ReK anser att en alltför stor användning av delegerade akter (ca 50 hänvisningar i förordningen) från kommissionens sida kan skapa förseningar i utnyttjandet av fonderna, och föreslår därför att kommissionen planerar en tillämpningsförordning som till en början fastställer alla genomförandebestämmelser.

Ökad samordning och proportionalitet i kontrollerna

52.

Kommittén har vissa tvivel när det gäller förslaget att en ackrediteringsmyndighet ska utses på ministernivå, vilket är en onödig extra kontrollnivå. Dess roll skulle vara att ackreditera förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten på grundval av en preliminär kontroll. Ackrediteringen ska i första hand gälla systemen, inte förvaltningsmyndigheten.

53.

Det finns en risk för att en felaktig tillämpning av proportionalitetsprincipen kan resultera i att medlemsstaterna behandlas olika. Kontrollerna och revisionerna riskerar att bli mycket mer omfattande för de medlemsstater som är de främsta mottagarna av stöd från strukturfonderna. En kontrollnivå som står i proportion till programmens finansiella dimension skulle dessutom kunna få myndigheterna att undvika flerfondsprogrammen.

54.	ReK anser att den föreslagna årliga räkenskapsavslutningen bör vara frivillig, så att endast de förvaltningsmyndigheter som så önskar får möjlighet att förenkla avslutningsprocessen vid slutet av perioden och förkorta den tid som redovisningsdokument måste sparas (artiklarna 67, 76, 77 och 131).

55.

Kommittén vill undvika att kontroller genomförs flera gånger, av nationella eller regionala revisionsmyndigheter, kommissionen eller revisionsrätten samt av operatörerna själva. Vi föreslår att man systematiskt anordnar gemensamma revisionsuppdrag lokalt för att undvika dubbelarbete och främja en gemensam ”diagnos” (art. 65.2).

Verkligt förenklade finansieringstekniska lösningar som främjar företagande

56.

Regionkommittén anser att ytterligare förtydliganden krävs avseende användningen av finansieringsinstrument när det gäller redovisning av dem vid användning av EU-medel samt övervakning och egenansvar. Kommittén stöder emellertid användningen av finansieringstekniska instrument för att öka fondernas hävstångseffekt, förutsatt att det sker vid sidan av och inte på bekostnad av sammanhållningspolitikens bidragsaspekt, och att stödet begränsas till konventionella former av finansieringsinstrument (kapitalandelar, lån och garantier) och inte omfattar mindre transparenta finansieringsinstrument, till exempel derivat eller strukturerade finansieringsinstrument.

57.	Kommittén anser att bestämmelserna om att finansieringsinstrumenten ska användas inom två år efter det att de aktiverats i överensstämmelse med programmets syfte och under minst tio år efter det att programmet avslutats är alltför restriktiva.

Gemensam handlingsplan: en nyhet som behöver prövas

58.

Regionkommittén gläder sig åt kommissionens förslag om gemensamma handlingsplaner som innehåller flera projekt som stödmottagaren genomför inom ramen för ett eller flera operativa program, i utbyte mot en avsevärd minskning av antalet bestämmelser för förvaltning och kontroll. Kommittén beklagar dock att detta inte inbegriper infrastrukturprojekt.

59.	Kommittén anser att den gemensamma handlingsplanen ska beslutas tillsammans av kommissionen samt de medlemsstater och de regionala och lokala myndigheter som deltar i programmet, bl.a. med tanke på den resursnivå det gäller, och begär att tröskeln sänks till 5 miljoner euro.

Inkomstgenererande projekt: större flexibilitet krävs

60.	Regionkommittén anser att man bör återinföra de bestämmelser som gällde under perioden 2000–2006, som stipulerade tillämpningen av en enda specifik (lägre) finansieringsgrad för inkomstgenererande projekt.

Schablonisering av kostnader: en förenkling som vi har väntat länge på

61.	ReK välkomnar kommissionens förslag om olika former av förenklat stöd, och uppmuntrar förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna att i större utsträckning använda standardiserade skalor av enhetskostnader, standardbelopp och finansiering till schablonsats.

62.

Kommittén anser att kommissionen och medlemsstaterna snarast möjligt bör anta en metod för korrekt, rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod och metoder och standardskalor för enhetskostnader för att ge projektoperatörerna möjlighet att använda dessa i början av programperioden, med beaktande av de erfarenheter som redan gjorts under den aktuella programperioden.

II. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Kommissionen bör genom en delegerad rättsakt anta en gemensam strategisk ram för att omsätta unionens mål i nyckelåtgärder för GSR-fonderna, i syfte att ge programplaneringen i medlemsstaterna och regionerna en klarare strategisk riktning. Den gemensamma strategiska ramen bör underlätta den sektorsvisa och territoriella samordningen av unionens insatser genom GSR-fonderna och med andra relevanta politikområden och instrument inom unionen.

Kommissionen en gemensam strategisk ram för att omsätta unionens mål i nyckelåtgärder för GSR-fonderna, i syfte att ge programplaneringen i medlemsstaterna och regionerna en klarare strategisk riktning. Den gemensamma strategiska ramen bör underlätta den sektorsvisa och territoriella samordningen av unionens insatser genom GSR-fonderna och med andra relevanta politikområden och instrument inom unionen.

Motivering

Delegerade akter ger lagstiftaren möjlighet att till kommissionen delegera befogenheten att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Den gemensamma strategiska ramen syftar till att fastställa riktlinjer och allmänna bestämmelser för alla fonder med gemensam förvaltning, och innehåller därmed väsentliga delar, som bör läggas fram för alla EU-institutioner och ändras vid behov.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 16

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsrekommendation
På grundval av kommissionens gemensamma strategiska ram bör varje medlemsstat utarbeta ett partnerskapsavtal i samarbete med sina partner och i dialog med kommissionen. Partnerskapsavtalet bör omsätta innehållet i den gemensamma strategiska ramen till ett nationellt sammanhang och innehålla fasta åtaganden för hur unionens mål ska uppnås genom GSR-fondernas programplanering.	På grundval av kommissionens gemensamma strategiska ram bör varje medlemsstat utarbeta ett partnerskapsavtal i samarbete med sina partner och i dialog med kommissionen. Partnerskapsavtalet bör omsätta innehållet i den gemensamma strategiska ramen till ett nationellt sammanhang och innehålla åtaganden för hur unionens mål ska uppnås genom GSR-fondernas programplanering.

Motivering

Ändringsrekommendation 3

Skäl 18

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

En resultatram bör fastställas för varje program, i syfte att övervaka måluppfyllelsen för varje program under programperioden. Kommissionen bör genomföra en resultatöversyn i samarbete med medlemsstaterna 2017 och 2019. En resultatreserv bör avsättas och anslås under 2019 i de fall då delmålen i resultatramen uppnåtts. Det bör inte finnas någon resultatreserv för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, eftersom dessa program är av olika typ och omfattar flera olika länder. I de fall då man är långt ifrån målen och delmålen bör kommissionen kunna ställa in betalningarna till programmet eller, vid programperiodens slut, tillämpa finansiella korrigeringar för att inte unionens budget ska användas på ett slösaktigt eller ineffektivt sätt.

Motivering

Ändringsrekommendationen återspeglar ett motstånd mot inrättandet av en resultatreserv på nationell nivå eftersom kommittén fruktar att en sådan mekanism kan leda till att man fastställer resultatmål som är mycket blygsamma och därmed lätta att uppnå, för att kunna få extra finansiering. Följden skulle bli att man uppmuntrade projekt med små ambitioner, vilket skulle missgynna innovation.

Vi stöder däremot inrättandet av en flexibilitetsreserv bestående av medel som uppstått på grund av automatiska tillbakadragningar av medel. Reserven skulle användas för att finansiera försöksinitiativ för smart och hållbar tillväxt för alla, eller utnyttjas i händelse av kris.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Genom att skapa en närmare koppling mellan sammanhållningspolitiken och unionens ekonomiska styrning kan man säkerställa att genomslagskraften för GSR-fondernas utgifter stöds av en sund ekonomisk politik och att GSR-fonderna kan styras om för att hantera ekonomiska problem i ett land, om det skulle behövas. Denna process måste genomföras gradvis och inledas med ändringar av partnerskapsavtalet och av programmen för att stödja rådets rekommendationer om att åtgärda makroekonomiska obalanser och sociala och ekonomiska problem. Om en medlemsstat, trots ökad användning av GSR-medel, misslyckas med att vidta effektiva åtgärder i samband med processen med ekonomisk styrning, bör kommissionen ha rätt att helt eller delvis ställa in betalningar och åtaganden. Beslut om inställande bör vara proportionella och effektiva samt ta hänsyn till de enskilda programmens effekter på den ekonomiska och sociala situationen i den berörda medlemsstaten och tidigare ändringar i partnerskapsavtalet. När kommissionen fattar beslut om inställande bör den följa principen om likabehandling av medlemsstaterna och särskilt beakta hur inställandet påverkar den berörda medlemsstatens ekonomi. Upphävandena ska ställas in och medlen göras tillgängliga igen så snart medlemsstaten vidtar nödvändiga åtgärder.

Motivering

Regionkommittén motsätter sig helt alla bestämmelser om makroekonomiska villkor. Det finns risk för att finansiella sanktioner eller incitament kopplade till stabilitets- och tillväxtpakten, med syftet att se till att de makroekonomiska villkoren respekteras, främst bestraffar de lokala och regionala myndigheterna, som inte bär ansvaret för att medlemsstaterna inte fullgör sina skyldigheter.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 29

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Det är nödvändigt att samordna övervakningen och rapporteringen inom GSR-fonderna för att förenkla förvaltningen på alla nivåer. Det är viktigt att rapporteringskraven är proportionella men också att det finns omfattande information om vilka framsteg som gjorts vid viktiga översynstillfällen. Rapporteringskraven måste därför återspegla informationsbehovet under vissa bestämda år, och de ska samordnas med resultatöversynerna.

Motivering

I fråga om ramen för resultatöversyn anser kommittén att det bör finnas en styr- och kontrollmekanism för de mål som fastställts för hela programperioden.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 43

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsrekommendation
I enlighet med principerna om delad förvaltning bör medlemsstaterna ha huvudansvaret, genom sina förvaltnings- och kontrollsystem, för att genomföra och kontrollera verksamheten inom programmen. Förvaltningsmyndighetens roll måste fastställas för att förbättra kontrollen över urval och genomförande av insatser samt förvaltnings- och kontrollsystemens funktioner.	I enlighet med principerna om delad förvaltning bör medlemsstaterna ha huvudansvaret, genom sina förvaltnings- och kontrollsystem, för att genomföra och kontrollera verksamheten inom programmen. Förvaltningsmyndighetens roll måste fastställas för att förbättra kontrollen över urval och genomförande av insatser samt förvaltnings- och kontrollsystemens funktioner.

Motivering

Fonderna inom den gemensamma strategiska ramen omfattas av regionalpolitiken, och då man räknar upp de deltagande myndigheterna i förordningen om dessa fonder får man inte glömma huvudaktörerna, det vill säga de lokala och regionala myndigheterna.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 44

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsrekommendation
För att i förväg få säkerhet för att de viktigaste systemen för förvaltnings- och kontroll inrättats och utformats korrekt bör medlemsstaterna utse ett ackrediteringsorgan som svarar för ackreditering och återkallande av ackreditering av förvaltnings- och kontrollorgan.

Motivering

Syftet är att undvika en mångfald organ och instanser som gör förvaltnings- och kontrollsystemet än mer komplext.

Ändringsrekommendation 8

Nytt skäl efter skäl 55

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsrekommendation

Motivering

Hittills har man inte lyckats genomföra gemensamma bestämmelser för de olika fonderna när det gäller övergångsbestämmelser och EU:s deltagande i sammanhanget (medfinansieringsnivåer). För Eruf och ESF har övergångsbestämmelser (inbegripet skyddsnät) införts, men inte för EJFLU. Därmed gäller helt olika stödvillkor för de olika fonderna. Detta står i strid mot den harmonisering som eftersträvas. Dessa övergångsbestämmelser bör också gälla EJFLU.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 58

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsrekommendation
För att stärka inriktningen på resultat och på att uppnå målen för Europa 2020 bör 5 % av medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning avsättas som en resultatreserv för varje fond och regionkategori i varje medlemsstat.

Motivering

Vi stöder däremot inrättandet av en flexibilitetsreserv som skulle bestå av medel som uppstått på grund av automatiska tillbakadragningar av medel. Reserven skulle användas för att finansiera försöksinitiativ för smart och hållbar tillväxt för alla, eller utnyttjas i händelse av kris. Reserven skulle kopplas till fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska unionens solidaritetsfond.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 84

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Den årliga räkenskapsavslutningen bör åtföljas av ett årligt avslutande av genomförda insatser (för Eruf och Sammanhållningsfonden) och utgifter (för ESF). För att minska kostnaderna i samband med avslutandet av operativa program, minska den administrativa bördan för stödmottagarna och skapa rättslig förutsebarhet bör det årliga avslutandet vara obligatoriskt, för att på så sätt begränsa den period då underlag måste sparas, insatser kan revideras och finansiella korrigeringar genomföras.

Den årliga räkenskapsavslutningen åtföljas av ett årligt avslutande av genomförda insatser (för Eruf och Sammanhållningsfonden) och utgifter (för ESF). För att minska kostnaderna i samband med avslutandet av operativa program, minska den administrativa bördan för stödmottagarna och skapa rättslig förutsebarhet, för att på så sätt begränsa den period då underlag måste sparas, insatser kan revideras och finansiella korrigeringar genomföras.

Motivering

Vi anser att den föreslagna årliga räkenskapsavslutningen i verkligheten innebär att man inför ett årligt avslutande som ökar den administrativa bördan, obligatoriska finansiella korrigeringar för oriktigheter som upptäcks av kommissionen och/eller revisionsrätten och minskar den flexibilitet i deklarationen och ersättandet av ”överbokningsutgifter” som finns i den aktuella perioden 2007–2013.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 87

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Intervallerna mellan revisionerna bör stå i proportion till omfattningen av unionens stöd från fonderna. Framför allt bör antalet revisioner minskas när de stödberättigade utgifterna för en insats inte överstiger 100 000 euro. Det bör dock vara möjligt att utföra revisioner när som helst när det finns tecken på oriktigheter eller oegentligheter eller, när en genomförd insats avslutats, som en del i ett granskningsurval. För att nivån på kommissionens revision ska stå i proportion till risken bör kommissionen kunna minska sitt revisionsarbete rörande de operativa programmen, om det inte finns några större brister eller om revisionsmyndigheten är tillförlitlig.

Intervallerna mellan revisionerna bör stå i proportion till omfattningen av unionens stöd från fonderna. Framför allt bör när de stödberättigade utgifterna för en insats inte överstiger euro. Det bör dock vara möjligt att utföra revisioner när som helst när det finns tecken på oriktigheter eller oegentligheter eller, när en genomförd insats avslutats, som en del i ett granskningsurval. För att nivån på kommissionens revision ska stå i proportion till risken bör kommissionen kunna minska sitt revisionsarbete rörande de operativa programmen, om det inte finns några större brister eller om revisionsmyndigheten är tillförlitlig.

Motivering

För att säkerställa en proportionell kontroll av de operativa programmen föreslår kommittén att insatser för vilka de stödberättigande utgifterna är högst 250 000 euro inte ska omfattas av mer än en revision.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 88

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende en uppförandekod om de mål och kriterier som ska stödja genomförandet av partnerskapet, antagandet av en gemensam strategisk ram, kompletterande regler om tilldelning av tillväxt- och konkurrenskraftsreserven, avgränsningen av de områden och den befolkning som omfattas av lokala utvecklingsstrategier, närmare regler om finansieringsinstrument (förhandsbedömning, stödberättigande utgifter, typer av verksamhet som inte kan få stöd, kombinering av stödformer, överlåtelse och förvaltning av tillgångar, betalningsansökningar samt kapitalisering av årliga delbetalningar), fastställande av schablonbelopp för vinstdrivande verksamhet, medlemsstaternas ansvar för förfarandet för rapportering av oegentligheter och återkrav av otillbörligt utbetalda belopp, mallen för förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktion, villkoren för nationella revisioner, ackrediteringskrav för förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, angivande av allmänt godkända databärare, nivå för tillämpliga finansiella korrigeringar, ändringar av bilagor samt de särskilda åtgärderna som krävs för att underlätta övergången från förordning (EG) nr 1083/2006. Kommissionen bör också ges befogenheter att ändra bilagorna I och IV för att göra de anpassningar som kan komma att krävas i framtiden. Det är särskilt viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå.

För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende en uppförandekod om de mål och kriterier som ska stödja genomförandet av partnerskapet, närmare regler om finansieringsinstrument (förhandsbedömning, stödberättigande utgifter, typer av verksamhet som inte kan få stöd, kombinering av stödformer, överlåtelse och förvaltning av tillgångar, betalningsansökningar samt kapitalisering av årliga delbetalningar), fastställande av schablonbelopp för vinstdrivande verksamhet, medlemsstaternas ansvar för förfarandet för rapportering av oegentligheter och återkrav av otillbörligt utbetalda belopp, mallen för förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktion, villkoren för nationella revisioner, ackrediteringskrav för förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, angivande av allmänt godkända databärare, nivå för tillämpliga finansiella korrigeringar, ändringar av bilagor samt de särskilda åtgärderna som krävs för att underlätta övergången från förordning (EG) nr 1083/2006. Kommissionen bör också ges befogenheter att ändra bilagorna I och IV för att göra de anpassningar som kan komma att krävas i framtiden. Det är särskilt viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå.

Motivering

Med delegerade akter kan lagstiftaren till kommissionen delegera befogenheten att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Den föreslagna strykningen i skälet är en följd av de ståndpunkter som kommittén framfört i yttrandet om bl.a. artikel 12, den gemensamma strategiska ramen, artikel 18, resultatreserven, och artikel 29 om lokala utvecklingsstrategier.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 90

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Kommissionen bör ha befogenhet att för alla GSR-fonder genom genomförandeakter anta beslut om godkännande av partnerskapsavtal, beslut om tilldelning av resultatreserven och beslut om inställande av betalningar kopplade till medlemsstaternas ekonomiska politik, och för fonderna beslut om antagande av operativa program, beslut om godkännande av större projekt, beslut om inställande av betalningar och beslut om finansiella korrigeringar.

Kommissionen bör ha befogenhet att för alla GSR-fonder genom genomförandeakter anta beslut om godkännande av partnerskapsavtal, beslut om antagande av operativa program, beslut om godkännande av större projekt, beslut om inställande av betalningar och beslut om finansiella korrigeringar.

Motivering

Ändringsrekommendation 14

Artikel 5.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Partnerskap och flernivåstyre

1. För partnerskapsavtalet och för varje program ska medlemsstaten organisera ett partnerskap med följande deltagare:

a)	Behöriga regionala, lokala och andra myndigheter.

b)	Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

c)	Företrädare för civilsamhället, även miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organisationer som arbetar för icke-diskriminering och jämställdhet.

Partnerskap och flernivåstyre

1. För partnerskapsavtalet och för varje program ska medlemsstaten organisera ett partnerskap med följande deltagare:

a)	ndra myndigheter.

b)	Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

c)	Företrädare för civilsamhället, även miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organisationer som arbetar för icke-diskriminering och jämställdhet.

Motivering

Syftet med ändringsrekommendationen är att fastslå att de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med principen om flernivåstyre bör få delta till fullo i utarbetandet av, förhandlingarna om och genomförandet av olika strategiska dokument, t.ex. den gemensamma strategiska ramen, (GSR)partnerskapsavtalet och de operativa programmen. Regionkommittén ser det som orättfärdigt att de regionala och lokala myndigheterna när det gäller partnerskap behandlas på samma sätt som aktörerna inom ekonomi och samhälle, då de, i egenskap av företrädare för de medborgare och territorier som de administrerar, ansvarar för förvaltning och finansiering av strukturfondsverksamhet.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 9, punkterna 6 och 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Tematiska mål

[…]

6)	Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.

[…]

11)	Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen.

Tematiska mål

[…]

6)	Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.

[…]

11)	Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen .

Motivering

Punkt 6:

Det är av grundläggande betydelse att införa skyddet av kulturarvet bland de tematiska målen för GSR-fonderna. Förslaget ligger också i linje med artikel 5.6 c i förslaget till förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Punkt 11:

Det tekniska stödet ska också underlätta åtgärder nerifrån och upp. Den territoriella agendan för 2020, som godkändes av medlemsstaterna 2011, innehåller mycket användbara rekommendationer när det gäller den territoriella utvecklingen i EU.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

I den gemensamma strategiska ramen ska följande fastställas:

a)	För varje tematiskt mål, de nyckelåtgärder som ska få stöd från varje GSR-fond.

b)	De viktigaste territoriella utmaningarna som GSR-fonderna ska ägna sig åt för stads-, landsbygds-, kust- och fiskeriområden samt för regioner med särskilda territoriella drag som avses i artiklarna 174 och 349 i fördraget.

c)	Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

d)	Prioriterade områden för samarbetsverksamhet inom var och en av GSR-fonderna, där så är relevant med hänsyn till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

e)	Samordningsmekanismer mellan GSR-fonderna och med unionens andra relevanta politikområden och instrument, inklusive externa samarbetsinstrument.

f)	Mekanismer för att säkerställa att programplaneringen i GSR-fonderna är sammanhängande och överensstämmer med de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och med relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

I den gemensamma strategiska ramen ska följande fastställas:

a)	För varje tematiskt mål, de nyckelåtgärder som ska få stöd från varje GSR-fond.

)	Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

)	Samordningsmekanismer mellan GSR-fonderna och med unionens andra relevanta politikområden och instrument, inklusive externa samarbetsinstrument.

)	Mekanismer för att säkerställa att programplaneringen i GSR-fonderna är sammanhängande och överensstämmer med de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och med relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

Motivering

Kommittén anser att de nyckelåtgärder som kommissionen föreslår inom den gemensamma strategiska ramen utgör en ny form av koncentration. Dessutom bör de territoriella dragen beaktas inom ramen för de operativa programmen. Detsamma gäller samverkan mellan de regionala strategier som finns inskrivna i programmen och de makroregionala strategierna, där sådana finns.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Kommissionen ska ha befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 142 om den gemensamma strategiska ramen inom tre månader efter det att denna förordning antagits.

Vid större ändringar i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska kommissionen se över och vid behov anta en ny version av den gemensamma strategiska ramen genom en delegerad akt i enlighet med artikel 142.

Inom sex månader efter det att en ny version av den gemensamma strategiska ramen har antagits ska medlemsstaterna föreslå ändringar av sina partnerskapskontrakt och operativa program om det behövs för att de ska överensstämma med den nya versionen av ramen.

Kommissionen denna förordning .

Motivering

Ändringsrekommendation 18

Artikel 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Utarbetande av partnerskapsavtalet

1. Varje medlemsstat ska utarbeta ett partnerskapsavtal för perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2. Medlemsstaterna ska upprätta partnerskapsavtalet i samarbete med de partner som avses i artikel 5. Partnerskapsavtalet ska utarbetas i dialog med kommissionen.

3. Partnerskapsavtalet ska omfatta allt stöd från GSR-fonderna i medlemsstaten.

4. Varje medlemsstat ska överlämna sitt partnerskapsavtal till kommissionen inom tre månader efter det att den gemensamma strategiska ramen har antagits.

Utarbetande av partnerskapsavtalet

1. Varje medlemsstat ska utarbeta ett partnerskapsavtal för perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Medlemsstaterna ska upprätta partnerskapsavtalet i samarbete med de partner som avses i artikel 5. Partnerskapsavtalet ska utarbetas i dialog med kommissionen.

Partnerskapsavtalet ska omfatta allt stöd från GSR-fonderna i medlemsstaten.

. Varje medlemsstat ska överlämna sitt partnerskapsavtal till kommissionen inom månader efter det att den gemensamma strategiska ramen har antagits.

Motivering

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna, som finansierar och genomför sammanhållningspolitiken, bör delta fullt ut i avtalet när det gäller utarbetande, förhandlingar, genomförande och ändringar. Med tanke på mängden information och detaljer som krävs innebär det faktum att programmen ska läggas fram samtidigt som avtalet (se artikel 23.3) och behovet av att se till att partnerskapet fungerar effektivt, anser kommittén att det krävs längre tid.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Partnerskapsavtalets innehåll

Partnerskapsavtalet ska innehålla följande:

Bestämmelser som säkerställer att avtalet överensstämmer med unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, inklusive följande:

En analys av skillnader och utvecklingsbehov med hänvisning till de tematiska mål och nyckelåtgärder som fastställs i den gemensamma strategiska ramen samt de mål som anges i de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

ii)	En sammanfattande analys av förhandsutvärderingarna av programmen som motiverar urvalet av tematiska mål samt en vägledande fördelning av GSR-fondernas bidrag.

iii)	För varje tematiskt mål, en sammanfattning av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av GSR-fonderna.

iv)	En vägledande fördelning av unionens stöd per tematiskt mål på nationell nivå för var och en av GSR-fonderna, samt det preliminära sammanlagda stödbeloppet för klimatförändringsmål.

v)	De viktigaste prioriterade områdena för samarbete, där så är relevant med hänsyn till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

vi)	Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

vii)	Förteckningen över program inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, utom program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, samt inom EJFLU och EHFF, med preliminära anslag per fond och per år.

Ett integrerat tillvägagångssätt vid territoriell utveckling som stöds av GSR-fonderna, där följande anges:

i)	Mekanismer på nationell och regional nivå för samordningen mellan GSR-fonderna och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt med EIB.

ii)

Bestämmelser för att säkerställa en integrerad användning av GSR-fonderna för den territoriella utvecklingen av stads-, landsbygds- och kustområden, områden som är beroende av fiske och regioner med särskilda territoriella drag, särskilt genomförandebestämmelserna för artiklarna 28, 29 och 99; när så är lämpligt ska dessa åtföljas av en förteckning över städer som ska delta i den plattform för stadsutveckling som avses i artikel 8 i Eruf-förordningen.

[….]

Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande av GSR-fonderna, inklusive följande:

i)	En bedömning av om det finns behov av att förbättra den administrativa kapaciteten hos myndigheterna och där så är relevant stödmottagarna, samt åtgärder som ska vidtas av denna anledning.

ii)	En sammanfattning av de åtgärder som planeras och motsvarande mål i programmen för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

iii)	En bedömning av befintliga system för elektroniskt datautbyte, och planerade åtgärder för att allt utbyte av information mellan stödmottagare och de myndigheter som ansvarar för förvaltning och kontroll av programmen ska kunna genomföras helt och hållet på elektronisk väg.

Partnerskapsavtalets innehåll

Partnerskapsavtalet ska innehålla följande:

Bestämmelser som säkerställer att avtalet överensstämmer med unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, inklusive följande:

ii)

ii)	För varje tematiskt mål, en sammanfattning av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av GSR-fonderna.

)	Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

v)	Förteckningen över program inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, utom program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, samt inom EJFLU och EHFF, med preliminära anslag per fond och per år.

Ett integrerat tillvägagångssätt vid territoriell utveckling som stöds av GSR-fonderna, där följande anges:

i)	Mekanismer på nationell och regional nivå för samordningen mellan GSR-fonderna och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt med EIB.

ii)

Bestämmelser för att säkerställa en integrerad användning av GSR-fonderna för den territoriella utvecklingen av , stads-, landsbygds- och kustområden, områden som är beroende av fiske och regioner med särskilda territoriella drag, särskilt genomförandebestämmelserna för artiklarna 28, 29 och 99; när så är lämpligt ska dessa åtföljas av en förteckning över städer som ska delta i den plattform för stadsutveckling som avses i artikel 8 i Eruf-förordningen.

[….]

Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande av GSR-fonderna, inklusive följande:

i)	En sammanfattning av de åtgärder som planeras och motsvarande mål i programmen för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

ii)	En bedömning av befintliga system för elektroniskt datautbyte, och planerade åtgärder för att allt utbyte av information mellan stödmottagare och de myndigheter som ansvarar för förvaltning och kontroll av programmen ska kunna genomföras helt och hållet på elektronisk väg.

Motivering

Partnerskapsavtalet behöver inte innehålla samma uppgifter som man redan har lämnat in och förhandlat om när det gäller de operativa programmen. Dessa bestämmelser tycks överflödiga och leder inte till förenkling. Dessutom kan inte medlemsstaterna i förväg ta på sig åtaganden som gjorts på lokal och regional nivå.

När det gäller det integrerade tillvägagångssättet vid utnyttjandet av medlen från GSR-fonderna är det också av avgörande betydelse i de stadsnära områdena, annars finns det risk för att dessa inte bara går miste om landsbygdsstöd utan även om stöd som tilldelas städer, trots att de stadsnära områdena blir allt fler inom EU.

Beträffande det europeiska territoriella samarbetet kan man slutligen konstatera att det på grund av sin multilaterala karaktär inte kan styras genom partnerskapsavtalsinstrumentet. Det bör därför uttryckligen undantas från tillämpningsområdet.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 16

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Tematisk koncentration

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna koncentrera sitt stöd till de insatser som tillför det största mervärdet i förhållande till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, och samtidigt tackla de utmaningar som identifieras i de landsspecifika rekommendationerna enligt artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits enligt artikel 148.4 i fördraget, samt beakta nationella och regionala behov.

Tematisk koncentration

Motivering

Kommittén ställer sig bakom principen att koncentrera merparten av resurserna på ett begränsat antal tematiska mål eller investeringsprioriteringar, men anser att valet av dessa mål och prioriteringar bör överlämnas till förvaltningsmyndigheterna, på grundval av en lokal anpassning av målen i Europa 2020-strategin och den gemensamma strategiska ramen.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Förhandsvillkor

1. Förhandsvillkoren ska fastställas för varje GSR-fond i de fondspecifika bestämmelserna.

2. Medlemsstaterna ska bedöma om de relevanta förhandsvillkoren är uppfyllda.

3. Om förhandsvillkoren inte är uppfyllda den dag då partnerskapsavtalet lämnas in ska medlemsstaterna i partnerskapsavtalet sammanfatta de åtgärder som ska vidtas på nationell eller regional nivå och ange en tidsplan för åtgärderna, för att säkerställa att villkoren är uppfyllda inom två år efter det att partnerskapsavtalen antagits, dock senast den 31 december 2016.

4. Medlemsstaterna ska i detalj ange de åtgärder som behövs för att uppfylla förhandsvillkoren, samt en tidsplan för dessa, i de relevanta programmen.

5. Kommissionen ska bedöma de uppgifter den fått om hur förhandsvillkoren uppfylls i samband med sin bedömning av partnerskapsavtalen och programmen. Den kan, när den antar ett program, besluta om att helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna till ett program i väntan på att åtgärderna för att uppfylla förhandsvillkoren genomförts på ett tillfredsställande sätt. Om åtgärderna för att uppfylla förhandsvillkoren inte är genomförda när den tidsfrist som anges i programmet löper ut ska detta utgöra en grund för kommissionen för att ställa in betalningarna.

6. Punkterna 1–5 ska inte gälla för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.

Förhandsvillkor

1. Förhandsvillkoren ska fastställas för varje GSR-fond i de fondspecifika bestämmelserna.

2. Medlemsstaterna ska bedöma om de relevanta förhandsvillkoren är uppfyllda .

3. Om förhandsvillkoren inte är uppfyllda den dag då partnerskapsavtalet lämnas in ska medlemsstaterna i partnerskapsavtalet sammanfatta de åtgärder som ska vidtas på nationell eller regional nivå och ange en tidsplan för åtgärderna, för att säkerställa att villkoren är uppfyllda inom år efter det att partnerskapsavtalen antagits, dock senast den 31 december 2016.

4. Medlemsstaterna ska ange de åtgärder som behövs för att uppfylla förhandsvillkoren, samt en tidsplan för dessa, i de relevanta programmen.

5. Kommissionen ska bedöma de uppgifter den fått om hur förhandsvillkoren uppfylls i samband med sin bedömning av partnerskapsavtalen och programmen. Om åtgärderna för att uppfylla förhandsvillkoren inte är genomförda när den tidsfrist som anges i programmet löper ut detta utgöra en grund för kommissionen för att ställa in betalningarna.

6. Punkterna 1–5 ska inte gälla för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.

Motivering

Vi anser att sådana förhandsvillkor inte får leda till inställande av betalningar och beslut om finansiella korrigeringar, utom för sådana villkor som medlemsstaterna åtagit sig att uppfylla. Om sådana förhandsvillkor inte uppfylls innan programperioden inleds kan inte relevanta investeringar planeras, och då finns inget skäl att besluta om påföljder i efterhand. Dessutom är det av grundläggande betydelse att kommissionen beaktar det institutionella sammanhanget i de olika medlemsstaterna och befogenhetsfördelningen inom dem. En medlemsstat får ju inte göra åtaganden som rör befogenheter som tillhör de lokala och regionala myndigheterna eller omvänt.

Ändringsrekommendation 22

Artikel 18

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Resultatreserv

Fem procent av de medel som anslagits till varje GSR-fond och medlemsstat, med undantag av de medel som anslagits till målet Europeiskt territoriellt samarbete och till avdelning V i EHFF-förordningen, ska utgöra en resultatreserv som ska anslås i enlighet med artikel 20.

reserv

Motivering

Vi stöder däremot inrättandet av en flexibilitetsreserv som skulle bestå av medel som uppstått på grund av automatiska tillbakadragningar av medel. Reserven skulle användas för att finansiera försöksinitiativ för smart och hållbar tillväxt för alla, eller utnyttjas i händelse av kris, samtidigt som de anslag som beviljas de olika medlemsstaterna skulle beaktas.

Ändringsrekommendation 23

Artikel 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Resultatöversyn

1. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se över resultaten av programmen i varje medlemsstat under 2017 och 2019, med hänvisning till de resultatramar som anges i respektive partnerskapsavtal och program. Hur resultatramen ska fastställas anges i bilaga I.

2. Vid översynen ska man undersöka hur man uppnått delmålen i programmen när det gäller prioriteringarna, på grundval av uppgifter och bedömningar i de lägesrapporter som medlemsstaterna lämnar in 2017 och 2019.

Resultatöversyn

Motivering

I fråga om ramen för resultatöversyn anser kommittén att det bör finnas en styr- och kontrollmekanism för de mål som fastställts för hela programperioden. Om de uppställda målen inte uppnås bör kommissionen inte tillgripa finansiella korrigeringar, utan tillämpa en mekanism för tekniskt stöd.

Ändringsrekommendation 24

Artikel 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Tilldelning av resultatreserven

1. Om resultatöversynen 2017 visar att man inom en prioritering inom ett program inte har uppnått delmålen för 2016 ska kommissionen lämna rekommendationer till den berörda medlemsstaten.

2. På grundval av översynen 2019 ska kommissionen anta ett beslut genom genomförandeakter för att för varje GSR-fond och medlemsstat fastställa för vilka program och prioriteringar som delmålen uppnåtts. Medlemsstaten ska föreslå en tilldelning av resultatreserven för de program och prioriteringar som anges i det kommissionsbeslutet. Kommissionen ska godkänna ändringar av de berörda programmen i enlighet med artikel 26. Om en medlemsstat inte lämnar in uppgifter i enlighet med artikel 46.2 och 46.3 ska resultatreserven för de berörda programmen eller prioriteringarna inte anslås.

3. Om det vid en resultatöversyn framgår att man inom en prioritering har misslyckats med att uppnå de delmål som anges i resultatramen kan kommissionen helt eller delvis ställa in en mellanliggande utbetalning till en prioritering inom ett program i enlighet med det förfarande som fastställs i de fondspecifika bestämmelserna.

4. Om kommissionen utifrån en granskning av den slutliga genomföranderapporten för programmet fastställer att man allvarligt misslyckats med att uppnå målen i resultatramen, kan den göra finansiella korrigeringar för de berörda prioriteringarna i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för att fastsälla kriterier och metoder för att avgöra hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras.

5. Punkt 2 ska inte gälla för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete eller för avdelning V i EHFF-förordningen.

Motivering

Ändringsrekommendation 25

Artikel 21

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Villkor kopplade till samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik

[…]

4. När medlemsstaten får ekonomiskt stöd i enlighet med punkt 1 d som är kopplat till ett saneringsprogram kan kommissionen genom undantag från punkt 1 ändra partnerskapsavtalet och programmen utan något förslag från medlemsstaten, i syfte att maximera de tillgängliga GSR-medlens effekt på tillväxt och konkurrenskraft. För att säkerställa ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalet och relevanta program ska kommissionen delta i förvaltningen av dem enligt vad som anges i saneringsprogrammet eller i det samförståndsavtal som undertecknats med den berörda medlemsstaten.

5. Om en medlemsstat underlåter att svara på den begäran från kommissionen som avses i punkt 1 eller inte svarar på ett tillfredsställande sätt inom en månad efter att kommissionen lämnat de synpunkter som avses i punkt 2 får kommissionen inom tre månader efter att ha lämnat sina synpunkter anta ett beslut genom genomförandeakter om att helt eller delvis ställa in utbetalningarna till de berörda programmen.

6. Kommissionen ska genom genomförandeakter helt eller delvis ställa in betalningarna och åtagandena för de berörda programmen i följande fall:

a)	Rådet beslutar att medlemsstaten inte uppfyller de särskilda åtgärder som rådet fastställt i enlighet med artikel 136.1 i fördraget.

b)	Rådet beslutar i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i fördraget att medlemsstaten inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

Rådet drar slutsatsen i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr […]/2011 [om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser] att medlemsstaten vid två på varandra följande tillfällen inte har lämnat in en tillräcklig plan för korrigerande åtgärder eller rådet antar ett beslut om bristande uppfyllelse i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen.

Kommissionen drar slutsatsen att medlemsstaten inte har vidtagit åtgärder för att genomföra det saneringsprogram som avses i rådets förordning (EU) nr 407/2010 eller rådets förordning (EG) nr 332/2002 och beslutar följaktligen att inte tillåta utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

e)	Styrelsen för den europeiska stabilitetsmekanismen drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från ESM i form av ESM-lån till medlemsstaten i fråga inte uppfyllts och beslutar följaktligen att inte betala ut det stabilitetsstöd som beviljats.

7. När kommissionen beslutar att helt eller delvis ställa in utbetalningarna eller åtagandena i enlighet med punkterna 5 respektive 6 ska kommissionen se till att inställandet är proportionerligt och effektivt med hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, samt att principen om likabehandling av medlemsstaterna följs, särskilt när det gäller hur den berörda medlemsstatens ekonomi påverkas.

8. Kommissionen ska utan dröjsmål häva inställandet av utbetalningar och åtaganden om medlemsstaten föreslår ändringar av partnerskapsavtalet och relevanta program enligt vad kommissionen begärt och om kommissionen godkänner ändringarna, samt om något av följande villkor uppfylls:

a)	Rådet har beslutat att medlemsstaten genomfört de särskilda åtgärder som rådet fastställt i enlighet med artikel 136.1 i fördraget.

b)	Förfarandet vid alltför stora underskott hålls vilande i enlighet med artikel 9 i förordning (EC) nr 1467/97 eller rådet har beslutat i enlighet med artikel 126.12 i fördraget att upphäva beslutet om att ett alltför stort överskott föreligger.

Rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr […] [förordningen om förfarandet vid alltför stora obalanser] eller förfarandet vid alltför stora obalanser hålls vilande i enlighet med artikel 10.5 i den förordningen eller rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 11 i den förordningen.

d)	Kommissionen har dragit slutsatsen att medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att genomföra det saneringsprogram som avses i rådets förordning (EU) nr 407/2010 eller rådets förordning (EG) nr 332/2002 och har därför tillåtit utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

e)	Styrelsen för den europeiska stabilitetsmekanismen har dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd i form av ESM-lån till medlemsstaten i fråga har uppfyllts och har därför beslutat att betala ut det stabilitetsstöd som beviljats.

Samtidigt ska rådet på förslag av kommissionen besluta att ombudgetera de inställda åtagandena i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EU) nr […] om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Villkor kopplade till samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik

[…]

Motivering

Kommittén avvisar helt alla förslag som syftar till att koppla sammanhållningspolitiken till stabilitetspakten (makroekonomiska villkor). Regionkommittén anser att de makroekonomiska villkoren lämpar sig bättre för andra mål än sammanhållningspolitikens. Vi anser därför att de regionala myndigheterna inte bör bestraffas för att vissa medlemsländer inte uppfyller sina åtaganden, särskilt med avseende på statsskulden. I vissa fall kan avtal och operativa program behöva ändras, men ReK avvisar partiell eller total betalningsinställelse.

Ändringsrekommendation 26

Artikel 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Utformning av programmen

1. GSR-fonderna ska genomföras genom program i enlighet med partnerskapsavtalen. Varje program ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2. Programmen ska upprättas av medlemsstaterna eller av en myndighet de utser, i samarbete med partnerna.

3. Medlemsstaterna ska lämna in programmen samtidigt med partnerskapsavtalen, med undantag av program inom Europeiskt territoriellt samarbete som ska lämnas in inom sex månader efter godkännandet av den gemensamma strategiska ramen. Alla program ska åtföljas av den förhandsutvärdering som avses i artikel 48.

Utformning av programmen

1. GSR-fonderna ska genomföras genom program i enlighet med partnerskapsavtalen. Varje program ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2. Programmen ska upprättas av medlemsstaterna eller av en myndighet de utser, i samarbete med partnerna.

Medlemsstaterna ska lämna in programmen partnerskapsavtalen, med undantag av program inom Europeiskt territoriellt samarbete som ska lämnas in inom sex månader efter godkännandet av den gemensamma strategiska ramen. Alla program ska åtföljas av den förhandsutvärdering som avses i artikel 48.

Motivering

Kommittén anser att valet att utarbeta flerfondsprogram (något som kommittén stöder helhjärtat) bör uppmuntras och stödjas konkret av samtliga aktörer (kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna). Kommissionen bör därför undanröja administrativa hinder och undvika en ökning av kontrollerna som, med hänvisning till proportionalitetsprincipen, skulle kunna orsakas av att ett flerfondsprogram har större ekonomiska dimensioner. ReK hyser också farhågor för att kravet på att samtidigt lämna in avtal och program skulle kunna leda till att inledningen av driften försenas. Därför föreslås en tidsgräns på 6 månader.

Ändringsrekommendation 27

Artikel 25.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Antagande av program

1. Kommissionen ska, med beaktande av förhandsbedömningen, bedöma hur programmen överensstämmer med denna förordning och med de fondspecifika bestämmelserna samt om de effektivt bidrar till de tematiska målen och unionens prioriteringar för varje GSR-fond, det gemensamma strategiska ramverket, partnerskapsavtalet, de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget. I bedömningen ska man särskilt beakta programstrategins lämplighet, motsvarande mål, indikatorer och fördelningen av budgetmedel.

Antagande av program

1. Kommissionen ska, med beaktande av förhandsbedömningen, bedöma hur programmen överensstämmer med denna förordning och med de fondspecifika bestämmelserna samt om de effektivt bidrar till de tematiska målen och unionens prioriteringar för varje GSR-fond, det gemensamma strategiska ramverket, partnerskapsavtalet, de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget. I bedömningen ska man särskilt beakta programstrategins lämplighet , motsvarande mål, indikatorer och fördelningen av budgetmedel.

Motivering

ReK anser att det är nödvändigt att understryka att utvärderingen också måste visa om strategin är praktiskt genomförbar, inte bara lämplig.

Ändringsrekommendation 28

Artikel 28.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Lokalt ledd utveckling

1. Lokalt ledd utveckling, som valts till Leaders strategi för lokal utveckling inom EJFLU, ska

a)	vara inriktad på specifika subregionala territorier,

b)	ledas av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där varken den offentliga sektorn eller någon enskild intressegrupp får ha mer än 49 % av rösterna,

Lokalt ledd utveckling

1. Lokalt ledd utveckling, som valts till Leaders strategi för lokal utveckling inom EJFLU, ska

a)	vara inriktad på specifika subregionala territorier,

b)	ledas av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där varken den offentliga sektorn eller någon enskild intressegrupp får ha mer än 49 % av rösterna,

Motivering

De lokala partnerskap som redan finns bör inte orimligt bestraffas för att deras interna omröstningssystem inte exakt motsvarar kraven i förslaget till direktiv. Förordningen bör ge tillräckligt med spelrum för partnerna att hitta en fungerande lösning under förberedelsen av partnerskapsavtalet.

Ändringsrekommendation 29

Artikel 29

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Lokala utvecklingsstrategier

1. En lokal utvecklingsstrategi ska innehålla åtminstone följande delar:

a)	Uppgifter om område och befolkning som omfattas av strategin.

b)	En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inklusive en analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot.

c)	En beskrivning av strategin och dess mål, en beskrivning av på vilket sätt strategin är integrerad och innovativ samt en hierarki av mål, inklusive tydliga och mätbara mål för utfall eller resultat. Strategin ska överensstämma med relevanta program inom samtliga berörda GSR-fonder.

d)	En beskrivning av hur lokalsamhället ska göras delaktigt i utvecklingen av strategin.

e)	En handlingsplan som visar hur målen omsätts i åtgärder.

f)	En beskrivning av förvaltnings- och övervakningsbestämmelserna för strategin, som visar att den lokala aktionsgruppen har kapacitet att genomföra strategin, samt en beskrivning av de särskilda bestämmelserna om utvärdering.

g)	Strategins finansieringsplan, inklusive planerade anslag från var och en av GSR-fonderna.

2. Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för urvalet av lokala utvecklingsstrategier. De fondspecifika bestämmelserna kan innehålla urvalskriterier.

[….]

6. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 om fastställande av område och befolkning som omfattas av den strategi som avses i punkt 1 a.

Lokala utvecklingsstrategier

1. En lokal utvecklingsstrategi ska innehålla följande delar:

a)	Uppgifter om område och befolkning som omfattas av strategin.

b)	En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inklusive en analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot.

c)	En beskrivning av strategin och dess mål, en beskrivning av på vilket sätt strategin är integrerad .

)	En handlingsplan som visar hur målen omsätts i åtgärder.

)	En beskrivning av förvaltnings- och övervakningsbestämmelserna för strategin, som visar att den lokala aktionsgruppen har kapacitet att genomföra strategin, samt en beskrivning av de särskilda bestämmelserna om utvärdering.

)	Strategins finansieringsplan, inklusive planerade anslag från var och en av GSR-fonderna.

2. Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för urvalet av lokala utvecklingsstrategier. De fondspecifika bestämmelserna kan innehålla urvalskriterier.

[….]

Motivering

ReK välkomnar kommissionens förslag till åtgärder för lokal utveckling och integrerad territoriell investering, men efterlyser samtidigt en förenkling av arrangemang och förfaranden i samband med genomförandet av dessa nya bestämmelser så att inte de lokala aktörerna avskräcks från att använda dem. ReK ser det därför som onödigt att stipulera en delegerad akt också för fastställandet av de regioner och befolkningsgrupper som berörs av den lokala utvecklingsstrategin eftersom sådana åtaganden i normalfallet faller under de lokala och regionala myndigheternas behörighet eftersom det krävs särskilda kunskaper om den berörda regionens utveckling och problem. Dessutom bör det vara helt möjligt att kombinera lokala utvecklingsstrategier med integrerade territoriella investeringar och gemensamma handlingsplaner.

Det är viktigt att de lokala utvecklingsstrategier som införs kan främja förbindelserna mellan stad och landsbygd och att de lokala aktörerna i stadsnära områden kan delta fullt ut som partner i dessa lokala utvecklingsstrategier.

Ändringsrekommendation 30

Artikel 35

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Ansökningar om utbetalningar som innehåller utgifter för finansieringsinstrument

2. När det gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 33.1 b och som genomförs i enlighet med artikel 33.4 a och b, ska det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som anges i betalningsansökningar omfatta och separat ange det sammanlagda stödbelopp som betalats ut eller som ska betalas ut till finansieringsinstrumentet för investeringar i slutmottagare under en förutbestämd period på högst två år, inklusive förvaltningskostnader och avgifter.

3. Det belopp som fastställts i enlighet med punkt 2 ska anpassas i efterföljande ansökningar om utbetalningar för att beakta differensen mellan det stödbelopp som tidigare betalats ut till det berörda finansieringsinstrumentet och de belopp som verkligen investerats i slutmottagarna, plus förvaltningskostnader och avgifter som betalats. Dessa belopp ska anges separat i ansökan om utbetalning.

[….]

Ansökningar om utbetalningar som innehåller utgifter för finansieringsinstrument

2. När det gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 33.1 b och som genomförs i enlighet med artikel 33.4 a och b, ska det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som anges i betalningsansökningar omfatta och separat ange det sammanlagda stödbelopp som betalats ut eller som ska betalas ut till finansieringsinstrumentet för under en förutbestämd period på högst två år, inklusive förvaltningskostnader och avgifter.

[….]

Motivering

Texten i förslaget till förordning främjar användningen av kommissionens standardinstrument med det lovvärda syftet att hindra alltför stor användning av finansieringsinstrument endast för att certifiera utgifter. Kommitténs ändringsförslag syftar till att återställa balansen genom ökad diversifiering av villkoren och till att införa en toleransmarginal med avseende på förmågan att respektera prognoserna.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 39

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Användning av kvarvarande medel när programmet avslutats

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kapital och vinster och andra inkomster som kan härledas från GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten används i överensstämmelse med programmets syfte under minst tio år efter det att programmet avslutats.

Användning av kvarvarande medel när programmet avslutats

Motivering

Kommittén anser att kravet på användning av finansieringsinstrumenten och de resurser de ger upphov till inte bör gälla så länge. En period på tio år efter det att programmet avslutats innebär en lång tid av rättsosäkerhet.

Ändringsrekommendation 32

Artikel 40.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Rapport om genomförande av finansieringsinstrument

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska för varje finansieringsinstrument omfatta följande uppgifter:

a)	Från vilket program och vilken prioritering GSR-fondernas stöd kommer. [….]

e)	Stödbelopp som finansieringsinstrumentet betalat ut eller anslagit i garantikontrakt till slutmottagarna per program och prioritering eller åtgärd som omfattas av betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen.

f)	Finansieringsinstrumentets inkomster och återbetalningar till det.

g)	Multiplikatoreffekt för finansieringsinstrumentets investeringar samt värdet av investeringar och deltagande.

h)	Finansieringsinstrumentets bidrag till att uppnå indikatorerna för programmet och prioriteringen i fråga. [….]

Rapport om genomförande av finansieringsinstrument

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska för varje finansieringsinstrument omfatta följande uppgifter:

a)	Från vilket program och vilken prioritering GSR-fondernas stöd kommer. [….]

e)	Stödbelopp som finansieringsinstrumentet betalat ut eller anslagit i garantikontrakt till slutmottagarna per program och prioritering eller åtgärd som omfattas av betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen.

)	Multiplikatoreffekt för finansieringsinstrumentets investeringar samt värdet av investeringar och deltagande.

[….]

Motivering

Syftet är att förenkla kraven på vad som måste rapporteras årligen till kommissionen vad avser genomförandet av finansieringsinstrumenten.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 42.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Övervakningskommitténs sammansättning

1. Övervakningskommittén ska bestå av företrädare för förvaltningsmyndigheten och förmedlande organ samt företrädare för partnerna. Varje ledamot av övervakningskommittén ska vara röstberättigad.

I övervakningskommittén för ett program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska det också finnas företrädare för de eventuella tredjeländer som deltar i programmet.

Övervakningskommitténs sammansättning

I övervakningskommittén för ett program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska det också finnas företrädare för de eventuella tredjeländer som deltar i programmet

Motivering

Det framstår inte klart hur man i det europeiska territoriella samarbetet ska inlemma deltagande av tredjeländer och territorier som gränsar till de yttersta randområdena. När det gäller program som, förutom från Eruf, får medel från det europeiska grannskapsinstrumentet eller föranslutningsinstrumentet, som det hänvisas till i artikel 28 i förordningen om territoriellt samarbete, är tredjeländers deltagande en nödvändighet. När det gäller de yttersta randområdena omfattas dock inte tredjeländer och angränsande territorier (förutom undantagen Kanarieöarna och Marocko) av vare sig det europeiska grannskapsinstrumentet eller föranslutningsinstrumentet. Dessa länder får stöd från EUF, och de bidrar inte med några extramedel till det europeiska territoriella samarbetet. Följaktligen, även om det krävs samarbete med tredjeländer, får de territoriella samarbetsprogrammen för de yttersta randområdena bara stöd från Eruf, och även om 30 % av dessa medel kan utnyttjas utanför EU bör inte dessa tredjeländer delta i övervakningskommittéerna.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 43.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Övervakningskommitténs uppgifter

1. Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska genomförandet av programmet och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Vid granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och framsteg i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i resultatramarna.

Övervakningskommitténs uppgifter

Motivering

För att kunna utvärdera genomförandet av programmet måste man beakta också den utvärdering som genomförs fortlöpande under programperioden enligt artikel 49.

Ändringsrekommendation 35

Artikel 47, ny punkt 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Allmänna bestämmelser

1. Syftet med utvärderingar är att förbättra kvaliteten på programmens utformning och genomförande samt att bedöma deras effektivitet och verkan. Programmens verkan ska utvärderas i enlighet med de respektive GSR-fondernas uppdrag i förhållande till målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (2) och i förhållande till deras bruttonationalprodukt per capita och arbetslöshet, där så är lämpligt.

2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla de resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, och säkerställa att förfaranden finns för att framställa och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna, inklusive uppgifter rörande allmänna och, där så är lämpligt, programspecifika indikatorer.

Allmänna bestämmelser

Medlemsstaterna ska tillhandahålla de resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, och säkerställa att förfaranden finns för att framställa och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna, inklusive uppgifter rörande allmänna och, där så är lämpligt, programspecifika indikatorer.

Motivering

Det är viktigt att konsekvensbedömningarna beaktar också andra aspekter som är viktiga, enligt strategin ”bortom BNP”, i linje med Regionkommitténs yttrande ”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld” (ReK 163/2010 fin).

Ändringsrekommendation 36

Artikel 48.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

3. Genom förhandsutvärderingarna ska man bedöma

[….]

g)	om de kvantifierade målvärdena för indikatorerna är realistiska i förhållande till det planerade stödet från GSR-fonderna,

h)	vilket skäl som finns för den förslagna formen av stöd,

i)	hur väl personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till förvaltningen av programmet,

j)	hur lämpliga förfarandena är för övervakning av programmet och för att samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna,

k)	hur lämpliga de utvalda delmålen är för resultatramarna,

l)	hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och förhindra diskriminering, och

m)	hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja hållbar utveckling.

3. Genom förhandsutvärderingarna ska man bedöma

[….]

g)	om de kvantifierade målvärdena för indikatorerna är realistiska i förhållande till det planerade stödet från GSR-fonderna,

h)	vilket skäl som finns för den förslagna formen av stöd,

i)	hur väl personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till förvaltningen av programmet,

)	hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och förhindra diskriminering, och

)	hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja hållbar utveckling.

Motivering

Kommittén anser att förhandsutvärderingar inte rimligtvis kan innehålla faktorer som inte kan mätas på ett korrekt sätt innan programmen inletts eller sådana faktorer som redan redovisats i andra dokument (t.ex. förvaltnings- och kontrollsystem, partnerskapsavtal). Därför föreslås att vissa uppgifter stryks.

Ändringsrekommendation 37

Artikel 49, ny punkt 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Utvärdering under programperioden

1. En plan för utvärdering ska upprättas av förvaltningsmyndigheten för varje program och lämnas in enligt de fondspecifika reglerna.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig utvärderingskapacitet finns att tillgå.

3. Under programperioden ska förvaltningsmyndigheterna genomföra utvärderingarna, inklusive utvärderingar av effektivitet och verkan för varje program med utgångspunkt i utvärderingsplanen. Åtminstone en gång under programperioden ska man med hjälp av en utvärdering bedöma hur stödet från GSR-fonderna har medverkat till målen för varje prioriterat område. Alla utvärderingar ska granskas av övervakningskommittén och sändas till kommissionen.

4. Kommissionen får på eget initiativ genomföra utvärderingar av program.

Utvärdering under programperioden

1. En plan för utvärdering ska upprättas av förvaltningsmyndigheten för varje program och lämnas in enligt de fondspecifika reglerna.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig utvärderingskapacitet finns att tillgå.

. Kommissionen får på eget initiativ genomföra utvärderingar av program.

Motivering

För en ökad resultatinriktning är det lämpligt att de resultat som utvärderingarna under programperioden ger upphov till används konkret för att förbättra programmens effektivitet.

Ändringsrekommendation 38

Artikel 54.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Inkomstgenererande projekt

1. Genererad nettoinkomst efter avslutandet av en insats under en specifik referensperiod ska fastställas i förväg genom en av följande metoder:

a)	Tillämpning av ett inkomstprocentsats enligt en schablonsats för den berörda typen av insats.

b)	Beräkning av det aktuella värdet av nettointäkten av insatsen, med hänsyn till principen om den som förorenar ska betala och, där så är lämpligt, mot bakgrund av överväganden om skälighet kopplade till den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

De stödberättigande utgifterna för insatsen som ska samfinansieras får inte överstiga det aktuella värdet av investeringskostnaderna minus det aktuella värdet av nettoinkomsten, fastställd enligt en av dessa metoder

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 rörande definitionen av den schablonsats som avses i punkt a ovan.

Kommissionen ska anta metoderna i punkt b ovan genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

Inkomstgenererande projekt

1. Genererad nettoinkomst efter avslutandet av en insats under en specifik referensperiod ska fastställas i förväg genom en av följande metoder:

a)	Tillämpning av ett inkomstprocentsats enligt en schablonsats för den berörda typen av insats.

b)	Beräkning av det aktuella värdet av nettointäkten av insatsen, med hänsyn till principen om den som förorenar ska betala och, där så är lämpligt, mot bakgrund av överväganden om skälighet kopplade till den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

örande definitionen av den schablonsats som avses i punkt a ovan

Kommissionen ska anta metoderna i punkt b ovan genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

Motivering

Regionkommittén anser att man bör återinföra de bestämmelser som gällde under perioden 2000–2006, som stipulerade tillämpningen av en enda särskild (lägre) finansieringsgrad för inkomstgenererande projekt för att inte avskräcka initiativtagare till projekt.

Ändringsrekommendation 39

Artikel 55

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Stödberättigande

1. Stödberättigande för utgifter ska fastställas utifrån nationella bestämmelser, utom när särskilda bestämmelser har fastställts i eller på grundval av den här förordningen eller de fondspecifika bestämmelserna.

[…]

6. Nettoinkomst som genererats av en insats medan den pågår och som inte tagits med i beräkningen vid godkännandet av en insats ska dras av från de stödberättigande utgifterna för insatsen i den ansökan om slutbetalning som lämnas in av stödmottagaren. Denna bestämmelse ska inte gälla finansieringsinstrument och priser.

Stödberättigande

[…]

Motivering

För att inte öka kontrollbördan medan verksamheten genomförs bör punkt 6 strykas. En ny punkt 9 bör införas, eftersom det territoriella samarbetet förtjänar ett särskilt system, då tillämpningen eller harmoniseringen av olika nationella regler skulle innebära ett alltför stort administrativt hinder för ett korrekt genomförande av projekten.

Ändringsrekommendation 40

Artikel 59.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Särskilda bestämmelser för stödberättigande

3. Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från GSR-fonderna:

a)	Skuldräntor.

b)	Förvärv av obebyggd och bebyggd mark för ett belopp som överskrider 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas för miljöbevarande insatser.

Återbetalningsbar mervärdesskatt. Mervärdesskatt ska emellertid vara stödberättigande i de fall den inte kan återbetalas enligt nationell lagstiftning för mervärdesskatt och betalas av en icke-beskattningsbar person i den mening som avses i artikel 13.1 första stycket i direktiv 2006/112/EG, förutsatt att sådana mervärdesskattebelopp inte hänför sig till tillhandahållandet av infrastruktur.

Särskilda bestämmelser för stödberättigande

3. Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från GSR-fonderna:

a)	Skuldräntor.

b)	Förvärv av obebyggd och bebyggd mark för ett belopp som överskrider 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas för miljöbevarande insatser.

c)	Återbetalningsbar mervärdesskatt. .

Motivering

Kommittén anser att enbart återbetalningsbar mervärdesskatt inte ska berättiga till bidrag från GSR-fonderna. Om den mervärdesskatt som inte är återbetalningsbar betraktas som icke-stödberättigade utgifter i alla projekt som genomförs av offentliga institutioner kommer det att avsevärt öka den nationella medfinansieringen och äventyra de regionala och lokala myndigheternas möjligheter att genomföra projekt. Vidare anser ReK att bestämmelserna om icke stödberättigande kostnader för mervärdesskatt i samband med tillhandahållandet av infrastruktur är diskriminerande i förhållande till andra typer av verksamhet.

Ändringsrekommendation 41

Artikel 64

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Ackreditering och samordning

[…]

3. Ackrediteringen ska grundas på ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan som ska bedöma om organet uppfyller ackrediteringskriterierna. Det oberoende revisionsorganet ska utföra sitt arbete i enlighet med internationellt vedertagna redovisningsnormer.

[…]

5. Medlemsstaten får utse ett samordnande organ vars ansvar är att stå i nära kontakt med och lämna information till kommissionen, främja en harmoniserad tillämpning av unionens bestämmelser, utarbeta en sammanfattande rapport med en översikt på nationell nivå över alla förvaltningsförklaringar och revisionsyttranden samt samordna genomförandet av korrigerande åtgärder rörande alla brister av allmän karaktär.

Ackreditering och samordning

[…]

Motivering

Syftet är att undvika en mångfald organ och instanser som gör förvaltnings- och kontrollsystemet än mer komplext.

Ändringsrekommendation 42

Artikel 67

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Gemensamma regler för utbetalningar

1. Kommissionens utbetalning av GSR-fondernas bidrag till varje program ska göras i enlighet med budgetanslagen och under förutsättning att det finns medel tillgängliga. Varje betalning ska överföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för den berörda fonden.

2. Betalningarna ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och utbetalning av ett eventuellt årligt saldo samt av slutsaldot.

3. När det gäller stödformer i enlighet med artikel 57.1 b, c och d ska de belopp som betalats ut till stödmottagaren betraktas som stödberättigande utgifter.

Gemensamma regler för utbetalningar

2. Betalningarna ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och utbetalning av slutsaldot.

3. När det gäller stödformer i enlighet med artikel 57.1 b, c och d ska de belopp som betalats ut till stödmottagaren betraktas som stödberättigande utgifter.

Motivering

Vi är emot hänvisningen till ett ”årligt saldo”, eftersom det inför principen om ett årligt avslutande av räkenskaperna. Vi anser att den föreslagna årliga räkenskapsavslutningen i verkligheten innebär att man inför ett årligt avslutande som ökar den administrativa bördan, obligatoriska finansiella korrigeringar för oriktigheter som upptäcks av kommissionen och/eller revisionsrätten och minskar den flexibilitet i deklarationen och ersättandet av ”överbokningsutgifter” som finns i den aktuella perioden 2007–2013.

Ändringsrekommendation 43

Artikel 75.1 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Inlämnande av uppgifter

1. Senast den 1 februari året efter räkenskapsperiodens slut ska medlemsstaten lämna in följande dokument och uppgifter till kommissionen, i enlighet med [artikel 56] i budgetförordningen:

a)	Attesterade årsredovisningar för relevanta organ som ackrediterats i enlighet med artikel 64.

Inlämnande av uppgifter

1. Senast den 1 februari året efter räkenskapsperiodens slut ska medlemsstaten lämna in följande dokument och uppgifter till kommissionen, i enlighet med [artikel 56] i budgetförordningen:

a)	Attesterade årsredovisningar för relevanta organ som ackrediterats i enlighet med artikel 64

Motivering

Det skulle vara bra om beslutet om den årliga redovisningen, liksom under innevarande programperiod, kan fattas fritt av attesteringsmyndigheten själv. De tidsramar som fastställs i artikel 75 är svåra att respektera, eftersom de är för snäva.

Ändringsrekommendation 44

Artikel 82.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Investering för tillväxt och sysselsättning

[…]

2. Medel för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska anslås till följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

a)	Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

b)	Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

c)	Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

Regioner delas in i de tre kategorierna utifrån hur deras BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2006–2008, förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma period.

Investering för tillväxt och sysselsättning

[…]

2. Medel för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska anslås till följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

a)	Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

b)	Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

c)	Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

Regioner delas in i de tre kategorierna utifrån hur deras BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för , förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma period.

Motivering

För att precisera att man ska använda de senaste tillgängliga uppgifterna för att fastställa om en region är stödberättigad, och inte uppgifter från 2006–2008, som är före krisen.

Ändringsrekommendation 45

Artikel 83.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Samlade medel

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i den här artikeln eller artikel 84.7.

Samlade medel

Motivering

ReK vill säkerställa att de medel som avsätts för territoriellt samarbete kommer att tilldelas av kommissionen per samarbetsområde och inte utifrån en fördelning per medlemsstat.

Ändringsrekommendation 46

Artikel 84

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Medel för Investering för tillväxt och sysselsättning och för Europeiskt territoriellt samarbete

2. Följande kriterier ska användas vid fördelningen per medlemsstat:

a)	Stödberättigande befolkning, regionalt välstånd, nationellt välstånd och arbetslöshetsnivå för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

b)	Stödberättigande befolkning, regionalt välstånd, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och befolkningstäthet för mer utvecklade regioner.

c)	Befolkning, nationellt välstånd och ytareal för Sammanhållningsfonden.

3. Minst 25 % av strukturfondernas medel för mindre utvecklade regioner, 40 % av medlen för övergångsregioner och 52 % av medlen för mer utvecklade regioner i varje medlemsstat ska tilldelas ESF. För tillämpningen av denna bestämmelse ska stödet till en medlemsstat genom [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] betraktas som en del av de medel från strukturfonderna som anslås till ESF.

[….]

5. Stödet från strukturfonderna för [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska uppgå till 2 500 000 000 euro.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den fastställer det belopp som ska överföras från strukturfondsanslaget för varje medlemsstat för hela perioden. Strukturfondsanslaget för varje medlemsstat ska minskas med motsvarande belopp.

De årliga anslagen för det stöd från strukturfonderna som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] vid 2014 års budgetförfarande.

6. Av de medel som avsatts för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska 5 % utgöra en resultatreserv som ska anslås i enlighet med artikel 19.

[….]

8. Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete ska uppgå till 3,48 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna under perioden 2014–2020 (dvs. 11 700 000 004 euro).

Medel för Investering för tillväxt och sysselsättning och för Europeiskt territoriellt samarbete

2. Följande kriterier ska användas vid fördelningen per medlemsstat:

a)	Stödberättigande befolkning, regionalt välstånd, nationellt välstånd och arbetslöshetsnivå för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

b)	Stödberättigande befolkning, regionalt välstånd, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå befolkningstäthet för mer utvecklade regioner.

c)	Befolkning, nationellt välstånd och ytareal för Sammanhållningsfonden.

3. Minst 2 % av strukturfondernas medel för mindre utvecklade regioner, % av medlen för övergångsregioner och 40 % av medlen för mer utvecklade regioner i varje medlemsstat ska tilldelas ESF. För tillämpningen av denna bestämmelse ska stödet till en medlemsstat genom [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] betraktas som en del av de medel från strukturfonderna som anslås till ESF.

[….]

5. Stödet för [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] ska uppgå till 2 500 000 000 euro.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den fastställer det belopp som ska överföras från .

[….]

Motivering

Utöver de traditionella kriterierna för att bevilja medlemsstaterna stöd, anser kommittén att man bör beakta kompletterande kriterier, såsom allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar i regionerna, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget. Andra demografiska kriterier bör också tas i beaktande, såsom stora obalanser i den demografiska fördelningen, avfolkning i vissa områden inom regionen (i synnerhet landsbygds- och gränsområden) och befolkningens åldrande. Dessa faktorer kan få betydande konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen och kostnaderna för offentliga tjänster.

Kommittén anser att den föreslagna minsta procentsatsen för tilldelningen till ESF är för hög. Därför bör tröskeln sänkas för de olika regionkategorierna. ReK anser att det är viktigt att låta alla regioner investera i sektorer som har eller kan skapa sysselsättningstillfällen, samtidigt som man säkerställer en ambitiös finansiering till sysselsättning och sociala frågor.

Regelramen för strukturfonderna kan utgöra en ny rättslig grund för EU:s program för livsmedelsstöd till de mest utsatta människorna, men ur finansiell synpunkt kan det inte i något fall ersätta detta program (för livsmedelsstöd), vars mål hör hemma i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Slutligen vill ReK säkerställa att de medel som avsätts för territoriellt samarbete kommer att tilldelas av kommissionen per samarbetsområde.

Ändringsrekommendation 47

Artikel 86.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Additionalitet

4. En kontroll av om de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning har bibehållits under perioden ska endast göras i de medlemsstater där minst 15 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

I de medlemsstater där minst 70 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell nivå.

I de medlemsstater där mer än 15 % och mindre än 70 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell och regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte förse kommissionen med information om utgifterna i de mindre utvecklade regionerna och övergångsregionerna vid varje etapp i kontrollförfarandet.

Additionalitet

4. En kontroll av om de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning har bibehållits under perioden ska endast göras i de medlemsstater där minst % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

I de medlemsstater där mer än % och mindre än 70 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell och regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte förse kommissionen med information om utgifterna i de mindre utvecklade regionerna och övergångsregionerna vid varje etapp i kontrollförfarandet.

Motivering

ReK anser att det är onödigt och överflödigt att genomföra kontrollen på grundval av befolkningsstorlek eftersom det faller inom medlemsstaternas befogenhet att fastställa hur principen ska kontrolleras. Att kontrollen av additionalitetsprincipen ska ske i medlemsstater där endast en liten andel av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner välkomnas. Med beaktande av proportionalitetsprincipen bör tröskelvärdet höjas till 20 % för att förenkla förvaltningen.

Ändringsrekommendation 48

Artikel 87.2 c och h

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Innehållet i och antagandet av de operativa programmen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

2. Ett operativt program ska innehålla följande:

[…]

Det bidrag till det integrerade tillvägagångssättet för territoriell utveckling som anges i partnerskapsavtalet, inklusive

i)	mekanismerna för samordningen mellan fonderna, EJFLU, EHFF och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt EIB,

ii)	när så är lämpligt, ett planerat samordnat tillvägagångssätt för den territoriella utvecklingen av stads-, landsbygds- kust- och fiskeriområden samt områden med särskilda territoriella drag, särskilt förfarandena för genomförandet av artiklarna 28 och 29,

iii)

en förteckning över städer där integrerade åtgärder för en hållbar stadsutveckling kommer att genomföras, en vägledande årlig fördelning av Eruf-stödet till dessa åtgärder, inklusive medel som delegeras till städer för förvaltning enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr [Eruf] och en vägledande årlig fördelning av ESF-stödet till integrerade åtgärder,

iv)	angivande av de områden där lokalt ledd utveckling ska genomföras,

v)	bestämmelser för mellanregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i mer än en medlemsstat,

vi)	om tillämpligt, en beskrivning av hur de planerade insatserna bidrar till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

En beskrivning av hur programmet bidrar till det i partnerskapsavtalet angivna integrerade tillvägagångssättet för att möta särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper och med preliminära finansiella anslag.

[…]

Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet, som ska innehålla

i)	uppgifter om ackrediteringsorgan, förvaltningsmyndighet, eventuell attesteringsmyndighet och revisionsmyndighet,

ii)	uppgifter om det organ som kommissionen kommer att göra utbetalningarna till.

Innehållet i och antagandet av de operativa programmen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

2. Ett operativt program ska innehålla följande:

[…]

Det bidrag till det integrerade tillvägagångssättet för territoriell utveckling som anges i partnerskapsavtalet, inklusive

i)	mekanismerna för samordningen mellan fonderna, EJFLU, EHFF och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt EIB,

ii)	när så är lämpligt, ett planerat samordnat tillvägagångssätt för den territoriella utvecklingen av stads-, landsbygds- kust- och fiskeriområden samt områden med särskilda territoriella drag, särskilt förfarandena för genomförandet av artiklarna 28 och 29,

iii)

en förteckning över städer där integrerade åtgärder för en hållbar stadsutveckling kommer att genomföras en vägledande årlig fördelning av Eruf-stödet till dessa åtgärder, inklusive medel som delegeras till städer för förvaltning enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr [Eruf] och en vägledande årlig fördelning av ESF-stödet till integrerade åtgärder,

iv)	angivande av de områden där lokalt ledd utveckling ska genomföras,

v)	bestämmelser för mellanregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i mer än en medlemsstat,

vi)	om tillämpligt, en beskrivning av hur de planerade insatserna bidrar till makroregionala strategier och havsområdesstrategier .

[…]

)

Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet, som ska innehålla

i)	uppgifter om förvaltningsmyndighet, eventuell attesteringsmyndighet och revisionsmyndighet,

ii)	uppgifter om det organ som kommissionen kommer att göra utbetalningarna till.

Motivering

Kommissionens förslag att fastställa ett fast antal städer är för normativt. Vi föreslår därför att förteckningen ska vara vägledande. Vidare borde den utarbetas tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna.

ReK föreslår att punkt d) ska ingå som punkt c viii), som på så vis blir uttömmande vad gäller det integrerade tillvägagångssättet. I linje med ändringsrekommendationen till artikel 64.3 föreslås att hänvisningen till det externa ackrediteringsorganet stryks.

Ändringsrekommendation 49

Artikel 91.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Uppgifter som ska lämnas till kommissionen

2. Större projekt som lämnas in till kommissionen för godkännande ska ingå i förteckningen över större projekt i ett operativt program. Förteckningen ska granskas av medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten två år efter det att det operativa programmet har antagits och kan ändras på begäran av medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 26.2, särskilt för att lägga till större projekt som förväntas avslutas vid slutet av 2022.

Uppgifter som ska lämnas till kommissionen

2. Större projekt som lämnas in till kommissionen för godkännande ska ingå i förteckningen över större projekt i ett operativt program. törre projekt vid slutet av 2022.

Motivering

Regionkommittén anser att de större projekt som presenteras under programperioden bör kunna inledas utan att man inväntar kommissionens godkännande, såsom har föreslagits inom ramen för nuvarande programperiod. Kommittén anser att utgifterna för ett större projekt ska kunna redovisas innan kommissionen godkänner projektet, för att undvika att genomförandet försenas.

Ändringsrekommendation 50

Artikel 93.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

1. En gemensam handlingsplan är en insats som fastställts och förvaltas utifrån de utfall och resultat som den ska uppnå. Den omfattar en grupp av projekt, dock inte satsningar på infrastruktur, som genomförs under stödmottagarens ansvar som en del i ett eller flera operativa program. Medlemsstaterna och kommissionen ska tillsammansenas om den gemensamma handlingsplanens utfall och resultat och de ska bidra till de specifika målen för de operativa programmen och ligga till grund för stödet från fonderna. Resultaten ska hänföra sig till den gemensamma handlingsplanens direkta effekter. Stödmottagaren ska vara ett offentligrättsligt organ. Gemensamma handlingsplaner ska inte betraktas som större projekt.

1. En gemensam handlingsplan är en insats som fastställts och förvaltas utifrån de utfall och resultat som den ska uppnå. Den omfattar en grupp av projekt, som genomförs under stödmottagarens ansvar som en del i ett eller flera operativa program. Medlemsstaterna och kommissionen ska tillsammans enas om den gemensamma handlingsplanens utfall och resultat och de ska bidra till de specifika målen för de operativa programmen och ligga till grund för stödet från fonderna. Resultaten ska hänföra sig till den gemensamma handlingsplanens direkta effekter. Stödmottagaren ska vara ett offentligrättsligt organ. Gemensamma handlingsplaner ska inte betraktas som större projekt.

Motivering

Kommittén anser att gemensamma handlingsplaner underlättar genomförandet av ESF när det gäller precisa och begränsade åtgärder, men beklagar att användningen av en sådan mekanism försvåras för Eruf genom att infrastrukturprojekt utesluts.

Ändringsrekommendation 51

Artikel 93.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Tillämpningsområde

2. Det offentliga stöd som anslås till en gemensam handlingsplan ska vara minst 10 000 000 euro eller 20 % av det offentliga stödet till det eller de operativa programmen, om det beloppet är lägre.

Tillämpningsområde

2. Det offentliga stöd som anslås till en gemensam handlingsplan ska vara minst 000 000 euro eller % av det offentliga stödet till det eller de operativa programmen, om det beloppet är lägre.

Motivering

Många anser att en lägre tröskel är bättre för att säkra att instrumentet är anpassat efter den tillgängliga kritiska massan. Man bör dock påpeka att detta är ett rättsligt minimivärde som under förhandlingsprocessen i många medlemsstater kommer att bli märkbart högre.

Ändringsrekommendation 52

Artikel 102.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Överföring av ekonomiska uppgifter

1. I övervakningssyfte ska förvaltningsmyndigheten senast den 31 januari, den 30 april, den 31 juli och den 31 oktober för vart och ett av de operativa programmen, och efter prioriterat område, på elektronisk väg överlämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för insatserna och antalet insatser som valts ut för stöd.

b)	De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för kontrakt eller andra rättsliga åtaganden som stödmottagarna ingått i samband med genomförandet av de insatser som valts ut för stöd.

c)	Det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som stödmottagarna har redovisat till förvaltningsmyndigheten.

Överföring av ekonomiska uppgifter

1. I övervakningssyfte ska förvaltningsmyndigheten senast den 31 januari den 31 juli för vart och ett av de operativa programmen, och efter prioriterat område, på elektronisk väg överlämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för insatserna och antalet insatser som valts ut för stöd.

b)	De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för kontrakt eller andra rättsliga åtaganden stödmottagarna .

c)	Det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som stödmottagarna har redovisat till förvaltningsmyndigheten.

Motivering

Kommittén önskar förenkla överföringen av uppgifter genom att minska antalet rapporteringstillfällen från 4 till 2 gånger per år. Detsamma gäller överföringen av uppgifter om de insatser som valts ut för stöd. Endast det sammanlagda beloppet av stödberättigande utgifter, de offentliga stödberättigande kostnaderna, kontrakt eller andra rättsliga åtaganden mellan förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna ska redovisas.

Ändringsrekommendation 53

Artikel 105

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Information och offentlighetsåtgärder

1. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna ska göra följande:

a)	Inrätta en enda webbplats eller en enda webbportal med information om, och tillgång till, alla operativa program i den medlemsstaten.

b)	Informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom de operativa programmen.

c)	Hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som sammanhållningspolitiken och fonderna spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.

2. För att garantera insyn i stödet från fonderna ska medlemsstaterna upprätthålla en förteckning över verksamheterna inom varje operativt program och inom varje fond i csv- eller xml-format, som ska finnas tillgänglig via en enda webbsida eller webbportal, där det ska finnas en förteckning och en kort beskrivning av alla operativa program i den medlemsstaten.

Förteckningen över verksamheterna ska uppdateras minst var tredje månad.

Vilka uppgifter som minst måste anges i förteckningen över verksamheter anges i bilaga V.

Information och offentlighetsåtgärder

1. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna ska göra följande:

a)	Inrätta en enda webbplats eller en enda webbportal med information om, och tillgång till, alla operativa program i den medlemsstaten.

b)	Informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom de operativa programmen.

c)	Hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som sammanhållningspolitiken och fonderna spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.

. För att garantera insyn i stödet från fonderna ska medlemsstaterna upprätthålla en förteckning över verksamheterna inom varje operativt program och inom varje fond i csv- eller xml-format, som ska finnas tillgänglig via en enda webbsida eller webbportal, där det ska finnas en förteckning och en kort beskrivning av alla operativa program i den medlemsstaten.

Förteckningen över verksamheterna ska uppdateras minst var månad.

Vilka uppgifter som minst måste anges i förteckningen över verksamheter anges i bilaga V.

Motivering

Förordningarna bör göra det möjligt för Europeiska kommissionen och Regionkommittén att gemensamt vidta åtgärder för att öka medvetenheten i syfte att stödja lokala och regionala myndigheter när det gäller att förklara hur sammanhållningspolitiken fungerar: före, under och efter projekten. ReK bör ha möjlighet att stödja de lokala och regionala myndigheternas insatser, som mottagare av sammanhållningsmedel som ska leverera resultat på lokal nivå. ReK bör också ha möjlighet att förklara för allmänheten hur strukturfondsmedlen utnyttjats och vilken roll EU spelar i denna process.

Vidare vill kommittén förenkla informations- och offentlighetsförfarandena, och därför förefaller det tillräckligt att uppdatera förteckningen över verksamheterna två gånger per år.

Ändringsrekommendation 54

Artikel 110.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Fastställande av samfinansieringssatser

Samfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning får utgöra högst

a)	85 % för Sammanhållningsfonden,

b)	85 % för de mindre utvecklade regionerna i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita för perioden 2007–2009 låg under 85 % av genomsnittet för EU-27 under samma period, samt för de yttersta randområdena,

c)	80 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i led b och som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfondens övergångsordning den 1 januari 2014,

d)	75 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i leden b eller c och för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet i EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita ligger över 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27,

e)	60 % för övergångsregioner som inte avses i led d,

f)	50 % för mer utvecklade regioner som inte avses i led d.

Samfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete får utgöra högst 75 %.

Fastställande av samfinansieringssatser

Samfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning får utgöra högst

a)	85 % för Sammanhållningsfonden,

b)	85 % för de mindre utvecklade regionerna i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita för perioden 2007–2009 låg under 85 % av genomsnittet för EU-27 under samma period, samt för de yttersta randområdena,

c)	80 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i led b och som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfondens övergångsordning den 1 januari 2014,

d)	75 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i leden b eller c och för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet i EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita ligger över 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27,

e)	60 % för övergångsregioner som inte avses i led d,

f)	50 % för mer utvecklade regioner som inte avses i led d.

Samfinansieringssatsen för operativa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete får utgöra högst %.

Motivering

Den föreslagna samfinansieringsgraden (75 %) för operativa program under målet ”Europeiskt territoriellt samarbete” är lägre än samfinansieringsgraden för mindre utvecklade regioner under målet ”Investering för tillväxt och sysselsättning”. Denna lägre samfinansieringsgrad gör programmen för europeiskt territoriellt samarbete mindre attraktiva i dessa mindre utvecklade regioner. Regionkommittén håller därför inte med om att programmen för europeiskt territoriellt samarbete bör samfinansieras till bara 75 %. Det finns ingen anledning att göra någon skillnad mellan dessa, och samfinansieringsgraden för båda målen bör fastställas till 85 %. För att kvaliteten på samarbetet ska förbli densamma måste man bevara de nuvarande villkoren, som fastställdes genom rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (den allmänna förordningen), artikel 53.3 och 53.4 – citat:

”3. För operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete där minst en deltagare tillhör en medlemsstat vars BNP-genomsnitt per capita under perioden 2001–2003 understeg 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period får stödet från ERUF inte överstiga 85 % av de totala stödberättigande utgifterna. Stödet från ERUF till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de offentliga stödberättigande utgifter som medfinansieras av ERUF.

4. Stödet från fonderna på de prioriterade områdenas nivå skall inte underställas taken i punkt 3 och i bilaga III. Det skall dock fastställas så att det ligger under det maximala stödbeloppet från fonderna och den maximala stödsatsen per fond som fastställts på det operativa programmets nivå”.

Regionkommittén anser också att man bör fastställa en maximal samfinansieringsgrad för varje prioriterat område. Denna åtgärd gör det nämligen inte möjligt att differentiera storleken på samfinansieringen inom ramen för vart och ett av de prioriterade områdena i syfte att motivera stödmottagarna till att uppfylla ett antal strategiska prioriteringar.

Ändringsrekommendation 55

Artikel 111.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Anpassning av samfinansieringssatser

[…]

4. Områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar definieras enligt följande:

a)	Öar som är medlemsstater och berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och andra öar med undantag av sådana där medlemsstatens huvudstad är belägen eller som har en fast förbindelse till fastlandet.

b)	Bergsområden enligt definitionen i medlemsstatens nationella lagstiftning.

c)	Glest (mindre än 50 invånare per kvadratkilometer) och mycket glest (mindre än åtta invånare per kvadratkilometer) befolkade områden.

Anpassning av samfinansieringssatser

[…]

4. Områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar definieras enligt följande:

a)	Öar som är medlemsstater och berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och andra öar med undantag av sådana där medlemsstatens huvudstad är belägen eller som har en fast förbindelse till fastlandet.

b)	Bergsområden enligt definitionen i medlemsstatens nationella lagstiftning.

c)	Glest (mindre än 50 invånare per kvadratkilometer) och mycket glest (mindre än åtta invånare per kvadratkilometer) befolkade områden.

Ändringsrekommendation 56

Artikel 112.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Medlemsstaternas ansvar

2. Medlemsstaterna ska förebygga, spåra och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på otillbörliga grunder, tillsammans med eventuell ränta på försenade betalningar. De ska informera kommissionen om dessa oriktigheter och hålla kommissionen underrättad om hur relaterade administrativa och rättsliga förfaranden fortskrider.

Medlemsstaternas ansvar

Motivering

Preciseringen av kommissionens text välkomnas, men vi anser inte att man bör begränsa antagandet av system för elektroniskt uppgiftsbyte enbart till offentliga stödmottagare.

Ändringsrekommendation 57

Artikel 113

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Utnämning av myndigheter

[…]

5. Förutsatt att principen om åtskillnad av funktioner respekteras kan förvaltningsmyndigheten, attesteringsmyndigheten, i förekommande fall, och revisionsmyndigheten vara en del av samma offentliga myndighet eller organ. För operativa program för vilka det sammanlagda stödet från fonderna överstiger 250 000 000 euro får dock attesteringsmyndigheten inte vara en del av samma offentliga myndighet eller organ som förvaltningsmyndigheten.

[…]

7. Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får anförtro förvaltningen av en del av ett operativt program till ett förmedlande organ genom ett skriftligt avtal mellan det förmedlande organet och medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten (nedan kallat ett samlat bidrag). Det förmedlande organet ska lämna garantier för sin solvens och sin kompetens inom det berörda området samt inom administrativ och ekonomisk förvaltning.

Utnämning av myndigheter

[…]

Motivering

Det vore bättre att behålla det nuvarande systemet där attesteringsmyndigheten, även för program över 250 miljoner euro, kan vara en del av samma offentliga organ som förvaltningsmyndigheten.

ReK anser dessutom att de garantier som krävs inte ska tillämpas om det förmedlande organet är ett offentligrättsligt organ.

Ändringsrekommendation 58

Artikel 114.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

2. När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)	Stödja övervakningskommitténs arbete och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet, särskilt uppgifter om framsteg när det gäller det operativa programmets måluppfyllelse, ekonomiska uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål.

b)	Utarbeta och, efter godkännande av övervakningskommittén, skicka årsrapporterna och slutrapporterna om genomförandet till kommissionen.

c)	Ge förmedlande organ och stödmottagare tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra verksamheter.

d)	Upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje verksamhet som är nödvändiga för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive uppgifter om enskilda deltagare i verksamheterna, när så är lämpligt.

e)	Se till att de uppgifter som avses i led d samlas in, matas in och lagras i systemet och att uppgifter om indikatorer delas upp efter kön, när detta krävs i bilaga I i ESF-förordningen.

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

2. När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)	Stödja övervakningskommitténs arbete och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet, särskilt uppgifter om framsteg när det gäller det operativa programmets måluppfyllelse, ekonomiska uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål.

b)	Utarbeta och, efter godkännande av övervakningskommittén, skicka årsrapporterna och slutrapporterna om genomförandet till kommissionen.

c)	Ge förmedlande organ och stödmottagare tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra verksamheter.

d)	Upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje verksamhet som är nödvändiga för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner.

e)	Se till att de uppgifter som avses i led d samlas in, matas in och lagras i systemet och att uppgifter om indikatorer delas upp efter kön, när detta krävs i bilaga I i ESF-förordningen.

Motivering

Det är viktigt att kunna behålla uppgifter om verksamheten som kan vara till nytta av olika skäl, t.ex. i händelse av tvist.

Ändringsrekommendation 59

Artikel 117

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Ackreditering och återkallande av ackreditering av förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten

1. Ackrediteringsorganet ska anta ett formellt beslut om att ackreditera de förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter som uppfyller de ackrediteringskrav som kommissionen fastställt genom delegerade akter i enlighet med artikel 142.

2. Det formella beslut som avses i punkt 1 ska vara baserat på en rapport och ett utlåtande från ett oberoende revisionsorgan som utvärderar förvaltnings- och kontrollsystemet, inklusive den roll som de förmedlande organen spelar, och dess överensstämmelse med artiklarna 62, 63, 114 och 115. Ackrediteringsorganet ska ta hänsyn till om förvaltnings- och kontrollsystemen för det operativa programmet liknar de som tillämpades under föregående programperiod, samt till handlingar som styrker att de fungerar effektivt.

3. Medlemsstaten ska lämna in det formella beslut som avses i punkt 1 till kommissionen senast sex månader efter antagandet av beslutet om antagande av det operativa programmet.

4. Om det totala stödet från fonderna till ett operativt program överstiger 250 000 000 euro kan kommissionen inom två månader efter mottagandet av det formella beslut som avses i punkt 1 begära att få det oberoende revisionsorganets rapport och utlåtandet samt beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Kommissionen kan lämna synpunkter inom två månader efter det att den tagit emot dessa handlingar.

När kommissionen beslutar om den ska begära dessa handlingar ska den ta hänsyn till om det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem liknar de som tillämpades under föregående programperiod, om förvaltningsmyndigheten också utför attesteringsmyndighetens uppgifter samt till eventuella handlingar som styrker att de fungerar effektivt.

Motivering

Den planerade ackrediteringen av förvaltnings- och tillsynsmyndigheter avvisas. Att genomförandet av sammanhållningspolitiken hanteras av medlemsstaterna ligger i linje med subsidiaritetsprincipen i EU. En ackreditering av statliga myndigheter genomförd av andra statliga myndigheter har inget förvaltningsrättsligt stöd i vissa medlemsstater och innebär ett intrång i rätten att bestämma hur arbetet i organiseras.

Ändringsrekommendation 60

Artikel 118, ny punkt 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Samarbete med revisionsmyndigheterna

Motivering

ReK föreslår att man återinför f.d. artikel 74.1 för programperioden 2007–2013 för att förenkla förfarandet med avseende på det proportionella i kontrollen.

Ändringsrekommendation 61

Artikel 121.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Betalningsansökningar

1. Ansökningarna om utbetalning ska för varje prioriterat område innehålla följande:

a)	Summan av stödberättigande utgifter som stödmottagarna haft i samband med genomförandet, som de bokförts av attesteringsmyndigheten.

b)	Summan av offentligt stöd i samband med genomförandet, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

c)	Motsvarande stödberättigande offentligt stöd som betalats ut till stödmottagaren, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

Betalningsansökningar

1. Ansökningarna om utbetalning ska för varje prioriterat område innehålla följande:

a)	Summan av stödberättigande utgifter som stödmottagarna haft i samband med genomförandet, som de bokförts av attesteringsmyndigheten.

b)	Summan av offentligt stöd i samband med genomförandet, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

Motivering

ReK anser att uppgifter om offentligt stöd som betalats ut till stödmottagaren inte bör inkluderas i betalningsansökningar till kommissionen. Kommittén föreslår därför en förenkling i fråga om denna information.

Ändringsrekommendation 62

Artikel 124.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Utbetalning av förfinansiering

1. Den inledande förfinansieringen ska delas upp i flera delbetalningar enligt följande:

a)	2014: 2 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

b)	2015: 1 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

c)	2016: 1 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

Om ett operativt program antas 2015 eller senare ska de första delbetalningarna betalas ut under det år då programmet antas.

Utbetalning av förfinansiering

1. Den inledande förfinansieringen ska delas upp i flera delbetalningar enligt följande:

a)	2014: 2 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

b)	2015: % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

c)	2016: % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

Om ett operativt program antas 2015 eller senare ska de första delbetalningarna betalas ut under det år då programmet antas.

Motivering

ReK välkomnar förslaget att förvaltningsmyndigheterna ska göra utbetalningarna till stödmottagarna innan de begär ersättning från kommissionen. Detta kräver dock större flexibilitet i förskottssystemet för att förvaltningsmyndigheterna ska ha tillräckliga resurser för att kunna ge stödmottagarna förskott. När det gäller den ökning av resurserna som kommissionen föreslår anser kommittén att den ytterligare kan minska de svårigheter som vissa medlemsstater har haft i samband med krisen i fråga om nationella offentliga bidrag.

Ändringsrekommendation 63

Artikel 128.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Årsredovisningens innehåll

1. Den attesterade årsredovisningen för varje operativt program ska omfatta räkenskapsåret och ska för varje prioriterat område omfatta följande:

a)	Summan av stödberättigande utgifter som attesteringsmyndigheten bokfört som utbetalda av stödmottagarna i samband med genomförandet och motsvarande stödberättigande offentliga stöd som betalats ut, samt summan av offentligt stöd i samband med genomförandet.

b)	De belopp som dragits tillbaka och återvunnits under räkenskapsåret, de belopp som ska återvinnas vid räkenskapsårets slut, de återvinningar som gjorts i enlighet med artikel 61 samt belopp som inte kan återvinnas.

c)	För varje prioriterat område, en förteckning över insatser som slutförts under räkenskapsåret och som fått stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

d)	För varje prioriterat område, en avstämning mellan utgifter enligt punkt a och utgifter som deklarerats för samma räkenskapsår i betalningsansökningarna, samt en förklaring av eventuella skillnader.

Årsredovisningens innehåll

Den attesterade årsredovisningen för varje operativt program ska omfatta räkenskapsåret och ska för varje prioriterat område omfatta följande:

a)	Summan av stödberättigande utgifter som attesteringsmyndigheten bokfört som utbetalda av stödmottagarna i samband med genomförandet och motsvarande stödberättigande offentliga stöd som betalats ut, samt summan av offentligt stöd i samband med genomförandet.

b)	De belopp som dragits tillbaka och återvunnits under räkenskapsåret, de belopp som ska återvinnas vid räkenskapsårets slut, de återvinningar som gjorts i enlighet med artikel 61 samt belopp som inte kan återvinnas.

c)	För varje prioriterat område, en förteckning över insatser som slutförts under räkenskapsåret och som fått stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

d)	För varje prioriterat område, en avstämning mellan utgifter enligt punkt a och utgifter som deklarerats för samma räkenskapsår i betalningsansökningarna, samt en förklaring av eventuella skillnader.

Motivering

Ändringsrekommendation 64

Artikel 134

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Inställande av utbetalningar

1. Kommissionen kan helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna för prioriterade områden eller operativa program i följande fall:

a)	Det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b)	Utgifterna i en utgiftsdeklaration står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder som inte har korrigerats.

c)	Medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 74.

d)	Det finns allvarliga brister i kvaliteten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet eller uppgifterna om allmänna och särskilda indikatorer.

e)	Medlemsstaten har underlåtit att vidta de åtgärder som anges i det operativa programmet när det gäller att uppfylla förhandsvillkor.

f)	Det framgår av en resultatöversyn att man inom ett prioriterat område inte har lyckats uppnå de delmål som anges i resultatramen.

g)	Medlemsstaten underlåter att svara eller svarar på ett icke tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 20.5.

h)	Ett av villkoren i artikel 21.6 a–e är uppfyllda.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att ställa in de mellanliggande utbetalningarna helt eller delvis, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter.

3. Kommissionen ska häva inställandet av hela eller delar av de mellanliggande utbetalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för detta.

Inställande av utbetalningar

1. Kommissionen kan helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna för prioriterade områden eller operativa program i följande fall:

a)	Det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b)	Utgifterna i en utgiftsdeklaration står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder som inte har korrigerats.

c)	Medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 74.

d)	Det finns allvarliga brister i kvaliteten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet.

Motivering

Regionkommittén anser att det är motiverat att kommissionen helt eller delvis kan ställa in de mellanliggande utbetalningarna endast när programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister.

Ändringsrekommendation 65

Artikel 140.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Proportionell kontroll av operativa program

1. Insatser för vilka de stödberättigande utgifterna inte överstiger 100 000 euro ska inte omfattas av mer än en revision, av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, för avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Övriga insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av revisionsmyndigheten och av kommissionen, före avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av punkt 4.

Proportionell kontroll av operativa program

1. Insatser för vilka de stödberättigande utgifterna inte överstiger euro ska inte omfattas av mer än en revision för avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Övriga insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår före avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av punkt 4.

Motivering

Ändringsrekommendation 66

BILAGA IV

Förhandsvillkor

Tematiska förhandsvillkor punkterna 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10, 11

Tematiska mål

Förhandsvillkor

Bedömningskriterier

1.	Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (FoU-mål) (artikel 9.1)

1.1.	Forskning och innovation: Att det finns smart specialisering i enlighet med det nationella reformprogrammet för att ta vara på privata forsknings- och innovationsmedel, som överensstämmer med väl fungerande nationella eller regionala forsknings- och innovationssystem (3).

—

Det finns smart specialisering som

—	bygger på en swot-analys för att styra resurserna till en begränsad mängd prioriteringar inom forskning och innovation,

—	har åtgärder för stimulans av privata FoU-investeringar,

—	har ett system för övervakning och översyn.

—	Medlemsstaten har antagit en ram för tillgängliga budgetmedel för forskning och innovation.

—

2.	Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikations- teknik (Bredbandsmål) (artikel 9.2)

2.1.

Digital tillväxt: Att det smart specialisering finns ett särskilt kapitel om digital tillväxt för att stimulera efterfrågan på överkomliga, bra, driftskompatibla IKT-stödda privata och offentliga tjänster och öka allmänhetens användning av dem, inklusive utsatta grupper, företag och offentlig förvaltning, även i form av gränsöverskridande initiativ.

—

Det finns ett kapitel om digital tillväxt smart specialisering som innehåller

—	budget och prioritering av åtgärder genom en swot-analys i enlighet med resultattavlan för den digitala agendan för Europa (4),

—	en analys av avvägningen mellan stöd till efterfrågan och utbud av informations- och kommunikationsteknik (IKT),

—

—	en bedömning av behovet av stärkt IKT-kapacitetsutbyggnad.

2.2.

Nästa generations accessinfrastruktur: Att det finns nationella planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå EU:s mål för tillgång till internet med hög kapacitet (5), i överensstämmelse med EU:s regler om konkurrens och statligt stöd, och erbjuda tillgängliga tjänster till utsatta grupper.

—

Det finns en nationell plan för nästa generations accessinfrastruktur som innehåller

—	en regelbundet uppdaterad plan för infrastrukturinvesteringar genom aggregering av efterfrågan och kartläggning av infrastruktur och tjänster,

—	långsiktiga investeringsmodeller som uppmuntrar konkurrens och ger tillgång till öppna, överkomliga, bra och framtidssäkra infrastrukturanläggningar och tjänster,

—	åtgärder för att stimulera privata investeringar.

3.	Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (artikel 9.3)

3.1.	Att särskilda åtgärder har vidtagits för ett verkningsfullt genomförande av småföretagsakten och översynen av denna av den 23 februari 2011 (6), inklusive principen om att tänka småskaligt först.

—

I de särskilda åtgärderna ingår

—	en mekanism för övervakning av genomförandet av småföretagsakten, inklusive ett organ med ansvar för att samordna frågor som rör små och medelstora företag på olika förvaltningsnivåer (småföretagarombud),

—	åtgärder för att minska tiden att starta ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro,

—	åtgärder för att minska den tid det tar att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet till tre månader,

—	en mekanism för systematisk bedömning av hur lagstiftningen påverkar små och medelstora företag .

3.2.	Införlivande i nationell rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (7).

—	Införlivande av direktivet i enlighet med artikel 12 i direktivet (senast den 16 mars 2013).

6.	Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser (artikel 9.6)

6.1.

Vattensektorn: Att det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna, och b) ett lämpligt bidrag från de olika vattenanvändningarna till kostnadstäckning för vattentjänster i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (8).

—	Medlemsstaten har sett till att olika vattenanvändningar bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänsterna efter sektor i enlighet med artikel 9 i direktiv 2000/60/EG

—	Det antas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt för de distrikt där investeringar ska göras i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (9).

6.2.	Avfallssektorn: Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (10) införlivas, särskilt när det gäller utarbetandet av avfallsplaner i enlighet med direktivet och avfallshierarkin.

—	Medlemsstaten har rapporterat till kommissionen om framstegen med avseende på målen i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG, skäl för misslyckanden och planerade åtgärder för att nå målen.

—	Medlemsstaten har sett till att dess behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 1, 4, 13 och 16 i direktiv 2008/98/EG upprättat en eller flera avfallsplaner enligt skyldigheten i artikel 28 i direktivet.

—	Medlemsstaten har senast den 12 december 2013 i enlighet med artiklarna 1 och 4 i direktiv 2008/98/EG inrättat avfallsförebyggande program enligt skyldigheten i artikel 29 i direktivet.

—	Medlemsstaten har vidtagit nödvändiga åtgärder för att nå målet för 2020 om återanvändning och materialåtervinning i enlighet med artikel 11 i direktiv 2008/98/EG.

7.	Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (artikel 9.7)

7.1.	Väg:ämpliga prioriteringar av investeringarna i de centrala delarna av det transeuropeiska nätet för transporter (TEN-T), i hela nätet (andra investeringar än centrala TEN-T) och i de sekundära länkarna (inklusive regional och lokal kollektivtrafik).

—

—	en prioritering av investeringarna i det centrala TEN-T-nätet, hela nätet och de sekundära länkarna. I prioriteringen bör hänsyn tas till investeringarnas bidrag till rörlighet, hållbarhet, minskade utsläpp av växthusgaser samt till det gemensamma europeiska transportområdet,

—	en realistisk projektplanering (med tidplan och preliminär budget),

—	en strategisk miljöbedömning som överensstämmer med transportplanens rättsliga krav,

—	åtgärder för att stärka de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.

7.2.

Järnväg: investeringarna i det centrala transeuropeiska nätet för transporter (TEN-T), i hela nätet (andra investeringar än centrala TEN-T) och i de sekundära järnvägslänkarna på ett lämpligt sätt i enlighet med varje investerings bidrag till rörlighet, hållbarhet samt nationella och europeiska nätverkseffekter. Investeringarna omfattar rörliga tillgångar, driftskompatibilitet och kapacitetsuppbyggnad.

—

Det finns ett kapitel om utveckling av järnväg som innehåller

—	en realistisk projektplanering (med tidplan och preliminär budget),

—	en strategisk miljöbedömning som uppfyller transportplanens rättsliga krav,

—	åtgärder för att stärka de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.

8.	Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättningsmål) (artikel 9.8)

8.1.

Tillgång till arbete för arbetssökande och inaktiva, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet: Att aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder utformas och genomförs i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen och de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (11) avseende förutsättningarna för sysselsättningsskapande.

—

Arbetsmarknadstjänsterna kan tillhandahålla och tillhandahåller faktiskt

—	individanpassade tjänster och aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder i ett tidigt skede, som är öppna för alla arbetssökande,

—

—	öppen, systematisk information om nya lediga platser.

—	Arbetsmarknadstjänsterna har byggt upp nätverk med arbetsgivare och undervisning.

8.2.

Egenföretagande, sysselsättning, företagsamhet och nyföretagande: Att det finns en heltäckande strategi för inkluderande stöd till nyföretagande i enlighet med småföretagsakten (12), riktlinjerna för sysselsättningen samt de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (13) avseende förutsättningarna för sysselsättningsskapande.

—

Det finns en heltäckande strategi som omfattar

—	åtgärder för att minska den tid det tar att grunda ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro,

—	åtgärder för att se till att den tid som krävs för att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva verksamhet vid ett företag minskas till tre månader,

—	åtgärder för att sammanföra företagsutvecklingstjänster och finansiella tjänster (tillgång till kapital), inklusive uppsökande verksamhet som vänder sig till missgynnade grupper och områden.

8.3.

Modernisering och stärkande av arbetsmarknadens institutioner, inklusive åtgärder för att stärka arbetskraftens rörlighet till andra länder (14) :

—	Att arbetsmarknadens institutioner moderniseras och stärks i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen.

—	Att reformerna av arbetsmarknadens institutioner föregås av en tydlig strategi och en förhandsbedömning där genusperspektivet ingår.

—

Åtgärder för att reformera arbetsmarknadstjänsterna, så att de kan (15)

—	tillhandahålla individanpassade tjänster samt aktiva och förebyggande arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ett tidigt skede, öppna för alla arbetssökande,

—

—	öppen, systematisk information om nya lediga platser på unionsnivå.

—	Reformen av arbetsmarknadstjänster kommer att inbegripa uppbyggnad av nätverk med arbetsgivare och utbildningsinstitutioner.

8.4.	Ett aktivt och sunt åldrande: Att politiken för ett aktivt åldrande utformas och genomförs i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen (16).

—	Det har genomförts insatser för ett aktivt, sunt åldrande (17) som innebär att

—	de berörda parterna medverkar i politikens utformning och genomförande,

—	[Ö.a. Svenska versionen av kommissionsdokumentet skiljer sig från originalet.]

8.5.	Anpassning av arbetstagare, företag och företagare till förändringar: Att det görs politiska insatser för att främja förebyggande och god hantering av förändringar och omstruktureringar på alla relevanta nivåer (nationellt, regionalt, lokalt och sektoriellt) (18).

—	Det finns verkningsfulla instrument till stöd för arbetsmarknadens parter och myndigheterna för att utveckla en proaktiv hållning till förändringar och omstruktureringar.

9.	Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande (utbildningsmål) (artikel 9.10)

9.1.	Elever som lämnar skolan i förtid: Att det finns en heltäckande strategi för att motverka att elever lämnar skolan i förtid enligt rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (19).

—

Det finns ett system för att samla in och analysera uppgifter om avhopp från skolan på nationell, regional och lokal nivå vilket

—	ger tillräckligt underlag för målinriktade politiska insatser,

—	används systematiskt för att övervaka läget på den aktuella nivån.

—

Det finns en strategi mot avhopp från skolan vilken

—	är erfarenhetsbaserad,

—	förebyggande, ingripande och kompensation ,

—	har mål som överensstämmer med rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid,

—	är sektorsövergripande samt involverar och samordnar alla politikområden och berörda parter som kan bidra till lösningar.

9.2.	Högre utbildning: Att det finns för att öka kvaliteten, effektiviteten och studieresultaten i högre utbildning i enlighet med kommissionens meddelande av den 10 maj 2006: Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten – Utbildning, forskning och innovation (20).

—

Det finns för högre utbildning som innehåller

—

Åtgärder som ska öka rekryteringen och förbättra studieresultaten, och som ska leda till

—	förbättrad vägledning till framtida studerande,

—	ökad rekrytering till högre utbildning bland låginkomsttagare och andra underrepresenterade grupper,

—	ökat antal vuxenstuderande,

—	minskat antal avhopp i förtid, i tillämpliga fall,

—

kvalitetshöjande åtgärder som ska

—	främja innovativt kursinnehåll och kursupplägg,

—	främja höga pedagogiska kvalitetskrav,

—

åtgärder för att öka anställbarhet och företagsamhet som ska

—	uppmuntra övergripande färdigheter såsom företagarkunskap inom all högskoleutbildning,

—	minska könsskillnaderna inom studie- och yrkesval och uppmuntra studerande att välja karriärer där de är underrepresenterade i syfte att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden,

—	garantera välunderbyggd undervisning som bygger på kunskap från forskning och den senaste utvecklingen inom affärsmetoder.

9.3.	Livslångt lärande: Att det finns en nationell eller regional politik för livslångt lärande i enlighet med unionens riktlinjer (21).

—

Det finns en nationell eller regional politik för livslångt lärande som innehåller

—	åtgärder som ska stödja livslångt lärande och uppgradering av färdigheter samt ge de berörda parterna, bl.a. arbetsmarknadens parter och det civila samhället, möjlighet att engagera sig och delta i partnerskap,

—	åtgärder för att verkningsfullt utveckla färdigheterna hos ungdomar i yrkesutbildning, vuxna, kvinnor som återkommer till arbetsmarknaden, lågutbildade och äldre arbetstagare samt andra missgynnade grupper,

—

åtgärder för att öka tillgången till livslångt lärande bl.a. genom en effektiv användning av informationsverktyg (den europeiska referensramen för kvalifikationer, nationella referensramar för kvalifikationer, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen) samt utveckling och integration av tjänster för livslångt lärande (utbildning, vägledning, validering),

—	åtgärder för att öka utbildningens relevans och anpassa den till målgruppernas behov.

10.	Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom (fattigdomsmål) (artikel 9.9)

10.1.

Aktiv inkludering

Integration av marginaliserade grupper såsom romer:

—	Att det finns en strategi för fattigdomsminskning och att strategin genomförs.

—

Det finns en strategi för att minska fattigdomen som

—	är erfarenhetsbaserad, vilket förutsätter att det finns ett system för insamling och analys av data som ger tillräckligt underlag för att ta fram insatser mot fattigdom, och som används för att övervaka läget,

—	överensstämmer med det nationella målet för fattigdom och social utslagning (enligt det nationella reformprogrammet), som inbegriper utökade sysselsättningsmöjligheter för missgynnade grupper,

—

—	visar att arbetsmarknadens parter och berörda parter är involverade i utformningen av insatserna för aktiv inkludering,

—

—	innehåller tydliga åtgärder för att förebygga och bekämpa segregering på alla områden.

—	Att det finns en nationell strategi för inkludering av romer i enlighet med EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer (23).

—

Det finns en strategi för inkludering av romer som

—	innehåller realistiska mål för integration av romer för att överbrygga klyftan till majoritetsbefolkningen, som ett minimum inriktade på EU:s fyra mål för integrering av romer i fråga om tillgång till utbildning, sysselsättning, vård och bostäder,

—	överensstämmer med det nationella reformprogrammet,

—	i förekommande fall innehåller uppgifter om missgynnade eller segregerade kvarter där folkgrupperna är mest utsatta med hjälp av redan tillgängliga socioekonomiska och geografiska indikatorer (t.ex. mycket låg utbildning eller långtidsarbetslöshet),

—

—	inkluderar verkningsfulla metoder för att övervaka och bedöma verkningarna av insatserna för integration av romer och en översynsmekanism för anpassning av strategin,

—	utformas, genomförs och övervakas i samarbete och dialog med det romska civila samhället och med regionala och lokala myndigheter,

—

—	Att de berörda parterna får hjälp med att få stöd från fonderna.

—	De berörda parterna får hjälp med att lämna in projektansökningar och med att genomföra och förvalta de projekt som valts ut.

10.2.

Hälsa: Att det finns som garanterar både tillgång till vårdtjänster av hög kvalitet och ekonomisk hållbarhet.

—

Det finns en nationell eller regional hälsostrategi som

—	innehåller samordnade åtgärder för att förbättra tillgången till hälsotjänster av hög kvalitet,

—	innehåller åtgärder för effektivisering av hälsosektorn, bl.a. genom ny, innovativ teknik, nya innovativa tjänsteformer och ny infrastruktur,

—	har ett system för övervakning och översyn.

—	Medlemsstaten eller regionen har antagit en budgetram för hälso- och sjukvård.

11.	Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen (artikel 9.11)

Effektiv förvaltning i medlemsstaterna:

—	Att det finns en strategi för att öka effektiviteten i medlemsstaternas förvaltning, inklusive reform av den offentliga förvaltningen (24).

—

Det finns en strategi som ska effektivisera medlemsstaternas förvaltning och som håller på att genomföras (25). Strategin omfattar

—	en analys och strategisk planering av juridiska, organisatoriska och processuella reformer,

—	utveckling av kvalitetshanteringssystem,

—	integrerade åtgärder för förenkling och rationalisering av administrativa rutiner,

—	utveckling och genomförande av personalstrategier som omfattar kompetensutveckling och resursförsörjning,

—	utveckling av färdigheter på alla nivåer,

—	utveckling av rutiner och verktyg för övervakning och utvärdering.

Förhandsvillkor

Allmänna förhandsvillkor punkterna 2, 4, 5, 6

Område

Förhandsvillkor

Bedömningskriterier

2.	Jämställdhet

Att det finns en strategi för främjande av jämställdhet och en mekanism för verkningsfullt genomförande av den.

—

En strategi för jämställdhet genomförs och tillämpas genom

—	ett system för insamling och analys av uppgifter och indikatorer, uppdelat efter kön, så att en evidensbaserad jämställdhetspolitik kan utarbetas,

—	en plan och förhandskriterier för integration av jämställdhetsmålen ,

—	former för genomförandet vilka bl.a. kan omfatta att en genusmyndighet involveras eller att experter tillfrågas för att utforma, övervaka och utvärdera insatserna.

5.	Statligt stöd

Att det finns en mekanism som garanterar att EU-lagstiftningen om statligt stöd genomförs och tillämpas verkningsfullt.

—

Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av EU-lagstiftningen om statligt stöd garanteras genom

—	institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av EU-lagstiftningen om statligt stöd,

—

—	åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa EU-lagstiftningen om statligt stöd.

Motivering

De föreslagna ändringsrekommendationerna syftar till att korta ner texten eftersom kommissionens förslag är för tungt och detaljerat, särskilt när det gäller bedömningskriterierna.

Bryssel den 3 maj 2012

Regionkommitténs ordförande

Mercedes BRESSO

(1) Se ReK:s yttrande om ”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld” (CdR 163/2010 fin).

(2) Siehe Kernziele EU-2020.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM (2010) 546 final, 6.10.2010). Punkterna 24 och 25 och bilaga I i Self assessment tool: Features of well performing national and regional research and innovations systems, rådets (konkurrenskraft) slutsatser om innovationsunionen (dok. 17165/10, 26.11.2010)

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En digital agenda för Europa (COM(2010) 245 final/2, 26.8.2010). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Resultattavla för den digitala agendan (SEK(2011) 708, 31.5.2011). Rådets (transporter, telekommunikation och energi) slutsatser om den digitala agendan för Europa (dok. 10130/10, 26.5.2010).

(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En digital agenda för Europa (COM(2010) 245 final/2, 26.8.2010). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Resultattavla för den digitala agendan (SEK(2011) 708, 31.5.2011).

(6) Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008) 394, 23.6.2008). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (dok. 16788/08, 1.12.2008). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011) 78 final, 23.2.2011). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om översynen av småföretagsakten för Europa (dok. 10975/11, 30.5.2011).

(7) EUT L 48, 23.2.2011, s. 1.

(8) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(9) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(10) EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(11) Rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28).

(12) Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008) 394, 23.6.2008). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (dok. 16788/08, 1.12.2008). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011) 78 final, 23.2.2011). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om översynen av småföretagsakten för Europa (dok. 10975/11, 30.5.2011).

(13) Rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28).

(14) Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

(15) Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

(16) Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

(17) Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

(18) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Ett gemensamt åtagande för sysselsättning (COM(2009) 257 final).

(19) EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.

(20) COM(2006) 208 final [ersattes av det nya meddelandet i september 2011].

(21) Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (EUT C 119, 28.5.2009, s. 2).

(22) Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).

(23) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011) 173).

(24) Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

(25) Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

Top