27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/52

---

Yttrande från Regionkommittén om ”Energieffektivitet i städer och regioner – Fokus på skillnaderna mellan landsbygdsområden och städer”

2012/C 225/06

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

—	Regionkommittén anser att energieffektivitet ska vara en central och integrerad del av energipolitiken och att den måste prioriteras i tillräcklig utsträckning inom den energipolitiska hierarkin.

—	ReK stöder en bättre kombination av finansiella stödåtgärder för energieffektivitet och energihushållning i framtida EU-finansieringsprogram.

—	Kommittén uppmanar till starkare åtgärder för att påverka mänskligt beteende och energiförbrukningsmönster och menar att det behövs en kombination av åtgärder likt ”morot och piska” där man lyfter fram det ekonomiska motivet men också, vid behov, lägger större betoning på tvingande krav.

—

ReK konstaterar att fokus för politiken i dag ligger på städerna, som ska uppnå de fastställda målen, men understryker att man också behöver hantera de utmaningar och möjligheter som landsbygdsområden står inför på ett mer omfattande och samordnat sätt när det gäller energiförbrukning och energiproduktion.

—	Regionkommittén uppmanar lokala och regionala myndigheter att dela med sig av bästa praxis för energieffektivitet och energihushållning och att stärka energiflexibiliteten genom att planera och leda genomförandet av sina tjänster med så låg energiförbrukning som möjligt.

Föredragande	Brian MEANEY (IE–EA), Clare County Council och Mid-West Regional Authority
Referensdokument	Remiss från det danska ordförandeskapet av den 12 januari 2012.

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

A.   Inledning

1.   Regionkommittén understryker att Europa 2020-strategin med rätta sätter effektiv energianvändning i centrum för att uppnå målet smart och hållbar tillväxt för alla, något som kräver en övergång till en resurseffektiv ekonomi. Energieffektivitet handlar inte om att minska produktionen eller den ekonomiska verksamheten, utan om att uppnå samma produktion men minska energiförbrukningen per produktionsenhet. Detta inbegriper kartläggning och undanröjande av onödig energiförbrukning samt effektivare produktionsmetoder.

2.   Vi noterar med oro att EU beräknas uppnå endast hälften av den föreslagna besparingen på 20 % av primärenergikonsumtionen fram till 2020. Om 2020-målen ska uppnås, krävs en samordnad satsning på alla nivåer: europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Energieffektivitet är en central prioritering och kräver förstärkt politik på alla nivåer.

3.   Vi upprepar att EU för att uppnå sitt mål om en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning måste agera tillsammans på ett solidariskt och effektivt sätt för att kartlägga och vidareutveckla befintliga och ny teknik och verka för beteendeförändringar som främjar ökad energieffektivitet. I detta sammanhang bör EU på kort och medellång sikt prioritera införandet av de tekniker som är mest effektiva och mest konkurrenskraftiga ur kommersiell synpunkt.

4.   Genom lokala och regionala energiorgan har städer, regioner och kommuner inte minst fått en viktig underlättande, främjande och reglerande roll i syfte att uppnå en mer effektiv energianvändning inom de egna aktiviteterna och den egna infrastrukturen, och bland konsumenter och producenter av energi. För att myndigheterna ska kunna utföra detta arbete anser ReK att de måste ges de finansieringsresurser och det stöd som krävs för att bidra till arbetet med att genomföra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten.

5.   ReK betonar den roll som de regionala och lokala myndigheterna spelar när det gäller att fungera som förebild, uppmuntra investeringar och skapa arbetstillfällen, och uppmanar EU att skapa mekanismer för att stärka utarbetandet av regionala och lokala planer för energieffektivitet som bidrar till de nationella och europeiska energimålen samt till en förbättring av deras system för energiinformation.

6.   Kommittén välkomnar FN-initiativet ”Internationella året för hållbar energi för alla” som innebär ett lämpligt tillfälle att öka medvetenheten på lokal, nationell, regional och internationell nivå om betydelsen av bättre energieffektivitet och förnybar energi. Bristande tillgång till ren och tillförlitlig energi till rimligt pris står i vägen för mänsklig, social och ekonomisk utveckling och utgör ett betydande hinder när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen. En fullständig omställning till förnybar energi måste genomföras samtidigt med insatser för att minska energiförbrukningen och utveckla nya energikällor, vilket också leder till en minskning av beroendet av importerade fossila bränslen.

7.   Indiens och Kinas ekonomier befinner sig bara i startgroparna, och Kinas energibehov förväntas stiga kraftigt med 75 % fram till 2035 (1). Som ett resultat kommer konkurrensen om den energi som nu importeras till EU att öka, med åtföljande utbuds-, distributions- och kostnadsrelaterade problem, och detta skulle kunna få allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser på flera nivåer. Konkreta och genomförbara handlingsplaner för att kunna hantera sådana situationer måste utarbetas i syfte att så snart som möjligt uppnå behovstäckning genom lokalt tillgängliga förnybara energikällor. Städer och regionala och lokala myndigheter bör delta fullt ut i utformningen av sådana handlingsplaner.

8.   Vi påpekar att gröna omställningsprojekt i kommuner och regioner är en outnyttjad möjlighet till samhälleliga vinster. I detta syfte bör Europeiska kommissionen och de nationella regeringarna anslå betydande finansiella medel för energieffektivisering av offentliga byggnader.

9.   Vi menar att den pågående debatten om energieffektivitetsdirektivet måste leda fram till antagandet av en stark och ambitiös text. Städer och regioner har allt att vinna på att bli mer energieffektiva och minska energiförbrukningen: De skulle kunna minska sitt beroende av importerat bränsle, skapa upp till 2 miljoner lokala arbetstillfällen genom byggnads- och eftermodifieringsarbeten (2) och ge hushållen möjlighet att sänka sina årliga energikostnader avsevärt. Dessutom skulle EU kunna minska sina utsläpp av växthusgaser ytterligare och ställa upp ännu mer ambitiösa mål på området. Direktivförslaget är därför ett första steg på vägen mot att lindra den rådande krisen. Det är dock inte tillräckligt, eftersom direktivet mål främst är av ekonomisk art, dvs. att minska importen av utländsk olja och gas och injicera alla dessa miljarder euro i EU-ekonomierna, utan att samtidigt utveckla konkreta förslag för den nödvändiga massiva utbyggnaden av förnybara energikällor. Ett avgörande sätt för att nå detta är att varje medlemsstat tillåts agera utifrån sina förutsättningar för att på så sätt skapa de mest effektiva åtgärderna för varje land.

10.   Kommittén beklagar särskilt att det i detta sammanhang inte bara saknas en sammanhållen framtidsvision för renovering av det bostadsbestånd som behöver renoveras, utan även uttalade och specifika ekonomiska stödåtaganden för lokala och regionala myndigheter i syfte att främja investeringar i ökad energieffektivitet på lokal och regional nivå. Det är viktigt att i detta sammanhang förhålla sig till skillnaden mellan samhällsnyttiga och företagsekonomiska mål. Renovering av en byggnad måste på företagsnivå utgå från vad som är företagsekonomiskt möjligt samtidigt som samhället måste möjliggöra de samhällsnyttiga målen.

11.   Vi rekommenderar att EU stärker systemen för information om energieffektivitet. som bör omfatta information om nationella och regionala energieffektivitetsstrategier, system för utvärdering av regionala sparåtgärder, energieffektivitetsindikatorer, databaser med uppgifter om gällande standarder för sparåtgärder, riktlinjer för bästa praxis, genomförandestandarder, etc. Vi håller med Energy Cities, den europeiska sammanslutningen av lokala myndigheter, om att finansiering är ”av avgörande betydelse” för att de föreslagna åtgärderna ska kunna få resultat. ReK noterar också att det föreslagna energieffektivitetsdirektivet inte innehåller bindande mål eller någon meningsfull översynsprocess men däremot ger rikliga möjligheter till undantag. ReK välkomnar därför de polska och danska ordförandeskapens arbete med att inkludera behövlig finansiering och andra komponenter som ännu saknas i förslaget. ReK stöder också det danska ordförandeskapets insatser för att finna en politisk kompromiss som säkerställer att de offentliga myndigheterna kan fortsätta arbetet med att göra sina byggnader mer energieffektiva samtidigt som man tar hänsyn till lokala och regionala förhållanden i medlemsstaterna. Vi välkomnar särskilt förslaget att energibolag ska vara skyldiga att göra genomsnittliga energibesparingar på 1,5 % per år.

12.   Vi understryker att energieffektivitet inte bara kan uppnås genom centralt fastställda stela insatsområden som inte tar hänsyn till lokala och regionala förhållanden i medlemsstaterna. Därför bör man skapa möjligheter att tillämpa alternativa metoder för att uppnå målen för minskad energiförbrukning, under förutsättning att en likvärdig minskning av energiförbrukningen därmed uppnås. Dessutom bör kommuner och regioner få möjlighet att lägga fram förslag på energibesparande strategier.

13.   Vi konstaterar att politiken och tänkandet om energi i EU i stor utsträckning är uppdelade i avgränsade underområden. Det finns en uppdelning per sektor (transporter, byggnader, osv.) som gör det svårt att ta hänsyn till geografiska och territoriella olikheter och möjligheter som måste beaktas om hela EU ska kunna göra framsteg.

14.   Vi anser att lämpliga åtgärder för energisparande/energihushållning måste utformas som komplement till den förbättrade energieffektiviteten, och vi efterlyser mål för energisparande/ energihushållning med riktmärken för minskad energiförbrukning, vilket skulle kunna innebära ett stöd och leda till att energisparmålen kan överträffas genom att energieffektiviteten förbättras.

15.   Vi uppmanar det danska ordförandeskapet att erkänna de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att uppnå Europa 2020-strategins energieffektivitetsmål. De lokala och regionala myndigheterna nämns nästan inte alls i rådets aktuella utkast till diskussionsdokument om det framtida energieffektivitetsdirektivet och inte heller i Europeiska kommissionens meddelande ”Energifärdplan för 2050”. Vi anser också att de reviderade nationella reformprogrammen och de landsspecifika rekommendationerna på ett tydligare sätt måste återspegla de energieffektivitetsrelaterade åtagandena.

16.   Vi välkomnar finansieringsinitiativet Intelligent energi – Europa (IEE) och dess satsningar på att övervinna marknadshinder. IEE-programmet bör fokusera på att främja insatser för beteendeförändring. Kommittén anser dock att IEE-projektets resultat och rekommendationer bör spridas på ett bättre sätt (information, lagstiftning osv.) i hela EU, och att finansieringen för 2014–2020 för IEE-programmet eller de program som ersätter det säkerställs på samma sätt.

17.   Mot bakgrund av den särskilda territoriella dimensionen av problemet vill ReK vilja framhålla följande:

—	I EU:s landsbygdsområden används mer förorenande energikällor än i stadsområden, och därför bör särskilt stöd ges till övergång från kraftigt förorenande fossila bränslen till mindre förorenande fossila bränslen som en övergångslösning, och därefter framför allt till förnybar energi.

—

Trots landsbygdsområdenas upphämtning är deras ekonomiska utvecklingsnivå fortfarande lägre än EU-genomsnittet, särskilt i jämförelse med stadsområden. Denna klyfta mellan landsbygd och städer är mycket tydlig i Öst- och Centraleuropa och blir alltmer allvarlig eftersom den ökade mellan år 2000 och år 2007 till följd av storstädernas och huvudstädernas snabba expansion.

B.   Städer, regionala och lokala myndigheter

18.   Regionkommittén upprepar att det måste skapas bättre balans mellan stad och landsbygd när det gäller politik för hållbar energi i EU och framhåller behovet av att utnyttja landsbygdsområdenas potential för att kunna uppnå Europa 2020-strategins energieffektivitetsmål. Det finns verkligen en betydande potential i landsbygdsområdena, både för energiproduktion och för att minska förbrukningen – större markområden för vindkraftparker eller solkraftverk finns bara på landsbygden. Samtidigt behöver det moderna jordbruket avsevärda mängder energi för sin verksamhet. Potentialen för energisparande och utveckling av nya energikällor har dock i stort sett förbisetts.

19.   Det finns påtagliga skillnader mellan stad och landsbygd. Energieffektiviteten i landsbygdsområdena är kritiskt låg och detta måste skyndsamt åtgärdas. Hushållen och småföretagen på landsbygden är på många sätt missgynnade vad gäller energianvändning, särskilt på grund av hushållens karaktär och byggnadsbeståndets skick. Byggnader på landsbygden är betydligt äldre och det är dyrt och därför ofta omöjligt för ägarna att renovera dem. Befolkningstätheten är en orsak till detta: Isolering av enskilda bostäder på landsbygden kan inte uppnå samma skalfördelar som hyreshus i städerna. Denna situation, som i varierande utsträckning gäller samtliga medlemsstater, leder till proportionellt sett högre energikostnader på landsbygden, där inkomsten per invånare är mellan 21 % och 62 % lägre (3).

20.   EU:s energipolitik har dock bestämts av de större städernas behov. Investerare riktar fortfarande uppmärksamheten nästan uteslutande mot infrastruktur som är utformad för stadsområden.

21.   Tillgång till energi är generellt sett dyrare i landsbygdsområden och i avlägsna regioner. Ineffektiv isolering och svag marknadspenetration av ren teknik leder dessutom till att energieffektiviteten är lägre, och kommittén efterlyser därför lämpliga lösningar för styrning och finansiering för att göra det möjligt för landsbygdsområdena i EU att hämta in stadsområdenas försprång i detta avseende, framför allt den kapacitet som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och dess Leadermodell utgör. En mängd undersökningar av bästa praxis och pilotprojekt som genomförts i EU har redan tydligt visat att landsbygdsområdena har potential att täcka sitt eget energibehov från olika källor, som koldioxidneutrala energikällor utan utsläpp av växthusgaser, biomassa, bränsleceller, osv.

22.   Vi anser att stöd från Europeiska socialfonden till kapacitetsuppbyggnad, och särskilt när det gäller att höja arbetstagarnas kompetens – vilket även kan avse användning av traditionella tekniska metoder med material som är typiska för området – bör erkänna och beakta städernas och landsbygdsområdenas skilda behov, så att arbetstagarna på landsbygden inte hamnar på efterkälken. I annat fall skulle detta leda till ett underskott av de färdigheter som krävs för införandet av lämplig teknik i landsbygdsområden och till en förvärrad energiklyfta mellan stad och landsbygd.

23.   ReK betonar att utbildningspolitiken kan spela en viktig roll när det gäller att öka medvetenheten om energieffektivitet och påverka de nödvändiga förändringarna i mänskligt beteende. Kommittén föreslår att en jämförelse av nuvarande utbildningsinitiativ ska genomföras för att identifiera bästa praxis och utveckla läroplaner som kan omfatta hållbarhetsstudier på de tidigaste stadierna av den formella inlärningsprocessen. Vidare anser kommittén att man i nästa ”Erasmus för alla”-program bör utveckla kunskapsallianser mellan högre utbildning och miljövänliga företag för att ta fram nya kursplaner i syfte att komma till rätta med innovations- och kompetensbrister i sektorn för energieffektivitet och energihushållning.

24.   Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna också kan bidra till ökad energieffektivitet genom att integrera miljöhänsyn i förfarandena för offentlig upphandling. Vi välkomnar det direktivförslag om nya regler för offentlig upphandling som kommissionen antagit (4). Enligt förslaget ska lokala och regionala myndigheter kunna beakta miljöfaktorer, inbegripet energieffektivitet, i den offentliga upphandlingen. De lokala och regionala myndigheterna bör uppmuntras att beakta energibesparingar under hela den tid upphandlingen gäller när de bedömer anbud med utgångspunkt i vilket som är mest ekonomiskt fördelaktigt.

C.   Konsumenter

25.   Kommittén vill understryka att det även finns en social dimension, eftersom energifattigdomen i synnerhet riskerar att drabba låginkomstgrupper, i högre grad i vissa länder än i andra. Också när det gäller orsakerna till och följderna av energifattigdom finns det viktiga skillnader mellan städer och landsbygd som måste beaktas i åtgärderna. Dessa skillnader överensstämmer inte nödvändigtvis med den övergripande energieffektiviteten i ett visst land eller en viss region.

26.   Vi efterlyser åtgärder som ger konsumenterna möjligheter att vid kontakter med producenter och leverantörer förhandla fram fördelar i utbyte mot ändrade konsumtionsmönster. Om många enskilda förbrukare t.ex. lägger om förbrukningen till perioder med låg belastning, måste de kunna ges stöd för att få sådan rabatt som beviljas vid massinköp. Med hänsyn till allmänhetens bästa bör man också stödja användningen av avancerade, intelligenta nät med metoder för förbrukningsmätning och fakturering som gör det möjligt att öka energieffektiviteten hos leverantörer (genom effektiv förvaltning av näten, bättre underhåll av nät och utrustning etc.) och konsumenter (genom att man ökar förståelsen av förbrukningsmätning, fakturering, kontrakteringsstjänster, nättjänster, intelligent interaktiv förbrukning etc.). Ett kommersiellt motstånd mot detta ska inte tolereras, och dess allmänna införande bör genomföras tidigare än vad som anges i den nuvarande planeringen. Det är viktigt att se till att inte konsumenterna drabbas av stora avgiftshöjningar i samband med installation av den avancerade mätutrustningen.

27.   ReK ser positivt på den förnyelse och fortsättning av programmet för Energy Star-märkningen som kopplats till programmet för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning och noterar att det i förslaget till förordning COM(2012) 109 final föreskrivs att Energy Star-avtal ska förnyas genom rådets beslut om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (COM(2012) 108 final). Användningen av Energy Star-märkningar bör uppmuntras. Det har noterats att de höga energikostnaderna kommer att stimulera försäljningen av mycket energieffektiva apparater. Kommissionen bör överväga att införa märkning som visar energiåtgång vid tillverkning.

D.   Finansiering

28.   ReK vill erinra om yttrandet om klimatfrågor och EU:s framtid (5), och oroas fortfarande över den fortsatta fokuseringen på åtstramningsåtgärder, som överskuggar frågor som rör realekonomin mot bakgrund av den kommande EU-budgeten 2014–2020. Särskilt gäller detta det brådskande behovet av en ökning av den budget som EU avsätter för lokala och regionala hållbara energiinvesteringar på landsbygden och i städerna, vilket redan framförts i tidigare ReK-yttranden. Kommittén ser emellertid positivt på att ”övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer” ingår som en investeringsprioritering i den gemensamma strategiska ramen (6), men vill framhålla att även om medlen under den gemensamma strategiska ramen ska användas för att komma till rätta med identifierade regionala problem, måste det även råda balans mellan hållbar energiproduktion och energieffektivitet.

29.   Det är beklagligt att rådet inte har övervägt öronmärkningen av medel, t.ex. i form av nationella energieffektivitetsfonder, som en åtgärd som bör ingå i energieffektivitetsdirektivet. Kommittén understryker att Europeiska investeringsbankens (EIB) roll måste främjas påtagligt via de nationella och lokala kreditinstituten i syfte att finansiera investeringar i energieffektivitet.

30.   Det danska ordförandeskapet bör säkerställa att framtida stöd till åtgärder för att effektivisera rumsuppvärmning och -avkylning kopplas till mätbara besparingar i varje enskild anläggnings energiförbrukning.

31.   Kommittén vill uppmana Europeiska kommissionen att avsätta medel till det föreslagna energieffektivitetsdirektivet i den kommande EU-budgeten samt se till att tillräckliga medel avsätts för energieffektivitet i bostäder på landsbygden.

32.   Ett stort problem för landsbygdsområdena är de lokala och regionala nivåernas kapacitet att få tillgång till redan befintliga medel:

—	Finansiella mekanismer (Elena m.fl.) och fonder som är avsedda för att förbättra energieffektiviteten (fonden för energieffektivitet m.fl.).

—

Erfarenheterna från den innevarande finansieringsperioden visar att de medel som avsatts för energieffektivitet i strukturfonderna av en rad olika skäl inte kan användas fullständigt. Därför bör man när det gäller budgetramen för 2014–2020, där en ännu högre andel avsätts för energieffektivitet, se till att underlätta de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att få tillgång till dessa medel.

33.   Det finns också andra finansieringsverktyg, t.ex. energiprestandakontrakt, offentlig-privata partnerskap och nationella eller regionala energieffektivitetsfonder som främjar energieffektivitetsarbete under en period då offentlig finansiering är sällsynt. Med hänsyn till den rådande situationen med begränsade offentliga resurser och de svårigheter som många små och medelstora företag står inför, bör i själva verket särskild uppmärksamhet fästas vid att säkerställa största möjliga balans i EU:s utgifter mellan å ena sidan storskalig infrastruktur och å andra sidan decentraliserad energiproduktion, som är hörnstenen i landsbygdsområdenas energilösningar. Vidare bör EU på europeisk nivå främja och reglera energitjänsteföretagens roll som aktörer som finansierar investeringar i effektivitet och som därmed bör kunna få tillgång särskilda europeiska fonder.

34.   För att förbättra tillgången till finansiering krävs det instrument för att hjälpa konsumenterna och de offentliga myndigheterna att uppfylla krav på samfinansiering samt upprätta innovativa program som lockar till sig kredittillgångar.

35.   Vi vill erinra om att ReK:s enkät om ”Hållbar energipolitik”, som utfördes i början av 2010 i anslutning till Europa 2020-strategin, visade att lokala och regionala initiativ oftast är sektorsövergripande, integrerade insatser som samtidigt bidrar till ökad konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Det är därför viktigt att denna realitet återspeglas korrekt i den framtida utformningen av EU:s budget.

36.   De lokala och regionala myndigheterna måste ges kapacitet att låta energieffektivitet ingå i sina krav inom ramen för landsbygds- och stadsplaneringen.

E.   Logistik

37.   ReK vill lyfta fram betydelsen av att utveckla EU-omfattande logistiksystem som kan innebära större effektivitet vid godstransporter, t.ex. CELS (Central European Logistics System). Det skulle innebära ett enhetligt kartläggningssystem som ger en enda bild av alla europeiska transportmedel på järnvägar och vägar, i luften samt till havs och på inre vattenvägar.

38.   CELS skulle kunna ge stöd avseende visuell kartläggning och kostnadsanalys i syfte att främja en grön, ekonomisk och effektiv sammankoppling av olika transportmedel. Det skulle röra sig om ett online-register över godstransporter där operatörer i luften, på väg, järnväg, inre vattenvägar och hav kan registrera sig och göra det till det mest omfattande registret över alla godstransporter. Det har även potential att kartlägga vilka vägar som passar för kombinerade transporter och som innebär de kortaste vägsträckorna.

39.   Vi vill framhålla värdet av en integrerad sektorsövergripande hållbar energipolitik för landsbygdsområden, som inbegriper både energieffektivitet i byggnader, transporter osv., och en decentraliserad produktion av förnybar energi.

F.   Slutsatser

40.   ReK anser att sammanhållningspolitiken kan utgöra ett ramverk för en samordnad strategi när det gäller denna komplexa utmaning. De inbördes kopplingarna mellan Europa 2020-strategins olika målsättningar kräver att beslutsfattarna i EU är klart medvetna om att man kan uppnå förbättringar på alla de områden som Europa 2020-strategin omfattar, om åtgärder som ökar en effektiv energianvändning får en bred tillämpning i EU.

41.   ReK vill framhålla behovet av att verka för en bättre balans mellan de inre och yttre dimensionerna när det gäller energiförsörjningen i EU genom att främja forskning och ett praktiskt genomförande av energieffektivitet i åtminstone lika hög grad som investeringar i nya ledningar för fossilt bränsle från tredjeländer, och vi vill erinra Europeiska kommissionen om att energieffektivitet fortfarande kräver att flera miljarder euro investeras i bostads- och transportsektorerna. Energiförvaltning/energibesparingar måste erkännas som en ständig nödvändighet och hanteras på detta vis.

42.   Medlemsstaterna bör införa en samrådsprocess som involverar lokala och regionala aktörer i utarbetandet av de nationella energieffektivitetsplanerna (ett nedifrån och upp-perspektiv), så att de nationella planerna utformas i enlighet med lokala och regionala mål och medel. Dessutom anser ReK att de regionala och lokala aktörerna även bör delta i uppföljningsfasen eftersom de har behörighet när det gäller deras utveckling.

43.   ReK vill än en gång erinra om borgmästaravtalet, ett initiativ som utgör ett konkret bevis på de lokala myndigheternas åtagande att främja energieffektivitet och tackla klimatförändringarna, men vi noterar att undertecknarna av borgmästaravtalet inte har använt sig av någon gemensam metod för rapportering. Borgmästaravtalet är ett initiativ som innebär att regionerna måste rapportera om sin energieffektivitetsprestanda i enlighet med strikta gemensamma kriterier (7).

44.   ReK uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder för att realisera tanken på EU-vida distributionsnät sammanlänkade för energi. På så sätt kan EU säkra tillgången till en tillförlitlig energiförsörjning för EU:s alla medborgare. Frågan är även viktig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, för att göra Europa mer oberoende av fossila bränslen från auktoritära regimer.

45.   Huvudpunkter – åtgärdspunkter

a)	Regionkommittén anser att energieffektivitet ska vara en central och integrerad del av energipolitiken och att den måste prioriteras i tillräcklig utsträckning inom den energipolitiska hierarkin.

b)	ReK stöder en bättre kombination av finansiella stödåtgärder för energieffektivitet och energihushållning i framtida EU-finansieringsprogram.

c)	Kommittén uppmanar till starkare åtgärder för att påverka mänskligt beteende och energiförbrukningsmönster och menar att det behövs en kombination av åtgärder likt ”morot och piska” där man lyfter fram det ekonomiska motivet men också, vid behov, lägger större betoning på tvingande krav.

d)

ReK konstaterar att fokus för politiken i dag ligger på städerna, som ska uppnå de fastställda målen, men understryker att man också behöver hantera de utmaningar och möjligheter som landsbygdsområden står inför på ett mer omfattande och samordnat sätt när det gäller energiförbrukning och energiproduktion.

e)	Regionkommittén uppmanar lokala och regionala myndigheter att dela med sig av bästa praxis för energieffektivitet och energihushållning och att stärka energiflexibiliteten genom att planera och leda genomförandet av sina tjänster med så låg energiförbrukning som möjligt.

---

(1)  IEA Global Energy Report 2011.

(2)  Europeiska kommissionen.

(3)  Eurostat.

(4)  COM(2011) 896 final.

(5)  Förberedande yttrande om ”Integrering av klimatfrågor och EU:s framtida budget” (CdR 104/2011).

(6)  Förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen (COM(2011) 615 final).

(7)  http://ec.europa.eu/energy/publications/doc/2012_thinkbooklet.pdf.

---